Landstingsplan 2007-2009 Fastställd av landstingsfullmäktige den 15 november 2006
Förord 6 Vision 9 Verksamhetside 9 Omvärldens påverkan 11 Utvecklingen i länet 11 Hälsoutveckling och behandlingsmetoder 11 Nationell och internationell utveckling 12 Sammanfattning 12 Landstingets utveckling 15 Starkt beroende av omvärlden 15 Norrbottens väg 16 Ökat läns- och medborgarperspektiv 16 Medveten utveckling 16 Regional utveckling 17 Kultur och utbildning 17 Sammanfattning 18 Övergripande inriktning 20 Fortsatt demokratiutveckling 20 Medborgardialog 20 Inom landstinget 21 Befolkningens behov inom särskilda områden 21 Intensifierat folkhälsoarbete 21 Hälso- och sjukvård och tandvård 22 Vårdpolitisk inriktning 23 Regional utveckling 25 Kultur och utbildning 26 Service 27 Miljö 27 Stark ekonomi 27 Medarbetare 28 Kommunikation 28 Uppföljning av effekter och resultat 29
Mål 31 Attraktiv region 31 Inriktningsmål 31 Gemensamma strategier 32 Uppföljning 32 God hälsa 33 Inriktningsmål 33 Delmål 33 God vård 35 Inriktningsmål 35 Delmål 35 Engagerade medarbetare 37 Inriktningsmål 37 Delmål 37 Stark ekonomi 39 Inriktningsmål 39 Delmål 39 Uppföljning 39 Ekonomi 41 Samhällsekonomisk bedömning 41 Skatter, statsbidrag och utjämning 41 Skatter 41 Utjämning 41 Sammanfattning av intäktsförändringar 42 Ekonomi i balans 43 Finansiella mål 43 Förändringsarbete för en god ekonomisk hushållning 44 Landstingets ekonomi 2006 45 Principer för ramfördelning 46 Löne- och priskompensation 46 Läkemedel 46 Riks- och regionsjukvård 47 Tandvård 47 Ramar 48 Politisk verksamhet 48 Regional utveckling 49 Landstinget totalt 50
Resultatprognos 51 Investeringar 52 Budget 52 Utdebitering 52 Resultatbudget 52 Finansieringsbudget 53 Balansbudget 54
Förord Landstingsplanen är ett levande dokument som aktivt ska finnas med i verksamhetsplaneringen på alla nivåer i landstinget. Den ska ange färdriktningen och också ställa krav på vad som ska uppnås under planeringsperioden för norrbottningarnas och patienternas bästa. Det är också ett politiskt dokument där vi som valda representanter i landstingsfullmäktige i konkreta mål omsätter vår politiska vilja och de program vi gått till val på. Landstingsplan 2007 2009 är resultatet av en omfattande process där prioriteringar, patient- och kundnytta stått i fokus. Grunden för planeringen av hälso- och sjukvården de närmaste åren är den vårdpolitiska plattform som landstingsfullmäktige antagit. Där står att hälso- och sjukvården ska bedrivas från ett tydligare patientperspektiv. Det innebär att verksamheterna behöver öka sin förmåga att planera, organisera och genomföra verksamheten med utgångspunkt i individens behov. Det har vi tagit fasta på i Landstingsplan 2007 2009. Svensk hälso- och sjukvård står sig mycket väl i en internationell jämförelse. Vi har låga kostnader, vi har hög kvalitet och vi har en god tillgänglighet. Detta är resultatet av en långsiktig medveten strategi från Sveriges regioner och landsting och från statens sida att anpassa verksamheten till nya förutsättningar med en förändrad befolkningsstruktur och en snabb utveckling inom vetenskap och teknik med nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och telemedicin på frammarsch. Genom långsiktiga satsningar på vårdsystem, e-hälsa och regionens gemensamma satsningar på IT-infrastruktur har vi i Norrbotten också på många sätt blivit föregångare. De förändringar som vi genomfört och genomför i Norrbotten är andra viktiga steg i en framsynt och för länet nödvändig utveckling mot en samordnad sjukvård. Fortsatta satsningar på samverkan på alla nivåer är viktiga för en tillgänglig, behovsstyrd och rättvis vård. Norrbotten utgör en fjärdedel av landets yta. Vi har en stor glesbygd med en liten och tyvärr också en minskande befolkning. Det ställer särskilda krav på oss att finna smarta lösningar, att organisera verksamheten på ett effektivt sätt, att vara duktiga på att samarbeta, att ha en ändamålsenlig struktur samt sist men inte minst att se möjligheter där andra kanske bara ser svårigheter. Ett exempel på smarta lösningar är utvecklingen inom division Opererande specialiteter där vi separerar den planerade verksamheten från den akuta. Det möjliggör att vi ökar antalet operationer och kraftfullt kortar väntetiderna. Samtidigt som vi på ett effektivt sätt utnyttjar det faktum att vi i Norrbotten har fem sjukhus. Andelen äldre bland befolkningen ökar i Norrbotten liksom i övriga landet. Det betyder att vi måste fästa särskild uppmärksamhet på sjukdomstillstånd som stroke, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och demens. Här pågår ett positivt utvecklingsarbete i länet. Det arbetet ska fortsätta och intensifieras under planperioden. En annan tendens vi kan se är att den medicinska utvecklingen innebär att det som idag är spetskunskap inom rikssjukvården i morgon är regionsjukvård och det som i dag är regionsjukvård i morgon är länssjukvård. Ett exempel på detta är att Sunderby sjukhus i dag utför PCI (ballongsprängning) som tidigare bara utfördes på universitetssjukhusen. 6
Vi måste fortsätta att bevaka den här utvecklingen och skapa resurser så att vi också i framtiden kan ta hem vård och behandlingar som är viktiga för norrbottningarna. Resurserna skapas genom effektivt användande av de ekonomiska medlen inom hälsooch sjukvården, folktandvården och landstingets övriga verksamheter. Men de skapas också genom strategiska satsningar på utveckling av tillgångar och livsmiljö i Norrbotten. För det räcker inte att landstingets verksamheter tar hand om människorna när de insjuknat eller av andra orsaker behöver ta landstingets resurser i anspråk. Det förebyggande arbetet som syftar till en god hälsa hos norrbottningarna ger förutsättningar för en effektiv och bra sjukvård i framtiden. I mötet med patienter och anhöriga ska hälso- och sjukvården stödja den process som bidrar till en bättre hälsa hos individen, det vill säga ökad motion, bättre kostvanor, minskat rökande och lägre alkoholkonsumtion. Landstinget har som det enda demokratiskt direktvalda organet på regional nivå ett stort ansvar för att utveckla länet och långsiktigt stärka konkurrenskraften gentemot andra regioner. Det kräver ett tydligt ledarskap, byggt på samverkan med länets kommuner. Målet är att länets alla delar ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det internationella engagemanget, bland annat inom EU, blir allt viktigare för Europas regioner. Landstinget ska ta en aktiv del i det arbetet. Norrbotten är ett bra län att leva i. Här finns stora tillgångar i människor och natur och en stor utvecklingspotential. Tillsammans kan vi göra ett bra län bättre. Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande 7
