Miljöbokslut 2007 för Sandvikens kommun

Miljöbokslut 2007 för Sandvikens kommun

Innehållsförteckning DÄRFÖR GÖR VI MILJÖBOKSLUT... 3 HUR GÅR DET MED MILJÖMÅLEN?... 4 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 6 FRISK LUFT... 7 BARA NATURLIG FÖRSURNING... 8 GIFTFRI MILJÖ... 9 SÄKER STRÅLMILJÖ... 10 INGEN ÖVERGÖDNING... 11 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG... 13 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET... 14 BIOLOGISK MÅNGFALD/... 15 MYLLRANDE VÅTMARKER... 16 LEVANDE SKOGAR... 17 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP... 18 GOD BEBYGGD MILJÖ... 19 ENERGIPLANEN DELMÅL FÖR BOSTÄDER OCH LOKALER... 21 ENERGIPLANEN DELMÅL FÖR TRANSPORTER... 23 ENERGIPLANEN DELMÅL FÖR NÄRINGSLIVET... 25 Figurförteckning Figur 1: Koldioxidutsläpp från trafiken i Sandvikens kommun, i kilo per kommuninvånare. Figur 2: Antal resande på bussar inom Sandvikens kommun, år 1995-2007. Figur 3: Totalfosfor mikrogram/liter (µ/l), Storsjön. Figur 4: Areal produktiv skogsmark i Gävleborgs län med biotopskydd. Figur 5: Slutanvändning av energi (MWh per år) inom industri och byggverksamhet i Sandvikens kommun 1990-2005. Bildförteckning Bild 1: Stengärdsgård vid den igenväxande betesmarken i Källriken. Bild 2: Bostäder och lokaler i centrala Sandviken. Bild 3: Visning av miljöfordon under mobilitetsveckan 2004. 2

Därför gör vi miljöbokslut Syftet med miljöbokslutet är att redovisa kommunens miljöarbete och hur det går med de lokala miljömålen och målen i energiplanen/klimatstrategin. Förhoppningen är också att miljöbokslutet ska ge vägledning om vilka framtida åtgärder som är angelägna för att uppnå miljömålen och målen i energiplanen/klimatstrategin. Enligt beslut av Kommunfullmäktige 2003 skall miljöbokslut upprättas varje år. Miljöbokslutet för verksamhetsåret 2007 är Sandvikens kommuns sjunde miljöbokslut. För 2005 upprättades inget miljöbokslut eftersom det saknades personella resurser. Miljöbokslutet har samanställts av kommunens miljösamordnare och grundar sig på uppgifter från många olika aktörer. Förutom de kommunala verksamheterna och bolagen har bland andra Länsstyrelsen och Skogstyrelsen bidragit med information till miljöbokslutet. Hur det går med målen För att ge en enkel bild av läget har några välkända symboler använts. Symbolförklaring: Målet beräknas uppnås inom den utsatta tiden, om nuvarande förhållanden säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar Målet kan nås inom utsatt tid, men då krävs ytterligare åtgärder Målet blir svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tiden Har inte kunnat bedömas Nationella och regionala miljömål För mer information om de nationella och regionala miljömålen hänvisas till miljömålsportalen (www.miljomal.nu) och Länsstyrelsen (www.x.lst.se). Sandvikens lokala miljömål Lokala miljömål för Sandvikens kommun antogs av Kommunfullmäktige maj 2005. I miljömålsdokumentet finns både övergripande mål och detaljerade mål. Här i miljöbokslutet redovisas bara de detaljerade målen. Den som vill läsa hela miljömålsdokumentet kan göra det på www.sandviken.se eller genom att hämta ett tryckt exemplar på Bygg- och miljökontoret. Energiplan/Klimatstrategi för Sandvikens kommun Oktober 2007 antogs den reviderade energiplanen/klimatstrategin av Kommunfullmäktige, i den, likt energiplanen från 2004 finns vision och övergripande mål som visar viljeinriktningen för framtidens energianvändning. Delmål och åtgärder beskriver steg på vägen mot visionen, och många av dessa berör klimatpåverkan. I årets miljöbokslut följs energiplanen från 2004 upp och i efterföljande miljöbokslut kommer även de nya målen att följas upp. Energiplanen/klimatstrategin finns att läsa på kommunens hemsida, www.sandviken.se. 3

Hur går det med miljömålen? Av de 43 lokala målen bedöms 23 stycken kunna nås inom de för de olika målen uppsatta tidsramarna. Det är en ökning med 1 mål sedan 2006. 17 stycken av de lokala målen är möjliga att nå inom tidsramen men då krävs ytterligare åtgärder och förändringar, det är en ökning med 3 stycken mål sedan 2006. 2 av målen är mycket svårt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen, det är minskning med 1 mål sedan 2006. I miljöbokslutet följs även målen från energiplanen från 2004 upp och i kommande års miljöbokslut kommer även målen från den reviderade energiplanen/klimatstrategi att följas upp. 6 av 8 delmål under avsnittet bostäder och lokaler i energiplanen är uppfyllda, 0 av 8 delmål under avsnittet transporter i energiplanen är uppfyllda. 5 av 5 delmål under avsnittet näringsliv i energiplanen är uppfyllda. Även fast det fortfarande är många lokala mål och mål i energiplanen som inte är uppfyllda arbetas det aktivt med många av målen men för att vi ska nå hela vägen med de mål som är uppsatta krävs ändå ett ökat engagemang och medel för att kunna fullfölja alla uppsatta mål. Utveckling av de lokala målen, jämförelse mellan 2006 och 2007. 2006 2007 22 23 1 14 17 3 3 2 1 4 1 3 4

