Turismen i Bohuslän 2002

Turismen i Bohuslän 2002 Turismens Utredningsinstitut har genomfört studien på uppdrag av Västsvenska Turistrådet, BOSAM och Bästkusten. TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT, THE SWEDISH RESEARCH INSTITUTE OF TOURISM MÄSSANS GATA 10, S-412 51 GÖTEBORG TFN: 031-75 95 000 www.turismensutredningsinstitut.com

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.1.1 Syfte... 1 1.1.2 Undersökningens delar... 2 1.2 METOD... 2 1.2.1 Primärdata... 2 1.2.2 Sekundärdata... 3 1.2.3 Definitioner... 4 1.2.4 Undersökningens tillförlitlighet... 4 1.2.5 Avgränsningar... 4 2 OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR... 5 2.1 FÖRÄNDRINGAR I KORTHET... 5 2.2 KAPACITETSFÖRÄNDRINGAR... 6 2.3 GÄSTNATTSUTVECKLING 1996-2002... 6 2.4 GÄSTNATTSUTVECKLING PER NATIONALITET 1996-2002... 7 2.5 VÄDER... 8 2.6 VALUTAUTVECKLING 1996-2002... 9 3 TURISTPROFIL... 11 3.1 TURISTERNAS HEMVIST... 11 3.2 TURISTERNAS SYFTE MED VISTELSE PÅ BOHUSLÄN... 13 3.3 AKTIVITETER SOM LOCKAR TURISTER TILL BOHUSLÄN... 14 3.4 RESSÄLLSKAPENS SAMMANSÄTTNING... 15 3.5 TURISTERNAS GÄSTKATEGORIER... 16 3.6 TURISTERNAS ÅLDERSFÖRDELNING... 16 3.7 TURISTERNAS VAL AV TRANSPORTMEDEL... 17 3.8 TURISTERNAS VISTELSELÄNGD I BOHUSLÄN... 18 4 BESÖKSMÅL OCH INFORMATION... 19 4.1 BESÖKSMÅL... 19 4.1.1 Kännedom om orter och besöksmål... 19 4.1.2 Besök eller planerade besök på orter och besöksmål... 21 4.1.3 Besöksstatistik... 22 4.2 INFORMATION... 23 4.2.1 Reseplanering och inhämtning av information... 23 4.2.2 Efterfrågad information... 24 4.3 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG... 24 5 TURISTEKONOMISK MODELL... 26 5.1 TEM-MODELLEN... 26 5.2 DATAKÄLLOR... 26 5.2.1 SCB... 27 5.2.2 TDB... 27 5.2.3 SCR... 27 6 BESÖKSVOLYMER... 28 6.1 BESÖKSVOLYMER 1988, 1996 SAMT 2002... 28 7 DYGNSUTLÄGG... 32 7.1 KONSUMTIONSKATEGORIER... 32 7.2 TURISTKRONAN 2002... 33 7.3 DYGNSUTLÄGG PER GÄSTKATEGORI... 33 7.4 DYGNSUTLÄGG PER NATIONALITET... 36 7.5 DAGSBESÖK... 37 8 TURISMENS OMSÄTTNING... 38 8.1 OMSÄTTNING PER BOENDEKATEGORI... 38 8.2 OMSÄTTNING PER KOSTNADSSLAG... 40 9 GRÄNSHANDELN I STRÖMSTAD... 41 10 SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER... 42 10.1 ANTAL ÅRSVERKEN... 42 11 SKATTEEFFEKTER... 43

1 INLEDNING I följande kapitel ges en bakgrund till den gjorda undersökningen, och dess syfte samt metod beskrivs. 1.1 Bakgrund År 1982 genomförde kommunalförbundet BOSAM en undersökning av turismens storlek och betydelse för kommunerna inom BOSAM: Strömstad, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla. År 1988 genomfördes en ny undersökning som omfattade samtliga kommuner inom dåvarande Göteborgs och Bohus län, exklusive Göteborgs kommun. Huvudmän för den undersökningen var BOSAM och länsturistorganisationen för Bohuslän, BohusTurist. Åtta år senare, 1996, upprepades 1988 års studie, återigen med BOSAM och BohusTurist som huvudmän. Namnet på 1996 års studie var Turismen i Bohuslän 1996. År 2002, sex år senare, upprepades studien igen. Studiens uppdragsgivare år 2002 var Västsvenska Turistrådet, BOSAM samt Bästkusten, turist- och marknadsföringsbolaget för kommunerna Tjörn, Orust och Stenungsund. Ansvariga för genomförandet av 2002 års undersökning var Turismens Utredningsinstitut, som arbetar med analys, utredning och rådgivning för organisationer och företag i rese- och turistindustrin. Undersökningsområdet var som tidigare år kommunerna i f.d. Göteborgs och Bohus län, exklusive Göteborgs kommun; o Strömstad o Tanum o Sotenäs o Lysekil o Munkedal o Uddevalla o Orust o Tjörn o Stenungsund o Kungälv o Öckerö o Partille o Härryda o Mölndal 1.1.1 Syfte Undersökningen syftar till: o att beskriva turismen i Bohuslän med avseende på faktorer som boendekategorier, hemort, vistelselängd, ressätt, resmotiv, besöksmål mm., samt se förändringar av turismens utveckling sedan 1996. o att beräkna omsättning och sysselsättningseffekter genererade av turismen totalt för Bohuslän. o att undersöka huruvida turisterna saknar information om Bohuslän eller har förslag på hur Bohuslän som besöksmål kan förbättras. En modell och metod liknande den som användes 1988 och 1996 har använts även 2002 för att beräkna turismens storlek och dess inkomster. Detta möjliggör jämförelser över tiden, men i de fall motsättningar uppstår mellan ambitionen att jämföra med tidigare års resultat och ambitionen att få en så rättvisande bild som möjligt av nuläget, har det senare prioriterats. 1

1.1.2 Undersökningens delar Undersökningen består av två delar: 1. En beskrivande del som bl.a. redogör för vilka turisterna är, varifrån de kommer, varför de reser till Bohuslän hur länge de stannar, vad de besöker osv. 2. En utredande del som redogör för turismens omfattning och ekonomiska omsättning. Samtliga resultat i undersökningen är på årsbasis för 2002, och inkluderar både affärs- och privatturism. 1.2 Metod Undersökningen baseras dels på en stor mängd primärdata, dels på sekundärdata från en rad olika datakällor. Nedan presenteras i stora drag de olika datakällor som använts. 1.2.1 Primärdata Insamlingen av primärdata skedde genom personliga intervjuer som genomfördes av intervjuare från Turismens Utredningsinstitut. Respondenterna valdes ut slumpmässigt med en för intervjuplatserna anpassad metod. Att respondenterna väljs ut med en slumpmässig metod är viktigt, och tillser att undersökaren inte styr urvalet själv, utan att samtliga individer i målpopulationen har lika stor sannolikhet att hamna i urvalet. Målpopulationen för undersökningen var samtliga turister som vistades i Bohuslän under sommaren 2002. Intervjuerna genomfördes under en period av sex veckor, mellan vecka 26 och vecka 31 sommaren 2002, på 24 stycken intervjuplatser i följande kommuner 1 : o Strömstad o Tanum o Sotenäs o Lysekil o Munkedal o Uddevalla o Orust o Tjörn o Stenungsund o Kungälv o Öckerö o Mölndal Platserna valdes genom ett strategiskt urval med syftet att ge en representativ bild av de turister som besöker Bohuslän. I valet av intervjuplatser och vid planeringen av antal intervjuer per plats har hela Bohuslän behandlats som ett område. För att underlätta jämförbarheten över tid överensstämmer platserna med de intervjuplatser som användes i undersökningen år 1996. Mindre justeringar har skett bl.a. med anledning av attraktioner som tillkommit sedan 1996. 2 1 Inga intervjuer genomfördes i kommunerna Härryda och Partille eftersom kommunernas karaktär inte motiverade intervjuer på plats. 2 En sammanställning över intervjuplatser, och antal intervjuer per plats finns i bilaga 1. 2