Vision
Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetside Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö. 9
Omvärldens påverkan
Omvärldens påverkan Utvecklingen i länet Länet är inne i en fas av stark utveckling och optimism inför framtiden. Omfattande investeringar sker i industriell och kommersiell verksamhet i Malmfälten och Östra Norrbotten och tillväxten är stark. Framtidstron tilltar och optimismen om en fortsatt positiv utveckling är hög. På längre sikt är frågan om den positiva utvecklingen inom näringslivet och optimismen i länet kan bidra till att stabilisera befolkningsutvecklingen i länet. Det mesta talar för att investeringarna kan bidra till att befolkningstalet upprätthålls. Frågan är om länets regionala aktörer kan ta vara på utvecklingsoptimismen och kraftsamla för länets gemensamma utveckling och därmed bidra till att nå en situation då befolkningsunderlaget ökar. Befolkningsutvecklingen har varit negativ under en längre tidsperiod. En viss återhämtning skedde under år 2004 men under år 2005 var det på nytt en ökad utflyttning från länet. Första kvartalet 2006 har dock inneburit en viss ökning av befolkningstalet. Några långtgående slutsatser kan emellertid inte göras av detta faktum. De ekonomiska antagandena i landstingsplanen utgår från att en fortsatt minskning av befolkningen är mer sannolik än att en stabilisering eller ökning inträffar. Detta innebär en fortsatt press på landstingets ekonomi. Den fortsatta befolkningsförändringen kommer med sannolikt också att innebära att underlaget urholkas ytterligare i inlandskommunerna med följd att dessa ställs inför ytterligare större utmaningar för att upprätthålla den kommunala servicen. På sikt har en fortsatt negativ befolkningsutveckling i inlandet också betydelse för landstingets förmåga att upprätthålla verksamheterna i samma omfattning som för närvarande. Hälsoutveckling och behandlingsmetoder Människors hälsa och hälsoutveckling bestäms till stor del av förhållanden i samhället som ligger utanför landstingets direkta inflytande. Landstinget har dock som det enda direktvalda organet på länsnivå och som betydande regional aktör ett stort ansvar för att tillsammans med bl a kommunerna skapa bra förutsättningar så att medborgarna kan utforma sina egna liv. I den rollen har landstinget som viktig uppgift att förmedla kunskap och information till länets invånare bl a om vilka förhållningssätt och beteenden som ger goda förutsättningar att behålla eller uppnå ett gott hälsotillstånd. Allt fler människor behåller sin hälsa längre upp i åldrarna och kan leva ett aktivt och självständigt liv tack vare förebyggande insatser och effektiva behandlingsinsatser. Andelen äldre personer i länet har ökat väsentligt under åren 1997 2005. Denna utveckling kommer att fortsätta vilket innebär ökade behov av hälso- och sjukvård och förändrade krav på såväl landstingets som kommunernas verksamhet inom hälso- och sjukvården. Förändringar i förekomsten av olika sjukdomstillstånd i befolkningen innebär inga 11
snabba eller dramatiska omställningar på kort sikt inom olika verksamhetsområden. Däremot sker förändringar på sikt som behöver beaktas i den långsiktiga planeringen. Med hänsyn till att det främst är äldre personer som drabbas av långvariga och kroniska sjukdomar är det angeläget att hälso- och sjukvårdens resurser prioriteras så att dessa gruppers tillgång till vård, behandling och rehabilitering tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Likaså behöver tendenserna till ökad psykisk ohälsa bland barn uppmärksammas liksom att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda på ett evidensbaserat och kostnadseffektivt sätt. Det framstår som särskilt angeläget mot bakgrund av att kvinnor upplever och uppvisar sämre hälsa än män. Utvecklingen av nya metoder för diagnostik och behandling samt utveckling av nya läkemedel innebär nya möjligheter till lindring och bot samt möjligheter att förändra och effektivisera verksamheterna. Samtidigt innebär utvecklingen även risker för ökade kostnader och ökande konkurrens om tillgängliga resurser. De nya metoderna ställer ökade krav på förmåga till anpassning av landstingets verksamheter eftersom de i många fall innebär att verksamhet i ökad omfattning kan bedrivas i öppen vård. För patienterna innebär utvecklingen enklare, skonsammare och effektivare diagnostik och behandling. Landstinget behöver även utveckla ett förhållningssätt till de ökade inslag av integrativ medicin som befolkningen nyttjar sig av. Nationell och internationell utveckling Konkreta förberedelser ska vidtas med anledning av regeringens proposition om utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Propositionen innebär att kommunerna kommer att få huvudansvaret för hemsjukvården. Öppna jämförelser mellan landsting och även jämförelser mellan enskilda verksamheter kommer i framtiden att bli allt vanligare. Syftet är att kunna jämföra skillnader i bl a kvalitet, effektivitet och produktivitet för att stimulera fortsatt förbättringsarbete. Landstinget ska aktivt medverka i utvecklingen av öppna jämförelser. Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att bli hård. Landstinget måste kunna hävda sig som en god arbetsgivare för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens till verksamheten och därmed underlätta kompetensväxlingen. I det korta perspektivet behöver landstingets verksamheter hantera och anpassas till de förändringar i arbetstidslagen som träder i kraft den 1 januari 2007. Den ökade integreringen med EU-området kräver att landstinget löpande aktivt bevakar och försöker påverkar utvecklingen på europeisk och internationell nivå genom engagemang i olika internationella organisationer. En möjlig utveckling är även att patienternas valmöjligheter inom hälso- och sjukvården på sikt kommer att öka till att omfatta hela EU-området. Beredskap behöver upprätthållas för att möta denna utveckling. Sammanfattning Utvecklingen i länet uppvisar många positiva tecken. Det är angeläget att landstinget tillsammans med andra regionala aktörer kraftsamlar och tar till vara de möjligheter 12