Här redovisas en sammanfattning av bedömningarna av hur det går med delmålen i det lokala miljömålsdokumentet. Observera att de övergripande målen inte har bedömts i det här fallet, och att det fortfarande kan vara långt kvar innan de övergripande målen nås, även om det går bra med delmålen. Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Lokalt mål 1 Lokalt mål 2 Lokalt mål 3 Lokalt mål 4 Lokalt mål 5 Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Biologisk mångfald Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö (mål 1-5) God bebyggd miljö (mål 6-10) Inga lokala mål Symbolförklaring: Målet beräknas uppnås inom den utsatta tiden, om nuvarande förhållanden säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar Målet kan nås inom utsatt tid, men då krävs ytterligare åtgärder/förändringar Målet blir svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tiden Har inte kunnat bedömas 5

Begränsad klimatpåverkan Detaljerade miljömål Mål 1 och 2 är hämtade från energiplanen. 1. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003 (1 390 st registrerade). 2. Senast 2010 skall minst 5,75 % av bensin och eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel. 3. Senast 2010 består Kommunkoncernens fordonspark till 20 % av fordon som drivs med alternativa drivmedel. 4. Ökat antal tidsstyrda uttag för motorvärmare vid alla arbetsplatser och bostäder. 1. Många hushåll har på senare år bytt sina oljepannor mot fjärrvärme eller biobränsle. Den senaste siffran från 2006 visar att det fanns det 662 registrerade villapannor (under 60 kw) som eldades med fossila bränslen. Det är ungefär hälften så många som 2003. Någon exakt siffra för 2007 finns inte att ta fram men antalet minskar från år till år. Fler uppgifter finns på sida 22. 2. I Sandvikens kommun har antal fordon och körsträcka per fordon och person ökat under 2000-talet. Etanol är i dagsläget det enda alternativa bränsle som finns tillgängligt i Sandvikens kommun. Tre mackar i centrala Sandviken säljer etanol. Enligt statistik från SCB var 0,4% (eller 84 stycken) av det totala antalet personbilar i trafik i Sandvikens kommun miljöbilar 1 vid årsskiftet 2006/07. Det är en fördubbling mot föregående år. Kommunkoncernen köpte totalt in ungefär 680 000 l drivmedel under 2007. Inköpet av etanol motsvarar 1 % av det totala inköpet. 3. Kommunkoncernens andel miljöbilar är fortfarande liten. Under 2007 har siffran Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbarutveckling inte äventyras. dock ökat. En ny upphandling av fordon innebär också en ökning av inköpet av miljöbilar i kommunen. trafik CO2 kg/inv 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2001 Figur 1. Koldioxidutsläpp från trafiken i Sandvikens kommun, i kilo per kommuninvånare. Källa: SCB 4. Det totala antalet motorvärmare vid bostäder och lokaler som förvaltas av Sandvikenshus AB har minskat något sedan 2004. Av 1421 motorvärmare är 192 tidsstyrda. En stor del av de övriga motorvärmarna är pulsstyrda (= är inte igång hela tiden de är inkopplade). Hur det ser ut vid övriga arbetsplatser och bostäder har inte kunnat sammanställas. 2002 2003 2004 1 Enligt skattelagstiftningens definition, fordon som kan drivas helt eller delvis med andra drivmedel än bensin och diesel. 6

Frisk luft Detaljerade miljömål Alla mål är hämtade från energiplanen. 1. Småskalig vedeldning inom tätbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor. 2. Senast 2008 skall livsmedelstransporter till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp. 3. Resandet med kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10 % till 2008 samt med 25 % senast år 2010. 1. I takt med att hushållen byter ut sina äldre pannor ökar andelen miljögodkända pannor och idag är över hälften miljögodkända värmepannor. De flesta konverteringar sker till pelletspannor, fjärrvärme och värmepumpar Miljömärkning som används i dag är sk P- märkning som innebär att SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut har testat pannans säkerhet och miljöprestanda. Det finns även Svanenmärkta vedpannor. 2. Under våren 2008 kommer en logistikutredning att tas fram som ser över vilka möjligheter det finns att samordna livsmedelstransporterna till kommunens förskolor, skolor och kommunala inrättningar och utifrån resultatet av utredningen kan arbetet fortsätta framåt. 3. Jämfört med 2006 så ökade antalet resor med kollektivtrafiken i stadstrafiken med 4,4 %. Totalt sett var ökningen 1,5 %. Den positiva trenden har hållit i sig och till och med ökat något. Men jämfört med år 2000 var det 2007 många färre som åkte kollektivt. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. En huvudsaklig förklaring till denna stora skillnad i resenärer är att antalet bussar har reducerats från 2003 och 2004. Med glesare turutbud och färre sittplatser tappar kollektivtrafiken attraktionskraft. Förslag inför 2008 är att öka turtätheten på områden med god resandeökning för att stimulera fler att åka kollektivt. Även den anropsstyrda trafiken vidareutvecklas. 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 2. Antal resande på bussar inom Sandvikens kommun, år 1995-2007. Källa: X-trafik 7

Bara naturlig försurning Detaljerat miljömål 1. Senast 2006 ska ha utretts om för ändamålet godkänd aska från Sandviken Energi, kan återföras till skogsmark där ristäkt genomförts. För målområdet gäller dessutom mål i energiplanen samt detaljerade miljömål under Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 1. Sandviken Energi AB (SEAB) har fått ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken gällande Björksätra kraftvärmeverk. I tillståndet står; aska från förbränning av biobränslen och torv ska om möjligt återvinnas, i första hand genom kompensations- och vitalitetsgödsling i skogsmark eller i andra hand nyttiggöras på annat sätt. Kan askan inte återvinnas ska den deponeras. SEAB har 2 års utredningstid för att utreda hur förbränning av RT-flis (returträ) påverkar hälsa och miljö. Askan skall kontrolleras för att undersöka eventuell påverkan vid användande av returträ. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning har utrett frågan om egenskaper, föroreningsinnehåll mm gällande askan från Björksätra kraftvärmeverk. I dagsläget används askan som en del i täckmaterial vid Forsbacka avfallsanläggning. I dagsläget finns inga planer på att sprida askan från värmeverket till skogsmark. Varför lägga ut aska i skogen? Skogsbruket självt är en bidragande orsak till att skogsmarken försuras. När marken försuras urlakas viktiga näringsämnen, vilket försämrar markens produktionsförmåga och på sikt kan innebära minskad tillväxt i våra skogar. Ett sätt att motverka detta är att återföra aska från förbränning av biobränslen till skogsmark som totalavverkats. 8