Totalt intervjuades 1511 personer, vilka fördelade sig på följande sätt över de olika boendekategorierna: ANTAL INTERVJUADE PERSONER Gästkategori 1988 1996 2002 Hotell/Pensionat 31 47 74 Stugby 29 24 27 Vandrarhem 15 19 37 Camping 266 250 310 Fri camping 4 18 15 Eget fritidshus 112 78 220 Hyrt fritidshus/lägenhet/rum 70 118 148 Släkt och vänner 68 98 126 Fritidsbåt 196 149 204 Dagsbesök 118 149 336 Genomfartsresenär 38 48-3 Övrigt 4 10 11 14 Summa 957 1 009 1 511 Tabell 1: Intervjuernas fördelning per gästkategori De olika gästkategoriernas andelar av urvalet överensstämmer med gästkategoriernas andelar av de totala gästvolymerna, när hänsyn tagits till att intervjuerna gjordes under sommartid. Även vid beräkningar avseende årsbasis har hänsyn tagits till intervjutidpunkten. Urvalet kan därför betraktas som representativt för målpopulationen. 1.2.2 Sekundärdata Sekundärdata har inhämtats från ett flertal olika externa informationskällor; o Statistiska centralbyrån (SCB) o Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) o Rese- och TuristDataBasen (TDB) o Resurs AB Dessutom har en förstudie som behandlar användandet av fritidshus i undersökningsområdet genomförts, och vidare har tidigare rapporter gjorda av Turismens Utredningsinstitut använts för att komplettera de externa informationskällorna. 3 Genomfartsresenärerna ingår i 2002 års undersökning i gästkategorin dagsbesök. 4 Kategorin innehåller de respondenter som ej uppgivit gästkategori. 3

1.2.3 Definitioner Följande definitioner används i rapporten: Bohuslän: De 14 kommunerna i f.d. Göteborgs och Bohus län, exklusive Göteborgs kommun. Turist: Person som vistas utanför sin hemkommun, antingen över dagen eller med övernattning. Gästnatt: En turists övernattning på en destination. Två personer i samma rum ger upphov till två gästnätter. Kommersiell boendeform: Med kommersiella boendeformer avses i undersökningen hotell/pensionat, stugby, vandrarhem, camping, hyrt fritidshus/lägenhet/rum samt gästhamn. Ickekommersiell boendeform: Med ickekommersiella boendeformer avses i undersökningen eget fritidshus, naturhamn, fri camping samt övernattning hos släkt och vänner. Barn: Person under 18 år. Vuxen: Person över 18 år. 1.2.4 Undersökningens tillförlitlighet Totalt tillfrågades 2 815 personer, varav 1 304 personer inte ville svara på undersökningen, och därmed utgör undersökningens bortfall. Totalt genomfördes 1 511 stycken intervjuer, vilket ger en svarsfrekvens på 54 %, en normal siffra för denna typ av undersökning, särskilt med intervjuformulärets omfattning i åtanke. Bortfallsanalysen visar på en liknande struktur i bortfallet och i det faktiska urvalet avseende studiens kontrollvariabler, kön, ålder och geografisk härkomst. I de fall det varit nödvändigt har hänsyn till bortfallet tagits i analyserna. Urvalet kan därför betraktas som representativt för turisterna i Bohuslän. 1.2.5 Avgränsningar Undersökningens metodval har inneburit ett antal avgränsningar. o Insamling av primärdata har begränsats till sommarmånaderna juni, juli och augusti, eftersom koncentrationen av turister då är som högst. o Omsättningsberäkningar av gränshandeln i Strömstad baseras inte på den insamlade primärdatan på grund av metodmässiga skäl. 4

2 OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR Kapitlet syftar till att ge en uppdatering kring några centrala omvärldsförändringar/händelser i Sverige och i Bohuslän sedan tidpunkten för den senaste undersökningen Turismen i Bohuslän 1996. Turismen är en bred och fragmenterad näring vars utveckling i stor utsträckning påverkas av utvecklingen och förutsättningarna i en rad andra branscher. Allt från ekonomiska beslut som statens alkoholpolitik eller EU-ländernas förhållningssätt till taxfree, till tekniska landvinningar som internet förändrar förutsättningarna för turismen som näring. Andra exempel på omvärldsfaktorer som direkt och indirekt påverkar turismen i Bohuslän är infrastrukturella förbättringar som utbyggnad av vägnätet, nya boendeanläggningar och nya evenemang och attraktioner. Det finns naturligtvis en rad faktorer och händelser som påverkat turismen under perioden 1996-2002 men detta är några centrala omvärldsfaktorer som direkt och indirekt påverkat turismen som näring. 2.1 Förändringar i korthet Nedan beskrivs i rubrikform några stora förändringar som skett under perioden 1996-2002. 1996 Första turismrelaterade onlinebokningarna via internet. Jan 1996 Momspålägget för livsmedel sänktes till 12 procent. Våren 1996 Svenska Ekoturismföreningen bildades. Maj 1999 Utbyggnad av Torp köpcentrum i Uddevalla. Juli 1999 Taxfreeförsäljning slopades inom EU. 2000 Svenska kronan försvagades och en antydan till lågkonjunktur. Maj 2000 Uddevallabron öppnades. Juni 2000 Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn invigdes. Juli 2000 Öresundsbron öppnades. Våren 2001 Mul- och klövsjukan drabbade Storbritannien. Juni 2001 Lågprisflyget etablerades i Göteborg (Ryan Air på Säve). Sept 2001 11 september, terrorattack mot USA. 2002 Lågprisflyget Goodjet etablerade sitt huvudkontor i Göteborg. Jan 2002 EMU fick gemensam valuta, euro. Löpande Utbyggnad av E6. 5

