ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys

ESV 2005:6 Budgetprognos 2005:1 Analys

Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budget prognos ingår Josefin Ask-Ankner, redaktör (4411), Johan Davidson (4542) och Thomas Hagberg (4504). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand (4312) Utgifter Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner (4411) Utgiftsområde 19, 24 Anders Bergdahl (4414) Utgiftsområde 21, 23, 27 Johan Davidson (4542) Utgiftsområde 5, 7, 8, 15 Thomas Hagberg (4504) Utgiftsområde 3, 4, 9, 10 Tina Hedman (4503) Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4315) Utgiftsområde 11, 20, Ålderspensionssystemet Bengt Lewin (4387) Utgiftsområde 6, 22, 25, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4453) Utgiftsområde 12, 16, 17, 18 Redaktionen Realekonomisk fördelning Christina Granath (4585) Inkomster Inkomsttitel 1700, 3000, 5000 Josefin Ask-Ankner (4411) Inkomsttitel 1120, 1322 Anders Bergdahl (4414) Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1411, 1512, 1600 Johan Sandberg (4417) nkomsttitel 1400, 6000 Johan Davidson (4542) IInkomsttitel 1300, 2000 (2300, 2500, 2600) Thomas Hagberg (4504) Inkomsttitel 4000 Tina Hedman (4503) Inkomsttitel 1140, 1200, 2000 (2100, 2200, 2400, 2700, 2800) Bengt Lewin (4387) Inkomsttitel 1513 Margareta Nöjd (4453) Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se www.esv.se) Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2005 Statsbudgetens utfall 2004 Statens Finanser 2003 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel:08-690 43 00 Drottninggatan 89 fax:08-690 41 15 Box 45316 e-post: fornamn.efternamn@esv.se 104 30 Stockholm prognos@esv.se Layout: Anda Roos & Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, mars 2005 ESV 2005:6 ISSN 1401-7865 ISBN 91-7249-184-1

Innehåll Inledning Sammanfattning...6 Övergripande Effekter av utgiftsbegränsningarna...8 Utgifter...12 Realekonomisk fördelning...21 Inkomster...22 Beräkningsförutsättningar...28 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning åren 2004 2008...6 Tabell 2. Utgiftsbegränsningarnas effekt på prognosen 2005 per utgiftsområde...9 Tabell 3. Förändring av anslagsbehållningar 2004 2006...10 Tabell 4. Statsbudgetens utgifter 2004 2008...12 Tabell 5. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 2004 2008...21 Tabell 6. Periodiserade inkomstskatter 2003 2008...22 Tabell 7. Kassamässig redovisning av statsbudgetens inkomster 2004 2008...24 Tabell 8. Makroekonomiska förutsättningar 2005 2008...28 Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster 2005 i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor...4 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster 2005 i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor...4 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster 2006 i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor...5 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster 2006 i förhållande till budgetpropositionen, miljader kronor...5 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990 2008...7 Figur 6. Bistånd och Sida:s förvaltningskostnader 1995 2007...14 Figur 7. Antalet asylsökande per år och genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet 1999 2008...15 Figur 8. Antal nettodagar med sjukpenning...16 Figur 9. Statens utgifter för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning...17 Figur 10. Räntor på statsskulden 1998 2008...20 Figur 11. Utveckling av företagens skatt och resultat 1998 2004...23 Figur 12. Total energianvändning i bostads- och servicesektorn 1970 2004...26 Förteckning över faktarutor Förändring av anslagsbehållningar...11 Ramanslagets konstruktion...11 Försäkringskassan en myndighet...17 Jordbruket budgetregulator...19 Svag utveckling av energiskattebaserna...26 Appendix Appendix 1. Statsskulden 1980 2008...30 Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2003 2008...31 Appendix 3. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten 1995 2008...32 Appendix 4. Budgetsaldo 2000 2008...34 Appendix 5. Förändring av takbegränsade utgifter respektive inkomster 2001 2008...34 Appendix 6. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekter...35 Appendix 7. Känslighetsberäkningar 2005, partiell effekt av en ökning med 10 000 enheter...35 Appendix 8. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet...36

2005 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -0,7-1,5-1,8 0,9 Avgiften till Europeiska gemenskapen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Räntor på statsskulden -2,1 Försvarsmateriel I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Inkomster av statens aktier Inkomster av försåld egendom Kupongskatt -6,0 4,4 3,5 2,0 1,2 Fysiska personers inkomstskatt -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 2005 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor U T G I F T E R Sjukpenning och rehabilitering m.m. -0,7-0,7-0,9 0,9 Biståndsverksamhet Tandvårdsförmåner m.m. Studiemedel m.m. -2,8 Räntor på statsskulden Juridiska personers inkomstskatt 16,7 I N K O M S T E R -8,5-6,4 Inkomster av statens aktier -1,5 1,5 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Fysiska personers inkomstskatt Inkomster av försåld egendom -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 4

2006 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Biståndsverksamhet Försvarsmateriel Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 0,7 1,9 2,2 2,2-2,9 Räntor på statsskulden I N K O M S T E R Inkomster av statens aktier Kupongskatt -0,6-0,8-0,8 1,6 1,1 Mervärdesskatt Fysiska personers inkomstskatt Energiskatt -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 2006 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor U T G I F T E R Försvarsmateriel Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur -1,1-1,6 2,2 1,6 Studiemedel m.m. Biståndsverksamhet -4,8 Räntor på statsskulden Juridiska personers inkomstskatt 7,3 I N K O M S T E R -10,5 Ålderspensionsavgift 1,4-1,1 Alkoholskatt -1,2 Energiskatt Inkomster av försåld egendom -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 5

Sammanfattning Utgiftstaket klaras med drygt 3 miljarder kronor i år. ESV bedömer att de åtgärder regeringen vidtagit leder till 7 miljarder kronor lägre utgifter under utgiftstaket än i föregående beräkning. Åtgärderna innebär en generell begränsning av de disponibla medlen på statsbudgeten. Varken sparade medel från tidigare år eller kredit får nu utnyttjas av myndigheterna utan beslut från regeringen. Dessutom har 0,6 procent av årets anvisade medel på de flesta anslag ställts till regeringens disposition. Sammantaget förklarar detta i stort sett hela förändringen sedan föregående beräkning. De flesta utgiftsområden berörs av begränsningarna. Störst effekt får de på försvarets medel för anskaffning av materiel samt på utbetalningar av stöd till jord- och skogsbruk som flyttas från december i år till januari nästa år. Utgifterna blir drygt 2 miljarder kronor lägre på respektive område. Till stor del medför detta att utgifterna i stället blir högre 2006. Dessutom bedöms biståndsutgifterna bli högre nästa år än tidigare beräknat. Begränsningarna verkar således få önskad effekt. Marginalen till utgiftstaket i år och nästa år är emellertid endast 0,4 procent av taket. Det är för lite för att rymma oförutsedda händelser eller en sämre makroekonomisk utveckling. Därmed finns det inget utrymme för utgiftsökningar som inte finansieras med sänkta utgifter på andra områden, varken i år eller nästa år. ESV:s uppfattning är att marginalen till utgiftstaket vid ingången av ett budgetår bör uppgå till minst 1,5 procent av utgiftstaket, vilket motsvarar 13 miljarder kronor. Tabell 1. Sammanfattning åren 2004 2008 Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 04:4 Diff. fr. SB/Bprop 2004 1 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 Totala utgifter 747,8 750,7 740,2 784,8 799,5 822,4-10,7 4,9-1,5 1,2-10,5-7,1-12,8 Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 694,7 722,8 735,3 753,8-7,5 7,8 0,1-0,6-4,6-1,5-5,6 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 36,0 47,3 50,5 56,1-1,8-2,9-1,0 1,5-2,8-4,8-5,4 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-7,8 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 17,4 14,8 13,8 12,5 4,6 0,0-0,6 0,3 2,8-0,8-1,8 Totala inkomster 694,4 712,3 717,0 738,0 772,6 795,0 4,3 0,7-1,0-5,5 4,7-2,2-2,5 Budgetsaldo -53,3-38,4-23,2-46,8-26,9-27,4 15,0-4,2 0,5-6,7 15,2 4,9 10,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,0 180,6 193,0 207,5-0,3-2,1-2,8-3,3 1,5-0,8 0,9 Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 866,7 903,3 928,3 961,3-7,7 5,7-2,7-3,9-3,1-2,3-4,7 Utgiftstak 858 870 870 907 943 Marginal till utgiftstaket 2,5 0,2 3,3 3,7 14,7 7,7-5,7 2,7 3,1 2,3 4,7 Totala engångseffekter 7,1 8,2 2,3 5,1 1,0 2,6-2,0 0,1-0,3 Underliggande saldo -60,4-31,4-49,1-32,0-28,4 12,4-2,3 0,4-6,4 SB=Statsbudget för 2005, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för 2006-2007 i Budgetpropositionen för 2005. Anm. Utgiftstaket för 2007 avser regeringens preliminära beräkning. 1 För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med 2005. Jämförbara totala utgifter och inkomster 2004 är 722,0 respektive 668,7 miljarder kronor. 6

Förutom lägre utgifter förbättras budgetsaldot i år även till följd av högre inkomster, men saldot uppvisar fortfarande underskott. Trots den starka ekonomiska tillväxten visar budgeten underskott under hela prognosperioden. Sammanlagt ökar detta statskulden med drygt 120 miljarder kronor, vilket leder till 4 miljarder kronor i högre ränteutgifter 2008. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, minskar emellertid för varje år och beräknas uppgå till 44 procent 2008. Rensat för engångseffekter, främst i form av ökade försäljningsinkomster, blir saldot något sämre i år. Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990 2008 150 150 100 100 50 50 0 0-50 -50-100 -100-150 -150-200 -200-250 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008-250 Underliggande saldo Faktiskt saldo Statsbudgetens underskott fortsätter trots den starka ekonomiska tillväxten. BNP växer dock snabbare än statsskulden, vilket medför att skuldkvoten minskar under prognosperioden. Positiva engångseffekter leder till att det underliggande saldot är sämre än det faktiska saldot. Statens utgifter ökar med 14 procent till 2008. Det som i stora drag avgör utgiftsutvecklingen är antalet personer med ohälso- och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar, stödet till barnfamiljer och biståndet. Ohälsoutgifterna ökar med nästan 20 miljarder kronor till år 2008, medan arbetsmarknadsutgifterna minskar till följd av att arbetslösheten sjunker. Statsbudgetens totala utgifter blir i år betydligt lägre än i föregående prognos. Det beror främst på utgiftsbegränsningarna men även på lägre ränteutgifter. Dessa beräknas bli lägre 2005 2007 till följd av låga räntor, en starkare krona och ett mindre budgetunderskott i år. Den goda ekonomiska utvecklingen håller i sig. Växande skattebaser i form av konsumtion och lönesumma ökar inkomsterna från främst socialavgifter och moms under perioden. Dessa inkomster väntas dock bli något lägre än i föregående prognos till följd av en svagare utveckling av lönesumman under 2004 samt en nedrevidering av den starka utvecklingen för den privata konsumtionen. Stora utdelningar från statligt ägda bolag samt försäljningsinkomster förstärker budgeten i år. Under prognosperioden stiger statens inkomster med nära 19 procent. 7

