Dnr: 511-11424-2004 Bevarandeplan för Natura 2000-område Tynäs (SE0220320) Strängnäs kommun, Södermanlands län Natura 2000-kod: SE0220320 Natura 2000-område: Tynäs Totalareal: 5,5 ha Upprättad av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Fastställd av Länsstyrelsen: 2006-02-03 Områdestyp: Natura 2000-område enligt Habitatdirektivet Status: Godkänt av Regeringen 2000-07-06 Ägandeförhållanden: Privat Skyddsform: Naturreservat 1955-09-07 Fastighetsbeteckning: Tynäs 1 1 och 2 1 Ekonomiskt kartblad: 10H 6e
Beskrivning Området utgörs av tre ekbevuxna moränbackar med vidkroniga ekar. Området betas av får. I den västra hagen är ekarna grova och delvis ihåliga. Hagen består av spridda block och stenrösen. Kring de senare växer små hasseldungar. Markvegetationen präglas av tidigare igenväxningsfaser och där marken är näringsrik växer nässlor och andra kvävegynnade gräs och örter. Inom området finns flera fasta fornlämningar, vilka är skyddade enligt lag (KMN 1988:950). Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: Naturtypskod Naturtypsnamn Areal (ha) 9070 Trädklädda betesmarker 4,0 Totalareal naturtyp: 5,5 Bevarandesyfte Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för den i området förekommande naturtypen så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och i länet. Med gynnsam bevarandestatus menas i detta fall att ekhagens naturvärden består. Förslag till bevarandemål Målen kommer att preciseras efter att kommande basinventeringar utförts. Trädklädda betesmarker Naturtypen trädklädda betesmarker skall inte minska i areal. Minst 75% av arealen är väl avbetad varje år vid vegetationsperiodens slut. För naturtypen typiska arter skall finnas kvar i minst samma omfattning som idag. Frekvensen av örnbräken skall vara mindre än 5%. Beskrivning av naturtypen i området Trädklädda betesmarker Området består av tre åtskilda hagmarker. Marken är kuperad och delvis blockrik. Området har ett artrikt träd- och buskskikt. Glest trädklädda områden växlar med helt öppna ytor och täta, nästan helt ogenomträngliga snår. Ek är det dominerande trädslaget men apel, alm, hägg, vårtbjörk, tall, rönn och ask förekommer också. Många av ekarna är grova och ihåliga. Barken har en grov struktur och en potential för att hysa ovanliga lavar och svampar. Den västligaste hagen är den till arealen största och också där de högsta naturvärdena finns. Här finner man också
en del död ved, bl.a. stubbar och nedblåsta grova grenar av ek. De övriga två backarna har yngre ekar. I buskskiktet finns snår av nypon och slån, enstaka vildapel, hagtorn samt kring moränsamlingar och på andra platser också en del hassel. Röjningar i träd- och buskskikt har gjorts kontinuerligt. På höjderna finns torrängsvegetation, i sänkorna en vegetation av högväxta gräs, daggkåpor, stinksyska, hundloka, smörblommor m.fl. Delar av marken är tydligt kvävepåverkad och några mindre stycken har tidigare nyttjats som åker. Igenväxningståliga arter dominerar vegetationen vilket tyder på att betestrycket under lång tid varit otillräckligt för utvecklingen av mer hävdgynnade arter. På några håll finns dock rester av en sådan flora med gulmåra, käringtand, knägräs, gråfibbla, backsmultron och solvända. Längs stranden växer en alhägg-skog med glest fältskikt. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter Nedan används begreppet gynnsam bevarandestatus. Om det råder gynnsam bevarandestatus så betyder det i detta fall att ekarna bevaras och utvecklas och att de hyser en rik flora och fauna även i framtiden. Ekarnas ihåliga struktur är mycket viktig för en rad mulmlevande insektsarter. Igenväxning pga minskad betesdrift kan innebär att slån och nyponbuskar ökar, vilket ger negativa effekter på den ljusälskande floran. Epifyter på de grova ekarna gynnas av ljus och dör i mörker. Lavarna på de grova ekarna gynnas av en porös barkstruktur. Sådan bark håller fuktighet och hindrar lavarna från uttorkning. Trädlevande lavar på ekarna i området är beroende av ren luft och skadas av försurning, t.ex. svavel- och kväveoxider. Ekarna i området behöver ljus och utrymme för att bli gamla och utveckla livskraftiga kronor. Död ved som stammar, grenar och kvistar av löv- och barrträd är substrat för åtskilliga arter, särskilt sådana som bryter ned vedmaterialet. Brist på död ved gör det svårt för många sådana arter att överleva. Genom att öka andelen död ved, även i jordbrukslandskapet, stärker vi möjligheterna för vedberoende arter att finnas kvar. Ihåliga lövträd har stor betydelse som boplatser för hålbyggande fåglar. Beståndet av äldre ekar skall inte minska i omfattning och de äldre träden skall vara väl solbelysta. Kontinuiteten av ek skall vara ombesörjd och vara befrämjad genom aktiva insatser. Hagmarken skall vara väl hävdad med hjälp av betesdjur. Hotbild Exempel på hot som kan skada områdets naturvärden Då området är naturreservat är många av nedanstående hot undanröjda då föreskrifter och skötselplan finns som reglerar markanvändningen i området. Minskat eller upphört bete som kan medföra igenväxning av öppna ytor. Gödsling med handelsgödselmedel eller insåning av vallväxter.