Giftfri miljö Detaljerade miljömål 1. Produktvalsprincipen 2 ska alltid tillämpas vid inköp. För att underlätta dessa val ska krav ställas på miljö- och hälsodeklarationer av varor och tjänster vid upphandling från och med 2006. 2. Senast 2010 har användandet av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdena upphört. 3. Hushållen och företagens kunskaper om kemikaliers förekomst, farlighet och hantering i samhället ska öka kontinuerligt. Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 1. Målet har inte nåtts men arbetet går åt rätt håll. EKU-verktyget 3 används vid kommunens upphandlingar och krav ställs på innehållsdeklarationer. Det är sedan varje verksamhets ansvar att tillämpa produktvalsprincipen. Kommunens inköpskontor kommer under våren 2008 att utbildas av miljöstyrningsrådet i EKUverktyget och i miljökrav i offentlig upphandling. 2. Under 2007 har inga riktade insatser gjorts för att förmå fastighetsägare att upphöra med kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Tidigare år har dock i samarbete med Sandvikens Energi AB gjorts särskilda informationsinsatser för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel. Särskilda projekt för att begränsa användningen av kemiska produkter har genomförts under året. En revidering av samtliga allmänna vattentäkter ska göras senast 2010 och då kommer också frågor om användning av kemiska bekämpningsmedel att behandlas. 2 Produkter med minsta möjliga miljöpåverkan ska väljas i första hand. 3 Miljöstyrningsrådets verktyg för ekologiskt hållbar upphandling. Sandvikenhus AB använder inga miljöfarliga bekämpningsmedel vid skötsel av parker och andra utemiljöer. Ibland används ättika för ogräsbekämpning på grus och plattbelagda ytor. Ättika är ett miljövänligt alternativ, godkänt av EU och KRAV. 3. Under tidigare år genomförde miljö- och hälsoskyddsavdelningen en inventering av kemikalier i detaljhandeln. Flera felaktigt märkta produkter hittades och rapporterades till Kemikalieinspektionen. Inventeringen ingår i det nationella STORM-projektet. Genom den information kommunen kan ge och den övriga informationen som finns att hitta ökar kunskapen kontinuerligt genom åren. Under 2006 inventerade Sandvikenhus AB PCB i kommunala fastigheter (byggda 1956-1973). Totalt 5 byggnader behöver saneras, och enligt "förordning (2007:19) om PCB" ska saneringarna vara slutförda senast 30 juni 2011. Under hösten och vintern 2007-2008 har Björksätraskolan sanerats invändigt och utvändigt. 9

Säker strålmiljö Detaljerade miljömål 1. År 2010 ligger radongashalterna i kommunens befintliga skolor och förskolor under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 2. År 2020 ligger radongashalterna i kommunens befintliga arbetsplatser och bostäder under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 3. 2007 skall de som eldar med biobränslen från områden som fått ett nedfall på mer än 30 kbq/m2 ha fått information om hur sådan aska skall hanteras. Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 1. 2. Målen förväntas uppnås eftersom nya mätningar görs kontinuerligt och fastigheter med problem åtgärdas när de upptäcks. Under 2006 mättes radon i alla kommunala förskolor, skolor och servicehus. Totalt 5 byggnader konstaterades ha värden något över gränsvärdet 200 Bq/m3 luft. Sandvikenhus AB har vidtagit åtgärder för dessa byggnader, som nu uppvisar värden under 200 Bq/m3 luft. Som privatperson kan man genomföra radonmätningar i den egna bostaden. Det finns däremot inga sammanställningar på hur det totalt ser ut i det privata bostadsbeståndet. Det vi känner till är att under 2007 tog miljö- och hälsoskyddsavdelningen del av 338 stycken radonmätningar genomförda i privata fastigheter. Av dessa visade 82 stycken på värden över det nya riktvärdet. Det vill säga 200 bq/m3. Det är upp till varje fastighetsägare att åtgärda radonproblem, men det finns bidrag att söka för sådana åtgärder hos Länsstyrelsen.(www.x.lst.se) Broschyren har sammanställts på miljöoch hälsoskyddsavdelningen och sotningsväsendet har delat ut den till vedeldare i samband med sotning Strålning en vardagsrisk Strålning förekommer i flera olika former och är något som vi utsätts för dagligen. Problemet med höga radonhalter i bostäder bedöms utgöra en av de stora hälsoriskerna i den allmänna miljön, särskilt i kombination med rökning. De farorna kan man som tur är undvika, till exempel genom att mäta radongashalten i lokaler och bostäder och sedan kan olika åtgärder minska radonhalten. 3. En informationsbroschyr om askhantering har delats ut vid behov under året. 10

