Upptäck Jordens resurser Lgr 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upptäck Jordens resurser Lgr 11"

Transkript

1 Upptäck Jordens resurser Lgr 11 Facit och kommentarer till Arbetsboken Till dig som använder det här materialet Sidnumren hänvisar till sidan i Arbetsboken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan svara på olika sätt. Om du är osäker på om ditt svar är rätt, så fråga din lärare. På en del frågor står det Exempel: Det betyder att det kan finnas flera rätta svar än det som står. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 1/13

2 JORDENS RESURSER Vår planet jorden Viktiga ord Sidan 3 a) 1. begrepp 2. orsak 3. konsekvens 4. lösning 5. hållbar utveckling 6. alternativ 7. jämföra 8. påverka 9. resonera 10. beskriva 11. se samband 12. sammanfatta Hur allting började Sidan 4 1. Elevens eget svar. Exempel: Big Bang är ett begrepp som innebär att jorden skapades genom en stor smäll. 2. Elevens eget svar. Exempel: Vår måne bildades av resterna (ljus, gas, damm i klumpar) från Big Bang. 3. Elevens eget svar. Exempel: Orsaken till att hav bildas är att nederbörd samlas i gropar på jordytan. 4. Elevens eget svar. Exempel: Konsekvensen av mer syre i haven blir att livet i havet utvecklas med nya arter. 5. Elevens eget svar. Exempel: En förklaring till hur liv tar sig upp på land är att algerna långsamt klättrar upp ur havet och upp på klippor. 6. Elevens eget svar. Exempel: Mer syre i luften påverkar djur på det sättet att de får lättare att leva, föröka sig och det blir fler arter i naturen. 7. Elevens eget svar. Exempel: På bild 7 sitter all landmassa ihop i en enda stor kontinent. På bild 8 har den sammanhängande kontinenten har brutits upp i plattor som glidit isär. 8. Elevens eget svar. Exempel: Det finns olika förklaringar till varför dinosaurierna dog ut. Det kan ha varit en meteorit som slog ner, eller däggdjur som åt upp alla ägg eller att det blev för kallt för dinosaurierna att överleva. 9. Elevens eget svar. Exempel: De första människorna levde av djur och natur. De tillverkade egna vapen för att jaga och åt det som fanns att få tag i. 10. Elevens eget svar. Exempel: Ju fler människor på jorden som får högre levnadsstandard, ju mer påverkas jordens natur och klimat. (Av vår konsumtion.) Jorden en perfekt plats för liv Sidan 5 3. a) b) c) värme, syre, vatten 4. a) b) c) Elevens eget svar. 5. a) Exempel: Atmosfären släpper in solens strålar och håller kvar värmen runt jorden, så att den inte försvinner. Det kallas växthuseffekten. Utan växthuseffekten skulle det vara för kallt för oss att leva på jorden. 6. Elevens eget svar. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 2/13

