Argumenterande text Insändare

Relevanta dokument
Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Centralt innehåll årskurs 7-9

svenska kurskod: sgrsve7 50

Kursplan - Grundläggande svenska

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

3.18 Svenska som andraspråk

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

Pedagogisk planering tidningstexter

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Övergripande planering

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Hållbar argumentation

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Svenska som andraspråk

8G Planering i svenska v Tema: Noveller Hej,

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

SVENSKA 3.17 SVENSKA

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Referera inte plagiera

svenska som andraspsråk

POLITIK och DEBATT svenska + SO

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Muntligt framförande

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

SVENSKA. Ämnets syfte

Kursplan - Grundläggande engelska

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Genrer del 7 Insändare

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor:

Förnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Yttrar sig. och icke- icke-strukturerade. samtal. Eleven behöver stöd för att delta i.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Upplägg och genomförande

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Nya samlade läroplaner

Statens skolverks författningssamling

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Styrdokumentkompendium

Syfte och mål med kursen

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ämnesområde Hållbar konsumtion

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Focus on English Bedömningsstöd Maria Jones 1

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Visa vägen genom bedömning

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Förslag den 25 september Engelska

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker.

Centralt innehåll. I årskurs 1 3


Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Transkript:

1 Argumenterande text Insändare Syftet med en insändare är att framföra en åsikt och påverka andra. Det gäller att övertyga läsaren om att man har rätt. Därför motiverar man varför man tänker på ett visst sätt man försöker förklara och bevisa att man har rätt. Man ger alltså argument för sin åsikt. Det bästa sättet att övertyga andra är att använda sig av både fakta och känslor. Använder man bara fakta finns risken att texten blir torr, trist och oinspirerande. Använder man bar känsloargument kan läsaren tycka att man är oseriös. Beskrivning av vad du måste göra innan du börjar skriva: Tänk dig att din insändare kommer tas in i en tidning och läsas av tusentals personer. Nu har du alltså chansen att påverka många på en gång! (1) Först måste du bestämma vad du ska skriva om. Vill du förändra något? Vad? Du får naturligtvis bestämma själv men här kommer några förslag på övergripande ämnen: Miljöfrågor Mobbning Myndighetsålder Straff Betyg Gratis kollektivtrafik Djurförsök Läxor Ordningsregler i skolan Skönhetsideal Dödshjälp Fler eller färre ämnen i skolan Aborter Rasism Parti man borde/inte borde rösta på Droger Skolmat Vad elever borde få bestämma över Fattiga och rika Vegetarianism Sexism Skoluniformer

2 (2) Nu är det dags att samla argument. Gör en lista med argument som talar för din åsikt. Gör sedan en lista med argument som talar mot din åsikt. (3) Bland dina argument för din åsikt ska du välja ut de tre argument som du tycker är bäst, mest övertygande för din åsikt. (4) Nu väljer du ut ett av dina motargument. Detta argument ska du nu motbevisa. (5) När du utvecklar dina argument ska du försöka använda fakta som talar för din åsikt. Såhär ska den färdiga insändaren se ut: (textens längd 150-250 ord) Rubrik välj en rubrik som väcker intresse och där det framgår vad du tycker. Rubriken får gärna vara lite provocerande så att läsaren får syn på insändaren och vill läsa den. Första stycket Här skriver du lite tydligare vad du tycker och varför åsikten du tar upp är viktig. Andra stycket Här har du ditt första och starkaste argument för din åsikt. Förklara och gör det tydligt för läsaren att förstå.

3 Tredje stycket Här har du ditt andra argument och förklaring och förtydligande av detta. Fjärde stycket Här har du ditt sista argument och förklaring och förtydligande av detta. Femte stycket Här har du argumentet som talar mot din åsikt och dina motbevis. Sista stycket Här upprepar du din åsikt och försöker hitta en kraftfull och effektiv slutmening. En avslutning med finess höjer textens kvalitet. Du kan till exempel ha en liknelse, ett ordspråk, en uppmaning till läsaren eller en fråga till läsaren. Skriv under med ditt namn. Efterarbete Höj textens kvalitet genom att försöka använda några ord och fraser som är typiska i argumenterande texter. Höj textens kvalitet genom att försöka använda några stilfigurer Höj textens kvalitet genom att försöka använda några sambandssignaler Läs igenom texten högt och bearbeta den.