Ingen övergödning Detaljerade miljömål 1. Senast år 2025 överstiger halten totalfosfor i Storsjön aldrig 25 μg/l, för att minska risken för massiv blomning av blågröna alger. 2. En minskning av halterna tillförd fosfor kan tydligt påvisas till 2010, jämfört med 1999. Näringssituationen i Storsjön, dess tillflöden och utflöde ska följas i undersökningsprogram som gör det möjligt att påvisa förändringar i framtiden. 3. Senast 2010 är alla undermåliga avloppsanläggningar inom kommunen, som inte uppfyller dagens krav på rening, åtgärdade. 4. Alla fastighetsägare minimerar användningen av gödningsmedel, samt hanterar och doserar med försiktighet. 5. Samtliga lantbruk och gårdar med djurhållning skall senast 2006 ha fungerande gödselvårdsanläggningar anpassade för det antal djur och djurslag som hålls på fastigheten. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha något negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 60 50 40 1. Trenden är tydlig att fosforhalterna minskar i vattnet. Periodvis är nu halterna så låga att algblomning inte kan förväntas. Dock är fosforhalterna inte kontinuerligt så låga att vi kan säga att problemen är lösta. Fastighetsägarnas välvilja att bygga om sina enskilda avlopp har bidragit till att fosforhalterna har kunnat minska. Med den positiva trend hittills finns det goda förhoppningar om att målet ska vara nått till 2025. 2. Sedan 1999 har flera åtgärder vidtagits för att reducera fosforutsläppen till Storsjön. Sandviken Energi AB (SEAB) har till exempel byggt om flertalet reningsverk, vilket minskat utsläppen av bland annat fosfor. 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 ö storsjön v storsjön norbyviken målnivå Figur 3. Totalfosfor mikrogram/liter (µg/l), Storsjön sedan 2005 tillkom fritidsbebyggelsen. Det har tagit längre tid än beräknat, men förhoppningen är att alla avlopp är åtgärdade senast 2010. 3. Arbetet med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp började 1999. Åretruntboende var den första målgruppen, och 11

Huvuddelen av SEAB:s avloppsreningsverk är åtgärdade. Arbetet med att bygga om Hedåsens ARV fortsätter. I dagsläget är inkommande gallerrenshantering samt sandfång ombyggt. Biosteget samt ny tillståndsansökan planeras under 2008. Saneringsplaner för ledningsnäten är framtagna för Kungsgården, Sandviken och Årsunda. 4. I samband med bedömningar av enskilda avlopp ingår det rekommendationer att inte använda fosfathaltiga tvätt- och diskmedel. Det och den övriga information som kommunen och andra aktörer erbjuder medför att medvetenheten ökar och därmed kan även användningen minska från år till år. 5. Arbetet med detta mål pågår men på grund av ökad ärendehantering har djurskyddsinspektörerna inte hunnit arbeta fullt ut med gödselvårdsanläggningar. Därför går det inte att redovisa hur det går med målet. 12

Levande sjöar och vattendrag Detaljerade miljömål 1. Kommunen arbetar aktivt, i enlighet med framtagen Fiskeplan, för att återställa, förbättra och bevara förutsättningarna för naturligt förkommande fiskbestånd och stammar ur naturvårdssynpunkt. Därmed återfås också de naturliga fiskbestånden i sådan omfattning att uttag i form att t ex sportfiske möjliggörs. 2. Vattenskyddsföreskrifter för vattentäkten Öjaren ska revideras senast 2007. 1. Fiskeplansarbetet fortsatte under 2007 med åtgärder i Hötjärnsbäcken och Pengerbäcken. Vid Hötjärnsbäcken har en fiskväg byggd i trä ersatts med ett sk omlöp. Arbetet med denna åtgärd kommer att fortsätta under 2008. I Pengerbäcken har ett omlöp justerats, en trumma under en gångväg har ersatts med en träbro eftersom tjälskjutning av trumman förändrade flödet i omlöpet och hindrade det naturliga flödet av vatten. Dessa åtgärder har genomförts med hjälp av bidrag från Länsstyrelsen. 2. Vattenskyddsföreskrifterna är ännu inte reviderade, arbetet med detta planeras under 2008. Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Levande vatten i kommunen Av kommunens samtliga sjöar inventerades 81 sjöar under tiden 1996-97, till underlag för en fiskeplan. 69 sjöar beskrivs i planen och 41 har blivit föremål för olika åtgärdsförslag, bland annat restaurationsåtgärder. Som resultat av olika åtgärder har bl.a. ca sex mil sammanhängande rinnande vatten utan vandringshinder skapats i Borrsjöåns vattensystem. Länets första omlöp kring ett vandringshinder har anlagts i Pengerbäcken. Detta för att säkra vandring av fisk till de övre delarna av vattendraget där det finns ett bestånd av flodpärlmussla som för sin reproduktion är beroende av öring. 13

Grundvatten av god kvalitet Detaljerade miljömål 1. Till år 2007 skall vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun vara upprättade, det vill säga inventeringar skall ha gjorts och vattenbehov och tillgång på lämpliga vattenresurser samt för vattenförsörjningen viktiga geologiska bildningar skall finnas redovisade i text och på karta. 2. Till 2010 ska vattenskyddsföreskrifterna till alla vattentäkter i Sandvikens kommun ha reviderats. Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 1. Sandviken Energi AB arbetar sedan en tid med att upprätta vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun. Arbetet med detta pågår och första resultatet väntas under 2008. 2. Arbetet med detta pågår och de första planerna beräknas vara färdiga under 2008. Grundvattensituationen i Sandviken I Sandvikens kommun finns sex kommunala grundvattentäkter som försörjer cirka 5 300 personer med dricksvatten. Dessa vattentäkter levererar i dagsläget ett dricksvatten av god kvalitet. I tre av dessa sex grundvattentäkter har det hittas rester av bekämpningsmedel. I två av täkterna låg halterna över gällande gränsvärden och kolfilter har installerats för att åtgärda problemet. 14