Bebyggelse eller annan exploatering som innebär att hela eller delar av hagen måste tas ur drift. Dikning eller andra åtgärder som kan förändra hydrologin i området. Avverkning av värdefulla träd och buskar. Ändrad vägdragning eller andra verksamheter kring vägen som kan påverka naturvärdena. Bristande eller fördröjd föryngring av ekplantor. Bebyggelse eller annan exploatering som kan skada markvegetationen och träden. Grävning, schaktning eller deponering av jord, sten, grus eller annat material, vilket skadar marken och dess flora. Bete vintertid som påverkar skottillväxten i grässvålen under den tidiga våren. Tillskottsutfordring som kan ge ytterligare kväveanrikning till nackdel för känslig flora. Luftföroreningar från närbelägna vägar och bostadsområden som på sikt kan slå ut lavfloran på de äldre träden. Gällande regler Enligt 7 kap 28 MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 Miljöbalken, d vs ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman eller är nödvändiga för skötsel och förvaltning av området. För att kontrollera om tillstånd krävs för någon åtgärd - kontakta länsstyrelsen! För verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Även verksamheter utanför området som kan påverka naturtyperna negativt kräver tillstånd. Verksamheter som kräver tillstånd är Tillskottsutfordring av djur innanför ett Natura 2000-område. Dikning eller annan markavvattning som kan påverka hydrologin i Natura 2000-området. Konstbevattning. Gödsling med handelsgödselmedel. Grävning, plöjning, schaktning eller andra verksamheter som innebär att grässvålen tas bort. Insåning av vallväxter eller införsel av främmande växt- och djurarter. Plantering av skog. Kalkning av marken. Bygga hus eller uppföra andra fasta anläggningar. Minska betesmarkens areal. Deponering av jord, sten, grus eller annat material. Att låta betesdjuren beta vintertid. Att byta djurslag så att överbetning inträder. Användning av avmaskningsmedlet avermectin.
Användning av kemiska bekämpningsmedel på åkermark så att vegetationen i ett närliggande Natura 2000-område kommer till skada. Plantering av skog intill ett Natura 2000-område så att beskuggningen av vegetationen i detta område ökar. Avverka stora träd i Natura 2000-området. Bevarandestatus idag Gynnsam bevarandestatus råder inte. I den västra delen av område är ekarna grova och mulmbärande och där råder goda förhållanden. I resten av området är eken bara 100-150 år gammal och har inte hunnit utveckla de värden som gammelekarna har. Betestrycket i hagen var under besöket i juli mycket svagt. Det svaga betestrycket kan ha att göra med dispositionen av djur i olika fållor men generellt sett bör betestrycket öka väsentligt, åtminstone i ett initialt skede. Tidigare år av igenväxning tycks ha gynnat den flora som finns i området idag och som delvis består av igenväxningståliga arter. Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan Röjning av uppväxande slån, nyponbuskar och lövsly skall ske årligen eller vid behov. Övervakning av gynnsam bevarandestatus, d.v.s. att naturvärdena inte försämras, skall ske vart 5:e år med början 2006. Gallring av ek skall utföras vid behov i syfte att skapa ljus kring de kvarlämnade träden för att säkerställa deras överlevnad och kronutveckling. Uppföljning av bevarandemål Uppföljning sker efter basinventering, då det bestäms vilka av markens egenskaper och/eller arter som skall ingå i ett uppföljningsprogram. Det är dock viktigt att uppföljningen inriktas mot att mäta igenväxningssituationen, hävden och ekarnas kondition. Referenser Länsstyrelsen i Södermanlands län 1955: Resolution rörande fridlysning av naturminne. Länsstyrelsen i Södermanlands län 1990: Sörmlands Natur naturvårdsprogram. Länsstyrelsen i Södermanlands län 2002: Restaureringsavtal mellan Länsstyrelsen och brukare om natur- och kulturvårdande åtgärder inom Gorsingeholms och Tynäs naturreservat. Dnr: 231-1503-2001. Skogsvårdsstyrelsen 1989: Förslag till skötselplan för Tynäs ekhagar. Inventeringar
Rydberg, H. 1990: Inventering av knappnålslavar på gamla ekar i Sörmland. Opubl. manuskript. Svedlindh, C. 1985: Inventering av ädellövskogar i Södermanlands län. Objektkatalog. Opubl. material. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Exempel på arter Kärlväxter Nässelklocka Campanula trachelium Solvända Helianthemum nummularium Bergmynta Satureja vulgaris Darrgräs Briza media Knölsmörblomma Ranunculus bulbosus Backsmultron Fragaria viridis Knägräs Danthonia decumbens Ängsnejlika Dianthus deltoides Lundelm Elymus caninus Natt och Dag Melampyrum nemorosum Svampar Jättekamskivling Amanita ceciliae (NT) Ekspindling Cortinarius baltateocumatilis Rynkroting Xerula radicata Insekter Bålgeting Lavar Vespa crabro Gulpudrad spiklav Calicium adspersum Brun nållav Chaenotheca phaeocephala