Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Relevanta dokument
Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Mot effektivare och säkrare navigering i FAMOS-projektet

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Harmonisering av referensnivå

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Havsvattenstånd vid svenska kusten

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

BILAGA 1 BERÄKNINGAR HÖGVATTEN

EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM

BILAGA B SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten

Fuktcentrums informationsdag

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

EXTREMVATTENSTÅND I NORRKÖPING

FAKTABLAD NR

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA

EXTREMVATTENSTÅND I KARLSHAMN

Möte om MSI mellan SMHI och Sjöfartsverket

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

EXTREMVATTENSTÅND I KALMAR

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Principerna för redovisning och tillämpning av leddjupgåendet

REMISS. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län. Sammanfattning. Faktablad 2013:xx

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

2012:11. Framtida högvatten. Scenarier för havsnivå och översvämningsområden. Länsstyrelsen Blekinge län

PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND

Geodesi 2010 För en hållbar Geodetisk Infrastruktur. Införande av RH 2000

PM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

HMK-nytt Löpande justeringar av senast gällande version av HMK-dokument

EXTREMVATTENSTÅND I LANDSKRONA

EXTREMVATTENSTÅND I HELSINGBORG

Framtida klimat i Stockholms län

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

EXTREMVATTENSTÅND I KUNGSBACKA

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust

Regeringens proposition 2017/18:135

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA

Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

SGI

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Framtida vattennivåer i Helsingborg

Varning vattnet stiger! Tema ett

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten

Utrivning av regleringsdamm i sjön Yxern

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Karakteristiska havsvattenstånd vid Norrtäljevikens mynning i dagens och framtidens klimat

Havsnivåer i Kalmar län

ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING

Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten. Erik Hällströmer (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Jonas Ågren. Lantmäteriet, Sweden

Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag. Magnus Wallhagen

Remissyttrande över betänkandet Gränser i havet (SOU 2015:10)

Framtida havsnivåer i Sverige

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

EXTREMVATTENSTÅND I ÅHUS

Detaljerad stabilitetsutredning Tälje 3:51

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Nationella höjdsystem historik

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Nissan översvämning 2014

EXTREMVATTENSTÅND I MALMÖ

SJÖMÄTNING FÖR NAUTISK KARTERING

Gävle kommun - Analys av förutsättningar för naturolyckor längs kuststräckan

Vad är en översvämning?

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Planering av havsområden utifrån ett kommunal perspektiv

Artikel publicerad i Sveriges Kart- & Mätningstekniska Förenings (SKMF:s) tidskrift Sinus, nr , sid 12-13

REMISSVAR Kort Sammanfattning

Geodesienheten informerar

Översvämningskartering Lidingö kommun

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Remiss avseende länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder (KS Dnr /2014). Svar på Remiss.

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

Transkript:

Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både på land och till havs. Sedan 2005 har en övergång till RH 2000 pågått hos myndigheter, kommuner och andra aktörer. SMHI och Sjöfartsverket samordnar och förbättrar nu sin vattenståndsinformation, för att i juni 2019 gå över till att använda RH 2000 som det primära referenssystemet för observationer av, och prognoser för vattenståndet i havet. Vattenstånd Under många år har nollnivån (även kallat referensnivå) för vattenstånd längs Sveriges kust utgjorts av ett beräknat medelvattenstånd för innevarande år vid respektive mätstation. Medelvattenståndet varierar både geografiskt och över tid till följd av land- och havsnivåhöjning. I RH 2000 är nollnivån istället fast knuten till land och förändras inte över tid. Eftersom RH 2000 används som höjdreferens på land finns det stora fördelar med att använda samma referens i sjökort och i analyser av, eller prognoser för havsytans variationer. I början av juni 2019 sker en övergång till att ange vattenståndsinformation i RH 2000 istället för relativt medelvattenstånd. Det innebär att observationer av vattenståndet till havs anges i det nya referenssystemet i Sjöfartsverkets visningstjänst ViVa. Detsamma gäller för SMHIs tjänster, exempelvis Vattenstånd och vågor, där aktuellt vattenstånd och prognoser för vattenståndet till havs visas. I vissa visningstjänster kommer det vara möjligt att få information om aktuellt vattenstånd i både RH 2000 och relativt medelvattenstånd framöver. I juni 2019 går SMHI också över till att utfärda varningar för högt och lågt vattenstånd till havs i det nya referenssystemet. Bild: Mätstation för vattenstånd vid Kungsholmsfort samt mätutrustning inuti stationen vid Landsort Norra. Sjöfartsverket och SMHI genomför nu en uppgradering av befintlig mätoch insamlingsteknik för observationer av vattenståndet till havs. Vid de oceanografiska mätstationerna för vattenstånd vägs referenspunkter för mätinstrument av mot Lantmäteriets höjdfixar. Vattenståndet längs Sveriges kust mäts numera i RH 2000 och redovisas varje minut.