som den nuvarande situationen innebär. Denna kraftsamling behöver även ske i ett nära samspel med näringslivets aktörer. Hälso- och sjukvården är en mycket dynamisk och föränderlig verksamhet. Det innebär både möjligheter och hot. Även här är det viktigt att ta till vara möjligheterna och samtidigt minimera konsekvenserna av, och om möjligt eliminera, de hot som är förenade med utvecklingen. Såväl hot som möjligheter möts bäst genom ett proaktivt och systematiskt förbättringsarbete inom samtliga verksamheter. 13
Landstingets utveckling
Landstingets utveckling Starkt beroende av omvärlden Hur landstingets verksamheter utvecklas över tiden beror i grunden till stor del på de beslut som fattas av landstinget självt. Men landstinget lever inte ett isolerat liv avskilt från omvärlden. Det utgör en del av en större helhet som ständigt är i rörelse och förändring. Denna rörelse och dessa förändringar berör hela den svenska hälso- och sjukvården och även övriga verksamheter som landstinget ansvarar för direkt eller indirekt. Landstingets ekonomiska förutsättningar är starkt beroende av förhållanden som landstinget har begränsat inflytande över. Det gäller t ex befolkningsutvecklingen i länet samt villkoren för statens ekonomiska överföringar till landstingen. Den senaste tioårsperioden har landstingets ekonomiska förutsättningar försämrats betydligt genom den negativa befolkningsutvecklingen i länet samt genom beslutade förändringar i utjämningssystemen. Om t ex befolkningen i länet år 2006 skulle ha varit på samma nivå som år 1995 skulle landstinget ha haft ytterligare ca 220 mkr till sitt förfogande. Om bidragen från utjämningssystemen varit oförändrade under samma period hade landstinget haft tillgång till ytterligare resurser. Eftersom beroendet av beslut/förändringar i omvärlden är av stor betydelse gäller det för landstinget att vara aktivt, ta till vara de möjligheter som ny kunskap och teknologi skapar och vara med att agera verksamheterna in i framtiden. Landstinget är aktivt delaktigt och drivande i omvandlingen inom hälso- och sjukvården som bl a innebär en tydlig utveckling mot att skilja den akuta sjukvården från den planerade och att stärka den del av hälso- och sjukvården som människor behöver ofta och nära tillgänglig. Utvecklingen sker genom att verksamhetsuppgifterna för sjukhusen struktureras om så att den akuta verksamheten koncentrerats till vissa enheter medan den planerade verksamheten koncentrerats till andra enheter. Syftet är att öka såväl kvalitet som tillgänglighet och effektivitet samtidigt. Landstinget följer också den generella utvecklingen i landet genom att antalet vårdplatser vid sjukhusen minskar och verksamhet i öppen vård ökar. Allt mer av hälso- och sjukvården sker i patientens eget boende vilket bl a ställer ökade krav på samverkan inom landstingets verksamheter, men även med kommunerna i deras roll som sjukvårdshuvudmän. Utvecklingen sker i ett samspel med den utveckling som sker såväl inom som utanför Sverige. Förutsättningarna för landstinget och landstingets verksamheter påverkas både synligt och osynligt av de kontinuerliga förändringar som sker i såväl attityder och värderingar i samhället som av utvecklingen av kompetens och teknik för att utföra de verksamheter som landstinget ansvarar för. Inte minst är förutsättningarna för hälso- och sjukvården dynamisk tack vare de omfattande insatser som sker inom forskning- och utveckling avseende såväl medicinska behandlingsmetoder som framtagande av nya läkemedel. 15
Norrbottens väg Sedan år 1999 har ett arbete bedrivits för att nå långsiktig balans mellan ekonomi och verksamhet. Arbetet inleddes med en översyn av hälso- och sjukvården i länet vars uppdrag var att arbeta fram förslag till långsiktiga och hållbara lösningar för framtidens sjukvård. I stort sett parallellt med det arbetet inleddes översyner av i nära nog all annan landstingsverksamhet inkluderande tandvård och serviceverksamheter. Samtidigt gjordes även en översyn av både den politiska organisationen och driftsorganisationen. Ökat läns- och medborgarperspektiv Beslut fattades att från 2001 införa en ny politisk organisation och från den 1 juni samma år även en ny driftsorganisation. Syftet med dessa förändringar var att åstadkomma en effektivare styrning av verksamheterna i ett länsperspektiv. Inom den politiska organisationen har inriktningen varit att etablera en förändrad roll för de förtroendevalda. De ska i allt högre grad arbeta med ett tydligt befolkningsoch behovsperspektiv och förmedla medborgarnas behov till landstingsfullmäktige. Genom fullmäktigeberedningarnas arbete har denna tyngdpunktsförskjutning fått ett tydligt genomslag och fullmäktiges roll är att utifrån en analys av olika behov formulera krav på vad landstingets olika verksamheter ska uppnå. Successivt ökas landstingsfullmäktiges kunskap kring olika medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och andra tjänster. När god kunskap om befolkningens behov finns kan väl grundade prioriteringar mellan olika grupper göras. Medveten utveckling Sedan den nya organisationen infördes har arbetet fortsatt med att åstadkomma balans mellan ekonomi och verksamhet. Inom serviceområdet har omfattande kostnadsreduceringar genomförts bl a genom inre förändringar men även genom att pröva alternativa driftformer. Kostnadsreduceringar har även genomförts inom områdena kultur, utbildning och folktandvård. Primärvården är numera en gemensam organisation i länet, vilket ger goda förutsättningar för en samordnad utveckling av verksamheten. En ny modell för resursfördelning har införts som i grunden bygger på att basuppdraget för primärvården beskrivits och att vårdcentralerna får resurser med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget och ålderssammansättningen i upptagningsområdet. Vissa vårdcentraler i glesbygd har dessutom tilläggsuppdrag i form av bl a observationsplatser, röntgenverksamhet och ambulanssjukvård. Beslut har också successivt fattats som inneburit förändringar i sjukvårdens organisation och struktur, t ex genom att förlossningsverksamheten koncentrerats till förlossningsenheter vid sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare med omedelbar tillgång till barnklinik. Verksamheten inom vuxenpsykiatrin har förändrats genom utveckling av öppnare vårdformer som innebär att slutenvårdsplatser har avvecklats. Inom de opererande specialiteterna har länskliniker införts inom flera verksamheter. Inom områdena allmänkirurgi/urologi samt ortopedi har betydande verksamhetsförändringar genomförts. Förändringarna innebär att akut och planerad verksamhet så 16