2.2 Kapacitetsförändringar Tabellen visar de kommersiella anläggningarnas förändring i kapacitet mellan 1996 och 2002. Förändring 1996 2002 1996-2002 Antal anläggningar 73 86 18% Rum 1 031 368 992 569-4% Bäddar 2 617 430 2 705 958 +3% Tabell 2: Kapacitetsförändringar 1996-2002 Under perioden har det tillkommit 13 anläggningar i Bohuslän vilket innebär en ökning med 18 procent. När det gäller antalet rum och bäddar finns det färre rum att tillgå men antalet bäddar har ökat något. En förklaring till detta är en förändring i klassificeringen av kommersiella anläggningar. Ett antal hotell är numera klassificerade som vandrarhem och eftersom dessa inte redovisar rum, utan enbart bäddar, ökar därmed antalet bäddar samtidigt som antalet rum minskar. 2.3 Gästnattsutveckling 1996-2002 Följande diagram visar gästnattsutvecklingen för de fyra boendekategorierna hotell, stugbyar, vandrarhem och camping, för riket och för Västra Götalands län. Hotell Stugby Vandrarhem Camping 50 000 45 000 40 000 Tusental 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 1: Gästnattsutveckling i riket 1996-2002 6

Hotell Stugby Vandrahem Camping 8 000 7 000 6 000 Tusental 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000-1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 2: Gästnattsutveckling i Västra Götalands län 1996-2002 Hotell och camping är de två största boendekategorierna i såväl riket som i Västra Götalands län, men campingen är relativt sett starkare i Västra Götalands län än i riket. Den största skillnaden mellan riket och Västra Götalands län ligger i andelen stugbyar, där fjällturismen gör att riket i stort har större andel stugbyar än Västra Götalands län. 2.4 Gästnattsutveckling per nationalitet 1996-2002 I nedanstående diagram presenteras de utländska besökarnas gästnätter fördelade på ländernivå. 3 000 Tusental 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Danmark Norge Finland Tyskland Storbritannien Nederländerna Frankrike Schw eiz Italien USA Japan - 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 3: Gästnätter i riket per nationalitet 1996-2002 7

Den stora förändringen sedan 1996 är att andelen norska gästnätter ökade kraftigt under åren 1999 och 2002. År 1996 var tyskarna den största gruppen bland utländska turister i Sverige men de ligger år 2002 kvar på i princip samma nivå, strax under två miljoner gästnätter, som 1996. Antalet brittiska gästnätter ökade 2000 och 2001 vilket till stor del är en följd av lågprisflygets lansering i Sverige. Andelen danska turister har också ökat under de senaste två åren. År 2002 stod danskarna för en miljon gästnätter i Sverige. 2.5 Väder Diagrammen nedan visar sommarvädret under perioden juni till augusti, dels genomsnittstemperaturen och dels mängden nederbörd. Vädret är en faktor som inte går att råda över, men ändå har vädret stor inverkan på turismen. Inte minst i ett land med så kort sommarsäsong som Sverige. I Bohuslän är campingen omfattande och det är också en av de boendekategorier som är mest väderberoende. En vacker svensk sommar innebär också en större andel kvarhållen turism, d.v.s. svenskar som turistar i Sverige. Man reser inte utomlands i samma utsträckning som vid en dålig sommar. En annan positiv konsekvens av t.ex. brittsommarvärme är att den korta sommarsäsongen förlängs. 25 20 15 SEK 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 jun 13,4 15,6 13,1 13,8 13,7 12,8 15,6 jul 14,7 17,7 14,9 17,0 15,5 17,3 17,4 aug 17,9 19,5 14,1 15,9 15,0 16,2 19,3 Figur 4: Genomsnittstemperatur under perioden juni-augusti 1996-2002 5 5 Källa: SMHI 8

150 100 114 millimeter 50 51 84 86 65 72 75 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 5: Genomsnittligt antal mm nederbörd under perioden juni-augusti 1996-2002 6 2.6 Valutautveckling 1996-2002 Rådande konjunktur samt kronans utveckling i förhållande till världens valutor påverkar turismen i Sverige. En svag svensk krona innebär att svenska turister får mindre valuta för pengarna utomlands och gör inhemskt turistande mer prisvärt. Samtidigt innebär en svag svensk valuta att det relativt sett blir billigare för utländska besökare att turista i Sverige. Diagrammet nedan visar utvecklingen av fyra viktiga valutor under perioden 1996-2002; den amerikanska dollarn, D-marken 7, euron samt den norska kronan. 12,00 10,00 8,00 SEK 6,00 4,00 2,00 0,00 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 DEM 4,46 4,40 4,53 4,50 4,32 4,73 EUR 8,40 8,62 8,93 8,81 8,45 9,25 9,16 USD 6,70 7,64 7,95 8,27 9,17 10,33 9,72 NOK 1,04 1,08 1,05 1,06 1,04 1,15 1,22 Figur 6: Valutautveckling 1996-2002 8 6 Källa: SMHI 7 Att D-marken saknar värde för 2002 beror på att Tyskland är medlem i EMU som vid årsskiftet 2001/2002 införde euron. 8 Källa: Riksbanken 9

Relativt sett har den svenska kronan försvagats mest i förhållande till den amerikanska dollarn även om dollarn sedan toppnoteringen (10,33 kr) år 2001 åter fallit och i skrivande stund (april 2003) noteras till 8,47 kr. Den norska kronan har blivit 17 procent dyrare under perioden och då värdet var konstant under perioden 1996-2000 har hela ökningen skett under de senaste två åren. Den svaga svenska kronan är en av de parametrar som påverkat turismens utveckling mest de senaste åren. Den svenska lågkonjunkturen, vilken till stor del är en följd av världens generella ekonomiska recession, i kombination med det allmänt oroliga geopolitiska läget i världen talar för en fortsatt stark utveckling av det inhemska resandet det närmaste året. 10

3 TURISTPROFIL I kapitlet beskrivs turisterna i Bohuslän, var de kommer ifrån, hur länge de vistas i Bohuslän, hur de bor under sin vistelse samt varför de besöker Bohuslän mm. Underlaget är i de fall inte annat nämns de intervjuer som genomfördes under sommaren 2002 i 12 kommuner i Bohuslän. 9 I de fall det föreligger skillnader mellan olika turistgrupper, exempelvis med avseende på ålder, nationalitet mm., särredovisas undersökningens resultat för respektive grupp. 3.1 Turisternas hemvist I avsnittet redovisas turisternas nationalitet, vilka länder de utländska turisterna kommer ifrån samt i vilka delar av Sverige de svenska turisterna har sin hemvist. Sverige 77% Norge 17% Tyskland 4% Danmark 1% Övriga nationaliteter 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 7: Turisternas nationalitet Cirka ¾ av turisterna i Bohuslän var svenskar. Den näst största gruppen var norrmän som totalt utgjorde 17 procent av turisterna. Den norska dominansen bland utländska turister gällde även mellersta och södra delen av kusten även om norrmännen var fler i de norra kommunerna. Tyskarna utgjorde fyra procent av turisterna medan danskarna endast utgjorde en procent. Statistik för hotell, vandrarhem och stugbyar visar att de norska gästnätterna ökat med 170 procent sedan 1996, samtidigt som de tyska gästnätterna minskat med 22 procent. De danska gästnätterna har under samma period ökat med sju procent. 10 9 Inga intervjuer genomfördes i kommunerna Härryda och Partille eftersom kommunernas karaktär inte motiverar intervjuer på plats. 10 Källa: SCB:s inkvarteringsstatistik 11