Biologisk mångfald/ Ett rikt växt- och djurliv Detaljerat miljömål 1. Till år 2007 skall ett naturvårdsprogram vara upprättat för områden som hyser rödlistade arter 4, eller av andra skäl anses ha ett högt naturvärde. Kommunen går före och utgör ett föredöme på egna marker. 1. Under 2006 antog kommunfullmäktige ett naturvårdsprogram för Sandvikens kommun. Programmet arbetades fram under 2005-2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. I naturvårdsprogrammet finns mål och åtgärder för hur naturvärden i kommunen ska tas tillvara och förstärkas. En åtgärd i naturvårdsprogrammet är att restaurera hagmarken i Källriken, strax utanför Sandvikens tätort. Källriken är en rest av det äldre odlingslandskapet som med rätt skötsel kan återfå en rik flora. Restaureringen påbörjades under 2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. Arbetet med Källriken fortsatte under 2007 med bla fårstängsel och röjning och det har även funnits får på bete under 2007. Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Under 2007 genomförde Naturskyddsföreningen i samarbete med Studiefrämjandet och Länsstyrelsen en kurs i ängsskötsel vid Källriken. Framtiden Fortsatt uppföljning av målet Ett rikt växt och djurliv kommer att göras utifrån naturvårdsprogrammet, till dess att de lokala miljömålen uppdaterats. Bild 1. Stengärdsgård vid den igenväxande betesmarken i Källriken. (Foto: Anna Käller) 4 Rödlistan är namnet på den lista som beskriver vilka arter i Sverige som är sällsynta och hotade. För information se hemsidan: www.artdata.slu.se 15

Myllrande våtmarker Detaljerade miljömål 1. Från och med år 2005 skall skogsbilvägar byggas så att negativa effekter på våtmarker med höga natur- eller kulturvärden undviks. 2. Senast år 2010 skall samtliga våtmarksområden i den nationella myrskyddsplanen ha ett lagstadgat skydd. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 1. Under 2007 anmäldes 4 skogsbilvägar till skogstyrelsen för samråd. Ingen av dessa berörde något våtmarksområde. På förekommande fall har hänsyn tagits till forn- och kulturlämningar, tex kolbottnar, ruiner, gränsrösen mm. På kommunens egen mark anlades inga skogsbilvägar under 2007. 2. I Sandvikens kommun finns enligt uppgift från länsstyrelsen tre objekt som ingår i den nationella myrskyddsplanen. Två av dessa ligger i Österfärnebo. Ett av dessa ingår till större delen i redan skyddat område. I det andra har reservatbildning påbörjats. Den tredje våtmarken är Lomsmuren, som är utpekad som Natura 2000-område 5 och ska även det få ett långsiktigt skydd. Länsstyrelserna ansvarar för bildandet av naturreservat, men även kommunerna har den möjligheten. Länsstyrelsen arbetar med att skydda de våtmarker som finns upptagna i myrskyddsplanen. Det är i dag inte möjligt att säga när våtmarkerna i Sandvikens kommun kommer att vara helt skyddade. 5 Värdefulla naturområden som respektive EU-land utpekat som viktiga för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. 16

Levande skogar Detaljerade miljömål 1. Skötselkrävande skogar med höga naturvärden på kommunens mark vårdas så att värdena bevaras och förstärks. 2. Antalet kända och skyddade nyckelbiotoper 6 ökar kontinuerligt och är år 2010 dubbelt så många som år 2003, vilket innebär minst 20 biotopskyddsområden. 3. Från och med 2005 värnas skogens biologiska kulturarv. Fornlämningar skadas inte och skador på övriga kända och värdefulla kulturlämningar är försumbara. Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 1. Inga naturvårdshuggningar genomfördes under 2007. Under vintern 2007/2008 planeras åtgärder i Högbo. Marken ska glesas ut så att får kan beta i området. 2. Antalet biotopskyddsområden har ökat från 13 stycken 2004 till 19 stycken 2007 (totalt 57,5 ha). Det verkar därmed som det uppsatta miljömålet kommer att kunna nås innan 2010. Antalet naturvårdsavtal 7 ökar också och är nu 9 stycken, vilket är en ökning med 3 st sedan 2006.(totalt 40,1 ha). I privatägd skog inom Sandvikens kommun finns idag 129 registrerade nyckelbiotoper (totalt 451,7 ha), tre nya har tillkommit sedan 2004 och 303 stycken objekt med naturvärden. Bergviks skog AB har närmare 217 ha nyckelbiotoper och 87 ha så kallade vitryggsområden 8 avsatt i sin skog. Sveaskog har ca 140 ha nyckelbiotopklassad skog på sina marker i Sandvikens kommun. 6 Nyckelbiotop = naturtyp/skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens biologiska mångfald. 7 Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som skyddar områden som har höga naturvärden men inte klassas som nyckelbiotoper. 8 Andelen lövträd ökas genom skötsel, vilket gynnar vitryggig hackspett och andra hotade arter. Biotopskydd, ha 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 4. Areal produktiv skogsmark i Gävleborgs län med biotopskydd. Källa: Skogstyrelsen 3. På kommunens egen mark genomfördes inga avverkningar som berörde fornlämningar eller andra kulturvärden. På övrig mark inom kommunen anmäldes under 2007 262 stycken objekt för avverkning och dess sammanlagda areal var 966 ha. Av dessa 262 objekt finns det registrerade forn- och kulturlämningar inom 32 objekt. 17

