Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Relevanta dokument
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

4. Behov av hälso- och sjukvård

Patienter i specialiserad vård 2007

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Bra sjukvård kan bli bättre

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

En tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Stockholmsvården i korthet

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen

Antagen av Samverkansnämnden

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Specialiserade överviktsmottagningar

En god vård? SoS 2018

Sammanställning av klagomål till patientnämnderna 2017

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

Patienter i sluten vård 2006

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Omstruktureringen av vården störst konsekvenser för de äldre

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Sveriges elva folkhälsomål

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

S j u k h u s v å r d. Norrbotten, Norrbotten, kvinnor kvinnor. Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i siffror. Sammanställt: Sekretariatet/

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Svensk hälso- och sjukvård

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Mätning av väntetider i vården

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Mätning av väntetider i vården

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UNDER 1990-TALET

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Göteborgs. hälso- och sjukvårdsnämnd. Mål och inriktning Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 21 juni 2018

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Mål- och inriktning Norra hälso-och sjukvårdsnämnden Fastställd

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Transkript:

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1

Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning och läkemedel) har utvecklats mycket snabbt. Detta har i sin tur bidragit till 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 2

Förbättrade behandlingsmetoder som gör att fler liv kan räddas och allt fler kan få hjälp att återgå till ett normalt liv Allt fler som drabbas av svåra livshotande sjukdomstillstånd t ex cancer, hjärtinfarkt överlever. Allt fler barn med låg födelsevikt kan räddas. Allt fler med kroniska sjukdomar t ex diabetiker, astmatiker, reumatiker kan få stöd till att leva ett bra liv trots sin sjukdom. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 3

Förbättrade behandlingsmetoder gör att det behövs färre inläggningar på sjukhus och att vårdtiden i många fall blivit kortare Annan operationsteknik, s k titthålskirurgi har minskat behovet av sjukvårdsplatser. Åtgärderna har blivit mer skonsamma för patienterna och det är inte nödvändigt att vara inlagd på sjukhus lika länge som förr. Okomplicerad hjärtinfarkt vårdas idag ungefär fem dygn på sjukhus, vilket är hälften så lång tid som för tio år sedan. Allt fler ingrepp kan göras över dagen. Idag kan en gallopererad patient i många fall fall gå hem samma dag i jämförelse mot flera dagars vård vid sjukhus i början av 1990-talet. Samma mönster finner vi exempelvis när det gäller operationer vid - ljumsk- och åderbråck, - inkontinens och framfall - knä- och meniskskador samt starroperationer. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 4

Vårdplatserna nyttjas mer effektivt Under perioden 1992 2000 minskade antalet vårdplatser i Sverige med 45 procent medan antalet vårddagar minskade med 30 procent. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 5

Mindre behov av att ligga inne vid sjukhus än förr Antal vårddagar vid sjukhus per 100 000 invånare, män och kvinnor (åldersstandardiserat). Antal vårddagar per 100 000 invånare 240000 210000 180000 Norrbottens läns landsting Sverige 150000 120000 90000 60000 30000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa Landstingsförbundet. Sjukvårdsdata i fokus 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 6

Genomsnittlig vårdtid (medelvårdtid) vid sjukhus i Sverige i antal dagar efter huvudgrupp 1987 2000 Huvudgrupp 1991 1996 * 2000 Medicinsk korttidsvård 7,2 5,5 5,2 Kirurgisk korttidsvård 5,8 4,6 4,5 Långtidssjukvård 223,6 21,7 * 19,4 Psykiatrisk vård 52,1 30,5 18,4 Totalt 27,5 7,6 6,4 Genom Ädel-reformen 1992 överfördes sjukhemsplatser för somatisk långtidssjukvård till kommunerna* Källa: Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstatistísk årsrapport 2002 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 7

Fler medicinska insatser kan idag göras i öppen vård Flera stora patientgrupper som tidigare behandlades vid specialistmottagningar sköts idag inom primärvården. Sådana grupper är patienter som har -astma - diabetes - demens - psykisk ohälsa - hjärtsvikt och eftervård av patienter med annan hjärt-/kärlsjukdom. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 8

Det finns bättre möjligheter att upptäcka sjukdom tidigare och därigenom ge behandling i ett tidigare skede av sjukdomen än förr Patienter med hjärtsvikt, bröstcancer Finare instrument för diagnos och behandling innebär att fler kan behandlas, samtidigt som också antalet personer som kan komma ifråga för behandling ökar Antalet gråstarroperationer som ökat kraftigt under 1990-talet. Trots ökningen av antal starroperationer har antalet som väntar på operation ökat med det dubbla under samma tidsperiod. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 9

Antal gråstarroperationer i Sverige 1980-2001 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2001 År 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 10

Det finns skonsammare behandlingsmetoder som gjort det möjligt att behandla och vara till nytta för allt fler i högre åldrar Antalet höftledsoperationer bland äldre än 85 år har mer än fördubblats under tio år samtidigt har medelvårdtiden minskat från 12,7 till 9,7 dagar. Andra behandlingar som ökat bland de äldre är exempelvis kranskärlsoperationer och starroperationer. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 11

Nya och effektiva läkemedel utvecklas kontinuerligt Det finns allt fler läkemedel som kan motverka att svårare sjukdomstillstånd utvecklas t ex medicin mot högt blodtryck. Tack vare bättre magsårsmediciner har operationer av magsår blivit mer sällsynta. Läkemedel förbättras vilket gör det lättare att leva med sin sjukdom. Ex astmamedicin. Indikationsglidning förekommer, d v s då motiven för en viss medicinering successivt vidgas till att omfatta allt fler tillstånd. Läkemedelskostnaderna har ökat från 8,4 % av landstingens sjukvårdskostnader år 1990 till 15,4 % år 2000. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 12

Patientens ställning stärks Styrningen av sjukvården har mer och mer fokuserats mot att öka patienternas inflytande och tillgänglighet till vården. Olika insatser har gjorts för att öka vårdens tillgänglighet - Vårdgarantin (från 1997 med justering 2002) som syftar till att garantera patienter snabb kontakt med vården. Denna har följts av fritt vårdval som t ex ger patienten möjlighet att själv välja vårdcentral. - Utvecklingsarbete görs för att öka telefontillgängligheten till mottagningar osv. - För att minska väntetider till behandling eller operation har det införts ett nationellt uppföljningssystem över väntetider men det har också gjorts en del riktade ekonomiska insatser till operationer med långa köer och väntetider. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 13

Patientens ställning stärks Hälso- och sjukvårdspolitiken har också riktats mot att värna om patientens ställning. - Regler har införts för att öka patienternas möjligheter att vara delaktiga i val av behandling. - Kraven om rapporteringssystem av avvikelser har ökat som ett led i att minimera risk för skada vid vård och behandling av patienter. - Många landsting följer upp vad deras besökare tycker om sina besök vid vården och hur de känner sig ha blivit bemötta. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 14

Bestämningsfaktorer för hälsa Kunskapen om folkhälsan och vad som bidrar till sjukdom eller ohälsa utvecklas ständigt. Flertalet av dagens sjukdomar beror på flera samverkande faktorer. Det som påverkar folkhälsan är livsvillkor, miljöer vi lever under men också våra levnadsvanor. Detta är utgångspunkten för nya nationella målet för folkhälsoarbete om att skapa goda förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det finns idag en ökad förväntan om att hälso- och sjukvården ska arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande än tidigare. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 15