Västra Götalands län Stockholms län Hallands län Värmlands län Jönköpings län Skåne län Örebro län Södermanlands län Östergötlands län Kronobergs län Blekinge län Dalarnas län Västmanlands län Kalmar län Västerbottens län Övriga län 8% 5% 4% 4% 4% 3% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 59% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 8: De svenska turisternas hemvist En majoritet av de som turistade i Bohuslän var hemmahörande i Västra Götalands län och av dessa bodde 37 procent i Göteborgs kommun (22 procent av samtliga turister). Den största delen av turisterna kom från närliggande län så som Västra Götalands län och Hallands län, men Bohuslän attraherar även mer långväga turister. Exempelvis var åtta procent av besökarna hemmahörande i Stockholms län. 12

3.2 Turisternas syfte med vistelse på Bohuslän I diagram 9 redovisas det primära syftet till att turisterna befann sig i Bohuslän. För de allra flesta var en semesterresa det primära syftet med vistelsen, men det fanns även de som primärt besökte släkt och vänner eller var på inköpsresa. Eftersom det förelåg skillnader mellan svenska, norska och övriga utländska turister redovisas resultatet separat för dessa grupper. Svenska turister Norska turister Övriga utländska turister Semesterresa 69% 71% 84% Inköpsresa 1% 9% 17% Besöka släkt och vänner Kulturattraktion 7% 2% 9% 3% 3% Genomresa Affärsresa 3% 2% 2% 1% 10% Annat 2% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 9: Huvudsyfte med besöket i Bohuslän De största skillnaderna mellan grupperna var att en större andel av de utländska turisterna (exkl. norrmännen) befann sig i Bohuslän med anledning av en semesterresa. Nio respektive sju procent av de svenska och de utländska turisterna befann sig i Bohuslän för att besöka släkt och vänner medan 10 procent av norrmännen var på genomresa. Hela 17 procent av de norska turisterna var på inköpsresa mot nio procent av svenskarna. Syftet med att resa till Bohuslän har inte förändrats sedan 1996 års undersökning. 13

3.3 Aktiviteter som lockar turister till Bohuslän I tabell 3 redovisas vilka aktiviteter som lockar turister till Bohuslän. Även om turisterna ägnade sig åt flera olika aktiviteter under sin vistelse redogörs för de aktiviteter som flest turister ägnade sig åt och som var anledningen till att de valt Bohuslän som resmål. Exempelvis var vandring en anledning till att välja Bohuslän för åtta procent av turisterna. Aktiviteter Procent Sol & bad 54% Shopping/inköp 25% Segling/åka båt 25% Fiske 11% Museibesök 10% Vandring 8% Historiska minnesmärken/platser eller byggnader 7% Konstutställningar/konstnärer 7% Golf 6% Hantverk/hantverksutställningar 5% Cykling 5% Övrigt 17% Tabell 3: Aktiviteter som lockar turister till Bohuslän Vanligaste aktiviteten var sol & bad följt av shopping/inköp och segling/åka båt. Aktiviteter som besök av museum och andra attraktioner kanske inte drar ett så stort antal turister till området, men det finns ändå ett intresse för dessa aktiviteter. I kategorin övrigt uppgavs en mängd olika orsaker till att man valt just Bohuslän som turistmål. Här ingår bland annat turister som åker till Bohuslän för att besöka släkt och vänner, koppla av och ta det lugnt, festa, besöka evenemang eller sommarjobba. Bland de svenska besökarna återfinns en liten grupp som besöker området för att de är uppvuxna där. Det finns inga större skillnader mellan nationaliteter utan både svenska och utländska turister lockas i stort sett av samma sorts aktiviteter. När det gäller turister som åker till Bohuslän för att shoppa märks framförallt norrmän som en stor grupp, medan svenskarna främst åker till Bohuslän för sol och bad. Utländska turister väljer i större utsträckning Bohuslän på grund av vandring, museibesök och/eller besök av historiska platser än vad svenska turister gör. 14

3.4 Ressällskapens sammansättning I avsnittet presenteras ressällskapens sammansättning, hur många personer som ingick i ressällskapen samt fördelningen av antal barn respektive antalet vuxna. Cirka 75 procent av turisterna reste tillsammans med familjen medan strax under 20 procent reste tillsammans med vänner, arbetskamrater etc. De utländska turisterna reste tillsammans med familjen i större utsträckning än vad de svenska turisterna gjorde. Sällskapsstorlek Procent 1 person 7% 2 personer 40% 3 personer 17% 4 personer 22% 5+ personer 14% Medelvärde 3,1 personer per sällskap Tabell 4: Antal personer per ressällskap Den vanligaste sällskapsstorleken (40 procent) bestod av två personer, men ressällskap om tre eller flera personer var också vanliga. I genomsnitt ingick tre personer i varje ressällskap vilket motsvarar riksgenomsnittet för ressällskap i Sverige. Föregående tabell presenterade ressällskapens sammansättning i form av antal personer medan tabell 5 redogör för ressällskapens sammansättning fördelad på antal vuxna respektive antal barn. 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 barn 6 barn 7 barn 8 barn Total 0 vuxna 0,33% 0,07% 0,07% 0,07% 0,54% 1 vuxna 7,61% 2,32% 1,92% 0,53% 0,07% 12,45% 2 vuxna 37,86% 10,06% 11,98% 3,51% 0,53% 0,07% 64,01% 3 vuxna 5,29% 2,18% 1,52% 0,53% 0,13% 0,07% 9,72% 4 vuxna 6,35% 0,99% 0,86% 0,26% 0,53% 8,99% 5 vuxna 0,93% 0,33% 0,13% 0,20% 0,13% 1,72% 6 vuxna 0,60% 0,13% 0,07% 0,13% 0,07% 1,00% 7 vuxna 0,13% 0,13% 8 vuxna 0,13% 0,07%% 0,20% 9 vuxna 0,07% 0,07% 0,14% Total 58,97% 16,41% 16,62% 5,23% 1,46% 0,14% 0,07% Tabell 5: Ressällskapens sammansättning 11 De vanligast förekommande ressällskapen har markerats i tabellen. Den vanligast förekommande konstellationen var ett sällskap bestående enbart av två vuxna. Dessa sällskap utgjorde knappt 40 procent av de intervjuade sällskapen. Andelen sällskap som bestod av en, två eller flera vuxna utan barn utgjorde knappt 60 procent av ressällskapen. Konstellationen två vuxna samt ett eller två barn utgjorde 10 respektive 12 procent av sällskapen. En jämförelse mellan svenska och utländska sällskap visar på liknande mönster och det går inte att urskilja några skillnader i sällskapens sammansättning. 11 P.g.a. att en liten andel respondenter inte uppgav sällskapets sammansättning summerar tabellen inte till 100 procent. 15

