RÖR INTE VÅR VÄLFÄRD!

RÖR INTE VÅR VÄLFÄRD! MARIA PETTERSSON M edborgare som protesterar mot nedskärningar i välfärden är en ganska vanlig syn runt om i Sverige idag. 1 När verksamheten vid akuten Lidköping skulle bantas demonstrerade över 10000 personer och 40000 personer skrev under protestlistor (GT/Expressen 2004-04-06). Nedläggningen av fem vårdcentraler runt om i Göteborg skapade kraftiga protester som resulterade i både demonstrationer och ockupationer av vårdcentraler (GP 2004-02-01; 2003-12-21). I Sveg skrev flera tusen medborgare på namnlistor i protest mot nedläggning av avdelningar på hälsocentralen (Östersunds-Posten 2004-10-15). I både Stockholm och Göteborg har föräldrar och barn strejkat och demonstrerat mot försämringar inom skolan (Dagens Nyheter 1999-05-26, 2000-04-04; Västnytt 2003-05-20; Göteborgs-Posten 2005-05-20). Exemplen är bara ett fåtal som visar att välfärdspolitiken är en stor stridsfråga som lämnar få oberörda. Men hur vanligt är det egentligen att medborgare missnöjda med välfärdspolitiken utför politiska handlingar för att visa detta missnöje? I detta kapitel ska den frågan försöka besvaras. Mer precist avses att närmare undersöka om det finns något samband mellan missnöje med offentlig service och politisk handling samt om sambandet är starkare i vissa grupper av medborgare än i andra. Att undersöka hur medborgarna kanaliserar sitt välfärdsmissnöje är intressant ur flera aspekter. Politikens, och därmed också välfärdsstatens, beslutsstrukturer har förändrats genom att politiska beslut både flyttats uppåt till EU-nivån och nedåt till den lokala nivån. Ramlagar och målstyrning har ersatt centralisering och detaljstyrning (Pierre & Peters 2003). Som en konsekvens har även förutsättningarna för medborgarnas politiska deltagande förändrats (Verba, Schlozman & Brady 1995; Norris 2002). Från att påverka politikens input-sida via de politiska partierna försöker medborgare i allt högre grad påverka politikens output-sida, där de politiska besluten genomförs, genom andra former av politiskt deltagande (Togeby et al 2003). Politiken idag kan därmed betraktas som mer resultatinriktad vilket får konsekvensen att medborgarnas bedömningar av den förda politiken också blir en viktig grund för deras politiska preferenser och politiska handlingar. De förändrade förutsättningarna för politiskt deltagande gör det svårare för medborgarna att påverka politiken genom den representativa demokratins kanaler och istället har andra former för politiskt deltagande, till exempel att kontakta politiker och skriva under namninsamlingar, blivit allt viktigare (Petersson et al 1998; Norris 2002). Med politisk handling avses i detta kapitel handlingar som medborgarna utför för att påverka politikens resultat (Brady 1999). Inom forskningen om politiskt 135

Maria Pettersson deltagande inkluderas i begreppet deltagande vanligtvis både handlingar som att gå och rösta och handlingar som att demonstrera, skriva under namninsamlingar och kontakta politiker och tjänstemän (Verba, Schlozman & Brady 1995 är ett bra exempel). I föreliggande kapitel undersöks emellertid inte röstning utan fokus ligger helt på de andra deltagandeformerna. Välfärdsmissnöje och politisk handling Inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2004 ställdes frågor både om medborgarnas bedömningar av offentlig service och frågor om medborgarna genom olika politiska handlingar framfört synpunkter på olika välfärdsinstitutioner. De serviceinstitutioner som står i fokus i detta kapitel är grundskola, vårdcentral, sjukhusvård, äldreomsorg samt kollektivtrafik. De former av politisk handling som undersöks är kontaktat politiker, kontaktat