Effekter av utgiftsbegränsningarna Budgetpropositionen Som en åtgärd för att klara utgiftstaket i år aviserade regeringen i höstens budgetproposition att anslagsbehållningar inte kommer att få förbrukas 2005. Detta gäller på totalnivå, vilket innebär att behållningar kan få utnyttjas i vissa fall så länge den totala nettoförbrukningen inte överstiger noll. Regeringens aviserade åtgärd innebär att myndigheterna som huvudregel inte kan utnyttja vare sig ingående anslagssparande eller anslagskrediter i år. Föregående prognos I avvaktan på regeringsbeslut i frågan beräknade ESV i föregående prognos (december 2004) att vissa anslagsbehållningar skulle komma att utnyttjas. Prognosen utgjorde därmed ett underlag för beslut om utgiftsbegränsande åtgärder för 2005. Beräkningen visade ett överskridande av utgiftstaket med 4,4 miljarder kronor och en nettoförbrukning av anslagsbehållningar på 2,7 miljarder kronor. Prognosen visade således att taket skulle överskridas även om nettoförbrukningen skulle nedbringas till noll. Ett område där behållningar utnyttjades var inom jord- och skogsbruk (2,3 miljarder kronor), där djurbidrag, miljöstöd med mera som skulle ha utbetalats i slutet av 2004 senarelades till januari i år. Några ytterligare medel har inte tilldelats anslaget 2005. Ett annat område var försvaret som fick stora utgiftsbegränsningar 2004, vilket beräknades leda till ett utnyttjande av behållningar i år (2,6 miljarder kronor). Beslut i regleringsbreven I regleringsbreven har regeringen fattat beslut om de aviserade utgiftsbegränsningarna. Dessa gäller dels utnyttjandet av anslagsbehållningar, dels årets anvisade medel. Vidare har, med några få undantag, inga anslagskrediter beviljats. Det vanligaste sättet att begränsa utnyttjandet av anslagsbehållningar har varit att ställa hela eller en del av anslagsbehållningen till regeringens disposition. Medlen flyttas då till en anslagspost som regeringen disponerar. Totalt har 8,2 miljarder kronor omdisponerats på detta sätt. Ett annat sätt att begränsa användningen av anslagsbehållningar är att i regleringsbrevet, under de finansiella villkoren, ange att eventuell behållning, eller del därav, inte får utnyttjas utan särskilt beslut av regeringen. I dessa fall är anslagssparandet kvar hos myndigheten men kan inte disponeras utan regeringsbeslut. När det gäller årets anvisade medel har 0,6 procent av det anvisade beloppet på de flesta anslag också ställts till regeringens disposition. Dessa 0,6 procent uppskattas till drygt en miljard kronor. Denna prognos I regleringsbreven är således beslut nu fattade om de utgiftsbegränsande åtgärder som aviserades i budgetpropositionen. I enlighet med ESV:s principer baseras prognosen på fattade beslut. Budgetprognosen utgör därmed ett beslutsunderlag för eventuella lättnader (eller skärpningar) av begränsningarna om regeringen bedömer det möjligt/ önskvärt. I den nya prognosen har de takbegränsade utgifterna reviderats ned med 7,5 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Därav beror merparten, 7,1 miljarder kronor, på de utgiftsbegränsande besluten i regleringsbreven. Observera att 8

detta belopp visar hur ESV förändrat sin prognos till följd av utgiftsbegränsningarna, vilket inte behöver överensstämma med reduktionen av disponibla medel. Prognosjusteringen är i många fall mindre eftersom det disponibla beloppet i föregående prognos inte väntades bli fullt utnyttjat i samtliga fall. Utgifterna har som regel bedömts bli något lägre än begränsningen eftersom det i det flesta fall är omöjligt att i slutändan hamna exakt på denna. Avsaknaden av anslagskrediter gör att myndigheten måste sikta lägre än på de disponibla medlen. Hur långt under en rimlig prognos bör ligga har bedömts från fall till fall beroende på vilken typ av verksamhet anslaget avser. Den nya situationen medför också en risk för högre utgifter i slutet av året än vad som annars varit fallet, då det är osäkert för myndigheterna om de får disponera eventuellt anslagssparande nästa år. Generellt kan sägas att osäkerheten i prognosen har ökat i det läge vi befinner oss i. Begränsningarnas effekt på prognosen framgår av följande tabell: Tabell 2. Utgiftsbegränsningarnas effekt på prognosen 2005 per utgiftsområde. Miljoner kronor Utgiftsområde Effekt 2005 Procent 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet -2 274 32% 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. m. -2 146 30% 22 Kommunikationer -852 12% 13 Arbetsmarknad -315 4% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -253 4% 15 Studiestöd -197 3% 20 Allmän miljö- och naturvård -165 2% 4 Rättsväsendet -127 2% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning m. m. -122 2% 21 Energi -109 2% Övriga utgiftsområden -535 8% Totalt -7 094 100% Nästan alla utgiftsområden berörs av utgiftsbegränsningar 2005 men huvuddelen avser utgiftsområdena Försvar samt Jord- och skogsbruk m. m. Begränsningarna har effekt på i stort sett alla utgiftsområden. Störst effekt har de inom de områden som nämnts ovan, jord- och skogsbruk respektive försvar. Inom jord- och skogsbruk får inte behållningarna utnyttjas alls, vilket innebär att det saknas finansiering av utbetalning av djurbidrag och miljöstöd med mera i slutet av året. Därför har utbetalningen av dessa bidrag i prognosen förskjutits till nästa år. Inom försvarsmakten får endast 0,6 miljarder kronor av anslagsbehållningarna utnyttjas. Även här beräknas utgifterna i stor utsträckning skjutas till nästa år. Betydande effekter finns dock även på andra områden, till exempel inom missbrukarvården (Uo 09) där nya satsningar som aviserades i budgetpropositionen nu inte kan genomföras utan ytterligare regeringsbeslut. Beslut om utbetalningar kan komma senare i år, vilket i så fall medför högre utgifter. Inom utbyggnaden av IT-infrastrukturen (Uo 22) finansieras verksamheten i år helt och hållet med anslagsbehållningar som nu ställts till regeringens disposition. Prognosen är här sänkt med 0,5 miljarder kronor till noll kronor i avvaktan på regeringsbeslut om utbetalning till kommuner, bland annat för redan gjorda investeringar. Marginalen till utgiftstaket beräknas enligt prognosen till 3,3 miljarder kronor. Den effekt som utgiftsbegränsningarna beräknas ge medför att utgiftstaket kommer att klaras. Enligt ESV:s erfarenhet bör marginalen vid ingången av ett budgetår dock uppgå till 9

1,5 procent av utgiftstaket, vilket i år motsvarar 13 miljarder kronor. Den nu prognostiserade marginalen är betydligt mindre. Med tanke på normal osäkerhet i prognosen och att vi befinner oss i början av budgetåret finns det enligt ESV:s bedömning för närvarande inte något utrymme för lättnader av begränsningarna totalt sett. Vad händer med utgifterna 2006? I enlighet med regeringens beräkningar utgår ESV från att de utgiftsbegränsningar som gäller innevarande år upphör 2006. Det innebär att utgifterna beräknas bli högre nästa år. I prognosen uppgår utnyttjandet av anslagsbehållningar 2006 till 4,2 miljarder kronor. I budgetpropositionen beräknas motsvarande belopp till 6,1 miljarder kronor. ESV har alltså en lägre prognos på de totala utgifterna. I tabellen nedan redovisas sambandet mellan ingående och utgående anslagsbehållningar, det vill säga förändringen av anslagsbehållningar för 2004 2006. Tabell 3. Förändring av anslagsbehållningar 2004 2006 Miljoner kronor 2004 2005 Diff. fr. 2006 Avser ram- och reservationsanslag Utfall Prognos BP 04:4 Prognos Ingående anslagsbehållningar 23 259 25 667 107 23 539 SB / Bprop. 704 254 730 583 0 762 776 Tilläggsbudget 10 912 0 0 0 Medgivna överskridanden 5 378 150 130 8 Indragningar -9 949-6 975-6 975 0 Utfall/prognos 708 168 723 086-9 266 762 211 Indragningar på grund av överstigande av maximalt anslagssparande 19-2 800-1 800-4 800 Utgående anslagsbehållningar 25 667 23 539 728 19 312 Förändring av anslagsbehållningar 2 408-2 128 621-4 227 Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar 12 357 4 847 7 596-4 227 BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos) Som ett resultat av utgiftsbegränsningarna ökar anslagsbehållningarna i år. Nästa år minskar behållningarna eftersom åtgärderna till stor del innebär högre utgifter 2006 I år beräknas anslagsbehållningarna öka med 4,8 miljarder kronor. Ökningen beror till stor del på 0,6-procentaren och avsaknaden av anslagskrediter. Vid en jämförelse med föregående prognos är det 7,6 miljarder kronor högre, vilket huvudsakligen är ett resultat av de utgiftsbegränsningar som har tillkommit i årets regleringsbrev. En exkludering har gjorts av årets indragningar på 7,0 miljarder kronor, eftersom de till övervägande del avser outnyttjade medel från tidigare år som inte påverkat föregående eller nuvarande prognos, men reducerar de utgående behållningarna. 10

Förändring av anslagsbehållningar I statsbudgeten anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post kallad förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statsbudgeten. I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på årets statsbudget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten. Ramanslagets konstruktion Ramanslaget är konstruerat så att anslaget utgör en ram med möjlighet till överföring från ett budgetår till nästa. Om anslaget underskrids uppkommer ett anslagssparande och om det överskrids uppkommer en anslagskredit. Rätten att få spara outnyttjade medel eller överskrida är dock begränsad. Regeringen har enligt bestämmelserna i budgetlagen rätt att tillfälligt få överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 10 procent av anvisat anslag. Outnyttjade anslagsmedel får regeringen utan begränsningar använda under följande år. Riksdagen kan dock för enstaka anslag meddela begränsningar i regeringens rätt till såväl anslagskredit som anslagssparande. För närvarande gäller att en myndighet får disponera ett överfört anslagssparande upp till 3 procent av anslaget, om inte regeringen meddelat annat. Myndigheternas rätt till anslagskredit har varierat över tiden sedan ramanslaget infördes. För förvaltningsanslag har den legat mellan 1,5 och 3 procent och för övriga ramanslag kring 5 procent. Vid behov kan regeringen utöka myndigheternas rätt till anslagskredit upp till de maximala 10 procent som budgetlagen medger. Anslagstypen ramanslag användes inledningsvis främst för myndigheternas förvaltningskostnader. Nu har i princip samtliga anslag på statsbudgeten ersatts med ramanslag. 11

