Resebrev nr 3, 2013 Äntligen ute på havet, mest motor men solen o vädret är med oss. Sista brevet skulle vi på en biltur med Cattens besättning Marie o Pelle. Rundturen tog hela dagen och detta berodde på kartläsaren (Runo) som fått en karta, där det fanns vägar som inte fanns i verkligheten, sånt kan hända i Turkiet bara att vända om, men vi fick se mycket berg på vägen. Kasta loss, äntligen lite segling, men vädret är för bra o vinden helt emot oss, så motorn får kämpa Första turen gick till Kecova, och sedan till den lilla Grekiska ön Kastellorizo, och efter det till tillbaks till Turkiet o Kalkan, detta ligger en bra bit väster ut ifrån Finike räknat. Från Kalkan tog vi oss till Göceks skärgård (150 kilometer väster ut, nästan i höjd med Rhodos), det är en samling med öar o vikar som bildar ett innanhav som är perfekt att segla i. Förmodligen kommer vi att stanna i dessa trakter till det är dags att hälsa på Elin o Larsa med alla barnen borta i Anlaya den 25 maj och som ligger öster ut. En del trevliga vikar där det ibland finns en liten taverna längst in o där det oftast står en vänlig person på bryggan o tar emot förtöjningstampar. Våad vi kan förstå är det ett rent försäljningstrick för att vi skall äta på deras restaurang, men det är ingen som sagt något om vi inte gjort det, men rimligt är att vi åtminstone tar en öl eller 2 på stället, dom har ju gjort en massa besvär med bryggor och moringsrep och personal som tar emot oss! Här kommer lite bilder från vår vardag, vi börja med bilturen upp till Arykande o sedan till Elmali därefter till Myra (Gamla ställe)! En biltur kräver kaffepaus, vi borde förstått att genvägen var en återvändsgränd. Men vad gör väl det när vi har tiden framför oss! Här tog vi te paus där det stod restaurang vid vägkanten, vi var första kunderna detta år! Förutom att det inte kosta så mycket, bjöd dom på sig själva med att visa upp getter, mamma, barn o växthus, mycket sevärt. Ett besök i den gamla staden Arykande, var mycket sevärt. Staden låg en gång mycket högt upp på berget och där fanns allt, badhus, sakrofager (gravplats), amfiteater, löpstadion, kyrka ja i stort sett det som krävdes för en stad. Att betänka är, att detta skedde för mycket länge sedan, hur gjorde dom för att bygga allt detta på den tiden?
Här står Runo och försöker knuffa omkull sten som stått där i 2000 år, det gick inget vidare kan vi meddela, stenen står kvar. Detta är i början av April o snön ligger fortfarande kvar uppe på bergen, Myra hette denna gamla stad och hade gravplatser uthuggna direkt i bergen som sevärdhet, naturligtvis så fanns där också en stor amfiteater. Mycket av denna stad finns förmodligen kvar under alla jordmassor som en gång förstörde staden i en jordbävning! Hela berget var fullt av gravplatser, många låg långt upp på släta bergväggen, hur bar de sig åt å att jobba däruppe samt att få föremålen dit? Fanns det möjligtvis skylift på den tiden? Nu kastar vi loss från Finike, första hamn var Kecova o sedan ett steg till Kastellorizo, som är en grekisk ö och ligger långt från Rhodos och är den ön som ligger längst öster ut i Grekland. Anledningen att vi vill gå dit var att kan man köpa griskött, vin o sprit billigare än i Turkiet.