3 Kartan en källa till kunskap Jorden är rund. Kartan är platt. Sidan 6 1. a) Storleken på världsdelarna stämmer. b) Världsdelarna har inte rätt form. c) Formen på världsdelarna stämmer med verkligheten. d) Områden nära polerna ser större ut än vad de är i verkligheten. e) Elevens eget svar. Den undre kartan är den som är vanligast. 2. a) ekvatorn b) breddgrad c) längdgrad d) latitud e) longitud 3. Gradnätet används när man ska ange en exakt plats. Det behövs framför allt när det inte finns någon adress, till exempel ute på havet, i öknen eller skogen. Olika slags kartor Sidan 7 4. a) Kartan visar hur naturen ser ut i olika områden. (Naturtypskarta) b) Kartan visar var det bor flest människor. (Befolkningsfördelningen) c) Kartan visar var det regnar mest. (Nederbördskarta) 5. Öken 6. För att det är ont om vatten i öknen och jorden går inte att odla utan bevattning. 7. Elevens eget svar. Exempel: Botswana, Libyen, Algeriet och Egypten. 8. Regnskog 9. Elevens eget svar. Exempel: Madagaskar, Gabon och Sierra Leone. 10. Floden Nilen ger det sötvatten människor behöver för att kunna odla grödor. Kan du tyda kartan? Sidan a) Huvudstad: Canberra, städer med över 1 miljon invånare: Perth, Brisbane, Sydney, Melbourne, Adelaide b) Tasmanien c) Stora Barriärrevet d) Australian alps e) Murray f) Indiska Oceanen g) Någonstans mellan km ( mil). (Tips! Ta hjälp av ett snöre.) h) Någonstans mellan 3 4 dygn. (Avståndet mellan Ystad och Kiruna är ca km.) Gör en egen karta Sidan Elevens eget svar. Träna mer på kartan! Sidan a) Spanien b) Atlanten c) Lissabon d) Tejo e) Oporto f) Faro g) Guadiana h) Några exempel: Båda länderna är avlånga och har lång kust mot havet. Båda länderna har skog och odlad mark. Skillnader är att Sverige har mer barrskog och fler sjöar än Portugal. Sverige är ett mycket större land och har kust åt både väster, söder och öster, medan Portugal bara har kust åt väster och söder. i) De flesta städerna ligger utmed kusten. Sjöfarten och fisket har varit och är till viss del fortfarande viktiga näringar i Portugal. Därför bor de flest människor på platser där detta är möjligt. Idag är turistnäringen vid kusterna i söder också en viktig inkomstkälla. Naturen längs kusterna är också bättre för odlingar än till exempel i bergen inåt land i norr. j) Ca 550 km (55 mil) långt och ca 150 km (15 mil) smalt. 14. Elevens eget svar. Exempel: avståndet mellan två platser, naturtyper, antal invånare, nederbörd, klimat, höjdskillnader, var en plats ligger i förhållande till där vi bor, hur man kan resa till en plats osv. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 3/13

4 Jordens befolkning Sidan a) Elevens eget svar. Exempel: Indien, Kina, Tyskland, Japan, Nigeria b) Att klimatet är lagom varmt, att det finns tillgång till vatten och att jorden går att odla. I städerna bor många därför att det ofta finns många arbetstillfällen där. 2. a) Elevens eget svar. Exempel: Antarktis, Arktis och Norra Grönland b) Klimatet är extremt kallt. Vissa tider under året är det nästan mörkt hela dygnet. Det är svårt att starta jordbruk på en sådan plats och det finns ont även om andra naturresurser. Sidan a) Elevens eget svar. Exempel: Det kan finnas gott om arbeten, nöjen och samhällsservice. Exempel: Det kan vara svårt att hitta bostad. c) Elevens eget svar. Exempel: Det kan bli långa resor för brandkåren om det börjar brinna, eller om man snabbt behöver ta sig till ett sjukhus eller behöver annan samhällsservice. Hur delar vi på jordens resurser? Sidan % av befolkningen använder 80% av resurserna 8. a) Elevens eget svar. Exempel: Om klassen består av 30 elever får 6 elever dela på den stora biten. Exempel: Om klassen består av 30 elever får 24 elever dela på den lilla biten. 9. a) Elevens eget svar. Exempel: Fler barn kan gå i skolan och lära sig läsa och skriva. Exempel: Fler människor orkar intressera sig för vad som händer i samhället och vill vara med och påverka. 10. Elevens eget svar. Exempel: Fler människor väljer att yrkesarbeta, och väljer därför att inte skaffa så många barn. 11. Bra konsekvens: Fler kan resa dit de vill, kan arbeta och träffa vänner och släktningar som bor på annan ort. Problem: Ju fler bilar det blir, desto mer bilavgaser som smutsar ner luften och påverkar klimatet. Vi blir allt fler 4. Elevens eget svar. Exempel: Medellivslängden idag är mycket högre än förr eftersom människor lever längre. Vi har högre levnadsstandard idag, vi har bättre sjukvård och äter bättre mat. Migration betyder att folk flyttar, inom ett land eller till ett annat land. När människor flyttar från sina hemländer kallas det för emigration. När många flyttar från landsbygden till städer kallas det för urbanisering. 5. a) 100 år b) ca 4 miljarder c) Vi har högre levnadstandard, bättre sjukvård och bättre arbetsvillkor än man hade förr. Vi lever längre. 6. Forskarna tror att fler människor kommer att välja att skaffa färre barn i framtiden. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 4/13