4 Tips på så kallade stilfigurer. Dessa är effektiva att använda när man vill väcka känslor hos läsaren och höjer textens kvalitet: Upprepning (anafor): Man använder samma ord eller grupp av ord flera gånger i rad. Till exempel Det är inte vi som Det är inte vi som Det är inte vi som Retorisk fråga: En fråga man redan vet svaret på. Till exempel Vill vi inte alla ha ett bra liv? Hopning: flera ord av samma typ står intill varandra. Till exempel Att arbeta inom vården är slitsamt, stressigt, jäktigt, tröttsamt, psykiskt påfrestande Ironi: man påstår en sak, men menar egentligen något annat. Till exempel Vår ytterst kompetenta och kloka statsminister. Liknelse: något liknas vid något. Till exempel Statsministern rotar som ett svin efter Hans ord var som en kalldusch Hon kör över mina åsikter som ett tåg Tips på vanliga sambandssignaler. Alltså ord och fraser som binder samman just argumenterande texter och höjer textens kvalitet. Det är dessa ord som skapar flytet i texten. De kan inleda en mening eller ett nytt stycke. De kan också finnas inne i meningen eller stycket. Det är sambandssignalerna som visar på samband i texten, visar när man vill utveckla ett resonemang eller sammanfatta vad man sagt: många hävdar/påstår att/menar att enligt min åsikt då vill jag bara påpeka att rent generellt kan man dock hävda/påstå däremot För att visa att man lägger till något: även, också, därtill kommer, dessutom, lika viktigt är, ytterligare, för det första, för det andra, inte bara utan också, slutligen, sist men inte minst, för övrigt När man ska ge exempel eller förtydliga: såsom, till exempel, exempelvis, bland annat, det vill säga, därför, å ena sidan, å andra sidan, på liknande sätt, likaså När man vill visa att man drar en slutsats av något: därför, av detta skäl, på grund av detta, följaktligen, alltså, således, följden blir, följaktligen När man vill visa hur viktigt något är: det är tydligt att, tydligen, faktum är, i själva verket, det vill säga När man vill sammanfatta: kort sagt, avslutningsvis, sammanfattningsvis,

5 Kunskapskrav E (Du klarar kraven) Texten har viss språklig variation: Du använder de flesta ord på ett lämpligt sätt. Enkel textbindning: Du använder oftast punkt, frågetecken och utropstecken korrekt. Kommatering kan förekomma. Meningsbyggnaden är enkel och inte så varierad eller svårkonstruerad. Anpassning till text: Texten går att förstå och läsaren förstår textens syfte och budskap. Du följer i stort sett genren. C (Texten står på egna ben) Texten har relativt god språklig variation: Du prövar ibland ord som kan betraktas som svårare eller ovanligare och lyckas då ganska väl. Utvecklad textbindning: Meningarna är mer svårkonstruerade och du lyckas ganska väl med kommateringen. Relativt väl fungerande anpassning till typen av text: Texten kommunicerar väl med läsaren främst genom lämpliga språk- och stilval utifrån textens syfte. Texten är logiskt uppbyggd och är relativt väl sammanhållen. A (Stilsäker) Texten har god språklig variation: Du använder en variation av ord på ett kreativt och passande sätt. Ibland har du ett träffsäkert ordval. Välutvecklad textbindning: Du använder en variation av skiljetecken på ett kreativt och lämpligt sätt. Meningsbyggnaden är varierande och ger ett behagligt flyt i texten. Väl fungerande anpassning till typen av text: Texten kommunicerar mycket väl med läsaren utifrån textens syfte. Texten är logiskt uppbyggd, väl sammanhållen och väl avgränsad.