Ett rikt odlingslandskap Detaljerade miljömål 1. Antalet betesdjur och areal betesmark inom kommunen motsvarar år 2010 minst den nivå som fanns år 2003. 2. Andelen ekologiskt odlad mark inom kommunen ökar successivt och ligger från och med år 2010 alltid minst i nivå med andelen ekologiskt odlad areal i länet totalt. 3. År 2025 är merparten av jordbruksmark inom kommunen ekologiskt brukad. 4. År 2010 är andelen ekologiskt producerade livsmedel som används i kommunal verksamhet minst 15 %, räknat som inköp i kronor per år. 2003 köpte centralköket i Sandviken livsmedel för 20 miljoner kronor, av dessa lades 1,5 miljoner på ekologiska livsmedel, vilket motsvarar 7,5 %. 1. Stödrätter delades ut till 810 ha betesmark i Sandvikens kommun. Det är en ökning med ca 36 % jämfört med 2004. Dessutom hade 57 % av betesmarken (458 ha) miljöstöd, vilket betalas ut för bevarande av natur- och kulturvärden i betsmarker och slåtterängar. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. fortfarande är det enbart ekologiska mejerivaror som köps in. För att nå miljömålet krävs att flera sorter ekologiska livsmedel köps. 2. I länet var 30 % av den stödberättigade åkermarken ekologiskt odlad. I vår kommun var motsvarande siffra 23 %. En minskning med 3 % sen 2006. Även om det är en bra bit kvar till samma nivå som i länet som helhet är det en markant ökning jämfört med 2004 då siffran var 17,6 %. (Den totala arealen åker 2006 var något mindre än den var 2004.) 3.I dagsläget är det svårt att säga om målet kommer att vara uppnått. 4. Under 2007 utgjorde kostnaden för ekologiska livsmedel 8,7 % av centralkökets totala kostnader. Det är en liten ökning jämfört med 2003, men 18

God bebyggd miljö Detaljerade miljömål 1. Från och med 2005 är hållbar utveckling en naturlig del i planeringsprocessen. 2. Till 2007 utvecklas pedagogiska hjälpmedel, till exempel ett ekologiskt visningshus, för att i liten skala illustrera hållbar utveckling i hemmet. 3. År 2025 har andelen osorterat hushållsavfall minskat så att det utgör endast 3 % av det totala hushållsavfallet. 4. År 2025 har allt slam från kommunens avloppsreningsverk en kvalité med avseende på miljöbelastande ämnen och hygien som gör att det utan risk kan användas som en resurs i samhället. 5. Företag verksamma inom Sandvikens kommun verkar på ett trovärdigt och pådrivande sätt för en bättre miljö - lokalt och globalt. Senast år 2025 arbetar samtliga företag, med fler än två anställda, med miljöledningssystem eller branschspecifik miljödiplomering. 1. När arbetet med en plan påbörjas genomförs en miljöbedömning enligt en upprättad checklista. Utifrån denna behovsbedömning avgörs det om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver vilka konsekvenser den tänka planen medför och utifrån den kan åtgärder vidtas så att en negativ påverkan kan undvikas. Genom en bra uppföljning av varje plan som visar hur arbetet med vad som kom fram i miljökonsekvensbeskrivningen kan målet uppnås. Arbetet med uppföljning är inte klart än och därför kan man inte säga att målet är nått än. 2. Målet har inte nåtts, inom agenda 21 har andra områden prioriterats under året. 3. Det är svårt att säga idag om målet kommer att vara nått 2025. Det man kan se av statistiken är att alla sorterbara fraktioner har ökat över åren och i och med att hela Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så ett en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Sandvikens kommun har börjat att sortera ut komposterbart har siffran osorterat hushållsavfall minskat. Genom information och ökad miljömedvetenhet kan siffran minska ytterligare i framtiden. 4. I dagsläget behandlas slammet vid Econova i Älvkarleby som blandar slammet med flisat grönavfall och komposterar materialet som sedan används som täckmaterial vid Forsbackatippen. Slamkvaliteten är bra men eftersom jordbruket är mycket restriktivt till att använda kommunalt avloppsslam på åkrarna levereras idag inget slam till jordbruksnäringen. 5. Under 2007 var 20 företag, med verksamhet i Sandvikens kommun, miljöcertifierade enligt ISO 14001 9. Det är ett par företag fler jämfört med 2004. Man ska dock inte glömma att trots att ett företag inte är certifierat enligt någon 9 Observera att det också kan finnas företag som är certifierade enligt andra standarder än ISO 14001, till exempel branschspecifika miljödiplom. 19

standard kan det ändå ha ett fungerande miljöarbete. Sandvikenhus AB jobbar med ett miljöledningssystem uppbyggt enligt standarden ISO 14001, men har inte certifierat sig. Sandviken Energi AB arbetar också med att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Detaljerade miljömål forts. 6. Sandvikens Kommun informerar på ett kompetent och kraftfullt sätt i såväl lokala som globala miljö- och kretsloppsfrågor. 7. Senast år 2010 skall samtliga anställda inom Sandvikens Kommun ha erbjudits minst tio timmars miljö- och kretsloppsutbildning. 8. Antalet utbildade miljöpiloter hålls konstant runt 50 stycken. Nya utbildningar genomförs om antalet miljöpiloter av olika anledningar minskar. Miljöpiloterna verkar som kontaktpersoner och för ut miljöinformation på sina arbetsplatser, t ex genom att hålla miljöstudiecirklar. 9. Senast 2010 har samtliga kommunala verksamheter och bolag upprättat en handlingsplan som ger förutsättningar för ständiga miljöförbättringar vid respektive arbetsplatser. Detta i syfte att i enlighet med kommunens Agenda 21-arbete och lokala miljömål föra kommunen närmare ett hållbart samhälle. 10. Alla förskolor/skolor ska arbeta med minst ett av kriterierna för grön flagg varje läsår. Till år 2010 har minst 5 förskolor/ skolor Grön flagg eller liknande miljöcertifikat. 6. Under 2007 har flera insatser genomförts för att informera kring lokalaoch globala miljö- och kretsloppsfrågor. 7. Det verkar inte som det räcker med att miljöpiloterna håller i miljöstudiecirklar för att nå målet om att alla anställda ska erbjudas 10 timmars miljöutbildning till 2010. Det beror på flera saker, men bland annat saknar miljöpiloterna ofta tid och resurser för att hålla miljöstudiecirklar. Kompletterande åtgärder behöver utarbetas för att nå målet. 8. Under 2007 hölls en utbildningsomgång för nya miljöpiloter. Totalt utbildades 28 nya miljöpiloter 2007. 9. Sandvikenhus AB har en miljögrupp som förutom miljöansvarige även arbetar med frågorna. Miljöarbetet bedrivs systematisk utifrån uppsatta miljömål inom områdena begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö och en god bebyggd miljö. Sandviken Energi AB har antagit en miljöpolicy samt övergripande och detaljerade miljömål. Bolaget har ett aktivt och strukturerat miljöarbete för att begränsa och förebygga negativa miljöeffekter från sin verksamhet. Alla skolenheter har en egen plan för hur de arbetar med miljöfrågor. 10. Inom förskola och skola arbetas det flitigt med miljöfrågor. Det märks inte minst på arbetet med Grön Flagg, Håll Sverige Rents miljöcertifiering för skolor och förskolor. Under 2007 fick förskolan Solgården i Sandviken och Gullvivans förskola i Järbo Grön Flagg som kvitto på sitt miljöarbete. Totalt arbetar 7 förskolor i kommunen med Grön Flagg. 20