Sjökortslyftet Traditionellt har djupuppgifter i svenska sjökort refererat till medelvattenståndet (även kallat medelvattenyta, MVY) för ett visst år, ofta sjökortets produktionsår. Samtidigt har vattenståndsinformation från SMHI och Sjöfartsverket angetts relativt innevarande års medelvattenstånd. Eftersom det längs större delen av Sveriges kust pågår en kontinuerlig landhöjning blir djupuppgifterna i sjökorten långsamt inaktuella. För att kunna navigera säkert med äldre sjökort har man därför varit tvungen att korrigera djupuppgifterna efterhand för landhöjningen. Mätstation för vattenstånd Grundläggningsnivå, tex 3,5 m i RH 2000 Vattenstånde t varierar Aktuellt vattenstånd Djup i sjökort som refererar till RH 2000 Vatten under kölen Medelvattenstånd (ex.) Intagsrör 2 1 0-1 -2 Brunn Lantmäteriet s höjdfix (RH 2000) Referenspunkten i instrumentet vägs av mot höjdfix Nollnivå i RH 2000 Sjöfartsverket driver projektet Sjökortslyftet inom vilket sjökorten anpassas till det nya internationella referenssystemet Baltic Sea Chart Datum 2000 (BSCD2000), som alla Östersjöns sjökortsproducenter har enats om att tilllämpa. För Sveriges del sammanfaller BSCD2000 med nollnivån i det svenska referenssystemet RH 2000, och kan betraktas som systemets förlängning ut över havet. Höjder och djup i sjökorten redovisas alltså i förhållande till samma referens som höjder på land. Eftersom nollnivån i RH 2000 inte förändras över tid blir det inte nödvändigt att korrigera för landhöjningen. För sjökort som redovisar insjöar och vattendrag definieras individuella nollnivåer relativt BSCD2000, alltså en höjd i RH 2000. Eftersom BSCD2000 är byggt på internationella rekommendationer kommer sjökortens nollnivå så småningom att bli samma i alla länder runt Östersjön. I Sverige påbörjades arbetet med Sjökortslyftet i Bottenviken 2016 och följer kusten söderut och runt landet tills projektet avslutas vid gränsen mot Norge. Om texten Baltic Sea Chart Datum 2000 alternativt BSCD2000 redovisas i det tryckta sjökortet är uppdateringen genomförd.

Varningar SMHIs oceanografiska prognos- och varningstjänst utfärdar varningar när kraftiga vattenståndsförändringar är att vänta längs Sveriges kust. Nollnivån för varningar har hittills varit innevarande års medelvattenstånd, men från och med juni 2019 går SMHI över till att utfärda varningar i RH 2000. Övergången innebär att varningsgränser för höga och låga vattenstånd behöver justeras till det nya referenssystemet. Samtidigt kommer varningar för lågt vattenstånd att justeras om från klass 2 till klass 1 i vissa havsområden. Bild: Varningsgränser för högt och lågt vattenstånd i RH 2000. Oceanografiska varningar för höga eller låga vattenstånd utfärdas ej i Skärgårdshavet, Finska viken, Rigabukten eller Sydöstra Östersjön. När SMHI utfärdar en varning för högt eller lågt vattenstånd finns alltid en varningstext i vilken förväntad nivå på vattenståndet specificeras. Oavsett varningsklass är det alltid viktigt att ta reda på hur högt eller lågt vattenståndet förväntas bli och hålla sig informerad om aktuellt vattenstånd.