tjänsteman, kontaktat massmedia, arbetat i aktionsgrupp, skrivit på namninsamling, demonstrerat samt arbetet i parti. Innan vi besvarar frågan om det finns ett samband mellan missnöje med offentlig service och politisk handling ska vi först presentera resultat som enbart berör bedömning av fem serviceinstitutioner respektive i vilken utsträckning svenskarna försökt framföra synpunkter genom olika politiska handlingar mot samma institutioner. Tabell 1 visar att de flesta i Sverige är nöjda med den service som levereras av grundskola, vårdcentral, sjukhusvård, äldreomsorg och kollektivtrafik. Alla balansmått, som visar andelen mycket och ganska nöjda minus andelen ganska och mycket missnöjda är på plussidan i samtliga fem fall. Mest nöjda är svenskarna med sjukhusvården, även om grundskola och vårdcentral inte kommer långt efter, och minst nöjda är de med äldrevården. Balansmåttet för äldrevården är endast +6 vilket indikerar att andelen nöjda och missnöjda är nästan lika stor. De här resultaten ligger väl i linje med vad som framkommit i tidigare undersökningar (se bland annat Johansson, Nilsson & Strömberg 2001; Nilsson 2004) Tabell 1 Bedömning av offentlig service (procent och balansmått) Varken nöjd Antal Mycket Ganska eller Ganska Mycket Summa svars- Balansnöjd nöjd missnöjd missnöjd missnöjd procent personer mått Grundskola 12 47 27 11 3 100 1076 +45 Vårdcentral 15 45 23 12 5 100 1599 +43 Sjukhusvård 17 47 23 9 4 100 1456 +51 Äldreomsorg 6 28 38 21 7 100 909 +6 Kollektivtrafik 9 42 28 14 7 100 1367 +30 Källa: Riks-SOM-undersökningen 2004 Kommentar: Frågan lyder Vad anser Du om servicen i den kommun där Du bor på följande områden. Svarsalternativen är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Mycket missnöjd samt Vet ej. Svarsalternativet Vet ej är borttaget ur analysen. 136

Tittar vi på i vilken utsträckning medborgarna utför olika politiska handlingar riktade mot de fem välfärdsinstitutionerna visar tabell 2 att deltagandet inte är särskilt utbrett. Vanligast, oavsett mot vilken institution man riktat sina handlingar, är att kontakta en tjänsteman som 18 procent uppger att det gjort följt av att skriva under namninsamling som 14 procent gjort. Att kontakta politiker, kontakta massmedier, arbeta i aktionsgrupp, demonstrera samt arbeta i parti är alla aktiviteter som mellan tre och sex procent av svenskarna gjort i syfte att framföra synpunkter på de fem institutionerna. Tabell 2 Andel som utfört olika politiska handlingar för att framföra synpunkter på serviceverksamheter (procent) Arbetat i Skrivit på Kontaktat Kontaktat Kontaktat aktionsgrupp/ namn- Demon- Arbetat Summa tjänsteman politiker massmedia organisation insamling strerat i parti institution Grundskola 6 1 1 1 3 1 1 14 Vårdcentral 3 1 1 0 3 1 1 10 Sjukhusvård 3 2 1 1 4 1 1 13 Äldreomsorg 3 1 1 0 2 0 1 8 Kollektivtrafik 3 1 0 1 2 0 1 8 Summa handling 18 6 4 3 14 3 5 Källa: Riks-SOM-undersökningen 2004 Kommentar: Frågan lyder Har Du under de senaste 12 månaderna framfört synpunkter på någon av följande offentliga verksamheter? Markera med ett kryss för varje verksamhet på vilket sätt Du i så fall har framfört Dina synpunkter. För varje offentlig verksamhet, grundskola, vårdcentral, sjukhusvård, äldreomsorg, kollektivtrafik, är de olika handlingsalternativen Har ej framfört synpunkter, Kontaktat tjänsteman, Kontaktat politiker, Kontaktat massmedier, Arbetat i aktionsgrupp/ organisation, Skrivit på namninsamling, Demonstrerat, Arbetat i parti. 