långt som möjligt skiljs åt för att den planerade verksamheten ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Ytterligare motiv för förändringarna har varit att höja kvaliteten i verksamheterna samt att bidra till att underlätta kompetensförsörjningen. Vid Kalix sjukhus har ett centrum för planerad verksamhet inom allmänkirurgi/urologi bildats och ett motsvarande centrum för planerad ortopedi har bildats vid Piteå älvdals sjukhus. Dessa förändringar har bidragit till att antalet planerade operationer inom dessa områden ökat väsentligt. Inom de internmedicinska specialiteterna har antalet vårdplatser minskat successivt. Denna utveckling har även berört den opererande verksamheten. Inom det internmedicinska området har vidare insatser genomförts för att förbättra diagnostik och behandling av bl a patienter med stroke, patienter med reumatiska sjukdomar och patienter i palliativ vård. Vidare har hemtagning från universitetssjukhuset i Umeå av behandling av patienter med blodsjukdomar samt kranskärlssjukdom, PCI, genomförts. Behandlingsöverenskommelser används mer systematiskt bl a inom områdena KOL/astma och reumatologi. Övriga exempel på förändringar i syfte att förbättra verksamheterna är införande av digitaliserad radiologi, vilket förbättrar kvalitet och säkerhet för patienterna samtidigt som samverkansmöjligheterna inom länet ökar. Huvudinriktningen för de genomförda verksamhetsförändringarna inom hälso- och sjukvården och folktandvården har varit att utveckla verksamheterna så att de lever upp till att vara tillgängliga, säkra, evidensbaserade, kvalitativt likvärdiga och effektiva. Fokuseringen på dessa områden har successivt ökat. Parallellt med angivna förändringar har arbete pågått för att förverkliga intentionerna i den av riksdagen beslutade nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården som haft fokus på att stärka primärvården, vården för äldre och vården för psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Under 2005 avsattes betydande insatser för att förbereda införandet av den vidgade vårdgarantin. Dessa insatser ledde till att tillgängligheten ökade påtagligt inom en rad verksamheter. Inom vuxenpsykiatrin intensifierades utvecklingsarbetet under år 2005 i samverkan med kommunerna genom att ett antal projektarbeten inleddes med stöd av de s k Milton-pengarna. Dessa aktiviteter fortsätter även under år 2006 och 2007. Regional utveckling Inom området regional utveckling har landstinget varit aktivt pådrivande för att stärka länets arbete med de regionala utvecklingsfrågorna. Landstinget har ställt sig bakom inriktningen att verka för att ett direktvalt regionfullmäktige ska kunna bildas. I avvaktan på att förutsättningar föreligger för detta har landstinget verkat för att bilda ett regionalt samverkansorgan med länets kommuner för hantering av de regionala utvecklingsfrågorna. Ambitionerna i denna riktning kvarstår. Kultur och utbildning Inom kultur- och utbildningsområdet har utvecklingen präglats av en ökad insikt och förståelse för att kultur- och utbildningsfrågor har stor betydelse för att öka regionens och länets attraktionskraft. Särskilt tydligt är detta inom besöksnäringen och under 17
de senaste åren har kulturens betydelse för folkhälsa och hälsoutvecklingen kommit allt mer i fokus. Länskulturinstitutionerna har utvecklat arbetssätt som passar särskilt väl i ytmässigt stora och glest bebyggda län, vilket på olika sätt uppmärksammats på nationell nivå. Sammanfattning Det har således inletts ett målinriktat och planerat arbete för att nå såväl ekonomiska mål som verksamhetsmål liksom en generell positiv utveckling inom länet. Detta arbete behöver stärkas och bli mer kraftfullt. Det är angeläget att inriktningen för de kommande åren harmonierar med den utveckling som skett och utifrån de krav som landstinget ställs inför av förändringar i omvärlden. 18
Övergripande inriktning
Övergripande inriktning I avsnittet anges landstingets övergripande inriktning inom de områden som är centrala i landstingets verksamheter. Den angivna inriktningen utgör i sin tur underlag för de övergripande mål som anges i kommande kapitel i landstingsplanen. Fortsatt demokratiutveckling Norrbottningarnas engagemang och demokratiska inflytande är av avgörande betydelse för den politiska organisationen. Förtroendevalda ska i möten med medborgarna ta till vara deras idéer, kunskaper och erfarenheter för att styra landstingets verksamheter. Medborgardialog För att demokratin ska leva och utvecklas krävs att medborgarna också mellan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. Demokratin måste ständigt erövras och förnyas i takt med att samhället förändras. De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer i sin tur stora krav på att tjänstemannaorganisationen är lyhörd för det demokratiska systemet. Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utvecklas och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda och det är viktigt att dialogen är systematisk och kontinuerlig. Syfte med medborgardialogen är att: Öka tilliten till hälso- och sjukvården och dess demokratiska styrning. Öka medborgarnas möjligheter till delaktighet. Få kunskap, ge kunskap och säkerställa en behovsstyrd vård. Få återkoppling från medborgarna. Ge återkoppling till medborgarna. Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I beredningarnas uppdrag ingår att lyssna och föra dialog med medborgarna och att sammantaget med den övriga kunskap de har om medborgarna, föra fram den behovsbild som framkommit till fullmäktige. Arbetet inom fullmäktiges beredningar skapar förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Arbetssättet ger kunniga förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna. Arbetsformerna ska ständigt utvecklas för att få fler involverade i utbytet. Förutom den dialog som fullmäktiges beredningar för har även styrelsen utvecklat den demokratiska processen och träffar nu regelbundet företrädare för kommuner, företag och organisationer i länet. Även ny teknik kan användas i större utsträckning för att nå nya målgrupper och etablera nya arbetssätt i dialogen med medborgarna. 20