5 Vi lever olika liv Sidan a) Elevens eget svar. Exempel: Egypten och Libyen Exempel: Centralafrika och Zambia c) Elevens eget svar. Exempel: Sydafrika och Libyen d) Elevens eget svar. Exempel: Niger och Somalia e) Den skulle troligen öka. 13. Elevens eget svar. Migration när människor flyttar Sidan Elevens eget svar. Exempel: Jobbiga orsaker: arbetslöshet, klimatförändring Roliga orsaker: nytt jobb, nya vänner Livsnödvändiga orsaker: krig, svält Kan bli bättre: trygghet, levnadsstandard Kan bli svårt: hemlängtan, språket Orsaker till att under 1800-talet.: fattigdom, annan religion, nyfikenhet eller en vilja att förbättra sin levnadsstandard Orsaker till idag: krig, fattigdom, diskriminering av folkgrupper, bättre arbeten och förbättra sin levnadsstandard, politiska konflikter FN och de mänskliga rättigheterna Sidan a) Elevens eget svar. Exempel: Alla har rätt att gå i skolan och få sjukvård. Exempel: Bråk om vem som har rätt till fotbollsplanen på rasten. c) Elevens eget svar. Exempel: Bråk om var statsgränsen ska gå eller vem som har rätt till naturresurser på t.ex. internationellt vatten. d) ett slags straff e) något som inte ändras, bestående, förbli f) Veto betyder jag förbjuder och ett veto kan stoppa ett förslag i FN. 16. Rätt svar: 7 miljarder 80 miljoner ökar 90 % Jordens inre och yttre krafter Jordytan förändras Sidan 18 1 a) Elevens eget svar. Exempel: kraftfull, krafttag, kraftverk, kraftfoder, krafttillskott, kraftcentrum, kraftansträngning, kraftfull, kraftledning, kraftprov 2. jordskorpa mantel kärna 3. vulkan skapas vid öppning i jordskorpan magma smält berg i jordens inre plattgräns kontinentalplattans ytterkant erosion - yttre krafter som förändrar jordytan kontinent en stor sammanhängande landmassa rauk kalkstensformation skapad av vind och vatten Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 5/13

6 På vilka sätt förändras landskapet? Sidan Vulkanutbrott X bygger upp X snabb förändring Strömmande vatten i en flod som samlar sediment vid flodens mynning. X bygger upp X bryter ner X långsam förändring Kraftiga vindar som fäller skog i ett stort område. X bryter ner X snabb förändring Bergskedjeveckning X bygger upp X långsam förändring 5. Elevens eget svar. Exempel: Vi människor förändrar landskapet till exempel genom att spränga bort berg, bygga vattenkraftverk, bygga städer med hus, vägar, tunnlar, broar etc. 7. a) Om två plattor rör sig från varandra och jordskorpan spricker upp kan det bli vulkanutbrott. b) Om två plattor krockar med varandra kan det bli jordbävning. 8. Sverige ligger inte i skarven mellan två plattor. 9. Elevens eget svar. Exempel: Pangea var namnet på en stor sammanhängande landmassa (för 200 miljoner år sedan). En stor kontinent som sedan sprack upp i flera delar. Är du bergssäker? Sidan yttre naturkrafter 2. 1 bryter ner berg 3. X havets botten 4. 1 sedimentära bergarter 5. 1 tryck och värme 6. X magmatiska bergarter 7. 1 mineral 8. 1 malm 9. 2 miljontals år 11. a) granit b) gnejs c) sandsten Jordbävningar och vulkanutbrott Sidan a) Elevens eget svar. Exempel: Områdena som är färgade i mörk orange färg i vänstra kartan kan drabbas av kraftiga jordbävningar: till exempel hela sträckan utmed Nordamerikas och Sydamerikas västkust, runt Medelhavet, Japan, Filippinerna, Indonesien b) Jordbävningar bildas när två jordplattor pressas ihop. Det kan man se i högra kartan där pilar visar plattornas riktningar. c) Elevens eget svar. Exempel: Island, Hawaii d) Exempel: Vulkaner bildas när två plattor åker isär och het magma pressas upp. Det kan man se i högra kartan där pilar visar plattornas riktningar. Jordskorpans plattor Sidan STILLAHAVS- Klippiga bergen COCOS Canadiska skölden NORDAMERIKANSKA Appalacherna KARIBISKA Island Atlasbergen Skanderna Baltiska skölden Rift Valley Kaukasus ARABISKA EURASISKA Uralbergen Altai Kunlun Shan Himalaya FILIPPINSKA Aleuterna NAZCA- A n d e r n a SYDAMERIKANSKA AFRIKANSKA Drakbergen INDISK-AUSTRALISKA Great Dividing Range ANTARKTISKA Plattgräns Kollisionszon Spridningszon Större bergskedja Djuphavsgrav Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 6/13