1667 personer har besvarat frågan och utgör således den procentbas som värdena i tabellen grundar sig på. Tabellen visar bara den andel som utfört någon handling. Andelen som svarat nej varierar alltså mellan 94 och 96 procent. Om vi istället riktar blickarna mot respektive institution har störst andel framfört synpunkter på skolan och sjukhusvården. I båda fallen är det över tio procent av medborgarna som svarar att de utfört politisk handlingar riktade mot grundskola eller sjukhusvården. För vårdcentral, äldreomsorg och kollektivtrafik är det tio procent, eller strax under tio procent, som tagit någon politisk handling för att framföra sina synpunkter på respektive serviceinstitution. Så här långt kan vi alltså se att svenskarna vare sig är särskilt missnöjda eller att de utför politiska handlingar i särskilt stor utsträckning. Men det intressanta i sammanhanget är ju att se hur missnöje och politisk handling hänger ihop. Är det nöjda eller missnöjda medborgare som utför politiska handlingar? Tabell 3 visar i vilken utsträckning nöjda och missnöjda medborgare framfört 137

Maria Pettersson synpunkter genom att utföra en politisk handling. För enkelhetens skull skiljer vi nu inte på de olika deltagandeformerna utan tar bara hänsyn till andelen medborgare som utfört någon av de politiska handlingarna. För att ytterligare förenkla tolkningen av resultaten analyserar vi de som är mycket och ganska nöjda med respektive serviceområde tillsammans, och på motsvarande sätt grupperar vi också de som är ganska respektive mycket missnöjda. Ett tydligt mönster framkommer. För varje välfärdsinstitution, undantaget äldreomsorgen, är det en större andel bland missnöjda medborgare som utfört en politisk handling jämfört med bland nöjda medborgare. Starkast är sambandet för grundskolan där 34 procent av dem som är missnöjda med servicen utfört en politisk handling, men bara 13 procent av de nöjda. Skillnaden mellan nöjdas och missnöjdas handlingsnivå är ungefär lika stora för vårdcentral, sjukhusvård och kollektivtrafik. I regel är det drygt 10 procentenheter fler bland dem som är missnöjda med servicen från de tre institutionerna som utfört en politisk handling än bland de nöjda. Viktigt att nämna är också att även nöjda medborgare utfört politiska handlingar, men dock inte i samma utsträckning som missnöjda. För äldreomsorgen, vars service svenskarna generellt är minst nöjda med, finner vi att nöjda och missnöjda personer är ungefär lika aktiva. Tabell 3 Bedömning av service och andel som utfört någon politisk handling för att framföra synpunkter på service (procent och balansmått) Andel som utfört Varken nöjd politisk handling Nöjd eller missnöjd Missnöjd Balansmått Grundskola 13 10 34-21 Antal svarspersoner 624 288 139 Vårdcentral 6 6 17-11 Antal svarspersoner 925 358 269 Sjukhusvård 9 9 22-13 Antal svarspersoner 915 322 180 Äldreomsorg 13 8 15-2 Antal svarspersoner 302 334 247 Kollektivtrafik 6 6 16-10 Antal svarspersoner 684 372 282 Källa: Riks-SOM-undersökningen 2004 Kommentar: Se tabell 1 och 2 för information om frågeformulering. De som svarat Mycket nöjd eller Ganska nöjd återfinns i tabellen ovan under kategorin Nöjd. På motsvarande sätt återfinns de som svarat Ganska missnöjd och Mycket missnöjd under kategorin Missnöjd. Balansmåttet anger andelen bland nöjda som utfört politisk handling minus andelen missnöjda som utfört politisk handling. Procentbasen, och antal svarspersoner, utgörs av samtliga som besvarat frågan, det vill säga även de om inte utfört någon politisk handling. 138