Utgifter Tabell 4. Statsbudgetens utgifter 2004 2008 Utfall SB Prognos Diff från BP 04:4 Diff från SB/Bprop. Utgiftsområde 2004 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 1 Rikets styrelse 7,5 7,8 7,7 8,2 8,0 8,2-0,1 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9,2 11,4 11,3 10,9 11,3 11,3-0,1 0,0 0,0 0,2-0,1 0,0 0,0 3 Skatt, tull och exekution 8,6 8,8 8,7 8,8 9,0 9,1 0,0 0,1 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 4 Rättsväsendet 26,3 27,3 27,5 28,7 30,0 31,1 0,0 0,1 0,3 0,3 0,2 0,3-0,2 5 Internationell samverkan 1,3 1,2 1,5 1,3 1,4 1,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 42,8 44,1 44,3 46,4 43,3 44,1-2,3 2,3 0,1-0,1 0,1 2,5 0,1 7 Internationellt bistånd 19,9 22,4 21,8 25,2 26,0 27,0 0,3 2,1 1,6 0,6-0,6-1,6-2,0 8 Invandrare och flyktingar 7,5 6,9 6,7 6,0 5,6 5,6-0,2-0,4-0,6-0,5-0,2-0,3 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 36,8 39,8 38,6 41,0 43,3 45,3-0,5 0,1-0,2-0,1-1,3-0,5-0,7 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122,9 129,7 130,8 133,2 136,7 142,4 0,3 0,2-0,2 0,7 1,1 1,0-1,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51,2 46,4 46,4 45,5 44,8 44,5 0,0-0,1-0,2-0,3 0,0 0,0 0,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53,9 56,4 56,0 62,1 65,2 67,8-0,4-0,4-0,3-0,8-0,3-0,1-0,1 13 Arbetsmarknad 67,5 69,3 67,9 65,6 63,5 62,4 0,5 0,4 0,1 0,5-1,4-0,9 1,0 14 Arbetsliv 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Studiestöd 20,8 21,0 20,0 21,1 22,2 23,6-0,2 0,0-0,4-0,5-1,0-0,9-0,9 16 Utbildning och universitetsforskning 44,0 43,9 43,7 44,0 43,7 43,6-0,1 0,5-0,1-0,2-0,2 0,5-0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,7 9,0 8,9 9,2 9,4 9,6-0,1 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,7 9,1 9,0 9,5 9,6 9,7 0,0 0,3 0,4 0,2-0,1 0,0 0,4 19 Regional utveckling 3,3 3,5 3,3 3,0 2,6 2,2-0,2-0,1-0,1-0,1-0,2 0,0 0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 3,3 4,0 4,1 4,6 4,4 4,5-0,2 0,4 0,0 0,0 0,1 0,3 0,2 21 Energi 2,1 1,4 1,6 1,3 1,2 1,0-0,2-0,3-0,1-0,2 0,2-0,1 0,0 22 Kommunikationer 29,1 31,7 31,6 33,1 34,7 35,6-0,8 0,0 0,2-0,2-0,1 1,0-0,3 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12,2 14,7 14,4 18,0 14,4 15,7-2,5 2,5 0,1 0,1-0,2 2,2-1,4 24 Näringsliv 3,7 3,9 3,9 3,8 3,5 3,6 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 69,8 57,5 57,6 63,4 71,6 73,5 0,0 0,1 0,1 0,3 0,2 0,4 0,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 36,0 47,3 50,5 56,1-1,8-2,9-1,0 1,5-2,8-4,8-5,4 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,6 26,8 26,2 27,6 28,7 30,2-0,7-0,3-0,6-0,5-0,6 0,7 1,6 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-6,1-2,7 Summa utgiftsområden 740,7 738,0 730,6 770,1 785,8 809,9-9,3 4,9-0,9 0,9-7,4-6,3-10,9 Summa utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 694,7 722,8 735,3 753,8-7,5 7,8 0,1-0,6-4,6-1,5-5,6 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-7,8 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 17,4 14,8 13,8 12,5 4,6 0,0-0,6 0,3 2,8-0,8-1,8 Totala utgifter 747,8 750,7 740,2 784,8 799,5 822,4-10,7 4,9-1,5 1,2-10,5-7,1-12,8 Totala inkomster 694,4 712,3 717,0 738,0 772,6 795,0 4,3 0,7-1,0-5,5 4,7-2,2-2,5 Budgetsaldo -53,3-38,4-23,2-46,8-26,9-27,4 15,0-4,2 0,5-6,7 15,2 4,9 10,3 SB=Statsbudget för 2005, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för 2006-2007 i Budgetpropositionen för 2005. Utgiftsutvecklingen under prognosperioden styrs främst av antalet personer med ohälso- och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar, samt utvecklingen av stödet till barnfamiljer och biståndet. Ohälsoutgifterna ökar med 16 miljarder kronor till år 2008, medan arbetsmarknadsutgifterna minskar med 5 miljarder kronor. Utgifterna för fa- 12

miljer och barn ökar med 14 miljarder kronor och biståndsutgifterna med 7 miljarder kronor. Andra utgiftsområden som ökar mycket är infrastruktur, rättsväsende och EU-avgiften. Att de takbegränsade utgifterna i år minskat med 7,5 miljarder kronor sedan föregående prognos beror nästan uteslutande på de utgiftsbegränsningar som regeringen beslutat om i årets regleringsbrev. Osäkerhet kring försöket med trängselskatter i Stockholm De juridiska komplikationerna kring försöket med trängselskatter i Stockholm gör att prognosen för såväl utgifter som inkomster är mycket osäker. Försöket är planerat att genomföras andra halvåret 2005 och de första sju månaderna 2006. Kammarrätten har visserligen nyligen förklarat att Vägverkets upphandling inte behöver göras om, men ett avgörande från Regeringsrätten krävs för att försöket ska få klartecken. Detta väntas inom kort. I avvaktan på ett klargörande har Regeringsrätten fattat ett s.k. inhibitionsbeslut, vilket innebär att förberedelserna för trängselskatteförsöket tills vidare stoppas. I avvaktan på ett slutligt avgörande har utgifterna beräknats vara oförändrade sedan föregående prognos. En betydande del av de budgeterade medlen kommer att förbrukas även om försöket inte skulle bli av. Inkomsterna av försöket har reviderats ned något med hänsyn till att starttidpunkten försenats. Försvaret måste omförhandla ingångna avtal Regeringen har för 2005 fattat beslut om begränsningar i utnyttjande av innevarande års medel och anslagssparande. Begränsningarna avser främst Försvarsmaktens anslag för materiel där endast 500 miljoner kronor av anslagsbehållningen får utnyttjas. Utgifterna för 2005 har därför reviderats ned med drygt 2 miljarder kronor. Inköpen väntas emellertid ske under nästa år då utgifterna har reviderats upp i motsvarande grad. För 2007 är prognosen i nivå med beräkningarna i budgetpropositionen. Begränsningen i utnyttjandet av anslagssparandet får till följd att försvaret måste omförhandla redan ingångna avtal. Även anslaget för förbandsverksamhet har reviderats ned till följd av begränsningar i utnyttjande av anslagssparande samt att viss del av innevarande års medel ställts till regeringens disposition. Högre bistånd Ambitionen i det svenska biståndet har höjts markant på senare år. Regeringen räknar med att det 2006 ska uppgå till en procent av BNI. Biståndet är till största delen uppdelat mellan Utrikesdepartementet och Sida. UD står för det så kallade multilaterala biståndet, bland annat Sveriges bidrag till vissa internationella biståndsorgan, medan Sida till största delen handhar det bilaterala biståndet. Sidas andel utgör drygt 60 procent av det totala biståndet. Sidas förvaltningskostnader har historiskt sett växt i takt med biståndsverksamheten. I budgetpropositionen har emellertid Sida inte erhållit ökade resurser i samma utsträckning som biståndet. ESV räknar därför med en lägre tillväxt i det svenska biståndet framöver än vad regeringen har föreslagit. Prognosen för 2006 har emellertid höjts med 2 miljarder kronor då UD förväntas öka bidragen till bland annat globalt utvecklingssamarbete. 13

Figur 6. Bistånd och Sida:s förvaltningskostnader 1995 2007 Index: 1995=100. Statsbudget ESV 250 230 210 190 170 150 130 110 90 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 250 230 210 190 170 150 130 110 90 250 230 210 190 170 150 130 110 90 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 250 230 210 190 170 150 130 110 90 Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet Sedan 1995 har biståndet och Sida:s förvaltningsutgifter vuxit i stort sett i samma takt. Regeringen har aviserat att biståndet 2006 ska uppgå till en procent av BNI, varför biståndsanslaget höjs kraftigt. Givet att Sidas andel av biståndsanslaget hålls oförändrat, bedöms dock inte en så kraftig ökning som sannolik. Effekter av flodvågskatastrofen i Sydostasien Utgifterna för staten i samband med tsunamin, bland annat för att transportera hem svenska medborgare, uppgår till minst 150 miljoner kronor 2005. Det är emellertid fortfarande oklart hur stora utgifterna slutligt blir då bland annat förhandlingar med försäkringsbolag ännu inte är klara. Flodvågskatastrofen har dock inte påverkat bedömningen av biståndsutgifterna i år. Det är ännu inte beslutat hur det svenska stödet till de drabbade länderna skall utformas och några extra medel har regeringen inte anslagit. Sannolikt kommer en omfördelning av biståndsverksamheten att ske utan att de sammanlagda utgifterna blir större. Före årsskiftet utgick ett visst bistånd i form av att ett antal biståndsorganisationer i katastrofområdet fick utnyttja resurser de tilldelats under 2004 men inte haft avsättning för. Färre asylsökande leder till lägre kostnader Under 2004 sjönk antalet nya asylsökande med 26 procent jämfört med 2003 och under januari 2005 var antalet det lägsta sedan år 2000. Även antalet asylsökande i mottagningssystemet minskar i takt med att inflödet sjunker från dagens 38 000 till 24 000 personer år 2008. De långa handläggningstiderna väntas också sjunka något. Takten i nedgången har varit starkare än ESV tidigare trodde och utgifterna har reviderats ner för hela perioden. 14

Figur 7. Antalet asylsökande per år och genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet 1999 2008. 45000 45000 40000 40000 35000 35000 30000 30000 25000 25000 20000 20000 15000 15000 10000 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 10000 Nya asylsökande Inskrivna i mottagningssystemet Antalet nya asylsökande sjönk med över 25 procent 2004. Nedgången fortsätter i år och beräknas sedan stabiliseras på en nivå strax under 20 000 personer per år. Detta får konsekvenser även för det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet samtidigt som Migrationsverkets ansträngningar för att korta väntetiderna får viss effekt. Ny instans- och processordning i utlänningsärenden Riksdagen har beslutat att Utlänningsnämnden skall läggas ned och ersättas av en ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU). Syftet är att stärka rättsäkerheten i främst asylärenden. En statlig utredare har i uppgift att lägga fram förslag under våren 2005 så att förändringen kan träda i kraft 2006. Eftersom något definitivt beslut ännu inte är fattat har några merkostnader för den nya ordningen inte beaktats i denna prognos. Ett flertal beräkningar över kostnaderna för den utvecklade instansordningen har gjorts av utrikesdepartementet, men flera osäkerhetsfaktorer finns. Lägre utgifter för tandvårdsförmåner År 2002 infördes ett högkostnadsskydd för protetik till personer som är 65 år och äldre. Efterfrågan var mycket stor, vilket medförde en kraftigare utgiftsökning än beräknat för tandvårdsförsäkringen. För att dämpa utvecklingen vidtogs ett flertal åtgärder 2004. Den viktigaste innebar att ersättningen till vårdgivarna inte får vara högre än folktandvårdens motsvarande prissättning. Bakgrunden var att sedan den fria prissättningen infördes 1999 hade priserna inom tandvården ökat kraftigt och under högkostnadsskyddets första år ökade priserna mer inom den privata tandvården än hos folktandvården. I samband med prisregleringen begränsades även rätten till ersättning för vissa specifika åtgärder inom protetik. Åtgärderna fick snabb effekt och ledde till att föregående års utgifter blev betydligt lägre än beräknat. Utgifterna för de statliga tandvårdsförmånerna beräknas ha kulminerat 2004, minska något i år och därefter stabiliseras på en något lägre nivå, knappt 3 miljarder kronor, de kommande åren. 15