Inom landstinget Genom att skapa vitalare sammanträden ska fullmäktige bli det forum dit debatt, övergripande beslut och politiskt intresse fokuseras. Fullmäktiges demokratiutskott är en del av denna process med uppdrag att driva landstingets inre demokratiutveckling för att skapa förutsättningar för ökat engagemang och tillgänglighet i landstingspolitiken. Arbetet fokuseras på landstingets politiska arbetsformer och beslutsprocess. Utskottet ansvarar även för de utbildningar som genomförs för förtroendevalda. Befolkningens behov inom särskilda områden Hälso- och sjukvårdsberedningarna har en viktig roll i landstingets organisation för att fånga upp medborgarnas behov och förväntningar på hälso- och sjukvården i länet. Beredningarnas arbete de senaste två åren på temat Framtidens hälso- och sjukvård pekar på att framför allt följande områden behöver uppmärksammas och förbättras: Aktivt folkhälsoarbete. Insatser mot psykisk ohälsa. Förbättrad information till medborgare och patienter. Landstingets förmåga att beakta och ta till vara de möjligheter som ligger i ett mångkulturellt samhälle ska förbättras. Intensifierat folkhälsoarbete En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv utveckling i länet och ger bättre förutsättningar för en effektiv och bra sjukvård i framtiden. Riksdagen har pekat ut elva målområden för inriktningen av folkhälsoarbetet. Landstingets folkhälsoarbete ska följa dessa och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. I samverkan med kommunerna har en folkhälsopolitisk strategi arbetats fram. Den kommer under år 2006 att förankras och fastställas för att därefter ligga till grund för ett fortlöpande målinriktat arbete i länet. Hälso- och sjukvården har i uppdrag att lindra och bota sjukdomar samt att förebygga ohälsa. Dagens sjukvård är starkt inriktad på den första delen att hjälpa dem som redan blivit sjuka. För att i framtiden kunna ge den bästa sjukvården till alla på lika villkor måste vården arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Hälso- och sjukvården ska vid sina möten med patienter eller anhöriga i större utsträckning mer systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande aspekter i hela vårdkedjan. Det innebär att verksamheten i det vardagliga mötet med patienter eller anhöriga, oavsett stadium av sjukdom, stödjer den process som ger individen möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet. Insatser inom detta område behöver också riktas till landstingets medarbetare för att öka deras insikt och kunskap inom området och därmed öka deras förmåga att på ett trovärdigt sätt arbeta med frågorna i relation med patienterna. 21
Insatserna ska i första hand riktas till de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan positivt, d v s stimulera till ökad motion och goda kostvanor samt att minska rökandet och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. Insatser är även viktiga för att säkerställa en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Även den sekundära preventionen är viktig; d v s att hjälpa de som drabbats av sjukdom att leva ett så bra liv som möjligt, att kanske kunna undvika medicinering, men också att förebygga ytterligare insjuknanden och/eller komplikationer. Detta ska ske som en naturlig del i vård och behandling inom hälso- och sjukvården och tandvården. Även landstingets engagemang i kulturfrågor och bidrag till föreningar, organisationer, institutioner och enskilda inom kultur, idrott och folkbildning är viktiga delar i folkhälsoarbetet. Dessutom behöver kultur- och vårdsektorerna utveckla ett samarbete mellan sig, men även över gränserna till andra aktörer, som resulterar i gemensamma projekt och aktiviteter som främjar folkhälsa och välbefinnande hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och att erbjuda en hälso- och sjukvård samt tandvård som tar sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgängliga resurser som sin begränsning. Patienternas behov ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Hälso- och sjukvården ska vara offentligt finansierad och offentligt styrd. Landstingets ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet tar sin utgångspunkt i landstingsplanens inriktning för hälso- och sjukvården. Den ska kännetecknas av att vara tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativt likvärdig effektiv och jämställd. Ledningssystemet utvecklas ytterligare i landstingets regelverk och tillämpningsanvisningar. Den hälso- och sjukvård som landstinget bedriver ska ha hög nationell och internationell klass och ska ur ett medborgar- och patientperspektiv uppfylla följande krav: Tillgänglig Verksamheterna ska ha en god tillgänglighet. I ett första steg ska utfästelserna i vårdgarantin uppfyllas. På sikt är inriktningen att höja ambitionen ytterligare. Säker Systemsyn ska få ökad betydelse och insatser med en tydlig proaktiv inriktning ska prioriteras, d v s åtgärder som leder till att identifiera och i möjligaste mån eliminera risker innan de lett till en skada för en patient. Avvikelser och incidenter som avviker från det normala ska analyseras för att få ett bra underlag för lärande i det förebyggande arbetet. Evidensbaserad Arbetet ska stärkas med implementeringen av evidensbaserad vård, d v s vård som medvetet och systematiskt använder bästa tillgängliga faktaunderlag. Detta gäller även komplementära metoder som är evidensbaserade. 22