Energiplanen Delmål för bostäder och lokaler 1. Den totala energianvändningen skall minska från nivå 2001 genom att bästa tillgängliga teknik används vid varje renoverings- och utbytestillfälle. 2. Energianvändning vid uppvärmning av bostäder skall energieffektiviseras samt miljöanpassas. Förbrukningen skall från 2001 minska med 10 % fram till 2007. 3. Energiförbrukningen i kommunens lokaler skall från 2001 minska med 15 % till 2007. 4. Inom tätorter skall utbyggnaden av fjärrvärme fortgå med 200 nya abonnenter per år t.o.m. 2007. 5. I landsorten skall underlag för fastbränsleeldade närvärmecentraler utredas till år 2006. 6. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003.* 7. Antalet fastigheter med eluppvärmning skall minska. En utredning omfattande antalet eluppvärmda fastigheter samt fördelning på vattenburen- respektive direktverkande el genomförs 2004. 8. Småskalig vedeldning inom tättbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor. * För fler kommentarer se även Begränsad klimatpåverkan. 1. Den totala värmeförbrukningen har minskat i kommunens lokaler 10 sedan 2001. Elförbrukningen ökade däremot något, vilket sannolikt beror på ökad verksamhet i kommunens fastigheter. Sandvikenhus AB genomförde flera energibesparande åtgärder under 2007. Under året 2007 fortsatte utbyten av fläktar, optimering och modernisering av styr- och reglersystem som har stor potential att minska energiåtgången. 10 Som förvaltas av Sandvikenhus AB. Bild 2. Bostäder och lokaler i centrala Sandviken (Foto: Stadsarkitektkontoret) Sandvikenhus AB har även under 2007 inventerat och tilläggsisolerat ett flertal vindar. Dessa åtgärder har medfört att energiåtgången har minskat. Andra åtgärder som har skett under tidigare år är bla installation av vattenbesparande kranar i alla bolagets fastigheter. Åtgärden resulterade i en minskning av vattenförbrukningen med hela 69 625 m 3 färskvatten, motsvarande en årsförbrukning för 464 normalvillor. Den kommunala energirådgivningen erbjuder kostnadsfri telefonrådgivning till i första hand privatpersoner. Dessutom höll energirådgivaren informationsträffar och deltog på mässor och arrangemang som Sandvikendagarna och Stora träffen. Energirådgivningen har också en återkommande frågespalt i det lokala annonsbladet. Dessa åtgärder och informationsinsatser bidrar till att minska den totala energianvändningen hos kommunens hushåll. 2. I Sandvikenhus AB:s bostadshus har energianvändningen för uppvärmning minskat med 14 % till 2007. Under fler år har intresset för berg- och jordvärme gått uppåt bland privathushållen dock under 2007 fick miljö- och hälsoskyddsavdelningen in något färre anmälningar om berg- och jordvärmepumpar än tidigare år. Totalt lämnades 90 21

st anmälningar in och sedan 2001 har 1078 installationer av värmepumpar anmälts till kommunen. 3. Den totala energiförbrukningen har inte minskat med 15%. En orsak till detta är en ökad verksamhet i kommunens lokaler. 4. I Sandviken har utbyggnaden av fjärrvärmesystemet medfört att många enskilda oljepannor har ersatts med energi från Björksätra kraftvärmeverk. Eftersom huvuddelen av energin vid värmeverket produceras av biobränslen har utsläppen av klimatpåverkande koldioxid minskat. Under 2007 anslöt sig 120 nya kunder till fjärrvärmenätet i Sandviken varav 11 är storförbrukande kunder. Det beräknas minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid med mer än 750 ton/år. Totalt i Sandviken och Storvik är nu 2084 kunder anslutna till SEAB:s fjärrvärmenät. Målet med ansluta 200 kunder per år tom 2007 uppfylldes inte de senaste åren men eftersom det under 2007 anslöts ett flertal storförbrukande kunder anses målet totalt vara uppfyllt. 5. Sandvikens Energi AB har utrett möjligheten att bygga fastbränsleeldade närvärmecentraler på flera ställen. Utredningen kom dock fram till att det inte är ekonomiskt lönsamma för bolaget att bygga ut närvärme där. 6. Oljeuppvärmningen i kommunala fastigheter fortsätter att minska. Under 2007 har Sandvikenhus AB konverterat Årsunda skola från olja till pellets. Sandvikenhus AB:s oljeförbrukning har minskat med 45 m 3 per år till 2007. 7. Ingen utredning som avses i målet har genomförts. 8. För kommentar se Frisk Luft sid 7. 22