Antalet sjukdagar sjunker långsammare Inflödet av nya sjukfall sjönk föregående år, vilket bidrog till att antalet sjukdagar minskade med 13 procent. Det minskade inflödet är delvis av teknisk karaktär: arbetsgivarnas sjuklöneansvar utökades från två till tre veckor. Utöver det var antalet övergångar från sjukskrivning till aktivitets- och sjukersättning högt. I slutet av året planade emellertid såväl inflödet som antal avslutade sjukskrivningsfall ut, vilket medförde att minskningen av antalet sjukdagar blev något lägre än beräknat. I år börjar nya regler gälla som innebär att arbetsgivarna betalar 15 procent av sjukpenningkostnaderna för heltidssjukskrivna anställda. Detta ska ge incitament till både rehabiliteringsinsatser och en övergång från hel- till deltidssjukskrivning, eftersom arbetsgivarna då slipper medfinansieringen. De ökade kostnaderna för arbetsgivarna ska alltså leda fram till ett färre antal nettosjukdagar och därmed lägre utgifter på statsbudgeten. Samtidigt återgår sjuklöneperioden till två veckor och ersättningsnivån till 80 procent. Det medför högre utgifter och kan även påverka antalet sjukpenningdagar i motsatt riktning. Figur 8. Antal nettodagar med sjukpenning Miljoner nettosjukdagar 110 Miljoner nettosjukdagar 110 90 90 70 70 50 50 30 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 30 Arbetsgivarnas medfinansieringsansvar av sjukpenningkostnaderna gör att antalet nettosjukdagar väntas minska de kommande åren. Minskningen kommer dock att avta till följd av den sjunkande arbetslösheten. Sammantaget räknar ESV med att de nya reglerna leder till en nedgång av antalet sjukdagar i år, dock inte av samma omfattning som föregående år. Även ett ökat fokus på dessa frågor bidrar. Eftersom minskningen av antalet sjukdagar bromsade in i slutet av 2004 är årets utveckling ändå osäker. Sannolikt kommer de ändrade reglerna successivt få en större effekt i takt med att arbetsgivarna hittar rutiner för rehabilitering och deltidsanställningar. På längre sikt kommer dock den sjunkande arbetslösheten att vara en stark motverkande kraft och minskningen av antalet sjukpenningdagar väntas därmed plana ut från och med nästa år. 16

Försäkringskassan en myndighet Den nya sammanhållna myndigheten för socialförsäkringarna, Försäkringskassan, är tänkt att leda till snabbare och bredare genomslag för styrsignaler. Nya arbetsmetoder förväntas därmed lättare ge effekt och antalet sjukdagar bör därmed minska. Några viktiga ändringar är: I samband med att ett sjukfall startar ska en prövning göras av rätten till sjukpenning. Utbetalningen börjar först efter att den försäkrade konstaterats ha rätt till sjukpenning. Avstämningsmöten ska hållas där den försäkrade, arbetsgivaren, läkare och försäkringskassan är med och utreder arbetsförmåga och behov av rehabilitering. Inom ett år ska ett ställningstagande göras om den försäkrade har rätt till aktivitetsoch sjukersättning. Samverkan mellan Försäkringskassan, Länsarbetsnämnderna, kommunerna och hälso- och sjukvården ska hjälpa särskilt utsatta grupper av sjukskrivna och öka antalet som får rehabilitering. Nationellt gemensamma arbetsmetoder, ska minska stora regionala skillnader på antalet sjukskrivningsdagar inom landet. Även övergångarna till aktivitets- och sjukersättning påverkas av medfinansieringen och beräknas fortsätta ligga på en hög nivå, dock inte lika hög som föregående år. Den stora övergången från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning minskar visserligen utgifterna för sjukpenningen men inte de totala utgifterna för ohälsan. På grund av regeländringarna och att arbetslösheten väntas minska relativt snabbt, är osäkerheten om hur utgifterna för ohälsan utvecklas mycket stor. Figur 9. Statens utgifter för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning 140 140 120 120 100 100 80 60 Aktivitets- och sjukersättning 80 60 40 20 Sjukpenning och rehabilitering 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0 Utgifterna för sjukpenning minskar något de kommande åren, men totalt ökar utgifterna för ohälsan. Det beror delvis på de många övergångarna från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning. Ökningen 2005 för aktivitets- och sjukersättningen beror främst på att ett bostadstillägg flyttats från utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. 17

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar i år En svagare efterfrågan på arbetskraft gör att den öppna arbetslösheten bedöms bli något högre (5,0 procent) såväl i år som nästa år jämfört med föregående prognos. Det är den främsta förklaringen till att utgifterna för arbetslöshetsersättning nu blir högre, men även en ökning av det genomsnittliga antalet dagar med inkomstrelaterad ersättning bidrar. Under slutet av 2004 började den öppna arbetslösheten minska som ett resultat av ett ökat antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I år utökas åtgärdsvolymerna enligt budgetpropositionen med ytterligare 5 000 personer till 111 000 personer, vilket motsvarar 2,5 procent av arbetskraften. Utgifterna för aktivitetsstöd ökar därför i år. Dessa volymer väntas sedan bestå under prognosperioden. Den främsta anledningen till att arbetslösheten bedöms sjunka i år är ökad offentlig sysselsättning till följd av det utökade sysselsättningsstödet till kommunerna. Detta belastar dock inte statsbudgetens utgifter utan redovisas i stället som ett avdrag på inkomstsidan. Nästa år bedöms sysselsättningen öka ytterligare och arbetslösheten minskar till 4,4 procent. Sysselsättningsökningen 2006 beräknas framför allt ske i näringslivet. Förutom det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner, som uppgår till 9 miljarder kronor i år, redovisas ytterligare två arbetsmarknadsrelaterade stöd på statsbudgetens inkomstsida: anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). Dessa tre stöd beräknas i år sammanlagt uppgå till 12,5 miljarder kronor. Anställningsstöd är en form av arbetsmarknadspolitiskt program. Det lämnas till arbetsgivare genom en kreditering av skattekontot för att underlätta anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Stödet kan också lämnas för anställning av personer som är långtidssjukskrivna. I år beräknas detta stöd öka med över en halv miljard kronor och beräknas uppgå till knappt 3 miljarder kronor. Detta bidrar till att minska trycket på de stödformer som finansieras på statsbudgetens utgiftssida. De extra medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Arbetsmarknadsstyrelsen har begärt i sitt budgetunderlag ingår inte i denna prognos. Bönder får vänta på pengar igen Årets utgiftsbegränsningar får stort genomslag för jordbrukssektorn i form av senarelagda utbetalningar. Det nya gårdsstödet som införts i år, som bl.a. ersätter arealstödet, utbetalas först 2006. Med nuvarande beslut om utgiftsbegränsningar i regleringsbreven kommer även sammantaget 2 miljarder kronor av årets utbetalningar av landsbygdsstöd och djurbidrag att behöva flyttas till år 2006. 18

Jordbruket budgetregulator Utbetalningar av arealersättningar och djurbidrag har flyttats över årsskiften ett flertal gånger under senare år. Ett års arealersättning uppgår till 4 miljarder kronor. Arealersättningen för år 2000 flyttades till 2001. Nästa utbetalning, gällande bidragsåret 2001, som först var tänkt att ske januari 2002 återlades till december 2001 så att det detta år blev två utbetalningar av arealersättning. År 2002 gjordes utbetalningen i december, men år 2003 flyttades utbetalningen igen till januari 2004. Därmed gjordes ingen utbetalning av arealersättning under 2003. I 2004 års ekonomiska vårproposition föreslogs begränsningar som innebar att 0,9 miljarder kronor i djurbidrag som skulle betalas ut i november 2004 försköts till januari 2005. Vidare flyttades miljöersättningar för landsbygdens miljö och struktur på totalt 1,4 miljarder kronor från november och december 2004 till januari 2005. Eftersom 2003 års arealersättning flyttats till januari 2004 fanns det heller inget utrymme för 2004 års arealersättning, som utbetalades i januari 2005. Det nya gårdsstödet, som bl.a. ersätter arealersättningen, införs i år men betalas ut 2006. På grund av utgiftsbegränsningar i 2005 års regleringsbrev måste drygt 2 miljarder kronor av årets utbetalningar av landsbygdsstöd och djurbidrag flyttas vidare till 2006. De engångseffekter som uppstår till följd av dessa flyttningar beaktas vid beräkning av det underliggande budgetsaldot (se appendix). Stöd till skogsägare med anledning av orkanen Gudrun i södra Sverige Den orkan som i början av året drog fram över södra Sverige orsakade mycket stora materiella skador i form av stormfälld skog. Regeringen presenterade den 4 februari ett antal åtgärder för att bland annat så snabbt som möjligt få ut virket ur skogen. Förslagens mer exakta konstruktion och finansiering är ännu inte kända och har därför inte beaktats i denna prognos. Stöden beräknas sammanlagt komma att uppgå till drygt en miljard kronor under 2005 och 2006. Räntekostnaderna stiger långsammare Underskotten i statsbudgeten under prognosperioden 2005 2008 uppgår till drygt 120 miljarder kronor. Den större statsskuld som följer av detta och allt högre räntenivåer från 2005 medför att räntekostnaderna ökar från i år, efter att ha minskat under flera år. Tillsammans med underskotten 2003 och 2004, nästan 100 miljarder kronor, medför det en statsskuld 2008 som är drygt 220 miljarder kronor större. Detta leder till 8 miljarder kronor i högre räntor 2008 än med en budget i balans 2003 2008. Underskotten under prognosperioden svarar för hälften av detta belopp. 19

Figur 10. Räntor på statsskulden 1998 2008 120 100 80 60 40 20 120 100 80 60 40 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) 0 Räntekostnaderna var som lägst förra året. Därefter ökar de till följd av den stigande statsskulden och allt högre räntenivåer. Ränteutgifterna minskar tillfälligt i år till följd av stora valutakursvinster på förfallande dollarlån. Såväl utgifter som kostnader för räntor har reviderats ned 2005 2007 i förhållande till föregående prognos. Förklaringarna är främst: Lägre räntor: Den långa räntan har reviderats ned med i genomsnitt 0,3 procentenheter under prognosperioden, och den korta med 0,5 procentenheter. Starkare krona: Kronans värde har reviderats upp, främst i förhållande till dollarn. I genomsnitt har dollarkursen sänkts med 45 öre under prognosperioden. Mindre underskott 2005: I år är saldot 15 miljarder kronor bättre. Sammanlagt för perioden 2005 2008 är dock skillnaden endast 5 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nettoutlåning Ökade lån för infrastruktur nästa år Banverkets lån för infrastrukturinvesteringar revideras ned i år. I stället revideras de upp kommande år och särskilt mycket nästa år, då upplåning för prioriterade projekt ökar. Även Vägverket beräknas låna mer för sådana projekt. Såväl Banverket som Vägverket amorterar i år betydande belopp av tidigare upplåning, den så kallade närtidssatsningen, vilket gör att effekten på nettoutlåningen i år endast är marginell. Kontot för individuellt kompetenssparande skulle enligt budgetpropositionen ha avslutats 2004. Detta genomfördes emellertid inte och väntas därför ske i år. De insatta medlen, 6 miljarder kronor, återförs till statskassan. Detta påverkar dock inte statens lånebehov. Eftersom återföringen inte beräknas redovisas på inkomsttitel uppkommer en negativ kassamässig korrigering på samma belopp. Statens fastighetsverk har i år lånat för att överta Försäkringskassornas fastigheter. Detta påverkar dock inte lånebehovet eftersom samma belopp ska inlevereras på inkomsttiteln Amortering av statskapital. Beloppet är emellertid lägre än tidigare bedömning. 20