3.5 Turisternas gästkategorier Gästkategori Samtliga turister Svenska turister Utländska turister Hotell/pensionat 5% 4% 9% Camping 22% 18% 33% Fritidsbåt 14% 12% 19% Släkt & vänner 8% 10% 3% Eget fritidshus 15% 18% 5% Hyrt fritidshus 10% 11% 5% Dagsbesök 22% 23% 20% Annat 4% 4% 6% Tabell 6: Turisternas fördelning per gästkategori Ovanstående tabell visar fördelningen mellan åtta olika gästkategorier dels för samtliga turister och dels uppdelat mellan svenska och utländska turister. De största gästkategorierna är camping och dagsbesök med 22 procent följt av eget fritidshus med 15 procent. Svenska turister övernattar i högre grad i eget eller hyrt fritidshus samt hos släkt och vänner än utländska turister som i sin tur oftare övernattar på camping, hotell/pensionat och i fritidsbåt. Norrmännen står för en övervägande majoritet av de utländska dagsbesöken. 3.6 Turisternas åldersfördelning Tabell 7 visar åldersspridning och genomsnittsålder för sju olika gästkategorier. I den första kolumnen redovisas den totala svenska befolkningens åldersspridning och genomsnittsålder. Genomsnittsåldern för en turist i Bohuslän var 35 år vilket är yngre än genomsnittssvensken som är 40 år. GÄSTKATEGORI Släkt Ålder Sverige 12 Totalt Hotell/ pensionat Camping Fritidsbåt och vänner Eget fritidshus Hyrt fritidshus Dagsbesök 0-6 år 7% 8% 5% 9% 6% 10% 8% 11% 7% 7-12 år 8% 10% 6% 11% 10% 8% 12% 10% 9% 13-17 år 7% 6% 7% 7% 5% 5% 6% 7% 6% 18-24 år 8% 6% 7% 7% 6% 8% 5% 3% 6% 25-34 år 13% 16% 9% 14% 23% 21% 12% 14% 13% 35-54 år 27% 35% 41% 38% 36% 31% 32% 40% 33% 55 år och uppåt 30% 19% 25% 14% 14% 17% 25% 15% 26% Medelålder 40 år 35 år 40 år 33 år 35 år 34 år 37 år 34 år 38 år Tabell 7: Åldersfördelning inom några av gästkategorierna Den kategori som hade äldst gästprofil var hotell/pensionat där 66 procent av turisterna var 35 år eller äldre och 25 procent av turisterna var 55 år och uppåt. Även bland dagsbesökarna återfanns de äldre åldersgrupperna liksom bland boende i eget fritidshus. Den yngsta gästprofilen hade campingturisten med en medelålder på 33 år och mer än en fjärdedel av turisterna, 27 procent, var under 18 år. Även släkt- och vänbesök görs av unga personer och drygt hälften av turisterna i denna gästkategori var under 35 år. Det fanns inga skillnader i åldersfördelning mellan turister av olika nationaliteter. 12 Källa: SCB:s befolkningsstatistik 2002 16

Äldre personer utan barn bor gärna på hotell/pensionat som är ett lite dyrare boendealternativ medan barnfamiljer väljer billigare alternativ som camping. Det är främst äldre personer (över 55 år) som äger fritidshus i Bohuslän, men de utnyttjas även av yngre familjemedlemmar och vänner. Medelåldern var i 1996 års undersökning 31 år för samtliga turister, d.v.s. något lägre än år 2002. Åldersförändringarna inom de olika gästkategorierna är så små att de inte kan betraktas som säkerställda 3.7 Turisternas val av transportmedel Det finns ett antal olika transportmedel i och till Bohuslän förutom de traditionella som bil, tåg och buss. Många turister färdas och bor i båt (fritidsbåt) under sin vistelse, men det finns även möjlighet att färdas via färja, cykel eller till fots (vandring). Bil 79% Båt 14% Buss 4% Tåg 1% Annat 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 10: Huvudtransportmedel Bil var det vanligaste transportmedlet, medan båt var det näst vanligaste för samtliga nationaliteter. Skillnaden mellan svenska och utländska turister var liten förutom att en större andel av norrmännen färdades med båt. 17

3.8 Turisternas vistelselängd i Bohuslän Boendekategori 2002 1996 1988 Hotell 4 3 3 Stugby - 13 6 8 Vandrarhem - 13 4 4 Camping 11 10 11 Eget fritidshus 33-14 - 14 Hyrt fritidshus 11 12 13 Släkt och vänner 9 8 11 Fritidsbåt 11 10 12 Totalt 11-14 - 14 Totalt (exkl. eget fritidshus) 7-14 - 14 Tabell 8: Vistelselängd i Bohuslän per boendekategori (antal nätter) Vistelselängden varierade mellan de olika boendekategorierna. Den grupp som vistades längst period i Bohuslän var de som bodde i eget fritidshus. De vistades i genomsnitt 33 nätter i Bohuslän. Att medelvärdet blir så pass högt beror på att det finns fritidshusägare som flyttar ut till sitt fritidshus på våren och flyttar tillbaka till sitt permanentboende först på hösten. 15 Turister boende på camping, i hyrt fritidshus samt i fritidsbåt vistades i genomsnitt 11 nätter i Bohuslän. De som bodde på hotell stannade kortast tid och tillbringade i genomsnitt fyra nätter i Bohuslän. Denna grupp har dock ökat sin vistelselängd med ett dygn jämfört med år 1996 och 1988 då genomsnittsturisten tillbringade tre nätter på hotell. Den genomsnittliga vistelselängden för turister i Bohuslän var 11 nätter. De fritidshusägare som vistas långa perioder, upp till flera månader, på Väskusten bidrar till det höga medelvärdet. Om denna grupp exkluderas blir den genomsnittliga vistelselängden istället sju nätter. Vistelselängd Procent Upp till en vecka 25% 1-2 veckor 15% 2-3 veckor 11% 3-4 veckor 7% 1-2 månader 23% Mer än två månader 19% Tabell 9: Vistelselängd för boende i eget fritidshus Av de som spenderar tid i det egna fritidshuset vistas 42 procent i Bohuslän i mer än en månad. Nästan var femte turist i eget fritidshus uppgav att han/hon stannade i Bohuslän i mer än två månader, vilket tyder på att de flyttar ut till sitt fritidshus på våren för att sedan flytta tillbaka till sin permanentbostad på hösten. 13 Resultatet är ej statistiskt säkerställt. 14 Data ej tillgänglig. 15 Källa: Turismens Utredningsinstitut, 2002, Fritidshus Västra Götaland kartläggning av fritidshusnyttjandet i Västra Götalands län 18