7 Vulkanutbrott Sidan a) krater partiklar lava jordskorpa magma c) Elevens eget svar. Exempel: Ett vulkanutbrott kan påverka jordens klimat genom att sprida aska och andra partiklar upp i atmosfären. Askmolnet skymmer solen och det blir mörkare (och i förlängningen kallare) på jorden under en period. Hur människor anpassar sig Sidan a) Elevens eget svar. Exempel: I jordbävningsdrabbade områden försöker man till exempel bygga hus som klarar av rörelser och skakningar. I skolan får barnen lära sig hur och vad man ska göra vid en jordbävning. Exempel: I områden där det finns risk för vulkanutbrott mäter forskare vulkanernas aktivitet och kan varna om ett utbrott är nära. c) Elevens eget svar: Exempel: I områden som kan drabbas av en tsunami bygger man idag varningssystem långt ute i havet, som skickar varningar om en tsunamivåg bildas. Vad kan du om jordens inre och yttre krafter? Sidan SJU 2. EURASISKA 3. MAGMA 4. MALM 5. BERGARTER 6. KÄRNA 7. SEISMOGRAF 8. TSUNAMI 9. PARTIKLAR 10. MANTELN 11. INRE 12. EROSION 13. JORDBÄVNING 14. PANGEA 16. a) Elevens eget svar. Exempel: Inre krafter: vulkanutbrott, bergskedjeveckning, jordbävning. Yttre krafter: vind, nederbörd, strömmande vatten Exempel: Etna har skapat lavaområden på ön Sicilien och vind och vatten har skapat raukar på ön Fårö norr om Gotland. Se grundboken sidan 31. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 7/13

8 Jordens klimat och natur Klimatzoner och naturtyper Sidan (Ordningen på zonerna nedan kan förstås vara annorlunda i ditt svar.) a) Polarzonen Kallt året om och marken är frusen hela året Exempel: Grönland Naturtyp: tundra b) Tempererade zonen Nederbörd under alla årstider och stor skillnad mellan årstiderna Exempel: Sverige Naturtyp: barrskog c) Tropiska zonen Det regnar mycket och medeltemperaturen är minst + 18 grader året om Exempel: Nigeria Naturtyp: regnskog d) Subtropiska zonen Lång varm sommar och kort mild vinter Exempel: Egypten Naturtyp: öken 2. öknar kallast Subtropiska klimatzonen Polarzonen regnskog Tropiska zonen Sverige Tempererade zonen Brasilien Tropiska zonen Medelhavet Subtropiska zonen 3. Elevens eget svar. Exempel. Området vid ekvatorn får mer solvärme eftersom ekvatorn ligger närmare solen än jordens poler. Bild, se sidan 47 i grundboken. 4. Snö ligger på bergstoppar för att det är kallare ju högre upp man kommer. Marken där är fryst och isen smälter inte under sommaren. Därför kan inte gräs växa på toppen av riktigt höga berg. Det blir varmare på jorden Sidan 28 a) Kor släpper ut metangaser när de rapar. b) Bilar som drivs av bensin släpper ut avgaser med bland annat koldioxid. c) Industrierna släpper ut koldioxid. 6. Elevens eget svar. Exempel: Växthusgaser i luften lägger sig som ett mjukt täcke runt jorden och fångar upp solvärme så att värmen inte försvinner ut i rymden. Ju mer växthusgaser, desto mer solvärme blir kvar runt jorden. Sidan Elevens eget svar. Exempel: När klimatet blir varmare smälter jordens glaciärer och havsytan stiger. Då kan det bli översvämning vid lågalänta kuster. Om glaciärerna i bergen försvinner kan floder som försörjer floden med vatten torka ut efter ett tag. Då blir det ont om dricksvatten för människor. Torka gör också att det blir svårare att odla jorden Höjden över havet 2. Mängden solvärme 3. Närheten till havet 4. Vindar 5. Havsströmmar 9. Elevens eget svar. 10. Elevens eget svar. Det blir kallare ju högre upp man kommer. Det som påverkar klimatet allra mest. Ju mer av detta, desto varmare klimat. Havet jämnar ut temperaturen så att det blir mindre skillnader mellan sommar och vinter. Varm och kall luft flyttar sig över jorden när det blåser. Varma och kalla vattenströmmar påverkar klimatet uppe på land. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 8/13

