Den nya skollagen Varför behövs en ny skollag? Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens tillkomst.
Den nya skollagen Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast - på något område tendenser till ökad statlig kontroll Ingen förskjutning i adressatfrågan - dock vissa nya beslutstyper direkt på rektor, t.ex. särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång, längre ledighet och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen.
Rektors-/förskolechefsrollen Tydligare lagregler om rektors (och förskolechefs) ansvar samt beslutanderätt. Rektorn/förskolechefen beslutar om enhetens inre organisation och har det ansvar som följer av särskilda föreskrifter Vissa detaljregler tas bort eftersom dessa uppgifter anses ligga i ansvaret för den inre organisationen En ställföreträdare får utses för rektor/förskolechefen
Rektors/förskolechefsrollen Varje elev ska bara ha en rektor. En rektor kan ha ansvar för flera skolenheter men en skolenhet kan bara ha en rektor Skolenhet ( 1 kap. 6 skollagen): Av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.
Rektors-/förskolechefsrollen I 2 kap. 10 anges att rektorn (eller förskolechefen) får delegera till en anställd eller uppdragstagare på skolenheten att besluta i de frågor där rektor är utpekad beslutsfattare enligt lag eller förordning. Krävs att den som mottar delegationen har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och att besluta i de aktuella frågorna. I vissa fall är det särskilt angivet att delegation inte får ske
Rektorsrollen Exempel på Delegationsförbud Avstängning av elev Omhändertagande av föremål Beslut om åtgärdsprogram som innehåller beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång Längre ledighet än 10 dagar och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen (obligatoriska skolformer)
Lösningar? Bara rektors/förskolechefstiteln som är reglerad. Stor frihet för huvudmannen att använda andra titlar för att organisera efter lokala behov och förutsättningar dock en tolkningsfråga var gränsen går. Organisera efter lagens definition av skolenhet varje skolenhet får ha en rektor/förskolechef. Skollagens definition inte uttömmande behov av förtydligande?
Ökade överklagningsmöjligheter Stärkt rättssäkerhet genom ökade möjligheter att överklaga. Beslut om åtgärdsprogram Nekad skolplacering i kommunal skola med hänvisning till betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter Förvaltningsbesvär vid överklagande av skolskjuts Avstängning i de obligatoriska skolformerna utom grundsärskolan (ny beslutstyp)
Konsekvenser Blir viktigare att: -dokumentera processer som ligger till grund för beslut - motivera beslut - informera om överklagandemöjlighet (besvärshänvisning)
Strömningar mellan skolformer Mottagande i särskolan Utredningen inför mottagande i särskolan ska omfatta medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social bedömning Barn får tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Förtydligande om att autism i sig inte är likställt med utvecklingsstörning i lagens mening.
Strömningar mellan skolformer Fler överåriga elever i grundskolan Förlängd skolplikt för vissa elever som påbörjat skolgången ett år senare, eller gått om ett år under utbildningens gång. Utökad rätt att slutföra utbildningen efter skolpliktens fullgörande
Skolinspektionens tillsyn förstärks Starkt och tydligt lagstöd för tillsynen Utökade sanktionsmöjligheter mot kommunala huvudmän Strävan efter att så långt som möjligt ha lika sanktioner för kommunala och fristående huvudmän
Kvalitetsarbete Avreglering genom att krav på kvalitetsredovisning och skolplaner (samt antagligen även lokala arbetsplaner) tas bort. Ny reglering om krav på systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshantering Rutinerna ska vara kända inom organisationen samt av brukarna