Det räcker emellertid inte att fastslå att det finns ett samband mellan missnöje med offentlig service och politisk handling. Vi måste gräva djupare och även analysera bland vilka grupper i samhället vi hittar detta samband. Det är väl känt att alla medborgare inte deltar lika mycket i politiken. En första faktor som blir relevant att kontrollera sambandet för är om svarspersonerna är brukare eller ej av de olika serviceinstitutionerna. Distinktionen mellan brukare och icke-brukare ska med andra ord ses som ett mått på om man har kontakt med skolan, vården, äldreomsorgen eller kollektivtrafiken (Goul Andersen & Hoff 2001; Kumlin 2004; Nilsson 2004). Personer som är brukare av service är mer direkt berörda av förändringar, till exempel nedskärningar. Men man måste inte vara brukare av service för att visa sitt missnöje genom politisk handling. Till exempel kan en person som inte brukar sjukvård ändå indirekt känna sig berörd av förändringar eftersom det kan påverka servicen i framtiden. Alla serviceinstitutioner, utom äldrevården, är också universella institutioner, det vill säga det sker inte någon behovsprövning för att man ska få tillgång till service. Studie efter studie om politiskt deltagande har också visat att resursstarka personer i högre grad deltar än resurssvaga personer. Utbildningsnivå har visat sig vara en av de allra viktigaste förklaringsfaktorerna till politiskt deltagande (några exempel är Verba, Schlozman & Brady 1995, Petersson et al 1998; Goul Andersen & Hoff 2001; Norris 2002) och är därför den andra faktorn vi kontrollerar sambandet mellan servicemissnöje och politisk handling för. I tabell 4 redovisas resultaten kring servicemissnöje och politisk handling när vi tar hänsyn till om svarspersonerna är brukare av servicen ifråga eller inte. Det första som kan konstateras är att en större andel av brukarna har utfört politiska handlingar jämfört med icke-brukarna. Några undantag finns från detta mönster, men tendensen är ändå ganska tydlig. Det andra som är viktigt att lyfta fram är att det finns en missnöjeseffekt på politisk handling både bland brukare och bland ickebrukare. Detta illustreras bra om vi tittar på balansmåtten. För samtliga fem serviceinstitutioner, återigen dock med undantaget äldreomsorgen, är det en större andel bland dem som är missnöjda med skolan, vårdcentralen, sjukhusvården respektive kollektivtrafiken som utfört någon politisk handling, oavsett om de är brukare eller ej, jämfört med dem som är nöjda med service från dessa institutioner. Skillnaden mellan nöjda och missnöjda, oavsett om de är brukare eller inte, är i samtliga fall omkring eller större än 10 procentenheter. Det tredje resultatet som framkommer är att effekten av missnöje verkar vara mer systematisk än effekten av att vara brukare. Brukare har högre deltagande än ickebrukare, men effekten av missnöje är faktiskt större bland icke-brukare i flera fall. För att förtydliga använder vi balansmåtten igen. I fallet med grundskolan är effekten av missnöje på politisk handling större bland brukare än icke-brukare. Det illustreras av att balansmåttet, alltså skillnaden i politisk handling mellan nöjda och missnöjda, för brukare är -27, medan balansmåttet för icke-brukare är -11. Om vi istället analyserar resultatet för vårdcentral är balansmåttet -14 för icke-brukare och 139

Maria Pettersson -11 för brukare. Denna skillnad är för liten för att vi ska våga dra några slutsatser om gruppskillnader, istället blir tolkningen att skillnaden mellan missnöjda brukare och icke-brukare av vårdcentral är liten. När det gäller sjukhusvård kan vi dock konstatera att missnöjeseffekten är betydligt större bland icke-brukare av sjukvård (-25) än bland brukare av sjukvård (-9). En lite reservation får dock lämnas då antalet missnöjda brukare är få vilket gör punktskattningarna mer osäkra. Både i fallet med äldreomsorgen och kollektivtrafiken är missnöjeseffekten lika liten/lika stor bland icke-brukare och brukare. Tabell 4 Bedömning av service och andel som utfört politisk