9 Hållbar utveckling Jorden måste räcka till alla Sidan a) 1. SANT 2. FALSKT 3. FALSKT 4. FALSKT 5. SANT 6. FALSKT (till viss del sann eftersom saker som håller länge inte behöver bytas ut) 7. SANT 8. SANT b) c) Elevens eget svar. 2. a) Elevens eget svar. Exempel: Utbilda kan man göra via en hemsida och visa på hållbara alternativ till resor, kött och kanske byteshandel av prylar. Genom att starta en blogg skulle man kunna driva frågor om rätten till utbildning för alla barn i världen. Det är svårt att fördela jordens resurser rättvist men vi försöker bland annat genom att ge biståndspengar till länder som behöver det. Sidan c) Elevens eget svar. Exempel: 2. att släppa ut mindre mängd koldioxid i atmosfären. 3. att leva så att jordens resurser finns kvar även i framtiden. 4. att fiska lagom mycket av olika sorts fisk och avverka träd med försiktighet samtidigt som man planterar nya. 6. att använda ekologiskt hållbara material när vi bygger hus och möbler. Vad är det du köper? Sidan Elevens eget svar. Vad är det du återvinner? Sidan a) Utbildning hjälper 11. Om demokratin ökar kan fler människor påverka samhället. Om fler människor kan forska ger det fler lösningar till jordens problem. Om fler kvinnor får utbildning ökar inte jordens befolkning lika fort. Om alla lär sig mer om hygien kommer antalet sjukdomar att minska. Om samhället blir mer hållbart kommer jordens resurser att räcka längre. Om samhället blir mer jämställt kommer män och kvinnor att få större delat ansvar. 12. Elevens eget svar. 13. Elevens eget svar. Hur påverkar du planeten? Sidan Elevens eget svar. Analysera dina ekologiska fotavtryck 4. Elevens eget svar. 5. Elevens eget svar. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 9/13

10 Jordens resurser Vårt viktiga vatten Sidan a) Vatten med låg salthalt. b) 3% c) bäck älv flod d) Vatten som under lång tid trängt ner i marken och samlats i hålrum. e) När vatten övergår från flytande form till gasform. f) regn snö hagel 2. Elevens eget svar. Rent vatten till alla Sidan Elevens eget svar. Exempel: Om sjön blev kraftigt förorenad skulle det inte vara bra att till exempel bada, fiska eller använda vatten från sjön utan att först rena det ordentligt. Gott och ont om vatten 5. a) Elevens eget svar. Exempel: Sverige har mycket mer nederbörd än de inringade områdena. Dessutom har vi många sjöar med mycket sötvatten och en liten befolkning. Därför har vi gott om vatten. c) Vad odlar vi i världen? Sidan Människan odlar många olika grödor som vi använder till olika saker. Ett sätt att få större skördar är att avverka träd och buskar för att få fram ny åkermark. Men när det regnar häftigt kan jordlagret spolas bort. Det kallas för erosion. Ett annat sätt att öka skörden är att ge jorden extra näring med gödsel. Men om näringen sipprar ut i bäckar och sjöar kan också vattenväxterna få extra näring. Det kan leda till övergödning. För att ta död på insekter, ogräs och svamp som kan skada grödorna använder många bönder bekämpningsmedel. Med hjälp av växtförädling kan man ta fram grödor som tål insekter bättre och växer fortare. En odling där bonden inte använder detta på åkrarna är ekologisk. Om grödan odlas nära platsen där den säljs säger man att den är närproducerad. (ordet baslivsmedel finns inte med i berättelsen) 2. a) Elevens eget svar. Exempel: vete Exempel: palmolja c) Elevens eget svar. Exempel: bomull d) gummi 3. a) djurfoder b) Det behövs mycket åkermark för att odla mat till alla kor och grisar som ska bli kött som vi människor äter. Gobiöknen Saharaöknen Atacamaöknen d) Elevens eget svar. Exempel: Öknar uppstår i områden med lite nederbörd. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 10/13