Kvalitativt likvärdig Landstinget ska delta i pågående nationellt utvecklingsarbete kring kvalitetsregister. Vårdverksamheterna ska delta aktivt i de register som finns och som är relevanta för uppföljning av verksamhetens resultat. Redovisade resultat ska användas i ett systematiskt förbättringsarbete. Effektiv Landstinget ska ha en effektiv vård som gör att medborgare känner sig trygga i att resurserna används på effektivast möjliga sätt. Jämställd vård Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda på ett evidensbaserat och kostnadseffektivt sätt. Verksamheterna ska ta till sig och använda evidensbaserad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad detta innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvinnor respektive män. Systematiskt förbättringsarbete Verksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården ska som utvecklingsstrategi tillämpa ett uthålligt kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att, ur ett patientperspektiv, förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Ökad användning av öppna jämförelser inom och mellan verksamheter ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet. Vårdpolitisk inriktning Hälso- och sjukvården ska utgå från medborgarnas behov och verksamheten ska bedrivas från ett tydligare patientperspektiv. Det innebär att verksamheterna behöver öka sin förmåga att planera, organisera och genomföra verksamheten med utgångspunkt i individens uttalade men även outtalade behov. Hälso- och sjukvården i länet har speciella förutsättningar. En liten och minskande befolkning bor i ett län som utgör en fjärdedel av Sverige. Befolkningen blir allt äldre och inom länet finns en tydlig tendens att särskilt inlandskommunerna står inför en situation med en allt äldre befolkning som har behov av ökade insatser från hälso- och sjukvården. Det är landstingets uppgift att under dessa förutsättningar säkerställa en god hälso- och sjukvård för hela länets befolkning. Med hänsyn tagen till de speciella förutsättningarna är omfattningen och tillgängligheten till den akuta sjukvården i länet unik. Det finns akutmottagningar vid samtliga sjukhus och jourcentraler vid vårdcentralerna i glesbygd som är tillgängliga för patienterna dygnet och året runt för akuta sjukdomsfall. Inget annat landsting har en motsvarande tillgänglighet till akutsjukvård. Därutöver finns för den akuta sjukvården en omfattande vägambulansverksamhet tillgänglig i hela länet kompletterad med en ambulanshelikopter tillgänglig dygnet och året runt. Kompetensnivån inom ambulansverksamheten är hög med goda möjligheter att påbörja vårdinsatser under transporten till vårdinrättning. 23
Utmaningen är att säkerställa en väl fungerande akutsjukvård i hela länet och samtidigt bedriva den planerade verksamheten så effektivt som möjligt. Samtidigt ska högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter tillgodoses, t ex hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes eller demens. Det är nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade vårdresurserna i länet till patienternas förfogande ska utnyttjas maximalt och samverkan i ett länsperspektiv ska stärkas. Primärvården ska vara tillgänglig i alla kommuner och sjukhusen ska komplettera primärvården när dess resurser inte är tillräckliga för att tillgodose patienternas behov. Primärvården och främst de internmedicinska och geriatriska verksamheterna (inklusive rehabilitering) vid sjukhusen ska i samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården säkerställa huvuddelen av befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Det verksamhetsmässiga innehållet inom sjukhusen ska vara föremål för kontinuerlig diskussion för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas med hög kvalitet, att kompetensförsörjningen kan säkerställas och att ekonomin kan klaras. Landstingsfullmäktige fastställde i mars 2005 en vårdpolitisk inriktning som ligger fast. I det följande anges kompletteringar till den inriktningen. Primärvård ska finnas i länets samtliga kommuner Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkningens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser. Primärvården ska vara tillgänglig dygnet runt i hela länet och kunna svara för ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Vissa vårdcentraler i glesbygd har även tillgång till observationsplatser. Samverkan med såväl den specialiserade vården som den kommunala hälso- och sjukvården ska förbättras. Verksamhet vid sjukhus Länets fem sjukhus ska erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Alla sjukhusen ska också ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska finnas till paramedicinska resurser (sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl) samt resurser för diagnostik och service. Utöver dessa områden är verksamheten vid sjukhusen profilerad inom olika områden för att erbjuda länets patienter hög tillgänglighet och hög kvalitet för mer specialiserade vårdbehov. De möjligheter som den medicinska och tekniska utvecklingen möjliggör ska tas till vara. Det innebär bl a att verksamheten i allt högre grad ska utföras i öppen vård och att distansöverbryggande teknik ska nyttjas och utvecklas. Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården ska bedrivas effektivare i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. Nya regler i arbetstidslagen från 2007 innebär ökade krav på att använda flexibla lösningar för att bedriva verksamheten. 24
Samverkan ska förbättras mellan skilda verksamheter inom den specialiserade vården och mellan den specialiserade verksamheten på sjukhusen samt primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske med ett uttalat patientfokus. Särskilda områden För närvarande förbereds på nationell nivå beslut inom ett antal områden som konkret kommer att beröra landstinget. Särskild uppmärksamhet ska därför ägnas: Konsekvenser av planerade förändringar av huvudmannaskap för vård och omsorg om äldre. Konkret innebär det förberedelser för ett ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården. Förberedelserna ska ske i samverkan med kommunerna. Konsekvenserna av aviserade förbättringar av tandvårdsförsäkringen. Förberedelser, tillsammans med övriga landsting inom Norrlandstingens regionförbund, för agerande när en rikssjukvårdsnämnd för den högspecialiserade vården införs. Konkret innebär det att verka för att universitetssjukhuset i Umeå ska ha en roll som enhet för rikssjukvård inom något medicinskt område. Aktivt agera för och påverka införandet av en nationell strategi för IT-området inom hälso- och sjukvården med utgångspunkt i den samordnade IT-utveckling som bedrivits inom landstinget. Fortsatt bevakning av