Bilaga 1:9 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Norra Ångermanlands åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för Norra Ångermanlands åtgärdsområde som i första hand berör Örnsköldsviks kommun men även Kramfors, Sollefteå, Åsele, Vilhelmina, Bjurholm kommun berörs. Södra delen av åtgärdsområdet berör Västernorrlands län medan norra delen ingår i Västerbottens län. Åtgärdsområdet består av huvudavrinningsområdena Nätraån, Moälven, Idbyån, Gideälven, Husån, de mindre kustmynnande vattendragen från Nätraån till Saluån, grundvattenförekomsterna inom dessa vattensystem samt de inre kustvattenförekomsterna från Nätrafjärden i söder till Degerfjärden i norr. I åtgärdsområdet finns 72 statusklassade grundvattenförekomster där samtliga har god status med avseende på tillgång och alla har god kvalitet utom en förekomst. Åtgärdsområdet består också av 17 kustvattenförekomster, 257 sjöar och 461 vattendragsförekomster. 319 vattendrag har måttlig status, fyra otillfredsställande status och två har dålig ekologisk status. Av sjöarna har 159 stycken klassats som måttlig ekologisk status och sex stycken som otillfredsställande status. Fem kustvattenförekomster har måttlig ekologisk status och två otillfredsställande status. Det är ett vattendrag (Moälven) och sex kustvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status exkl. kvicksilver. De största miljöproblemen, utan inbördes ordning är, fysisk påverkan, miljögifter och försurning. Fyra kustvattenförekomster, sju sjöar och 15 vattendragsförekomster har miljöproblemet övergödning. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De åtgärder som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. Kostnaderna som redovisas för åtgärderna kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1800 13500 dollar (11 500 86 400 kr) per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet Norra Ångermanland med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 31534 hektar (endast sjöar) och ett antaget värde på 10 000 kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 315,34 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Norra Ångermanland).
Bild 1: Kartan visar Norra Ångermanlands markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Övergödning och syrefattiga förhållanden För att bedöma om en vattenförekomst är övergödd behövs vattenkemiska och biologiska data vilka för flertalet vatten inom åtgärdsområdet. I brist på underlag har därför bedömningen baserats på SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE (referens-id i VISS 51734) samt tillgängligt underlag. Resultaten pekar ut 16 ytvattenförekomster som potentiellt påverkade av övergödning. Av dessa vattenförekomster är sju sjöar, 15 vattendrag och fyra kustvattenförekomster samt en grundvattenförekomst med förhöjda halter av ammonium. Eftersom bedömningarna är baserade på modelleringar och begränsade underlag är tillförlitligheten för bedömningen låg. För att göra en säkrare bedömning av tillståndet och eventuell övergödningsproblematik behöver det ske en kvantifiering och verifiering av nuvarande bedömning, och detta kräver ytterligare undersökningar av biologiska- och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De påverkanskällor som troligtvis har betydande påverkan är urban markanvändning, atmosfärisk deposition, jordbruk, skogsbruk, punktkällor och avloppsutsläpp. Bedömning betydande påverkanskällorna har också baserats på underlag från SMHI:s vattenwebb och SMHI:s Kustzonmodell. Tabell 1: Modellerat förbättringsbehov baserat på underlag från S-HYPE. Vattenkategori Vattenförekomst EU CD Namn Storlek Enhet Sjö SE701756-163633 Skrikesjön 6 Kg P/år Sjö SE702357-162879 Lövsjösjön 1 Kg P/år Sjö SE702372-165146 Öfjärden 702 Kg P/år Sjö SE703073-160486 Harpsjön 2 Kg P/år Sjö SE703810-163138 Östansjösjön 10 Kg P/år Sjö SE703830-162370 Anundsjösjön 268 Kg P/år Sjö SE707576-158848 Gafselsjön 101 Kg P/år Vattendrag SE701714-162906 Bjällstaån 7 Kg P/år Vattendrag SE702338-165197 Strömsån 706 Kg P/år Vattendrag SE702385-162764 Noretbäcken 15 Kg P/år Vattendrag SE702518-164947 Strömsån 492 Kg P/år Vattendrag SE702539-163495 Billabäcken 3 Kg P/år Vattendrag SE702653-164914 Farestaån 4 Kg P/år Vattendrag SE702897-164799 Farestaån 199 Kg P/år Vattendrag SE702967-164818 Älvsjöbäcken 48 Kg P/år Vattendrag SE703178-164608 Farestaån 118 Kg P/år Vattendrag SE703658-163516 Forsån 397 Kg P/år Vattendrag SE703699-162700 2 Kg P/år Vattendrag SE703760-162653 Moälven 332 Kg P/år Vattendrag SE703797-162923 Moälven 332 Kg P/år Vattendrag SE707262-159176 Solbergsån 171 Kg P/år Vattendrag SE707705-158830 24 Kg P/år Kustvatten SE630685-184305 Nätrafjärden 1 0,1 EK-värde Bottenfauna Klorofyll a Kustvatten SE631646-185280 Idbyfjärden 0,08 0,68 2 1,04 EK-värde siktdjup Klorofyll a Löst org N