11 Jakten på större skördar Sidan Elevens eget svar. Exempel: METODER FÖR ATT FÅ BÄTTRE SKÖRDAR BRA FÖR ATT DÅLIGT FÖR ATT 1. avverka skog för att få mer åkermark 2. bespruta med bekämpningsmedel 3.gödsla mer plats att odla på minskar angrepp av skadeinsekter och svamp på skörden mer näring i jorden gör att det växer bättre 5. Elevens eget svar. Exempel: Äpplena har odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Det har inte behövts några transporter med t.ex. lastbilar. Köttet och miljön 6. Elevens eget svar. Exempel: Menu klimatsmart Dagens rätt: Broccolisoppa med bröd Menu klimatvärsting Dagens rätt: Cheeseburgare kan bli problem med erosion om jorden sköljs bort av regn gifter kan sprida sig i naturen till andra växt- och djurarter om näringen sprids till sjöar kan de växa igen. Vad får vi från havet? Sidan FISKEKVOT 2. NÄRINGSKEDJA 3. GOLFSTRÖMMEN 4. FISKEFLOTTA 5. REPRODUKTION 6. PLAST 7. HÅLLBART 8. NATURRESERVAT 9. ÖVERFISKAT 10. EFTERFRÅGAN 11. ORGANISKT Hav och strömmar Sidan a) b) c) golfströmmen Atlanten Stilla havet Indiska oceanen Varm havsström Kall havsström Ekonomiskt mycket betydesefullt fiskeområde d) Elevens eget svar. Exempel: Japan, Island, Peru e) Elevens eget svar. Exempel: Schweiz, Afghanistan, Paraguay (Alla länder saknar kust mot havet.) Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 11/13