FAQ Varför anpassas nollnivån till Rikets höjdsystem RH 2000? Det underlättar om djupuppgifter i sjökort anges i samma referenssystem som uppgifter om aktuellt vattenstånd eller i prognoser och varningar för höga och låga vattenstånd till havs. Det underlättar även med en gemensam nollnivå vid arbeten som innefattar mätningar från både land och hav som t.ex. infrastrukturprojekt eller vindkraftbyggen. Vad innebär landhöjningen? Landhöjning innebär att land och havsbotten långsamt höjer sig. Landhöjningshastigheten varierar mellan olika platser och är störst i området runt Norra Kvarken. Där är landhöjningen snabbare än höjningen av havsnivån, varför djupet blir grundare över tid. I södra Sverige stiger havsnivån något snabbare än landhöjningen, vilket upplevs som en landsänkning eller en höjning av havsytan. Hur jämför jag vattenståndsuppgifter i RH 2000 med vattenstånd relativt medelvattenståndet? På smhi.se presenteras årets medelvattenstånd angivet i RH 2000 för samtliga oceanografiska mätstationer. Använd denna information enligt följande exempel: 1. Aktuellt vattenstånd vid mätstationen Stockholm är -50 cm i RH 2000 2. 2018 års medelvattenstånd angivet i RH 2000 vid Stockholm är 10 cm 3. Vid Stockholm motsvarar -50 cm i RH 2000 60 cm under medelvattenstånd (-50 10 = -60) Bild: Exempel på relationen mellan medelvattenståndet och nollnivån i RH 2000 / BSCD2000. Hur ska jag använda de nya sjökorten? Med de nya sjökorten behöver du bara justera djup och höjder för aktuellt vattenstånd i RH 2000, d.v.s. du behöver inte längre kompensera djup och höjder för landhöjningen. Varför skiljer sig djupuppgifterna jämfört med tidigare sjökort? Djupuppgifter i sjökort som refererar till medelvattenstånd för ett visst år har blivit inaktuella över tid till följd av landhöjningen (medelvattenståndet blir lägre) och havsnivåhöjningen (medelvattenståndet stiger). Den nya nollnivån har en solid koppling till land. En vattenståndsskala som monteras på en stabil brygga så att skalans nolla redovisar RH 2000/BSCD2000 kommer inte att behöva justeras i framtiden. Är de nya sjökorten mer korrekta? De nya sjökorten kommer att stämma bättre vad gäller vissa uppgifter t.ex. strandlinje. När det gäller djupuppgifter kommer de inte att vara bättre än de data som ligger till grund för sjökortet, d.v.s. är det inte sjömätt med modern kvalitet så finns det risk att djupuppgiften inte är helt korrekt.

Samma referenssystem för höjder, djup, vattenstånd, sjökort och varningar. På SMHI och Sjöfartsverket pågår en övergång till att använda Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) som referenssystem för vattenstånd, sjökort och varningar. Med samma referenssystem som på land blir informationshanteringen enklare, både inom sjöfarten och för användare på land: Vid navigering till havs då djupuppgifter i sjökort anges i förhållande till samma nollnivå som t.ex. information om aktuellt vattenstånd eller prognoser för vattenståndet. Vid arbeten som innefattar mätningar från både land och hav, till exempel infrastrukturprojekt eller vindkraftbyggen. Övergången till ny referensnivå i sjökort sker successivt längs olika kuststräckor. Under en övergångsperiod är det därför viktigt att ha kännedom om vilket, eller vilka, referenssystem som används i olika sammanhang och hur de relaterar till varandra. Sjöfartsverkets nya sjökort, karttjänsten ViVa och SMHIs visningstjänst Vattenstånd och vågor är exempel på informationskällor där vattenstånd och djup kommer att anges i det nya referenssystemet. Baltic Sea Hydrographic Commission (BSHC), samarbetsorgan för de sjökortsproducerande myndigheterna runt Östersjön, har beslutat att alla länder ska ha samma nollnivå i sjökorten. I Sverige är det SMHI och Sjöfartsverket som samordnar och förbättrar informationen om vattenstånd. Mer information finns på respektive myndighets webbplats: Via https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi finner du artiklar med rubriker som Höjdsystem och vattenstånd, Årets medelvattenstånd samt Landhöjning och vattenstånd. Via http://www.sjofartsverket.se/rh2000 finner du mer information om projektet Sjökortslyftet. Bilder: SMHI Illustrationer: SMHI, Veronica Sandin Wärn