Ansvarskommitténs arbete och slutbetänkande som ska avges senast den 28 februari 2007. Internt inom landstinget ska utvecklings- och förbättringsarbetet fortsätta inom områdena palliativ vård, demensvård, vuxen- och barnpsykiatri samverkan med kommunerna, forskning och utveckling och stöd till anhöriga. Habiliteringsverksamheten för både barn och vuxna ska fortsätta att utvecklas. Folktandvården ska finnas tillgänglig i länets samtliga kommuner Befolkningens behov är grunden för landstingets planering av tandvården. Folktandvården ska förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda sjukdomar och andra besvär i munhålan. I samverkan med hälso- och sjukvården ska patienter som löper ökad risk att drabbas av försämrad munhälsa av sociala, medicinska eller livsstilsskäl särskilt uppmärksammas. Folktandvårdens verksamhet ska, som en del av hälso- och sjukvården, säkerställa ett vårdutbud som ger befolkningen tillgång till tillgänglig, säker, kvalitativt likvärdig, evidensbaserad och effektiv tandvård utifrån vårdbehov samtidigt som goda förutsättningar skapas att trygga en långsiktig personalförsörjning och en god ekonomisk hushållning. Regional utveckling Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Detta politiska ledarskap medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling. Delaktighet är en förutsättning för att kunna samla regionen kring viktiga prioriteringar. Ett tydligt ledarskap, byggt på samverkan med länets kommuner, är en förutsättning för att kunna hävda regionens intressen i konkurrens med andra regioner. 25
Det regionala utvecklingsarbetet syftar till att skapa en attraktiv region med ett välmående och dynamiskt näringsliv som kan skapa hållbar tillväxt, utveckling och välfärd i alla delar av länet. Den hållbara utvecklingen består av en social, en ekonomisk och en ekologisk del i samverkan. Av särskild vikt är unga människors villkor, ökad jämställdhet, mångfald och integration. Varje del av Norrbotten har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Tillväxt skapas i samspel mellan lokala förutsättningar och människors förmåga till samverkan och förnyelse. Social tillit, lärande, entreprenörskap och ledarskap är var för sig eller i samverkan de mest betydelsefulla faktorerna för att skapa tillväxt och utveckling på lokal och regional nivå. Förnyelsearbetet stärks när olika perspektiv möts kvinnors och mäns erfarenheter, unga människors och äldres, glesbygd och storstad, nya svenskar och minoritetsgrupper. I landstingets arbete med regional utveckling är olika erfarenheter och perspektiv en tillgång som ska tas till vara. Det ställer krav på nya lösningar, nya arbetsformer och samarbete i nya konstellationer. Ett engagerat och uthålligt förbättringsarbete är grunden för såväl landstingets som regionens utveckling. Omvärldsbevakning, gemensam reflektion, dialog med berörda aktörer och en vilja till förändring och förbättring ska ligga till grund för detta. Det internationella perspektivet är lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och en förutsättning för att Norrbotten ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region. Utbytet med andra länder har även stor betydelse för kompetens- och verksamhetsutvecklingen inom landstingets samtliga verksamheter. Det svenska EU-medlemskapet ökar regionernas betydelse och förutsätter folkvalda regionala politikers medverkan. Landstinget ska ha en aktiv roll i regionens internationaliseringsprocess. Kultur och utbildning Ett aktivt och brett kulturutbud, både att delta i och att ta del av, är viktigt för norrbottningarnas välfärd och välbefinnande. Ett rikt kulturliv, en aktiv fritid och en levande kulturmiljö medverkar till en regions attraktivitet vid företagsetableringar, det skapar arbetstillfällen och påverkar när människor väljer bosättningsort. Inom turismen tillhandahåller kulturområdet upplevelser och besöksmål. Kultur är även en hälsobefrämjande och rehabiliterande faktor. Kultur i dess många former är en betydelsefull del av den regionala utvecklingen och en därmed också en faktor för tillväxten. Landstingets arbete med kultur och fritid innebär både drift av kulturinstitutioner som en del av landets och länets kulturinfrastruktur, stöd till föreningar, folkbildning och organisationer samt till avgränsade projekt. Sammantaget bidrar detta till att göra Norrbotten attraktivare och ge både länsinvånare och besökare möjligheter till en rikare fritid, arbetstillfällen inom kultursektorn och en bättre hälsa. Landstinget driver på kommunernas uppdrag naturbruksprogrammet i länet vid två naturbruksskolor. De ger grundutbildning för arbete inom länets basnäringar skogs- 26
och jordbruk med tillhörande områden och utgör därmed också en faktor för tillväxt och sysselsättning i Norrbotten. Service Serviceverksamheterna är ett stöd till landstingets kärnverksamheter. Serviceverksamheterna utförs dels i landstingets egen regi, dels genom entreprenadverksamhet som bl a bidrar till en utveckling av det lokala näringslivet. Arbetet med att effektivisera serviceverksamheterna samt samordna administrativ verksamhet ska fortsätta. Samarbete med länets kommuner ska sökas inom områden som kan bidra till en ökad effektivitet. Fortsatta insatser ska göras för att landstingets lokaler ska vara handikappanpassade senast år 2010. Likaså ska insatser göras för att bidra till att skapa en infrastruktur för ökat nyttjande av distansöverbryggande teknik som ger stöd för att utveckla IT-stödet till verksamheterna. Miljö En god livsmiljö är en viktig välfärds- och attraktionsfaktor för Norrbotten och en förutsättning för god hälsa. Därför är miljöarbetet en viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete. I sitt miljöarbete ska landstinget följa de regionala miljömålen som följer intentionerna om en hållbar utveckling, d v s där grundtanken är att trygga förhållandena för nästa generation. Landstinget ska som regional aktör i linje med nationella och regionala miljömål verka för: Ett hållbart och bärkraftigt samhälle. Utveckling av alternativa energiformer i länet. Bevarande av den biologiska mångfalden. Landstingets verksamheter förbrukar resurser och orsakar miljöpåverkan. Därför ska alla verksamheter och alla medarbetare bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att : Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar. Använda förnybara energikällor och naturresurser i första hand och välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga miljöbelastning. Minska resursanvändningen genom att effektivisera processerna. Stark ekonomi En grundläggande utgångspunkt för landstingets verksamhet är att den ska kännetecknas av god hushållning. Det innebär att verksamheten vare sig ekonomiskt eller verksamhetsmässigt kan vara mer omfattande än de intäkter landstinget får genom skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter. Begreppet god hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Det finansiella perspektivet har sin grund i landstingets finansiella ställning och dess utveckling och reglerar därmed de ekonomiska ramar för den verksamhet som bedrivs. Verksamhetsperspektivet speglar landstingets förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. 27