4 BESÖKSMÅL OCH INFORMATION I kapitlet redovisas turisternas kännedom om, och planerade eller genomförda besök på, ett antal platser i Bohuslän. Turisterna svarade utifrån en i förväg fastställd lista över orter och besöksmål i Bohuslän. Platserna överensstämmer med dem som undersöktes 1996, med undantag för mindre justeringar. Dessutom redovisas turisternas användande av och uppfattning om informationskällor, samt förslag till förbättringar av Bohuslän som turistmål. 4.1 Besöksmål Avsnittet behandlar ett antal kända platser och besöksmål i Bohuslän. Undersökningen mätte hur stor turisternas kännedom var om de olika platserna, och hur stor andel av turisterna som hade besökt eller planerade att besöka platserna. Dessutom presenteras besöksstatistik för de av platserna där sådan fanns tillgänglig. 4.1.1 Kännedom om orter och besöksmål Nedan redovisas i vilken utsträckning turisterna kände till de olika orterna och de olika besöksmålen. Turisterna som är boende i Västra Götalands län presenteras separat eftersom de antas ha en betydligt högre kännedom om de olika platserna än övriga turister. I gruppen turister hemmahörande utanför Västra Götalands län ingår samtliga övriga turister, d.v.s. även utländska turister. Turister hemmahörande utanför Västra Götalands län Turister hemmahörande i Västra Götalands län Bohus fästning Bohusleden Bohusläns museum Carlstens fästning Gunnebo slott Havets hus Hensbacka herrgård Hällristningarna Tanum Ikea Nordens ark Nordiska akvarellmuseet Torp köpcentrum Universeum Vitlyckemuseet Åby travbana 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 11: Kännedom om besöksmål 19

Boende utanför Västra Götalands län Boende i Västra Götalands län Fjällbacka Grebbestad Gullholmen Göteborg Hunnebostrand Koster Kungshamn Käringön Lysekil Marstrand Mollösund Orust Smögen Stenungsund Strömstad Tjörn Uddevalla 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 12: Kännedom om orter Kännedomen om de olika platserna varierade relativt stort, både för turister hemmahörande i och utanför Västra Götalands län, men i de allra flesta fall var orterna mer kända än besöksmålen. Bohus fästning, hällristningarna i Tanum samt Nordens Ark var de mest välkända besöksmålen bland turister hemmahörande utanför Västra Götalands län. Även för turister hemmahörande i Västra Götalands län tillhörde Nordens Ark och Bohus fästning de mest välkända besöksmålen, men allra mest välkänt i den turistgruppen var Ikea i Kållered. Vad gäller orterna uppnådde många av dem, föga förvånande, en kännedom på närmare 100 procent bland turister hemmahörande i Västra Götalands län, och bland övriga turister var Göteborg, Strömstad och Lysekil de mest kända orterna. Totalt sett har inte särskilt stora förändringar skett sedan 1996 års undersökning beträffande kännedomen om besöksmålen, då toppades listan av Bohus fästning, Nordens Ark och Carlstens fästning. Det är inte möjligt att göra jämförelser med resultatet från 1996, avseende kännedomen om orter, eftersom kännedomen då inte mättes i samma utsträckning. 20

De utländska turisterna skiljde sig inte nämnvärt åt från de svenska, deras kännedom om platserna var överlag något lägre, men rangordningen mellan platserna var densamma. Det enda undantaget utgjordes av de norska turisterna som hade en högre kännedom om orterna i norra Bohuslän, jämfört med orterna i södra Bohuslän, förmodligen beroende på orternas geografiska läge. 4.1.2 Besök eller planerade besök på orter och besöksmål Nedan redovisas vilka besöksmål och orter som de tillfrågade turisterna hade besökt eller planerade att besöka under sommaren 2002. En viss reservation måste givetvis utfärdas för att det är möjligt att de intervjuade inte besökte samtliga av de platser som de planerade att besöka. Rangordningen ger dock ändå en bild av de olika platsernas attraktionskraft. Tabellerna visar de platser som angetts av fler än två procent av turisterna. Turisterna hade möjlighet att uppge fler än en plats, varför tabellerna inte summerar till 100 procent. Besöksmål Procent Torp Köpcentrum 12 % Hällristningarna Tanum 9 % Havets Hus 7 % Ikea Kållered 6 % Nordens ark 6 % Vitlyckemuseet 5 % Nordiska akvarellmuseet 5 % Carlstens fästning 5 % Bohusläns museum 4 % Bohus fästning 2 % Universeum 2 % Tabell 10: Besök eller planerade besök på besöksmål Bland besöksmålen var Torp köpcentrum, hällristningarna i Tanum samt Havets Hus de besöksmål som flest turister besökt eller hade för avsikt att besöka. Tabellen visar att det är en relativt liten andel av turisterna som besökt eller planerade ett besök på något av besöksmålen. Detta är förmodligen en följd av att en stor andel av turisterna svarat att det primära syftet med deras resa är semester, och att den aktivitet de främst ägnar sig åt är sol och bad. Det var endast en liten andel av turisterna som angav att de ägnar sig åt museibesök eller besök på konstutställningar eller minnesmärken, och detta överensstämmer också med resultatet i tabellen ovan. Hällristningarna i Tanum och Havets Hus tillhörde de vanligaste besöksmålen även 1996, medan Torp köpcentrum har ökat i popularitet som besöksmål. Torp köpcentrums ökade popularitet bekräftas också av de ökade besökssiffrorna för anläggningen, som presenteras under avsnittet Besöksstatistik i detta kapitel. 21

Ort Procent Lysekil 33 % Göteborg 32 % Strömstad 30 % Smögen 25 % Grebbestad 21 % Fjällbacka 21 % Kungshamn 16 % Tjörn 14 % Orust 14 % Uddevalla 14 % Marstrand 13 % Stenungsund 12 % Koster 10 % Gullholmen 8 % Hunnebostrand 8 % Mollösund 7 % Käringön 6 % Tabell 11: Besök eller planerade besök på orter Bland orterna var det de tre större orterna Lysekil, Göteborg samt Strömstad som toppade listan över genomförda eller planerade besök. I 1996 års undersökning var det Smögen, Strömstad och Lysekil som toppade listan, men vid det tillfället ingick inte Göteborg bland de undersökta orterna, vilket innebär att förändringarna i praktiken är små. 4.1.3 Besöksstatistik Nedan redovisas besöksstatistik för de undersökta besöksmålen. Uppgifterna är hämtade från respektive anläggning, och bygger antingen på antalet registrerade besök eller på anläggningarnas egen uppskattning av antalet besök. Samtliga siffror är på årsbasis. ANTAL BESÖK Besöksmål Kommun 2002 1996 1988 Torp köpcentrum Uddevalla 6 200 000 4 400 000-16 Ikea Mölndal 2 700 000 3 000 000 1 900 000 1 750 000 Bohusläns museum Uddevalla 262 400 300 000 208 000 Åby travbana Mölndal 219 183 260 000 330 000 Havets hus Lysekil 100 000 122 000-16 Vitlyckemuseet Tanum 98 786 30 000 20 000 Nordens ark Sotenäs 92 000 140 000-16 Carlstens fästning Kungälv 38 000 50 000 30 000 Bohus fästning Kungälv 28 672 40 000 32 000 Gunnebo slott Mölndal 16 900 30 750 20 000 Universeum Göteborg 500 000-16 - 16 Nordiska akvarellmuseet Tjörn 70 000-16 - 16 Hensbacka herrgård Uddevalla 15 000 17 8 000-18 Tabell 12: Besöksstatistik Torp köpcentrum och Ikea har ökat antalet besökare, men i övrigt redovisar besöksmålen minskade besökssiffror, med undantag för Vitlyckemuseet. År 1998 invigdes det nya museet i Vitlycke, och detta i kombination med att hällristningarna som museet ligger i anslutning till 16 Besöksmålet existerade inte vid tidpunkten för undersökningen. 17 Preliminär siffra för antalet övernattningar år 2002. 18 Besöksstatistik ej tillgänglig. 22