0,74 Tot N Tot P Kustvatten SE632670-190860 Ultråfjärden 2 EK-värde Klorofyll a Kustvatten SE632760-191300 Sannafjärden 1,3 0,18 EK-värde Bottenfauna Klorofyll a Eftersom det ett tillförlitligt underlag för att bedöma förbättringsbehov inom åtgärdsområdet. För att ändå få en indikation på förbättringsbehovet har underlag från SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE används i kombination med tillgängligt underlag. För sjöar och vattendrag har bedömningarna baserats på SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE. För kustvattenförekomsterna beräknas förbättringsbehovet i EK-värde (ekologik kvalitetskvot enligt bedömningsgrunder). I tabell 1 redovisas beräknat förbättringsbehov vattenförekomst. För att göra en säkrare bedömning av förbättringsbehovet behöver det ske en verifiering av nuvarande bedömning och detta kräver ytterligare undersökningar. Nedan följer en sammanställning över möjliga åtgärder i åtgärdsområdet. Omfattning och behov av åtgärder behöver utredas med anledning av den låga tillförlitligheten i övriga bedömningar. Den åtgärd som bör prioriteras i första hand är undersökande övervakning för att ta reda på om de utpekade vattenförekomsterna verkligen är övergödda och därmed behöver åtgärdas. Nästa steg blir åtgärdsutredning för att kvantifiera åtgärderna och ta reda på vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att uppnå miljökvalitetsnormen. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av föreslag på möjliga åtgärder i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek (antal, area) Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) 1.1 Punktkällor - reningsverk 2.1 Diffusa källor urban markanvändning 1.1 Punktkällor - reningsverk 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp 2.2 Diffusa källor - Jordbruk 2.2 Diffusa källor - Jordbruk Installera efterfällning av fosfor Dagvattenåtgärder Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Permanent enskilda avlopp åtgärdat från icke godkänt till normal skyddsnivå Permanent enskilda avlopp åtgärdat från normal till hög skyddsnivå Våtmark för näringsretention Våtmark - fosfordamm 3 Kostnad okänd 18 Kostnad okänd 3 Kostnad okänd 21 Kostnad okänd 2 Kostnad okänd 2 Kostnad okänd 18 Kostnad okänd
2.2 Diffusa källor - Jordbruk 2.2 Diffusa källor - Jordbruk 2.2 Diffusa källor - Jordbruk 1.1 Punktkällor - Fiskodling Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade Anpassade skyddszoner på åkermark Strukturkalkning Reducering av näringsämnen från punktkällor *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. 18 Kostnad okänd 18 Kostnad okänd 18 Kostnad okänd 1 Kostnad okänd Genomförda och planerade åtgärder Under perioden 2010-2015 har miljöersättning för extensiv vallodling utgått till ca 9317 ha och miljöersättning för miljöskyddsåtgärder inom jordbruk till ca 17 ha inom åtgärdsområdet. Försurning Åtgärdsområdet är drabbat av försurning och 70 vattenförekomster klassas som försurade. De påverkanskällor som bedömts vara betydande är atmosfärisk deposition och diffus påverkan från skogsbruk. För att ph inte ska understiga de kritiska nivåerna i de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver kalkningsåtgärder genomföras årligen. Inom åtgärdsområdet bedrivs kalkning med ca 2850 ton årligen. Förutom nedanstående åtgärdsförslag kan ökad rådgivning till skogsägare för att minska skogsbrukets försurande effekt samt askåterföring till skogsmark vara potentiella åtgärder. Åtgärdsförslag Tabell 3: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenföreko mster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 2.6.3 Atmosfärisk deposition och 2.6.1 Diffusa källor skogsbruk Fortsatt kalkning av sjöar och vattendrag Ca 2850 ton/år 70 st. vattenförekomster samt ett antal vatten som definieras som övrigt vatten i VISS. *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. 2 950 000 kr/år Åtgärden genomförs årligen enligt regional 5- årsplan för kalkning av sjöar och vattendrag.