handling bland brukare och icke-brukare (procent och balansmått) Varken nöjd Nöjd eller missnöjd Missnöjd Balansmått Själv eller Själv eller Själv eller Själv eller Ej anhörig Ej anhörig Ej anhörig Ej nära anhörig brukare brukare brukare brukare brukare brukare brukare brukare Grundskola Utfört politisk handling 5 17 7 14 16 44-11 -27 Antal svarspersoner 205 417 144 142 50 89 Vårdcentral Utfört politisk handling 3 6 5 6 17 17-14 -11 Antal svarspersoner 117 802 86 271 47 222 Sjukhusvård Utfört politisk handling 4 11 3 12 29 20-25 -9 Antal svarspersoner 216 693 112 210 41 138 Äldreomsorg Utfört politisk handling 7 20 4 15 12 22-5 -2 Antal svarspersoner 175 123 234 98 173 74 Kollektivtrafik Utfört politisk handling 2 6 1 8 15 17-13 -11 Antal svarspersoner 108 571 133 238 86 195 Källa: Riks-SOM-undersökningen 2004. Kommentar: Frågan om brukare lyder Har Du eller någon anhörig nyttjat någon form av följande former av service under de senaste 12 månaderna? Svarsalternativen är Ja, jag nyttjar själv, Nyttjar ej själv, men nära anhörig nyttjar, Nej, varken jag eller nära anhörig nyttjar. I tabellen ovan har kategorierna Ja, jag nyttjar själv och Nyttjar ej själv, men nära anhörig nyttjar slagits ihop till en kategori. Detta är gjort då det framförallt inom grundskolan, men även inom äldreomsorgen kan vara svårt att skilja mellan att vara brukare eller att vara anhörig. En förälder till ett barn i grundskolan kan se sig själv både som brukare och anhörig till exempel. Balansmåttet anger andelen nöjda icke-brukare minus andelen missnöjda icke-brukare respektive andelen nöjda brukare minus andelen missnöjda brukare. Procentbasen, och antal svarspersoner, utgörs av samtliga som besvarat frågan, det vill säga även de om inte utfört någon politisk handling. 140

Ett ytterligare sätt att illustrera om att vara brukare har någon påverkan på sambandet är att enbart studera kolumnen för missnöjda. När det gäller skolan och äldreomsorgen har missnöjda brukare ett högre deltagande än missnöjda icke-brukare. För vårdcentral och kollektivtrafiken finns ingen skillnad och när de gäller sjukvården är det en större andel bland icke-brukarena som utfört politisk handling än bland brukarna. För att summera kan vi således se att både missnöje och att vara brukare har effekt på medborgarnas politiska deltagande. Personer missnöjda med offentlig service utför politisk handling i högre grad än vad personer som är nöjda med offentlig service. Brukare av service har också högre deltagande än icke-brukare. Men vi kan också se att effekten av missnöje verkar vara starkare än effekten av att vara brukare. Denna slutsats kan vi dra baserat på det faktum att effekten av missnöje generellt inte är starkare bland brukare än bland icke-brukare. Den andra kontrollen av sambandet mellan servicemissnöje och politisk handling utgörs av utbildning. Även här har vi förenklat tabellframställningen genom att analysera personer med låg och medellåg utbildning tillsammans och på motsvarande sätt analyserar vi personer med medelhög och hög utbildning tillsammans. Vi använder således utbildning på ett något trubbigt sätt för att enklare kunna avläsa tabellen, men det betyder att nyanser i resultaten kan gå förlorade. När vi jämför personer med låg och hög utbildning framkommer att högutbildade överlag, oavsett om de är nöjda eller missnöjda eller vilken institution vi fokuserar på, utfört politiska handlingar i något högre grad än lågutbildade personer. Missnöjeseffekten, de vill säga att det politiska deltagandet är högre bland missnöjda jämfört med de nöjda, finns dock i båda utbildningsgrupperna, med ett undantag. Balansmåttet, som jämför nöjdas aktivitetsgrad med