1994 togs upp på Unescos världsarvslista är troliga faktorer som bidragit till den positiva utvecklingen. 4.2 Information Avsnittet behandlar hur turisterna planerade sin resa, och vilka informationskällor de använde vid planeringen. Dessutom redovisas vilken typ av information om Bohuslän som turisterna saknade. 4.2.1 Reseplanering och inhämtning av information Av de intervjuade turisterna uppgav 98 procent att de planerat och arrangerat sin resa på egen hand, utan hjälp av någon researrangör. De vanligaste informationskällorna som användes vid planeringen av resan redovisas i tabellen nedan. Turisterna hade möjlighet att uppge mer än en informationskälla, varför tabellen inte summerar till 100 procent. Informationskälla Procent Egen kännedom 83 % Släkt och vänner 15 % Internet 10 % Turistbyrå 8 % Övrigt 5 % Annons 2 % Tabell 13: Informationskällor Den absolut vanligaste informationskällan var egen kännedom, som uppgavs av 83 procent av turisterna. Detta är förmodligen en följd av att en stor andel av turisterna kommer från Västra Götalands län, och därmed har en god kännedom om Bohuslän. Många av dem kan också antas vara återkommande besökare. Den näst vanligaste informationskällan var släkt och vänner, vilket rimligen hänger samman med att en stor andel av turisterna övernattar hos släkt och vänner. Därefter följer internet och turistbyråer, och av dessa två informationskällor är internet den vanligaste. I övrigt ingår bl.a. guideböcker och resetidningar. Resultaten ovan gäller för samtliga turister, både svenskar och utlänningar, och det förelåg inga större skillnader mellan de två grupperna. Det var också mycket små skillnader mellan olika åldersgrupper. 23

4.2.2 Efterfrågad information De intervjuade turisterna tillfrågades i en öppen fråga om huruvida de saknade någon information om Bohuslän. Majoriteten av de tillfrågade ansåg sig inte sakna någon typ av information om Bohuslän, vilket förmodligen hänger ihop med att en mycket stor andel angav egen kännedom som främsta informationskälla. De förslag till förbättring som framkom innebar framförallt olika typer av samlad information för hela Bohuslän, antingen i form av guider eller i form av hemsidor. De mest efterfrågade ämnena för samlad och övergripande information var; o Badplatser o Boende o Evenemang o Kommunikationer o Museum o Restauranger o Turistattraktioner o Utställningar o Vandringsleder 4.3 Förbättringsförslag De intervjuade turisterna tillfrågades i en öppen fråga om de hade förslag på hur Bohuslän skulle kunna förbättras som besöksmål, och ungefär en tredjedel av turisterna gav exempel på sådana förslag. Förslagen varierade stort, och berörde både påverkbara faktorer som t.ex. infrastruktur och kommunikationer och icke påverkbara faktorer som väder och prisnivåer. Det fanns dock ett antal mer genomförbara förslag som nämndes av ett stort antal turister: o Bättre vägar/bygg ut E6:an o Bättre skyltning o Fler bankomater o Fler och förbättrade gästhamnar o Fler och mer barnvänliga badplatser o Fler och större campingplatser o Fler parkeringsplatser o Fler offentliga toaletter Vid denna typ av öppna frågeställningar är det vanligt med väldigt spridda förslag. I den här undersökningen är det dock värt att notera att väldigt få klagomål rörde besöksmålet ur ett produktperspektiv, d.v.s. Bohuslän är ett populärt resmål. De vanligast förekommande synpunkterna och förbättringsförslagen rörde istället infrastruktur och servicefunktioner. Undersökningen har visat att kunskapen om Bohuslän är mycket god och att den främsta informationskällan är egen kännedom/erfarenhet, 83 procent, följt av rekommendationer från släkt och vänner, 15 procent. Det visar att Bohuslän är ett välkänt och välbesökt resmål. En undersökning som turismforskningsinstitutet ETOUR nyligen presenterade stärker denna bild ytterligare. Västkusten toppade listan över svenska folkets populäraste drömresemål i Sverige. Själva produkten Bohuslän håller därmed alltså hög kvalitet. 19 19 Källa: www.etour.mh.se, Västkusten - populäraste resmålet för svenskarna 24

Sammantaget indikerar ovanstående att turistiska förbättringar av Bohuslän främst bör göras i form av samhällsinvesteringar. Fokus bör i detta skede i första hand ligga på förbättrad infrastruktur, service och logistik, även om det givetvis inte går att helt bortse från förbättringar av turismens göra -sektor, eller att förstärka marknadsföringen. Analysen av turisternas transportsätt i kapitel 3 visar att det i särklass vanligaste sättet att turista i Bohuslän var med bil, 79 procent av turisterna färdades främst i bil. Behovet av att förbättra vägarnas kvalitet i allmänhet och utbyggnaden av E6 i synnerhet var något som många turister föreslog som en förbättring av Bohuslän. 25

5 TURISTEKONOMISK MODELL I kapitlet beskrivs hur den totala turistiska omsättningen beräknats. 5.1 TEM-modellen För att beräkna turismomsättningen används den vedertagna turistekonomiska modellen. I korthet bygger den på att kartlägga antalet turister som besökt Bohuslän under året samt att mäta hur mycket varje turist i genomsnitt spenderade under sin vistelse. I förlängningen ger denna metod möjlighet att beräkna det antal arbetstillfällen som turismen genererar. Turismomsättningen erhålls genom att multiplicera volymen med utläggstalet/person och årsverkena genom att dividera den totala omsättningen med omsättningen per anställd i respektive bransch. Utläggstal Volymtal Figur 13: Turistekonomisk modell TEM Omsättning Årsarbeten Indata till TEM-modellen består av en kombination av primär- och sekundärdata. Utläggstalen är i huvudsak baserade på primärdata från den kartläggning som gjordes under sommaren av hur mycket en turist spenderade under ett genomsnittligt dygn. Utläggstalen är baserade på ett genomsnitt av samtliga intervjuer i Bohuslän. Antalet gästnätter är sekundärdata och hämtas från i huvudsak tre källor; Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) samt Rese- och Turistdatabasen (TDB). 5.2 Datakällor Turistdelegationen är ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken i Sverige. Denna utgörs i dagsläget av inkvarteringsstatistik, dvs statistik över övernattningar på boendeanläggningar. Statistiken produceras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) på Turistdelegationens uppdrag. Vid beräkningar av gästnätterna på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och övrigt boende som t.ex. släkt- och vänbesök har TDB använts som källa. 26