Realekonomisk fördelning Sedan föregående prognos har vissa större förändringar i den realekonomiska fördelningen skett. Transfereringarna bedöms nu bli lägre 2005 men högre kommande år. De största förändringarna gäller transfereringar till hushåll och företag. Statens konsumtionsutgifter och ränteutgifterna blir lägre i stort sett varje år. Investeringsverksamheten däremot ökar kraftigare under perioden. Tabell 5. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 2004 2008 Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 04:4 Förändring från föregående år (procent) Realekonomisk art 2004 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 Transfereringar 507,1 510,8 507,2 529,8 541,0 554,2-3,9 5,9 0,5 0,5 0,0 4,5 2,1 2,4 varav till Hushållssektorn 295,2 301,8 299,7 308,2 314,2 323,4 0,1-2,5-6,7-6,7 1,5 2,8 1,9 2,9 Kommunala sektorn 111,5 100,2 100,1 105,8 111,5 110,5-0,6 1,8 0,5 0,5-10,2 5,7 5,4-0,9 Företagssektorn 26,0 28,8 28,3 32,0 28,5 29,4-3,0 2,0 0,2 0,2 8,7 13,1-10,9 3,1 Ålderspensionssystemet 27,5 29,8 30,1 30,3 31,3 32,5-0,1 2,8 5,5 6,2 9,4 0,8 3,3 3,7 Statliga ideella organisationer 2,8 3,0 2,9 3,2 3,5 4,1 0,0 0,0 0,0-0,1 4,2 9,9 9,9 17,5 Internationell verksamhet 44,1 47,2 46,2 50,4 52,0 54,3-0,3 1,8 1,0 0,3 4,6 9,0 3,3 4,3 varav till EU-institutioner 25,5 26,7 26,2 27,6 28,7 30,1-0,7-0,3-0,6-0,5 2,5 5,4 4,1 4,9 Konsumtionsutgifter 156,6 163,9 161,0 165,8 165,4 169,1-4,6 0,7-1,8-2,2 2,9 2,9-0,2 2,2 varav Löner inklusive sociala avgifter 84,1 89,0 85,8 87,3 88,4 90,7-4,1-3,6-3,7-3,8 2,1 1,7 1,3 2,6 Omkostnader för konsumtion 42,3 41,7 44,6 46,7 45,7 46,5 3,5 5,8 4,7 4,7 5,4 4,6-2,1 1,8 Lokaler 14,2 14,9 14,3 14,5 14,6 15,0-0,9-0,9-0,9-0,9 0,8 1,2 0,6 2,6 Utgifter för försvarsändamål 9,0 10,7 9,2 10,3 9,6 9,7-3,1-0,6-1,8-2,0 2,7 12,1-6,9 1,0 Sociala naturaförmåner 7,0 7,7 7,1 7,0 7,1 7,2-0,1-0,1-0,1-0,1 1,2-0,7 1,1 1,6 Investeringsverksamhet 13,0 12,1 14,6 15,2 16,2 16,7 2,8 2,9 3,3 3,2 12,3 4,4 6,1 3,3 Räntor 59,2 45,6 42,4 53,7 57,4 64,0-2,4-3,6-2,0 0,4-28,4 26,6 6,9 11,5 varav Räntor på statsskulden 52,6 38,6 35,8 47,1 50,3 55,9-1,7-2,9-1,0 1,5-31,9 31,6 6,8 11,1 Finansiella transaktioner 4,8 5,6 5,4 5,6 5,8 6,0-1,0-1,0-1,0-1,0 11,0 3,5 4,6 2,5 Summa utgiftsområden 740,7 738,0 730,6 770,1 785,8 809,9-9,3 4,9-0,9 0,9-1,4 5,4 2,0 3,1 SB=Statsbudget, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos) Transfereringarna ökar under perioden med 9 procent och håller samma ökningstakt som statsbudgetens utgifter totalt. Tendensen är att hushållens andel av transfereringarna minskar något medan kommunernas och den internationella verksamhetens andel ökar. Transfereringarnas andel av statsbudgeten ligger under hela perioden strax under 70 procent med endast små variationer mellan åren. Utgifterna för konsumtion ökar något under perioden. Även investeringsverksamheten ökar. Ränteutgifterna minskar däremot tillfälligt i år för att sedan växa i takt med den stigande statsskulden och allt högre räntenivåer. Den realekonomiska fördelningen grupperar statsbudgetens utgifter efter typ av utgifter, i stället för efter anslag och utgiftsområden 1. En realekonomisk indelning är särskilt användbar vid analys över tiden och vid jämförelser mellan olika länder. 1 Prognosen för den realekonomiska fördelningen av statsbudgeten 2004 2008 är främst baserad på myndigheternas inrapporterade utfall för anslagen under 2004. Utfall avseende den realekonomiska fördelningen av anslag inrapporteras kvartalsvis och redovisas från myndigheterna tre veckor efter utgående kvartal. 21

Inkomster Statens inkomster är i hög grad konjunkturberoende. En stark tillväxt visar sig snart i form av ökande skatteinbetalningar från både hushåll och företag. De kommande årens goda ekonomiska utveckling med stigande sysselsättning och konsumtion ger därför en stabil tillväxt i statens inkomster. Periodiserad redovisning av skatter Tabell 6. Periodiserade inkomstskatter 2003 2008 Utfall Prognos Diff. fr. BP 04:4 Diff. fr. Bprop. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 Hushåll 1 386,5 402,6 414,2 435,8 459,2 481,4-2,5-0,8 0,2 2,2-2,3-6,8-4,1-0,4 6,3 varav: Kommunal skatt 403,1 420,3 437,5 459,6 482,9 505,9-0,4-0,6-0,6 0,3-0,6-1,8 0,7 4,6 9,8 Statlig skatt 32,7 33,8 35,4 37,9 40,4 42,2-0,1-0,1 0,3 0,6 0,4-0,5-2,1-1,7-0,7 Skatt på kapital 6,7 8,3 11,1 10,7 11,3 12,5-1,7 0,1 0,4 0,8 1,2-4,2-2,4-2,5-1,7 Reduktioner m.m. -56,0-59,8-69,9-72,4-75,4-79,1-0,2-0,2 0,1 0,6-3,2-0,3-0,4-0,8-1,2 Kyrko- och begravningsavgift 13,3 13,4 14,0 14,7 15,4 16,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1-0,2-0,1 0,1 0,3 Företag 61,2 77,4 79,0 80,7 85,2 87,9 4,1 2,4 0,4 0,5-0,2 13,4 8,7 2,8 0,5 varav: Inkomstskatt 48,9 65,6 66,3 67,4 69,0 70,5 4,1 2,2 1,5 1,0 0,3 13,9 8,7 4,4 1,0 Avkastningsskatt 12,3 11,8 12,7 13,3 16,1 17,4 0,0 0,2-1,1-0,6-0,5-0,5 0,0-1,6-0,6 BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos), Bprop.=Budgetpropositionen för 2005. 1 Hushållens inkomstskatt är exklusive kyrko- och begravningsavgift. Lägre reavinster dämpar skatteintäkterna från hushållen Med undantag för kapitalskatten har inga större förändringar skett i bedömningen av hushållens inkomstskatter avseende 2004 och 2005 sedan föregående prognos. Kompletteringsbetalningarna för hushållen under årets första månader har varit lägre än prognostiserat, vilket indikerar att reavinsterna under förra året utvecklats svagare än vad ESV tidigare räknade med. Detta har föranlett en nedrevidering av inkomsterna från kapitalskatten 2004. Den marginella sänkningen av prognosen 2005 grundas på ett flertal mindre förändringar i den makroekonomiska bilden som alla verkar i samma riktning. Lönesumman för 2004 har reviderats ner något jämfört med föregående prognos. Med bibehållen utvecklingstakt under de följande åren bidrar den lägre lönesumman 2004 till en lägre slutskatt även för perioden 2005 2008. Dessutom väntas även pensionerna bli något lägre än tidigare beräknat. Det beror främst på en förändrad bild av utvecklingen inom aktivitets- och sjukersättningen. Till detta ska också läggas smärre nedjusteringar av vissa andra skattepliktiga transfereringar, vilka sammantaget leder till att skatteintäkterna beräknas bli något lägre 2005 än i föregående prognos. Under perioden 2006 2008 väntas inflationen bli lägre än tidigare beräknat. Det ökar intäkterna från den statliga och kommunala inkomstskatten eftersom grundavdraget och skiktgränserna för statlig inkomstskatt är kopplade till prisutvecklingen via prisbasbeloppet och KPI. Effekten motverkas dock delvis av att lönesumman, pensionerna och vissa skattepliktiga transfereringar överlag har reviderats ner jämfört med föregående beräkning för samma period. Detta bidrar till att hålla nere skatteintäkterna även under de kommande åren. 22

I år väntas lönesumman öka med 4,7 procent. Det är en förhållandevis kraftig ökning jämfört med 2004. Utfallet hittills i år pekar emellertid på en blygsammare ökningstakt men det är ännu tidigt att dra några säkra slutsatser utifrån det utfall som finns att tillgå. Om lönesumman skulle bli en procentenhet lägre i år innebär det ca 5 miljarder kronor i lägre inkomster från hushållens inkomstskatt och socialavgifter. 2004 var ett rekordstarkt år för företagen Företagens årsredovisningar ger en tydlig bild av 2004 som ett rekordår. Inte sedan 2000 har vinsterna varit högre. Framför allt exportföretagen gjorde stora vinster. Figur 11. Utveckling av företagens skatt och resultat 1998-2004 350 350 300 300 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 0 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Resultat efter finansnetto Företagsskatt Prognos Vinstutvecklingen har varit stark under både 2003 och 2004. Diagrammet illustrerar även den stora rörligheten i företagens resultat mellan åren samt hur skatterna följer resultaten fast med mindre svängningar. Skillnaderna i rörlighet mellan skatt och resultat förklaras främst genom företagens möjligheter att göra skattemässiga justeringar. Anm: Figuren baseras på ett urval av företag från A-listan, O-listan och Attract 40 vilka tillsammans utgör ca 70-80 % av skatteunderlaget. Även skatteuppbörden under året tyder på en hög slutskatt i form av stora inbetalningar av preliminärskatt och små jämkningar. Stora kompletteringsbetalningar avseende 2004 bekräftar bilden av en hög slutskatt. Företagen bedöms dessutom ha små förlustavdrag att kvitta sina vinster mot varför en större andel än vanligt betalas in som inkomstskatt. Slutskatten för 2004 kommer därför med största sannolikhet att bli avsevärt högre än de närmast föregående åren och ännu lite högre än i föregående prognos. och ingen avmattning i sikte Den starka konjunkturen håller i sig och företagen spås gå ytterligare ett gynnsamt år till mötes. Dock kan man skönja en avmattning i den starka exporten som hittills drivit konjunkturen. Det beror i stor utsträckning på att kronan har stärkts och att dollarkursen har fortsatt att sjunka. 23

Företagen har börjat investera och investeringarna ökar markant det kommande året. Produktionsökningar har hittills tillkommit genom ökad produktivitet. För fortsatta produktionsökningar krävs sannolikt mer arbetskraft och företagen väntas börja anställa under 2005 och i allt större utsträckning under 2006. Fler anställda innebär dock oftast att en större del av företagens intäkter tas i anspråk av personalkostnader, dvs. att löneandelen ökar. Den inhemska efterfrågan ökar under prognosperioden till följd av fortsatt låga räntor samtidigt som sysselsättningen tar fart. Detta håller tillväxten på en hög nivå. Sammantaget är starka resultat att vänta från företagen även under 2005 och de närmast följande åren, trots att högre lönekostnader i samband med den ökade sysselsättningen sannolikt kommer att verka dämpande på företagens vinster. Kassamässig redovisning av inkomster Tabell 7. Kassamässig redovisning av statsbudgetens inkomster 2004-2008 Utfall SB Prognos Diff från BP 04:4 Diff från SB/Bprop. Inkomsttyp / inkomsttitel 2004 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 1000 Skatter m.m. 637,0 640,1 649,9 676,9 715,4 744,0-0,1-1,1 0,4-4,3 9,7 6,8 8,9 1100 Skatt på inkomst 45,7 55,8 67,6 69,3 72,0 70,0-0,2 0,2 1,6-3,2 11,8 8,0 3,4 Fysiska personers inkomstskatt, netto -26,9-15,1-21,5-20,7-22,6-23,5-6,0-0,8 1,1-3,4-6,4-0,4 0,4 Juridiska personers inkomstskatt, netto 67,2 66,0 82,7 83,9 88,5 88,0 4,4 0,0-0,4-0,3 16,7 7,3 2,3 Övriga inkomstskatter 5,4 4,9 6,5 6,1 6,0 5,6 1,4 1,0 0,9 0,5 1,6 1,0 0,7 1200 Socialavgifter och löneskatter 266,0 276,4 275,4 289,1 303,4 318,3-0,8-0,7-0,8-0,8-1,0 1,0 4,3 1300 Skatt på egendom 37,1 37,7 37,2 37,0 36,5 38,3 0,4 0,3 0,2 0,5-0,4-0,9-1,4 Fastighetsskatt 23,5 24,6 24,0 24,7 25,2 26,6 0,0 0,0 0,0 0,0-0,6-0,5-0,5 1400 Skatt på varor och tjänster 308,9 326,0 323,6 336,4 351,1 365,7-1,1-1,0-1,2-1,7-2,4-1,5 1,2 Mervärdesskatt, netto 213,2 222,9 221,8 233,2 246,4 258,5-0,9-0,6-0,5-1,0-1,1 1,0 4,8 Tobaksskatt 8,2 8,4 8,2 8,3 8,3 8,4-0,1-0,1-0,1-0,1-0,2-0,3-0,4 Alkoholskatt 10,2 10,8 10,0 10,1 10,2 10,2-0,2-0,2-0,2-0,2-0,8-1,1-1,4 Energiskatt 60,5 65,1 65,0 65,6 67,2 69,0-0,4-0,8-1,1-1,2-0,1-1,2-1,8 Skatt på vägtrafik 8,8 10,5 10,4 10,8 10,4 10,5 0,2 0,4 0,4 0,4 0,0 0,1 0,1 Skatt på import m.m. 3,8 4,1 4,0 4,3 4,6 4,9 0,4 0,4 0,4 0,5 0,0 0,0 0,1 Övrig skatt på varor och tjänster 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 4,2-0,1-0,1-0,2-0,2 0,0-0,1-0,1 1500 Utjämn.avgift och kompensation för moms -5,8-33,5-32,4-33,7-34,7-35,8 0,4 0,2 0,6 0,6 1,0 1,1 1,4 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto -5,5-6,5-5,6-6,6-6,3-6,6 1,3 0,0 0,1 0,2 0,9-0,5 0,5 1700 Nedsättning av skatter -9,5-15,8-15,9-14,6-6,7-5,9-0,1-0,1-0,1 0,2-0,1-0,3-0,4 2000 Inkomster av statens verksamhet 35,1 35,4 37,9 33,7 31,9 30,1 3,8 2,0 0,8 0,3 2,4 0,0-1,2 Inkomster av statens aktier 7,6 9,9 11,3 9,6 8,4 7,5 3,5 1,6 0,4-0,6 1,5-0,3-1,5 3000 Inkomster av försåld egendom 0,1 15,0 6,5 4,5 4,5 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0-8,5-10,5-10,5 4000 Återbetalning av lån 2,4 2,4 2,2 2,1 2,0 1,9-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,3 7,6 9,0 8,3 8,2 8,5-1,3-0,6-0,7-0,5 1,4 0,9 1,2 6000 Bidrag m.m. från EU 11,6 11,8 11,6 12,5 10,6 10,5 0,0 0,4-1,2-0,9-0,2 0,7-0,7 Totala inkomster 694,4 712,3 717,0 738,0 772,6 795,0 4,3 0,7-1,0-5,5 4,7-2,2-2,5 Totala utgifter 747,8 750,7 740,2 784,8 799,5 822,4-10,7 4,9-1,5 1,2-10,5-7,1-12,8 Budgetsaldo -53,3-38,4-23,2-46,8-26,9-27,4 15,0-4,2 0,5-6,7 15,2 4,9 10,3 SB=Statsbudget för 2005, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för 2006-2007 i Budgetpropositionen för 2005. Anm. Regeringen budgeterar schablonmässigt med försäljning av statlig egendom om 15 miljarder kronor årligen. ESV har som princip att invänta beslut om försäljningar innan sådana inkomster tas med i prognosen. 24

Lägre reavinster och preliminärskatt Det försämrade nettot på Fysiska personers inkomstskatt beror dels på lägre preliminärskatteinbetalningar till följd av att lönesumman, pensionerna samt vissa skattepliktiga transfereringar reviderats ner 2005, dels på en lägre prognos för reavinsterna 2004. Dessutom har utfallet för årets första månader varit lågt. Till detta kommer att årets kommunalskatteutbetalningar höjts något sedan preliminära medel för 2005 och slutavräkningen för 2003 fastställts. Främst är det slutavräkningen för kyrkan som skiljer sig från föregående prognos. Allt annat lika innebär de högre utbetalningarna ett försämrat netto. Fortsatt höga preliminärskatter från företagen Inbetalningarna av preliminärskatt under förra året blev något högre än väntat och bekräftar därmed de höga förväntningar som ställts på 2004 i de senaste prognoserna. Låga jämkningar indikerar att höga skatteinbetalningar är att vänta även under 2005. Både den inbetalda preliminärskatten under årets första två månader och kompletteringsbetalningarna som betalades in i februari i år, men som avser 2004, har varit högre än väntat. Lägre privat konsumtion sänker momsinkomsterna En lägre tillväxt i privat konsumtion och svagare prisutveckling leder till att momsinkomsterna blir något lägre än i föregående prognos. Konsumtionen fortsätter att utvecklas svagare åren framöver, vilket resulterar i lägre momsinkomster även under perioden 2006 2008. Ökade investeringar och större förbrukning i vissa företag som saknar avdragsrätt motverkar visserligen till en del denna minskning i momsinkomster. Energiskattehöjningar och högt råoljepris ger effekt Under 2003 och 2004 minskade den beskattningsbara energiförbrukningen. Trots det ökade energiskatteinkomsterna (energi- och koldioxidskatt) med drygt 5 miljarder kronor till totalt 62 miljarder kronor. Förklaringen är att skattesatserna under samma period höjts med motsvarande 5 miljarder kronor som ett led i den så kallade gröna skatteväxlingen, och därtill räknats upp med KPI-utvecklingen motsvarande ytterligare drygt 2 miljarder kronor. Men den underliggande utvecklingen av energiskatterna var alltså negativ både år 2003 och 2004 trots en ökad ekonomisk aktivitet. Även om årsmedeltemperaturen var lägre än normalt och därmed påverkade energiförbrukningen, är det troligt att de högre energiskatterna, i kombination med högre råvarupriser på främst olja under senare år, i allt högre grad påverkar hushållens och servicesektorns energikonsumtion. Även sett i ett längre perspektiv tenderar bostads- och servicesektorns energianvändning att minska något. Nuvarande prognos för energiskatterna baseras på att energianvändningen ändå kommer att öka något de närmaste åren, främst som en följd av att aktiviteten i ekonomin ökar. Ökningen i energiförbrukning blir dock svagare än vad som tidigare antagits. Därtill kommer att uppräkningen av skattesatserna med konsumentprisindex som sker enligt nuvarande regelverk också blir något lägre än i föregående prognos. Energiskatteinkomsterna blir totalt drygt 3 miljarder kronor lägre under prognosperioden och uppgår till knappt 70 miljarder kronor 2008. Några nya skattehöjningar finns inte med i prognosen. 25

Svag utveckling av energiskattebaserna Den svenska energianvändningen brukar grovt delas in i tre sektorer: industri, bostäder och service samt inrikes transporter. Eftersom industrin till stora delar är undantagen från energiskatt finns den egentliga skattebasen inom bostads- och servicesektorn samt transportsektorn. Den totala energianvändningen inom bostads- och servicesektorn har varit någorlunda konstant under perioden 1970 2004. Det finns t.o.m. en tendens till viss minskning, både om man mäter faktisk och temperaturkorrigerad användning. Särskilt gäller detta perioden 1990 2004. Fördelningen mellan olika energislag har dock förändrats kraftigt, främst genom att olja ersatts av el och fjärrvärme för uppvärmningsändamål. Till bostads- och servicesektorn räknas bostäder, lokaler, fritidshus, byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk, el- och vattenverk. Den sedan 1970 i stort sett oförändrade energiförbrukningen inom denna sektor ska bl.a. ses i ljuset av att antalet bostäder under samma period ökat med 40 procent, den privata konsumtionen ökat med ca 70 procent och befolkningen ökat med drygt 11 procent, eller 930 000 personer. Figur 12 Total energianvändning i bostads- och servicesektorn 1970 2004 TWh 180 TWh 180 160 160 140 140 Trend 120 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 120 Källa: SCB och Statens energimyndighet Det finns flera skäl som talar för en oförändrad eller mycket begränsad ökning av energiförbrukningen i beskattade sektorer även ett antal år framöver: Råoljepriset förefaller ha etablerat sig på en högre nivå, även om det kommer att falla tillbaka från rekordnivåerna. Ökad internationell efterfrågan i kombination med viss osäkerhet om utbudet bidrar till att hålla priserna uppe. Vidare är det är enligt vissa bedömare sannolikt att råpriset på el stiger från år 2006, vilket kommer att dämpa konsumtionen och därmed energiskatteinkomsterna. Det förefaller allt mer rimligt att hushållen inte längre kan betraktas som prisokänsliga vid de prisnivåer som vissa energislag nu uppnått på grund av skatte- och prishöjningar. I transportsektorn finns en tendens att billigare diesel tankas utomlands och att svenska åkare ersätts av utländska. I takt med att bilparken förnyas ökar antalet bränslesnåla bilar. Hushållens och bostadssektorns energisparåtgärder tycks för närvarande slå igenom i högre takt, till exempel genom byte till värmepumpar, biobränsle och fjärrvärme. Oro för framtida höga priser på el och olja påskyndar övergången till andra energilösningar. Bättre isolering, lågenergilampor, effektivare oljepannor, nya energisnåla vitvaror m.m. bidrar också till att minska energianvändningen. Nybyggnationen har varit låg under hela 1990-talet, och även om en viss ökning nu kan noteras bidrar inte nybyggnationen, med moderna värmesystem, till någon större ökning av den totala energianvändningen. Den underliggande utvecklingen av energiskatt var negativ 2003 (-0,6 mdr kr) och relativt kraftigt negativ 2004 (-1,9 mdr kr). 26

Vinstlyft ger högre aktieutdelning Inkomsterna av statens aktier ökar kraftigt i år till följd av förbättrade resultat i de statligt ägda bolagen. Bland annat föreslås en höjning av Vattenfalls utdelning från 2,4 till 5,6 miljarder kronor. Högre utdelning märks också i börsnoterade TeliaSonera och Nordea, där staten är delägare. Tillsammans svarar de tre bolagen för tre fjärdedelar av statens aktieinkomster som i år beräknas uppgå till drygt 11 miljarder kronor. Prognosen bygger främst på de utdelningsförslag som lämnats av bolagens styrelser. Beslutet att stänga Barsebäcks andra reaktor i maj 2005 antas reducera Vattenfalls föreslagna utdelning, eftersom bolaget ska kompenseras för dess andel av den uteblivna elproduktionen. Den statliga ersättningen väntas utgå från samma principer som vid avställningen av Barsebäck 1 och har schablonmässigt beräknats till 2,9 miljarder kronor fördelat på fyra år. Ersättningens storlek är föremål för förhandling under våren. På längre sikt är utvecklingen av statens aktieinkomster mycket svårbedömd. Det som styr utvecklingen är bolagens vinstutveckling, utdelningspolicy och kapitalbehov. Utdelningen från Vattenfall bedöms till exempel minska eftersom den nu ligger väl över bolagets långsiktiga mål om 33 procent av resultatet. För övriga bolag väntas de höga utdelningsnivåerna kulminera 2006 för att sedan sjunka mot slutet av prognosperioden. Staten deltar i Nordeas återköpsprogram Staten säljer i år aktier i Nordea till ett beräknat belopp om 2 miljarder kronor. Syftet med försäljningen är att statens ägarandel inte ska öka när bolagets återköpsprogram har genomförts utan kvarstå på 19,5 procent. TeliaSonera har meddelat sin avsikt att totalt överföra 30 miljarder kronor till aktieägarna genom återköp under 2005 2007. Även i det fallet har ESV bedömt att staten deltar i återköpen och behåller sin ägarandel om 45 procent av aktierna i bolaget, vilket ger försäljningsinkomster om 4,5 miljarder per år under perioden. 27

Beräkningsförutsättningar De makroekonomiska förutsättningarna för denna budgetprognos bygger på Konjunkturinstitutets decemberprognos. Bilden är fortsatt ljus åren framöver och den ekonomiska aktiviteten växer starkt. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar under prognosperioden. Inflationstrycket har reviderats ned något sedan föregående prognostillfälle. Det leder till att även ränteuppgången under högkonjunkturen inte förväntas bli lika stor. Tabell 8. Makroekonomiska förutsättningar 2005 2008 Prognos Diff föreg progn Diff från Bprop 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 3,2 2,8 2,4 2,3-0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 0,3 0,1 Lönesumma (lp) 4,7 5,3 5,3 4,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 1,1 1,3 Arbetade timmar (miljontal) 1,1 0,7 0,3-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0-0,1 Timlön 3,6 4,6 5,0 4,9 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 1,1 1,5 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 4,1 4,9 5,5 5,3-0,6-0,3-0,3-0,3-0,2 0,9 1,4 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) 2,7 3,2 3,5 3,3-0,4-0,2 0,0 0,0 0,0 1,2 1,5 KPI 1,1 2,3 2,7 2,2-0,6-0,2-0,3-0,3-0,3 0,3 0,7 Antal sysselsatta (tusental) 0,6 1,0 0,4 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0-0,2 0,2-0,3 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 5,0 4,4 4,0 4,1 0,1 0,1 0,0 0,0-0,1 0,0-0,2 3-mån ränta, procent 1 2,2 3,3 4,4 4,6-0,5-0,5-0,5-0,5-0,8-0,5 0,0 5-års ränta, procent 4,2 4,9 5,1 5,1-0,4-0,3-0,2-0,2-0,3 0,1 0,1 Prisbasbelopp, tkr 39,4 40 40,9 42,2 0,0-0,2-0,3-0,2 0,0 0,0 0,1 fp=fasta priser, lp=löpande priser, Bprop=Regeringens prognos i budgetproposition för 2005, BP 04:4 = ESV:s budgetprognos 2004:4 1 Regeringens prognos avser 6-månaders ränta. 28

Appendix 29

Budgetprognos 2005:6 Appendix 1. Statsskulden 1980 2008 Okonsoliderad statsskuld Procent av BNP 1 600 80 1 400 70 1 200 60 1 000 50 800 40 600 30 400 20 200 10 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Okonsoliderad statsskuld Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 0 Statsskulden ökar med drygt 220 miljarder kronor till följd av underskotten under perioden 2003-2008. I procent av BNP minskar emellertid skulden långsamt. Den konsoliderade skuldkvoten beräknas liksom i föregående prognos sjunka till 44 procent 2008. Anm. Förändringen av statsskulden som andel av BNP (skuldkvoten) påverkas av flera faktorer. De sammanfattas förenklat i den så kalllade skuldekvationen, se Budgetprognos 2004:2 sid 11-16 2003 1 2004 2005 2006 2007 2008 Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 204 1 229 1 257 1 290 1 335 1 362 Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 229 1 257 1 290 1 335 1 362 1 388 Förändring 24 29 33 45 26 27 Budgetsaldo -46-53 -23-47 -27-27 Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP 50,4% 49,4% 48,4% 47,8% 46,6% 45,5% Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 48,6% 47,7% 46,8% 46,2% 45,0% 44,0% 1 Till följd av ändrat skuldbegrepp från och med 2003 är skulden 44 miljarder kronor högre vid ingången av 2003 än vid utgången av 2002 (motsvarande 1,8 procent av BNP). Här redovisas som huvudbegrepp den okonsoliderade statsskulden, det vill säga utan eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper. Detta skuldbegrepp är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Från och med 2002 är den konsoliderade statsskulden, alltså efter det att statliga myndigheters innehav räknats bort, cirka 40 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade skulden (motsvarande 1,7 procent av BNP). Det konsoliderade begreppet är lämpligt att använda när skulden sätts i relation till BNP. Före 2002 var det statliga innehavet av statspapper relativt marginellt. Under andra halvåret 2002 ökade statens innehav då några myndigheter omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till statspapper. Se vidare temaavsnittet i Budgetprognos 2003:1 Nya statsskuldsbegrepp 2003 samt Underlag till årsredovisning för staten 2004. 30

Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2003-2008 Miljoner kronor Utfall SB Prognos Diff fr. Bp 04:4 2003 2004 2005 1 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 Kassamässig korrigering: Ränteperiodisering 223 23 0 0 0 0 0 0 0 0 Överföring från AP-fonden -13 728-3 975-1 891-1 891 0 0 0 0 0 0 0 Förfallande bostadsobligationer -12 663-3 624-1 866 0 0 0 0 0 0 0 Kupongräntor, bostadsobligationer -1 065-351 -25 0 0 0 0 0 0 0 Arealersättning 4 000 0 Djurbidrag 490 Förskott EU-avgift 3 243 0 Individuellt kompetenssparande -5 950-5 950 Senareläggning EU-avgift 2 535-2 535 Övrigt -3 757 2729 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt -7 484-3 268-1 891-7 841 0 0 0-5 950 0 0 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning: 0 0 0 Premiepensionsmedel, inbetalning -22 246-21 414-24 800-24 900-25 800-27 000-28 400 100-100 -100 200 Premiepensionsmedel, utbetalning 21 493 22 167 23 000 23 200 24 000 25 400 26 400 200 0 0 100 PPM, uttag för köp av statsobligationer 900-35 CSN, studielån 9 094 8 418 8 700 8 000 7 500 7 400 7 600-700 -900-700 -400 Investeringslån till myndigheter 759 282 600 600 700 700-300 -300-300 -300 Myndigheternas räntekonton 2 167-3 263 0 0 0 0 0 0 0 0 Konton för kommunmoms 4 505 206 Jordbruksverkets EU-konton -4 237-1 345 RGK:s garantireserv -241-155 -300-375 -350-350 100 100 100 100 BKN:s garantireserv -234-92 -150-150 -150-150 -10 0 0 0 Venantius garantireserv -16-12 -15-15 -15-15 0 0 0 0 Insättningsgaranti 428-156 Kärnavfallsfonden 1 103 690 Individuellt kompetenssparande -2 300-1 150 5 950 5 950 0 0 0 Vinstmedel Svenska Spel AB 200 150 Banverkets infrastrukturlån 1 666 1 773 100 2 800 2 700 2 600-900 1 000 300 200 Vägverkets infrastrukturlån 1 733 1 431-400 1 200 1 600 1 100 400 500 100 0 Lån till Botniabanan 1 215 2 015 3 000 3 000 2 500 2 000-500 -300 0 400 Affärsverket Statens järnvägar -1 555-280 Omstrukturering av statliga bolag inkl. ränta -252 242 0 Kapitaltillskott SJ AB 1 555 300 Kapitaltillskott Teracom AB 500 Extra utdelning Stattum AB -1 000 Extra utdelning Sveaskog AB -600 Extra utdelning Vattenfall AB -190 Extra utdelning LKAB -120 Extra utdelning Vin & Sprit AB -120 Extra utdelning Systembolaget AB -120 Extra utdelning Vasakronan AB -100 Extra utdelning Specialfastigheter AB -50 Medel från fonden för mindre skeppsfarten -55 Fastighetsverkets lån för Förs.kassans fastigh. 814-766 Övrigt, netto -2 088 833 1 500 2 000 1 000 1 000 980 0 0 0 Totalt 12 094 10 305 14 621 17 399 14 760 13 785 12 485 4 554 0-600 300 SB=Statsbudget 1 Endast vissa delposter är specificerade. 31