missnöjdas aktivitetsgrad bland låg- respektive högutbildade är positivt för personer med hög utbildning och fallet äldreomsorgen. Det är med andra ord en större andel bland personer nöjda med äldreomsorgen och med hög utbildning som utfört en politisk handling än personer missnöjda med äldreomsorgen och med hög utbildning. Skillnaden är visserligen bara fyra procentenheter men effekten är ändock omvänd mot vad man kan förvänta sig. Jämför vi missnöjeseffekten i de två utbildningsgrupperna institution för institution är effekten ungefär lika stor bland lågutbildade (-21) som bland högutbildade (-18) när det gäller grundskolan. För både vårdcentral, sjukhusvård och kollektivtrafik är skillnaden mellan nöjda och missnöjdas politiska deltagande knappt större bland högutbildade än bland lågutbildade. Utbildningseffekten är således överlag svag. Personer med hög utbildning kanaliserar i de här tre fallen inte sitt servicemissnöje genom politiska handlingar i särskilt mycket högre grad än personer med låg utbildning. Äldreomsorgen uppvisar, som redan nämnt, ett annorlunda tecken. Skillnaden mellan nöjda och missnöjda lågutbildades politiska handlingsnivå är fem procentenheter, det vill säga en ganska svag missnöjeseffekt. För högutbildade kan vi snarare tala om en svag nöjdhetseffekt. 141

Maria Pettersson Tabell 5 Bedömning av service och andel som utfört politisk handling fördelat på utbildning (procent och balansmått) Varken nöjd Nöjd eller missnöjd Missnöjd Balansmått Låg Hög Låg Hög Låg Hög Låg Hög utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning Grundskola Utfört politisk handling 10 18 7 17 31 36-21 -18 Antal svarspersoner 377 244 186 98 61 75 Vårdcentral Utfört politisk handling 5 7 4 8 13 19-8 -12 Antal svarspersoner 565 347 211 142 134 134 Sjukhusvård Utfört politisk handling 9 11 8 10 18 27-9 -16 Antal svarspersoner 564 340 187 129 94 85 Äldreomsorg Utfört politisk handling 10 17 6 10 15 13-5 4 Antal svarspersoner 192 104 220 110 149 97 Kollektivtrafik Utfört politisk handling 4 7 4 9 12 23-8 -16 Antal svarspersoner 373 306 220 148 164 115 Källa: Riks-SOM-undersökningen 2004. Kommentar: I tabellen ovan utgörs Låg utbildning av de svarspersoner som klassificerats som låg utbildning eller medellåg utbildning. Under Hög utbildning återfinns de som klassificerats som medelhög utbildning eller hög utbildning. Procentbasen, och antal svarspersoner, utgörs av samtliga som besvarat frågan, det vill säga även de om inte utfört någon politisk handling. Slutsatsen är att vi faktiskt kan prata om välfärdsprotester. Svenskar som är missnöjda med den offentliga servicen visar det genom att utföra politiska handlingar, till exempel genom att kontakta politiker och tjänstemän eller skriva under namninsamlingar. Visserligen är det så att det finns betydligt fler svenskar som inte utför någon politisk handling riktad mot grundskolan, vårdcentralen, sjukhusvården, äldreomsorgen eller kollektivtrafiken. Alla deltar aldrig, inte ens i riksdagsval. Dessutom finns det också flera andra välfärdsinstitutioner som det protesteras emot. Barnomsorg, färdtjänst och psykiatrisk vård är några exempel på serviceområden som inte finns med i analyserna i detta kapitel. Resultaten visar också att både att vara brukare och att vara högutbildad betyder att man utför politiska handlingar i högre grad jämfört med att inte vara brukare eller att vara lågutbildad. Men när vi undersöker sambandet mellan servicemissnöje 142