Energiplanen Delmål för transporter 1. Senast år 2010 skall minst 5,75 % av bensin- och/eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel.* 2. Lokalt producerad biogas skall kunna utnyttjas som fordonsbränsle, alternativt utökad fjärrvärme/elproduktion, senast år 2007. 3. År 2005 skall minst hälften av kommunkoncernens fordonspark utgöras av fordon som drivs av icke fossila bränslen och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande. 4. År 2005 har näringslivet en fordonspark som till 25% drivs med icke fossila drivmedel och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande.* 5. Resandet med Kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena år 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10% till 2008 samt med 25% senast år 2010 (mätt i personkilometer). 6. Sandvikenborna och de anställda som verkar i Sandvikens kommun är senast 2008 medvetna om konsekvenserna av energiåtgång och miljö vid val av olika transportformer. Invånarna lär sig att källsortera sina resor. 7. Senast år 2008 skall livsmedel till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp. 8. Sandvikens Kommun skall ställa miljökrav på transporter vid upphandling. Bild 3. Visning av miljöfordon under mobilitetsveckan 2004. (Foto: Anna Käller) 1. 3. 4. Information om hur det går med målen finns på sida 6, Begränsad klimatpåverkan. 2. Den biogas som finns tillgänglig inom kommunen idag produceras i Hedåsens avloppsreningsverk. Biogasen driver en elmotor som producerer el och värme som används inom anläggningen i Hedåsen. Sandviken Energi AB gör bedömningen att produktionen inte kommer att öka inom den närmaste framtiden. 5. Jämfört med 2006 så ökade antalet resor med kollektivtrafiken i stadstrafiken med 4,4 %. Totalt sett var ökningen 1,5 %. Den positiva trenden har hållit i sig och till och med ökat något. Men jämfört med år 2000 var det 2007 många färre som åkte kollektivt. En huvudsaklig förklaring till denna stora skillnad i resenärer är att antalet bussar har reducerats från 2003 och 2004. Med glesare turutbud och färre sittplatser tappar kollektivtrafiken attraktionskraft. Förslag inför 2008 är att öka turtätheten på områden med god resandeökning för att stimulera fler att åka kollektivt. Även den anropsstyrda trafiken vidareutvecklas. 23

Det är dock möjligt att antalet resande med kollektivtrafik är högre än vad som anges här. Eftersom det i dagsläget bara är möjligt att redovisa antalet resande på X- trafiks bussar är inte resande med tåg inräknat. 6. Under 2007 genomfördes en ny miljöpilotsutbildning där detta togs upp. En ny Energiplan/Klimatstrategin antogs också under året där mål och åtgärder finns med som rör transporter och som kommer att kunna bidra till att målet kan uppfyllas. En bilpool har kommit igång under året och den kan även bidra till att de anställda inom kommuen blir mer medvetna om sina val vid olika transporter. Det finns information kring detta på kommunens hemsida men då krävs det eget aktivt informationssökande från den enskilde personen. 7. Under 2007 började en logistikutredning diskuteras och senare upphandlas. Under våren 2008 kommer det att tas fram en logistikutredning som ser över vilka möjligheter det finns att samordna livsmedelstransporterna till kommunens förskolor, skolor och kommunala inrättningar och utifrån resultatet av utredningen kommer arbetet att fortsätta framåt. 8. Eftersom leveranser hittills ingått som en del i upphandlingarna av varor har det varit svårt att ställa särskilda miljökrav på transporterna. 24

Energiplanen Delmål för näringslivet 1. Tillgängligheten för energianvändandet inom näringslivet och för samhället i övrigt skall vara 99,4 % eller högre. 2. Energieffektivisering skall ske inom områdena värmeåtervinning, effektivisering av processer, belysning och ventilation med utgångspunkt från förhållandena 2001. 3. Information skall erbjudas och rådgivning ges till näringsidkare för att stimulera till en ökad användning av förnyelsebara energikällor med start från år 2004. 4. Kommunen skall aktivt stödja verksamheter och samarbetsprojekt som syftar till att tillvarata regionens spillvärme. 5. Att till 2007 utreda ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en samordnad energiproduktion; el och värme, för kommunen och de största industrierna inom kommunen. 1. Elleveranserna har fungerat normalt under 2007. 2. Det har inte gått att sammanställa genomförda effektiviseringsåtgärder i näringslivet som helhet. Däremot kan vi se att energianvändningen inom industrin och byggverksamheten i kommunen har ökat under 2000-talet jämfört med 1990, enligt statistik från SCB. Det behöver däremot inte betyda att inga energieffektiviserande åtgärder gjorts. Även om energiåtgången per producerad enhet minskat så ökar energianvändningen om den totala produktionen ökar. I det här fallet är den ökade energianvändningen snarare ett tecken på att det gått bra för Sandvik AB och andra industrier som verkar inom kommunen. Därmed inte sagt att näringslivet inte kan eller bör bli ännu bättre på att spara energi och effektivisera sitt energianvändande. Slutanvändning Industri byggverksamhet (MWh) 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 5. Slutanvändning av energi (MWh per år) inom industri och byggverksamhet i Sandvikens kommun 1990-2005. Källa: SCB För information om de kommunala bolagens energieffektiviseringar se punkt 1 under Energiplanen Delmål för bostäder och lokaler. 3. Under 2007 har utskick gått ut till företagare i kommunen med information om energirådgivningen. En energidag riktad mot industrier har också genomförts under 2007. 4-5. Ett samarbete pågår mellan kommunen och Sandvik AB för att på bästa sätt utnyttja spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet. 25