Miljögifter i yt- och grundvatten De flesta ytvattenförekomster i åtgärdsområdet saknar mätningar med avseende på miljögifter. Sex kustvattenförekomster och ett vattendrag uppnår ej god kemisk status exklusive kvicksilver. En grundvattenförekomst uppnår ej god kemisk status på grund av höga halter klorid. Ytterligare en grundvattenförekomst har höga arsenikhalter, men saknar betydande påverkan. I fyra grundvattenförekomster finns det en risk för att statusen försämras till år 2021. Förorenade områden utgör en betydande påverkan på en grundvattenförekomst (Själevadfjärden- Själevad), ett vattendrag (Moälvens nedre del) samt kustvattenförekomsterna Örnsköldsviksfjärden, Nätrafjärden och Husumbukten. Källfördelning och åtgärdsutredning krävs för att rätt åtgärder ska kunna beslutas. I Örnsköldsviksfjärden och Husumbukten finns även påverkan från punktutsläpp. I fem av kustvattenförekomsterna överskrids riktvärdet för pentabromerade difenyletrar (PBDE) i fisk. Den största källan till detta antas vara atmosfärisk deposition. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) 1.3 Punktkällor - IPPC-industri Utsläppsreduktion miljögifter 2 st. 2 Kostnad okänd 2.4 Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Efterbehandling av miljögifter/ Fördjupad kartläggning/ Åtgärdsutredning 4 st. 4 Kostnad okänd 2.6.3 Atmosfärisk deposition *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Kostnad okänd
Främmande arter I många områden data för främmande arter. Eftersom det inte genomförts någon påverkansanalys för främmande arter i åtgärdsområdet kan därför inte miljöproblemet bedömmas. Tillgänglig information om främmande arter i åtgärdsområdets kustvattenförekomster presenteras nedan. I samtliga fall är informationen otillräcklig och de åtgärder som är aktuella är krävs åtgärdsutredning och i vissa fall kan reducering av invasiva främmande arter föreslås. Vandrarmussla har påträffats i sex vattenförekomster. Arten ligger strax under värdet för betydande påverkan och det finns därmed en risk för att arten kan ha en påverkan på status gällande främmande arter. Detta särskilt då arten lokalt bildar massbestånd som konkurrerar ut inhemska arter samt kan ha en negativ påverkan på bad och andra rekreationsaktiviteter. Havstulpan har påträffats i sju vattenförekomster. Det är en främmande art som sannolikt inte innebär någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Havsborstmasken Marenzelleria finns i fem förekomster. Det är en främmande art som inte anses innebära någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns betydande påverkan från 155 stycken icke kraftverksrelaterade dammar och cirka 79 stycken vägtrummor som utgör vandringshinder, cirka 595 stycken hektar kantzoner längs vattendrag som är påverkade av skogsbruk (motsvarande 99 kilometer vattendrag) samt 79 stycken vattenförekomster som har rensade eller rätade vattendrag. För att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas behöver dessa åtgärdas. Åtgärdsförslag Tabell 5: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster * Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer Fiskväg/ utrivning av vandringshinder 182 st. 254 Kostnad okänd Kostnaden för åtgärden kan inte beräknas i nuläget och beror på typ av åtgärd. 7. Annan morfologisk påverkan 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer 5.1.1 Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag Ekologiskt funktionella kantzoner Omläggning/ byte av vägtrumma 600 hektar 129 62 300 000 kr 79 st. 79 36 800 000 kr Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 62 hektar 214 50 000 000 kr Yytterligare 155 vattenförekomster behöver inventeras,
för flottning *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. åtgärdskostnad och omfattning för dessa ingår därför inte i denna sammanställning Klorid i grundvatten Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget en vattenförekomst som har problem med klorid. De påverkanskällor som har bedömts vara betydande är urban markanvändning (vägsalt) och/eller relikt saltvatten. För att följa miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster behöver halten av klorid minska från 77 mg/1 till 1,5 mg/l i grundvattenförekomsten Själevadsfjärden-Själevad. Ytterligare utredning krävs för att relevanta åtgärder ska kunna föreslås och kostnadsberäkningar/uppskattningar av behov ska kunna utföras. Sammanställning av de åtgärder enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Norra Ångermanlands åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets åtgärder (här kallade direkta eller indirekta åtgärder) och de konkreta åtgärder som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 6 visar vilka direkta åtgärder som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta åtgärderna som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta åtgärder menar vi sådana åtgärder som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättringsåtgärder. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även åtgärder som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta åtgärder som finns med i tabellen. I tabell 7 redovisas sedan direkta åtgärder som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta åtgärder i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättringsåtgärder. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta åtgärder. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna åtgärderna.
Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal åtgärder som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande åtgärder, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta åtgärder men som inte i sig leder till att konkreta åtgärder genomförs. Sådana åtgärder kallar vi indirekta åtgärder. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta åtgärder i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 6: Direkta åtgärder på regional och lokal nivå Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Övergödning Ansvarig Exempel på konkreta åtgärder Kopplade indirekta åtgärder Kommunerna, åtgärd 2a Tillsyn Kommunerna, åtgärd 3 Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 4 Tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 5a Rådgivning Försurning Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag, åtgärd 2 Utbildning och rådgivning Berörd länsstyrelse Länsstyrelsen i Västernorrland län Minskade kväve- och fosforutsläpp från jordbruk och hästhållning Åtgärda enskilda avlopp Krav på avloppslednings-nät och mindre reningsverk Åtgärder för minskade växtnäringsförluster (t.ex. strukturkalkning, skyddszoner, våtmarker, dammar och, gödselhantering, samt ytterligare åtgärder med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln) Kalkning Ökad kunskap om skogsbrukets försurande effekter Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 1b Tillsyn och prövning Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden, åtgärd 8 Minskat läckage av kvicksilver
Vägledning Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn, åtgärd 1a Tillsyn, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Kommunerna, åtgärd 9 Egna åtgärder Trafikverket, åtgärd 1 Egna åtgärder Berörd länsstyrelse Trafikverket vid skogsbruk Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Byte av vägtrummor och andra åtgärder för att motverka vandringshinder vid vägpassager Klorid i grundvatten Trafikverket, åtgärd 3 Egna åtgärder Trafikverket Minskad miljöbelastning från väg och järnväg Tabell 7: Direkta åtgärder på nationell nivå Direkta åtgärder på nationell Ansvarig nivå Övergödning Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1a Utveckla styrmedel Havs- och vattenmyndigheten Exempel på konkreta åtgärder Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Kopplade indirekta åtgärder Jordbruksverket, åtgärd 3 Utveckla styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 1 Styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 9 Föreskrifter/styrmedel Försurning Jordbruksverket Naturvårdsverket Naturvårdsverket Strukturkalkning, kalkfilterdiken, skyddszoner, obrukade kantzoner, anpassad fosforgödsling, undvika höga engångsgivor av fosfor, nedbrukning av stallgödsel på obevuxen mark, spridning av stallgödsel, våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention, ytterligare åtgärder med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln Minskade kväve- och fosforutsläpp från avloppsreningsverk Minskad påverkan från näringsämnen i dagvatten
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag, åtgärd 2 Utbildning och rådgivning Miljögifter i yt- och grundvatten Naturvårdsverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 9 Föreskrifter/styrmedel, åtgärd 8 Vägledning Fysisk påverkan Jordbruksverket, åtgärd 2 Vägledning, rådgivning Jordbruksverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel, åtgärd 6a Riktlinjer Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Jordbruksverket Jordbruksverket Kalkning Ökad kunskap om skogsbrukets försurande effekter Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen Minskad påverkan av prioriterade och särskilt förorenande ämnen från dagvatten Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Minskad påverkan från markavvattning och jordbruk (minskad erosion och sedimentation, kantzoner, skyddszoner m.m.) Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar