Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande eftersom krafterna formar om jorden genom rörelser i jordskorpan. Interaktivt innehåll kan inte visas vid utskrift. Bergskedjebildning När två plattor krockar kan plattorna tryckas ihop och veckas, skrynklas ihop. På det sättet har flera bergskedjor bildats i världen. Bergskedjan Himalaya blir fortfarande högre eftersom plattorna fortfarande trycks mot varandra. Bergskedjan Skanderna i Sverige har för länge sedan slutat bli högre. Plattorna vid Skanderna trycks inte ihop längre. Nedbrytande krafter som till exempel vind och rinnande vatten har istället gjort att Skanderna blivit lägre än de en gång var. Bergskedjan Skanderna i Norden. Sida 1 av 5
Bergskedjor kan bildas när plattor rör sig och krockar genom att jordskorpan pressas ihop och veckas. Vulkaner Om magma kommer upp till jordytan kallas det lava. På de platser där magma kommer upp till jordytan bildas vulkaner. Det sker oftast mellan plattorna i jordskorpan. Vulkaner kan vara mer eller mindre aktiva och en del vulkaner har till och med slocknat. Vulkanerna kan också se mycket olika ut. Det finns vulkaner som har långa öppningar där magma flyter och en del är höga berg med magma inuti berget. De flesta vulkaner ligger på havets botten. Vid en vulkan på land är det ofta bördig jord, det vill säga att det är bra att odla växter där. Detta gör att en hel del människor väljer att bo nära eller på en vulkan trots att det kan vara farligt. Några exempel på vulkaner är: stratovulkan, sköldvulkan och sprickvulkan. Vulkanutbrott kan ske antingen i ett snabbt explosivt förlopp eller mer sakta genom att lava rinner nerför vulkanen. I ett vulkanutbrott släpps det också ut en hel del gaser som till exempel vattenånga, koldioxid och svaveldioxid. En del av dessa gaser är giftiga och kan orsaka stor skada för människor. Om vulkanutbrottet är explosivt släpps det även ut stora mängder vulkanisk aska som kan leda till förstörelse. Gaser och aska från Sida 2 av 5
vulkanutbrott kan också få konsekvenser för klimatet på olika platser. Stratovulkaner som Licancabur på gränsen mellan Bolivia och Chile, kastar ofta ut mycket aska. Sköldvulkanen Mauna Kea på Hawaii breder ut sig och har ingen hög topp. Sida 3 av 5
När sprickvulkanen Laki på Island får utbrott, sprids lavan över ett stort område. Jordbävning Om två plattor hakar i varandra och fastnar för att senare lossna, kan det bli en jordbävning. Det innebär att marken kommer att skaka. Detta sker oftast när två plattor möts. En jordbävning kan vara mycket kraftig och göra stor skada för människor men också mycket svag så att du knappt märker det. Hur kraftfull jordbävningen är mäts i richterskalan. Vi har också jordbävningar i Sverige ibland. De brukar vara mycket svaga, det vill säga att de hamnar långt ner på richterskalan och märks knappt. Tsunami En tsunami är en mycket stor våg som kan bildas när vulkanutbrott eller jordbävningar sker under vattenytan. När delar av botten förflyttar sig rör sig även vattnet ovanför. Då kan en tsunami skapas. Denna stora våg rör sig sedan mot land. Ute på havet är tsunamin ofta väldigt lång och inte så hög, men den blir kortare och högre när den närmare sig land. När en tsunami når land kan den orsaka stor förstörelse som till exempel i Sumatra 2004 eller i Japan 2011. Sida 4 av 5
Tsunamin som drabbade Japan efter en jordbävning ute till havs blev som högst nästan 40 meter. Supportformulär (/support/frame.php?source=contex&pageurl=https%3a%2f%2fgleerupsportal.se%2flaromedel%2fgeografi-4-6%2farticle%2f53122b40-f481-40ef-b6ee-3b88ead27e8c&booktitle=geografi 4 6&iframe=true) Sida 5 av 5