När vi ändå var på ön tog vi en promenad upp på närmaste berget, o dit var det en gammal åsnestig med massor av trappsteg (närmare 400) upp till toppen. Väl uppe på toppen så utbreder sig en platå o allt förändras, från kalt o blåsigt på stigen till helt lugnt o stilla på platån. Utöver ett vackert landskap så fick se ett kloster som höll på att renoveras (för EU pengar), numera ser man inga sådana här projekt igång i Grekland. Herrn som vi ser var krogägare som vi hade ätit hos förra kvällen, idag hade han fått en leverans av en stor svärdfisk som skulle styckas upp. Här nere ligger huvudet med själva svärdet på, en rätt ovanlig fisk men god att äta. Så här behandlas får i Grekland, binder ihop benen o kör dom till nästa betesplats. Den här bonden kom med fåren i en båt o körde vidare med en bil (fortarande med alla 4 benen ihopbundna)! Här ligger 3 får o 1 på väg, vad säger djurskyddsföreningen? Den här fisken hade fångat i stora massor just nu, den kommer in på våren som vår sill gjorde en gång i tiden, vi provade inte att äta den. Den var mycket smal som vår näbbgädda! På denna ö fanns naturligtvis en gravplats uppe i berget, det var gjort en smal trappa upp, vilken var en upplevelse bara det att ta sig upp för. Alla döingar hade för länge sedan blivit plundrade o inget var kvar att se därinne. Varför alla gravar skulle placeras med en fin utsikt över havet kan man ju förstå, hur dom gjorde gravkammaren det är mycket svårare. Skylten betyder att det var 400 år före Kristus, det var inte igår det!
Pegasus o Catten på väg under fulla segel, båda båtarna är så kallade ketch riggade (vilket är 2 master). Här är vi på resa till Göcek skärgården. Första dagen tog vi en promenad upp i bergen o där på åsnestigen träffar vi på en turk med en åsna (undra om det var en mulåsna), transport bestod av vanligt vatten så går det fortfarand till här! Längre upp i berget möter vi en man som bor där i ett litet skjul, med sin hund o åsna utanför dörren. Vi försöker att prata (turkiska) med honom, bara tecken språk gällde. Vi försökte fråga vad han livnärde sig på, men det fick vi aldrig klart för oss. Utom att han satt där uppe i bergen o täljde träslevar som han sålde på marknaden! Nu har vi n besökt honom 3 gånger, först med Catten (Marie o Pelle), sedan själva (när vi nästan gått vilse) o sista gången med Pinta (Ulla o Lennart). Nu känner han igen oss på långt håll och sätter på tebaljan på studsen. Vilken utsikt han har o vi är stamkunder!
Den här viken heter Seegull bay, ser ni fågeln som är gjort på berget? Detta är vitmålade stenar som ligger på sluttningen och syns tydligt från havet. Här träffade vi en turk som kunde engelska, han berättade glatt om hur dom levde och av vad. Överst ser ni hans gamla mamma som sitter på huk o skär gräs med en skära, gräset sparas som vårt hö. Familjen bestod av han själv o mamma o en broder som var fiskare, dessutom hade dom 3 stycken trevliga hundvalpar (alla av olika ras men samma mamma)! Pelle fyller år - det måste firas med ett foto på Catten i fullt segelställ, samt en flaska champagne (som han var tvungen att dela med sig av). Milou som provar att bada från deras badbrygga, Pelle hade satt ner en planka i vattnet som gjorde att hunden kom upp o ner i vattnet, en mycket trevlig liten hund!
Nu har Catten seglat vidare och vi är själva i en ny vik som heter Wall bay. En liten resturang finns det längst in, men vi ligger själva med ankare o lina i land en lite bit därifrån, men en promenad dit o ett kallt glas vin satt inte fel! Ganska primitivt som personalen lever här ute, all transport måste ske med båt o elen får dom från solceller och en konverter som gör 12 volt till 220v för att driva kylskåp o lampor, spis består av en vedeldad ugn där allt tillagas. Stugan nedan bor det personal i. Att komma ut på en promenad i dessa berg står högt på listan, för det första motion o dessutom otroliga vyer över landskapet högt över havet - DET ÄR RO FÖR SJÄLEN! Så här spartanskt lever fotfarande folk här i bergen, ingen el eller väg, här frodas fortfarande åsnan! Här i Göcek-området är det gott om mysiga vikar o fina promenader upp i bergen, det är skönt för själen, så här kommer vi stanna tills Elin o Larsa kommer på besök i Alanya! Agneta o Runo i Göecks skärgård!