och politisk handling bland brukare respektive icke-brukare och bland personer med olika utbildningsnivå framkommer intressanta mönster. När det gäller brukare kan vi tydligt se att skillnaden mellan nöjda och missnöjdas aktivitetsnivå oftast inte skiljer sig särskilt mycket åt mellan brukare och icke-brukare av olika serviceinstitutioner. Med andra ord kan vi se att nöjda brukare deltar mer än nöjda ickebrukare, men bland missnöjda brukare och icke-brukare finns inte samma tendens. Utbildningnvå uppvisar också små skillnaden där missnöjda personer med hög utbildning i fler fall har bara obetydligt högre deltagandenivå än missnöjda personer med låg utbildning. Med tanke på vad tidigare studier om politiskt deltagande kommit fram till är det förvånansvärt, men samtidigt positivt, att utbildningsnivå inte har stor betydelse för i vilken utsträckning missnöjda medborgare utför politiska handlingar. Sammanfattningsvis kan vi säga att protesterna mot nedskärningar och upplevda försämringar i välfärden runt om i Sverige inte går obemärkt förbi. Många, men långt ifrån alla, tar faktiskt tag i situationen och försöker framföra sina synpunkter på ett politiskt sätt. Det handlar inte bara om att beklaga sig medborgare emellan eller att uttrycka sina klagomål till personalen. Den svenska välfärdsstaten mobiliserar också medborgarna politiskt. är orden som förenar protesterna runt om i landet. Not 1 Detta kapitel skrivs inom ramen för forskningsprogrammet Välfärdsstatens politiska sociologi: Institutioner, skiljelinjer, preferenser (ISP) som finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Riksbankens Jubileumsfond. Referenser Brady, Henry E. (1999) Political Participation i John P. Robinson, Philip R. Shaver & Lawrence S. Wrightsman Measures of Political Attitudes: Volume 2 in Measures of Social Psychological Attitudes Series, San Diego: Academic Press Goul Andersen, Jørgen & Jens Hoff (2001) Democracy and Citizenship in Scandinavia, New York: Palgrave Hugo, Linus (2003-12-21) Kraftiga protester mot nedläggning, sidan 12 i Göteborgs-Posten Isemo, Alf (2004-02-01) Vårdkramare beredda på fortsatta aktioner, sidan 10 i Göteborgs-Posten Isemo, Alf (2005-05-20) Skolprotest i Torslanda, sidan 8 i Göteborgs-Posten Johannson, Folke, Lennart Nilsson & Lars Strömberg (2001) Kommunal demokrati under fyra decennier, Malmö:Liber 143

Maria Pettersson Kumlin, Staffan (2004) The Personal and the Political: How Personal Welfare State Experiences Affect Political Trust and Ideology, New York: Palgrave Macmillan Nilsson, Lennart (2004) Service och demokrati i Lennart Nilsson (red) Svensk samhällsorganisation i förändring: Västsverige vid millennieskiftet, Göteborgs universitet: SOM-institutet och Cefos Norris, Pippa (2002) Democratic Phoenix: Reinventing Political Activism, Cambridge: Cambridge: Cambridge University Press Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell och Anders Wesholm (1998) Demokrati och medborgarskap: Demokratirådets rapport 1998, Stockholm: SNS förlag Pierre, Jon & Bo Rothstein (2003) Välfärdsstat i otakt: Om politikens oväntade, oavsiktliga och oönskade effekter, Malmö: Liber Ripås, Johan (1999-05-26) Elever strejkar mot nedskärningar, sidan C02 i Dagens Nyheter Togeby, Lise, Jørgen Goul Andersen, Peter Munk Christiansen, Torben Jørgensen Beck & Signild Vallgårda (2003) Magt og demokrati i Danmark: Hovedresultater fra Magtudredningen, Århus: Aarhus Universitetsforlag Torp, Elinor (2000-04-04) Föräldrar tömde skola i protest, sidan C04 i Dagens Nyheter Törnqvist, Mikael (2004-04-06) Lidköpingsborna gick man ur huse för sitt sjukhus, sidan 10 i GT/Expressen Verba, Sidney, Kay Lehman Schlozman & Henry E. Brady (1995) Voice and Equality: Civic Voluntarism in American Politics, Cambridge: Harvard University Press Västnytt (2003-05-20), inslag av Henrik Kruusvall Östersunds-Posten (2004-10-15) Protestlistor mot nedläggning, sidan 8 144