5.2.1 SCB Inkvarteringsstatistiken från SCB visar bland annat antal gästnätter, gästens nationalitet, genomsnittlig rumsintäkt, beläggningsgrad och utveckling i olika delar av Sverige. Boendeanläggningarna rapporterar själva in volymerna till SCB. 5.2.2 TDB Uppgifter från Rese- och Turistdatabasen har använts för beräkningar av de resterande övernattningarna. Korrigeringar har gjorts för att komplettera med utländska turister. Rese- och turistdatabasen kartlägger varje månad svenskarnas resor: o på fritiden och i arbetet o i Sverige och till utlandet o övernattningsresor och dagsresor (> 10 mil) Datainsamlingen görs via telefonintervjuer i efterhand. 5.2.3 SCR Den del av inkvarteringsstatistiken som avser camping hanteras av SCR och sker också genom att anläggningarna rapporterar in data till SCR. För övrigt innehåller den samma uppgifter som SCB:s inkvarteringsstatistik, med undantag för gästens nationalitet där antalet länder är färre. Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) är branschorganisationen för campingplatser i Sverige. 27

6 BESÖKSVOLYMER I kapitlet presenteras besöksvolymerna för de olika boendekategorierna samt för dagsbesöken. Resultatet för år 2002 jämförs med tidigare år. 6.1 Besöksvolymer 1988, 1996 samt 2002 I nedanstående tabell presenteras antalet gästnätter per boendekategori samt antalet dagsbesök på helårsbasis för 1988, 1996 samt 2002. Data från 1996 och 1988 har hämtats från rapporten Turismen i Bohuslän 1996. Gästkategori 2002 (tusental) 1996 (tusental) 1988 (tusental) Hotell 709 540 520 Stugby 39 100 20 85 Vandrarhem 141 120 75 Camping 1 655 1 265 1 275 Fri camping 207 290-21 Eget fritidshus 2 256 3 965 3 040 Hyrt fritidshus/lägenhet 655 830 800 Släkt och vänner 4 044 2 650 3 750 Fritidsbåt (gästhamn) 470 345 345 Fritidsbåt (naturhamn) 940 670-21 Totalt antal övernattningar 11 116 10 775 9 890 Dagsbesök, längre än tio mil 1 961 1 340 1 300 Dagsbesök, kortare än tio mil 2 675-21 - 21 Genomfart - 22 825 750 Totalt 15 752 12 940 11 940 Tabell 14: Besöksvolymer Det totala antalet övernattningar har ökat med tre procent sedan 1996 och 12 procent sedan 1988. Hotell, stugby, vandrarhem och camping har tillsammans ökat med 26 procent sedan 1996. Hotell och camping står för den största ökningen med 31 procent vardera. Jämfört med 1996 års undersökning har gästnätter i eget och hyrt fritidshus/lägenhet minskat samtidigt som gästnätter hos släkt och vänner har ökat. Det förklaras delvis av att en del av övernattningarna i fritidshus ingår i övernattning hos släkt och vänner. En övernattning i eget fritidshus genereras genom övernattning av de som äger fritidshuset samt övriga i hushållet ingående personer. Vuxna barn som övernattar i föräldrarnas fritidshus räknas alltså som besök hos släkt och vänner. Gästnätter i gästhamn har, till skillnad från vid tidigare års undersökningar, samlats in direkt från hamnvärdarna. År 1996 baserades resultatet på TDB varför volymerna inte är direkt jämförbara. Ökningen för fritidsbåtsegmentet kan därför inte säkerställas. 20 En annan beräkningsgrund tillämpades för att ta fram antalet övernattningar i stugbyar vid 1996 års undersökning. Enligt SCB uppgick antalet inrapporterade övernattningar år 1996 till cirka 24 000 vilket kan sättas i relation till gästnattsvolymen i 2002 års undersökning (39 000 gästnätter). 21 Statistik ej tillgänglig. 22 Genomfartsresenärerna ingår i 2002 års undersökning i gästkategorin dagsbesök. 28

Hyrt fritidshus/lägenhet 5,9% Fri camping 1,9% Fritidsbåt (gästhamn) 4,2% Eget fritidshus 20,3% Camping 14,8% Vandrarhem 1,3% Stugby 0,4% Hotell 6,4% Icke kommersiella 67% Släkt och vänner 36,3% Fritidsbåt (naturhamn) 8,5% Figur 14: Fördelning av volymer mellan de kommersiella och icke kommersiella boendekategorierna Diagrammet ovan redogör för hur de olika boendekategorierna förhåller sig gentemot varandra. De icke kommersiella alternativen står tillsammans för 67 procent av gästnätterna och de kommersiella för resterande 33 procent. Av de kommersiella bondekategorierna är campingen störst och står för 15 procent av den totala volymen. Övernattningar hos släkt och vänner är den största icke kommersiella boendekategorin och det är dessutom den boendeform som generar flest övernattningar. Campingen är som tidigare nämnts den största kommersiella boendeformen i undersökningsområdet och genererar mer än dubbelt så många gästnätter som hotell, trots att boendeformen i första hand är begränsad till sommarhalvåret. Campingen i undersökningsområdet utgör 56 procent av den totala campingvolymen i Västra Götalands län. 29

Västra Götalands län Skåne län Kalmar län Hallands län Dalarnas län Värmlands län Stockholms län Norrbottens län Västerbottens län Jönköpings län Östergötlands län Jämtlands län Södermanlands län Blekinge län Uppsala län Örebro län Gotlands län Kronobergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Västmanlands län 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Tusental Figur 15: Antalet gästnätter i camping per län 2002 Ovanstående diagram visar hur antalet campinggästnätter fördelas mellan länen. Campingen är stark i Västra Götalands län och länet har 19 procent av campingnätterna i Sverige. Campingen delas in i fyra boendeformer, husvagn, tält, husbil samt campingstuga. Husvagn är den vanligaste boendeformen och står i Västra Götalands län för 71 procent. De svenska turisterna står för 73 procent av gästnätterna medan norrmännen står för 15 procent. Affärsrelaterade övernattningar/besök 10% Privatrelaterade övernattningar/besök 90% Figur 16: Förhållandet mellan privat- och affärsrelaterade övernattningar/besök i Bohuslän De allra flesta övernattningar/besök i Bohuslän görs av privatturister. Andelen affärsrelaterade övernattningar/besök är endast 10 procent under ett helt år. I affärsrelaterade övernattningar/besök ingår övernattningar på hotell samt dagsbesök som genomförs av 30

affärsresenärer. De affärsresenärer som väljer en annan boendeform än hotell finns inte med i statistiken men de är troligtvis allt för få för att påverka resultatet. Hotell, stugby och vandrarhem Camping Strömstad Tanum Härryda, Mölndal, Kungälv Uddevalla Orust, Tjörn, Stenungsund Sotenäs Lysekil Munkedal Partille Öckerö 0 100 200 300 400 500 600 Tusental Figur 17: Gästnätter i hotell, stugby, vandrarhem och camping i undersökningsområdet Ovanstående figur visar hur gästnätterna i hotell, stugby, vandrarhem och camping fördelas mellan de olika kommunerna. Anledningen till att vissa kommuner har grupperats beror på att det inte finns tillräckligt många anläggningar i de ingående kommunerna för att gästnätterna skall kunna särredovisas. För flera av kommunerna generar campingen flest gästnätter medan hotell, stugby och vandrarhem är större i andra kommuner. De kommuner som ligger nära Göteborg har en större andel gästnätter på hotell än övriga kommuner vilket beror på att göteborgsturisterna spiller över på närkommunerna (främst affärsresenärer). 31