12 Vad gör vi av berget? Sidan Elevens eget svar. Sidan a) För att vi köper många elektriska saker som vi bara har en kort tid. Vi köper nytt istället för att laga saker när de går sönder. Och nya modeller produceras hela tiden, t.ex. mobiltelefoner. b) På soptippar i Kina eller Afrika. c) Barnen jobbar ofta för hand när de bränner bort plast för att få fram värdefulla metaller. Både röken från plasten och metallerna är giftiga. 3. Elevens eget svar. Exempel: Elskrot innehåller värdefulla metaller men också giftiga kemikalier. Om du lämnar radion till återvinning kan man både ta tillvara metallerna och samtidigt hindra gifter från att spridas i naturen eller skada barn som jobbar på elskrot-tippar i andra länder. Varifrån får vi energin? Sidan Förnybara (F) kan användas om och om igen. kan t.ex. vara sol, vind eller vatten. tar inte slut. Icke förnybara (I) kan t.ex. vara kol, olja eller uran. ger oftast utsläpp när de förbränns. kan skada naturen och miljön. 2. Elevens eget svar. För en förnybar framtid Sidan Elevens eget svar. Exempel: Det är viktigt att vi använder mer förnybar energi och mindre icke förnybar energi för att de förnybara energikällorna inte ska ta slut. Dessa ger heller inga sådana utsläpp som påverkar miljö och klimat negativt. 4. a) Elevens eget svar. Exempel: I Nordamerika har i stort sett alla hushåll el. Så är det ännu inte i Indien. Har man el, så finns också fler apparater och fler sätt att förbruka elen på. Exempel: En hög energiförbrukning är inte hållbar i längden eftersom den skadar vår miljö och slösar av ändliga resurser. 5. Elevens eget svar. Exempel: För att inte slösa på el kan man till exempel alltid släcka lampor och stänga av apparater man inte använder helt, inte ha dem på stand-by. 6. Elevens eget svar. Exempel: Vi har använt olja under många år och det kan vara svårt att tänka om och göra på ett nytt sätt. Förändring tar tid. 7. Elevens eget svar. Exempel: Politiker kan se till att det blir mycket billigare att ha en elbil än en bensinbil genom skatter på bensin och bidrag för elbilar. Världens skogar Sidan a) Barrskog b) Lövskog c) Regnskog d) Mangroveskog 2. Vanlig skogstyp på norra halvklotet. A Denna skog har funnits på jorden i mer än 50 miljoner år. C Växer bland annat i södra Sverige. Behöver näringsrik jord för att trivas. B Växer i träskmarker. D Tajgan är en sådan skog. A Ingen annanstans finns så många växt- och djurarter. C Tål kyla och näringsfattig jord. A 3. a) Elevens eget svar. Exempel: Gabon Exempel: Grönland c) Elevens eget svar. Exempel: Kongo Skogen gör nytta 4. Skogen är viktig eftersom 90 % av alla djuroch växtarter på land finns just i skogen. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 12/13

13 Sidan 47 a) Risken för erosion ökar när man avverkar träd, alltså att jordlagret sköljs bort i kraftiga regn. Det skulle också bli mindre näring i jorden eftersom inga löv faller till marken och förmultnar. b) Skörden skulle troligen minska eftersom jorden blir mindre näringsrik. Skogarna krymper 6. Elevens eget svar. Sidan NATURRESURS HUR ANVÄNDER VI NATURRESURSEN? VILKA PROBLEM KAN UPPSTÅ? Vatten till dricksvatten, odlingar och industrier Odlingsmarker till odlingar av olika grödor Elevens eget svar. sötvattnet kan ta slut torka eller för mycket regn skadar skörden Hav till fiske fisken kan ta slut Berg för att få metaller metallerna kan ta slut/miljön kan skadas vid utsläpp Energi Skog för att kunna producera saker, få värme och kunna driva bilar och flyg med mera för att få byggnadsmaterial, värma upp hus, göra papper i industrier med mera miljön kan skadas av utsläpp djur- och växtarter kan utrotas, avverkning kan bidra till erosion som gör att jorden blir näringsfattigare Upptäck Jordens resurser Arbetsbok facit Författarna och Liber AB Får kopieras 13/13

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Upptäck Sverige Lgr 11

Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer. 1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre

Läs mer

Inre krafter - Geografi Gleerups

Inre krafter - Geografi Gleerups Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Klimat och hållbar utveckling 7A Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi

Läs mer

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi. De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar

Läs mer

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9 grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater:

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater: Afrika 2. Markera Victoriasjön med namn och blått 3. Markera bergskedjan Atlasbergen med brunt och namn 4. Markera ut godahoppsudden på kartan 5. Markera Ön madagaskar med röd färg 6. Markera ut Saharaöknen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Enligt Lgr 11 och kursplanen i geografi ska eleverna ha kunskaper om namngeografi, känna till namn och lägen på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016. LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

KLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.

n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6. 1. 2. 3. n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6. 1. Hur många är vi? frågor 2. Var finns vi? (och var saknas vi, varför är vi ojämnt fördelade över jordens yta)? 3. Hur många blir vi? (Varför växer befolkningen

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över

Läs mer

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Extramaterial till Boken om SO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mjölkkon & biologisk mångfald Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp

Läs mer

Att kunna inför Kartgeografin

Att kunna inför Kartgeografin Sida 1 E C A Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven

Läs mer

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

GEOGRAFI, 7A v

GEOGRAFI, 7A v UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Extramaterial till Geografi 7-9

Extramaterial till Geografi 7-9 Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna

Läs mer