Budgetprognos 2005:6 Appendix 3. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten 1995 2008 Poster 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Anslag: Bidrag till kapitalet i Europeiska investbanken -1,8-1,7-0,9 OM Gruppen AB, aktieköp -0,5 Arealersättning 3,5-4,0 0,0 4,0 Djurbidrag, miljöers. m.m 2,4-0,4-2,1 Läkemedelsersättning -0,3 0,3 EU-avgift, förskott/senareläggning EU-avgift -1,7-1,5 5,8-2,5 Omvärderingspost statsskuldsräntor -2,3 Inkomsttitlar: Momseffekt på grund av EU-inträdet -8,2 Infasningsrabatt EU 4,5 3,6 0,7 0,3 Ändrade redovisningsperioder moms 12,9 Pensionsskatt f.d. affärsverk 3,9 Nordbanken, aktieförsäljning 6,7 8,0 Nordbanken, extra utdelning 2,0 Nordbanken, inlösen av aktier 5,0 Fastighetsförsäljning Akademiska hus 1,8 Stadshypotek, aktieförsäljning 7,6 Securum, utdelning och aktieförsäljning 6,3 3,9 Statens fastighetsverk, inleverans av överskott m m 1,1 0,6 0,8 Statens fastighetsverk, försäljning av fastigheter 0,5 Enator, utdelning och aktieförsäljning 1,2 SAQ Kontroll AB, aktieförsäljning 0,3 Delpensionsfonden m.m. 8,1 Statlig ink.skatt till kommuner ( 200-lappen ) -1,3 Stattum, förhöjd aktieutdelning samt reavinstskatt 12,8 Celsius AB, aktieförsäljning (delbelopp) 0,5 Telia AB, aktieförsäljning 61,0 Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 10,0 Extraordinär utdelning från Riksbanken 20,0 20,0 Exportkreditnämnden, återbet. av räntekompensation 1,4 Retroaktiv justering ålderspensionssystemet 1,6 TeliaSonera, kapitalåterföring 4,5 4,5 4,5 Nordea, aktieförsäljning 2,0 Summa anslag och inkomsttitlar 3,2 25,5 22,7 13,0-0,5 77,5 24,5 16,8 9,8 2,9 7,0 2,5 4,5 0,0 Kassamässig korrigering: Bostadslån 26,9 Överföring från AP-fonden 45,0 45,0 46,3 8,7 13,7 4,0 1,9 0,0 0,0 0,0 Utdelning från Riksbanken, statsobligationer -19,6 Förskott/Senareläggning EU-avgift 1,7 1,5-5,8 2,5 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer 39,1 Omvärderingspost statsskuldsräntor 2,3 RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalning 9,1 10,5 12,1 13,7 26,1 24,9 20,3 22,0 22,2 21,4 24,9 25,8 27,0 28,4 Premiepensionsmedel, utbetalning -56,0-18,2-20,3-21,5-22,2-23,2-24,0-25,4-26,4 Premiepensionsmynd, köp av statsobligationer -7,9-0,9 0,0 Kärnavfallsfonden 19,1 1,3 0,2 1,9 0,7 0,9 2,7-1,1-0,7 Bankinsättningsgarantin 1,0 2,1 2,1 2,3 2,3 0,9-2,7-0,4 0,2 Försäljning av Retriva 4,1 Återbetalning av Securumlån 1,0 Venantius lån -20,0 14,0 6,0 Sveaskog, överbryggningskredit -12,0 12,0 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer -39,1 Omstrukturering av statliga bolag, extra utdelningar m m 2,3 0,1 Omstrukturering av statliga bolag, kapitaltillskott -2,1-0,3 Statens fastighetsverk, lån för Förs.kassans fastigh. -0,8 Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) 6,6 14,0 9,2 0,6-2,7 1,8-8,1-5,6 2,1-0,8-1,5-2,0-1,0-1,0 Summa kassam. korr. och RGK:s nettoutlåning 22,6 62,7 30,6 17,6 72,6 18,7 12,2 12,6 8,6 4,2 1,3-0,2 0,6 1,0 Totala engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 30,6 72,0 96,2 36,7 29,4 18,4 7,1 8,2 2,3 5,1 1,0 Utfall Prognos 32

Engångseffekter under prognosperioden, kommentarer till tabell För att säkerställa att utgiftstaket skulle klaras 2004 senarelades Jordbruksverkets utbetalningar av djurbidrag, miljöersättningar, med mera från slutet av 2004 till början av 2005. Detta medför en positiv engångseffekt för 2004 och en lika stor negativ för 2005. En motsvarande flytt beräknas i denna prognos ske från slutet av 2005 till början av 2006 vilket gör att den tidigare effekten för i år i stort sett neutraliseras. Se Faktaruta i utgiftsavsnittet, Jordbruket Budgetregulator. Statens fastighetsverk lånar i Riksgäldskontoret för att överta Försäkringskassans fastigheter. I samband därmed ska motsvarande belopp inlevereras på inkomsttitel, vilket innebär att transaktionerna är neutrala för lånebehovet. Beloppet är nedreviderat sedan föregående bedömning. TeliaSonera tänker återföra 30 miljarder kronor till sina aktieägare 2005 2007, varav en tredjedel i år. Återföringen kommer att ske genom återköp av aktier. Ett publikt erbjudande till aktieägarna med möjlighet att handla med återköpsrätter kommer att presenteras. Statens andel motsvarar 4,5 miljarder kronor per år de tre åren. En tillkommande post i denna prognos är inkomster av aktieförsäljning när staten i år säljer aktier i Nordea. Den påverkan på lånebehovet som uppkommer av överföringarna från AP-fonden minskar successivt och upphör helt 2006. De utgörs av inkomster av förfallande bostadsobligationer överförda till Riksgäldskontoret 2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall ett slutligt överföringsbelopp fastställas senare. En viss del av ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgäldskontoret. När pensionsrätten har fastställts i samband med taxeringen, i genomsnitt ett och ett halvt år senare, förs insatta medel till individuella pensionskonton. In- och utflödena inkluderar kapitaliserade räntor samt regleringar avseende tidigare år. Nettoflödet kan enskilda år variera. Tre myndigheter har rätt att placera medel i statsobligationer i stället för på konto i Riksgäldskontoret och väntas göra detta även 2005 2008. Detta minskar inlåningen och ingår i posten Övrigt, netto. Vidare ingår 2005 och 2006 även utlåning till FMV och Statens fastighetsverk. Engångseffekter Statsbudgeten påverkas av tillfälliga händelser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper är genomförd. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ specificeras i tabellen. 33

Budgetprognos 2005:6 Appendix 4. Budgetsaldo 2000 2008 Rullande tolvmånaderstal 150 150 100 100 50 50 0 0-50 -50-100 jan 2000 jan 2001 jan 2002 jan 2003 jan 2004 jan 2005 jan 2006 jan 2007 jan 2008-100 Budgetsaldot har successivt försvagats sedan toppnivån sommaren 2000. Denna topp förklaras främst av engångseffekter som försäljningen av teliaaktier och överföringar från AP-fonderna till statsbudgeten. Försvagningen av budgetsaldot bröts inte förrän 2004. I år sker en viss återhämtning som främst beror på tillfälligt lägre ränteutgifter. Under 2006 försvagas budgetsaldot igen, för att sedan fram till 2008 förbättras något. Underskotten och därmed statsskuldsökningen består hela prognosperioden. Appendix 5. Förändring av takbegränsade utgifter respektive inkomster 2001 2008 Procentuell förändring av rullande tolvmånaderstal, motsvarande månad föregående år 6% Takutgifter 6% 15% Inkomster 15% 10% 10% 4% 4% 5% 5% 2% 2% 0% 0% -5% -5% 0% jan 2001 jan 2002 jan 2003 jan 2004 jan 2005 jan 2006 jan 2007 jan 2008 0% -10% jan 2001 jan 2002 jan 2003 jan 2004 jan 2005 jan 2006 jan 2007 jan 2008-10% Ökningstakten i utgiftsnivån är förhållandevis jämn, mellan 2 och 4 procent per år. De stora svängningarna 2003 till 2005 beror på att utgifter då flyttas över årsskiftena för att utgiftstaket ska klaras. Inkomstnivån sjönk stadigt från sommaren 2001 genom bortfall av engångsinkomster och en konjunkturellt betingad försvagning av skattebaserna. Minskningen bromsades upp under 2004 och under 2005 slår den goda konjunkturen igenom på skattebaserna med stigande inkomster som följd. 34

Appendix 6. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekter Statsbudgeten påverkas i hög grad av den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt med tanke på att den omfattar drygt 30 procent av BNP. Statsbudgeten påverkas främst av förändringar i arbetslösheten, lönesumman, inflationen och räntorna. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en enskild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Som en tumregel kan det ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statsbudgetens inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. Nedanstående tumregler är beräknade som helårseffekter i 2005 års priser och volymer: En procentenhets högre öppen arbetslöshet ökar utgifterna med 6 miljarder kronor. En procentenhets högre ökningstakt av lönesumman ökar inkomsterna med 5 miljarder kronor. Om inflationen blir en procentenhet högre försvagas statsbudgeten med 800 miljoner kronor. Pensionsutbetalningarna ökar med 1,7 miljarder kronor. Dessa effekter slår dock igenom med ett års fördröjning. Om det inhemska ränteläget blir en procentenhet högre ökar utgifterna för statsskuldsräntorna med 6,7 miljarder kronor. En motsvarande höjd utländsk räntenivå ökar ränteutgifterna med 1,8 miljarder kronor. Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för statsskulden med 0,7 miljarder kronor. Även dessa utgifter redovisas under anslaget för statsskuldsräntor. Skulle den privata konsumtionen bli en procentenhet högre, ökar momsinkomsterna med ca 1,5 miljarder kronor. Appendix 7. Känslighetsberäkningar 2005, partiell helårseffekt av en ökning med 10 000 enheter Poster Antal asylsökande Antal öppet arbetslösa Antal Antal med programplatser anställningsstöd Nettodagar med sjukpenning Antal födda barn Antal studenter Utgifter Mottagande av asylsökande 0,8 Arbetslöshetsersättning 1,8 Aktivitetsstöd (arbetsmarknad) 1,2 Sjukpenning 1,4 Föräldraförsäkring 1,9 Barnbidrag 0,1 Studiemedel, bidrag 0,3 Studiemedel, lån 0,4 Summa utgifter 0,8 1,8 1,2 1,4 2,0 0,7 Inkomster Anställningsstöd 1,4 Summa inkomster 1,4 Anm.: Vid en minskning uppstår motsvarande effekter med omvänt tecken. Statlig ålderspensionsavgift ingår i förekommande fall. 35

Budgetprognos 2005:6 Appendix 8. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet Prognostillfälle 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Budgetprognos 2001:1 1,0552 1,0472 Budgetprognos 2001:2 1,0547 1,0475 1,0811 1,0390 Budgetprognos 2001:3 1,0530 1,0440 Fastställda (avser förskott 2002) 1,0554 1,0501 Budgetprognos 2001:4 1,0621 1,0484 1,0545 1,0388 1,0424 Budgetprognos 2002:1 1,0613 1,0494 1,0658 Budgetprognos 2002:2 1,0614 1,0537 1,0644 1,0462 1,0438 Budgetprognos 2002:3 1,0616 1,0587 1,0695 Fastställda (avser förskott 2003) 1,0500 1,0610 Budgetprognos 2002:4 1,0636 1,0569 1,0578 1,0476 1,0468 1,0402 Budgetprognos 2003:1 1,0636 1,0578 1,0543 1,0485 1,0458 1,0449 Budgetprognos 2003:2/3 1,0636 1,0578 1,0470 1,0447 Fastställda (avser förskott 2004) 1,0500 1,0350 Budgetprognos 2003:4 1,0636 1,0578 1,0502 1,0407 1,0409 1,0401 1,0432 Budgetprognos 2004:1 1,0636 1,0528 1,0411 1,0333 1,0358 Budgetprognos 2004:2 1,0636 1,0528 1,0411 1,0358 1,0369 1,0450 1,0459 Budgetprognos 2004:3 1,0636 1,0528 1,0472 1,0368 1,0428 Fastställda (avser förskott 2005) 1,0350 1,0380 Budgetprognos 2004:4 1,0636 1,0528 1,0423 1,0325 1,0416 1,0503 1,0488 1,0497 Budgetprognos 2005:1 1,0636 1,0528 1,0423 1,0315 1,0415 1 1,0503 1,0508 1,0477 1 Kalkylen bygger på Konjunkturinstitutets (KI:s) decemberprognos där lönesumman ökar med 4,7 procent 2005. Det är en förhållandevis kraftig ökning jämfört med 2004 och utfallet hittills i år pekar på en blygsammare ökningstakt. För att belysa effekten av en lägre lönesummeutveckling har ESV gjort en alternativ kalkyl där lönesummans ökningstakt sätts till 3,7 procent 2005, dvs en procentenhets lägre utveckling än aktuell prognos. I denna beräkning sjönk uppräkningsfaktorn för 2005 till 1,0342. I samband med att KI publicerar Konjunkturläget den 30/3 avser ESV publicera en uppdaterad beräkning av de kommunala uppräkningsfaktorerna på hemsidan www.esv.se. 36