Finansiellt är utgångspunkten att uppnå och behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den beslutar om och själv konsumerar. Resultatet ska därför vara tillräckligt stort för att nuvarande servicekapacitet ska kunna garanteras även för nästkommande generation (brukare/skatte- betalare) utan att dessa skall behöva betala högre skatt för samma service. Medarbetare Landstingets viktigaste resurs är medarbetarna. Det är deras vilja och förmåga till lärande och förnyelse som har den största betydelsen för verksamhetens utveckling och förbättrade resultat. Landstinget ska därför ge bra förutsättningar för medarbetarna att vara delaktiga i verksamhetens utveckling. För att upprätthålla och utveckla medarbetarnas engagemang finns ett antal områden som är särskilt betydelsefulla: Kompetensförsörjning, kunskapsöverföring och kunskapsväxling är strategiskt viktig mot bakgrund av de pensionsavgångar som kommer. För att landstinget ska klara den utmaning det innebär när äldre och erfarna medarbetare ska föra över sin erfarenhet och kunskap till de yngre och nya medarbetarna, så ska metoder identifieras för att underlätta kunskapsväxlingen. Det är även angeläget att ta till vara den nya kunskap och kompetens som nya medarbetare tillför landstingets verksamheter. Frisknärvaron (d v s andelen anställda som inte är sjuka under en tolvmånadersperiod) ska öka och landstingets verksamheter ska ha en god arbetsmiljö. Ledarskapet är en nyckelfaktor både då det gäller att engagera medarbetarna och att öka frisknärvaron. Landstinget ska därför fortsätta de satsningar som inletts med utbildning av chefer. Medarbetarna ska uppmuntras till insatser inom FOU-området och forskningsmeriterade medarbetares kompetens ska tas till vara systematiskt. Medarbetarna ska också uppmuntras att öka sina kunskaper och kompetens i att bedriva ett lärandestyrt, systematiskt förbättringsarbete. Alla medarbetare ska ha rätt att arbeta heltid, men också ha möjligheten att arbeta deltid. Detta innebär samtidigt att kraven ökar på medarbetarnas förmåga att verka flexibelt mellan olika verksamheter. Arbetstidslagens anpassning till gällande EU-direktiv kräver att nya arbetsformer och arbetsmetoder utvecklas, för att hälso- och sjukvården ska kunna fungera på ett bra sätt och ge fortsatt god arbetsmiljö för medarbetarna. Kommunikation Bra kommunikation är ett viktigt redskap för att norrbottningarna ska kunna förstå och följa landstingets arbete. Den är också viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling och delaktighet. Kommunikation är också ett medel för att styra och leda verksamheten och grunden för en tydlig profilering av verksamheten. 28
Inriktningen 2007 2009 är att: Fortsätta att utveckla den externa informationen i landstingets kanaler till medborgare och patienter. Öka chefernas förståelse för kommunikationens roll för att nå verksamhetens mål. Uppföljning av effekter och resultat Alla verksamheter inom landstinget ska följas upp med avseende på effekter och resultat. I den mån relevanta metoder och mått saknas för denna uppföljning ska sådana utvecklas. För att veta att hälso- och sjukvårds- samt tandvårdsverksamheterna går i riktning mot de övergripande kraven på verksamheterna krävs ett uthålligt arbete med att successivt förbättra uppföljningen av effekter och resultat. Nyttjande av kvalitetsregister är en del av detta men även landstingets interna uppföljningssystem ska nyttjas och utvecklas ytterligare. 29
Mål
Mål I detta avsnitt redovisas inriktningsmål, delmål, strategier och uppföljningsområden som gäller för landstingets verksamheter. Målen utgår från landstingets vision, verksamhetsidé och den politiska inriktningen. Alla landstingets verksamheter ska vid planering och genomförande av de konkreta aktiviteterna beakta följande horisontella mål: Jämställdhet mellan kvinnor och män. Minoriteters intressen ska tas till vara. Hållbar utveckling. Attraktiv region Inriktningsmål Norrbotten ska vara ett attraktivt län, såväl för norrbottningarna själva som för näringsliv och besökare. Norrbottningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Landstinget ska som det enda folkvalda organet på regional nivå bidra till detta genom att delta i den regionala utvecklingen och ta ett ansvar för kulturområdet. För dessa olika områden innebär det följande: Kultur Norrbotten ska ha ett dynamiskt och berikande kulturliv, väl fördelat över hela länet och med ett brett utbud för att ge goda förutsättningar för individens välfärd och välbefinnande. Inom turismen ska kulturen tillhandahålla upplevelser och besöksmål. Kultur ska vara en hälsofrämjande och rehabiliterande faktor. Näringsliv, kommunikationer och internationellt engagemang Det norrbottniska näringslivet ska vara välmående och dynamiskt med god förmåga till förnyelse. Länet ska ha en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande transportsystem för såväl personer som gods. Länet ska även ha tillgång till effektiva system för energiförsörjning, telefoni och IT-infrastruktur. Internationellt engagemang ska skapa förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Det internationella perspektivet ska vara lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella med hänsyn till de ökade möjligheterna för information, kunskap, kapital och personer att röra sig över nationsgränserna. 31