Kommersiell linjetrafik på väg 2012. Statistik 2013:24

Kommersiell linjetrafik på väg 2012 Statistik 2013:24

Kommersiell linjetrafik på väg 2012 Statistik 2013:24

Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress: www.trafa.se Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum: 2013-08-30

Förord Trafikanalys publicerar statistik om bland annat kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. Förutom den samhällsbetalda kollektivtrafiken, som utgör cirka 95 procent av utbudet mätt i fordonskilometer, ingår även linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi och på helt kommersiella villkor. Detta är första gången rapporten Kommersiell linjetrafik på väg publiceras. Uppföljningar av kollektivtrafik som passerar minst en länsgräns, då kallad långväga busstrafik, har tidigare gjorts av Trafikanalys sedan 2010, och dessförinnan av SIKA sedan 1999. Före den 1 januari 2012 hade länens trafikhuvudmän i princip rätt att stoppa kommersiell linjetrafik inom länen, men i och med en lagändring om kollektivtrafik i Sverige (SFS 2010:1065) finns inte längre en sådan invändningsrätt. Den långväga busstrafiken var och är fortfarande till största delen kommersiell, men även samhällsstödd linjetrafik över länsgräns förekom i undersökningen Långväga buss. Med den nya definitionen på regional kollektivtrafik kommer undersökningen bara att omfatta kommersiell linjetrafik subventionerad kollektivtrafik publiceras i undersökningen Lokal och regional kollektivtrafik och även omfatta linjetrafik inom län. Denna behöver inte heller nödvändigtvis bedrivas med buss, utan kan även köras med mindre fordon (med upp till 8 passagerarplatser), eller med båt (SFS 2012:437). Denna rapport syftar till att beskriva den kommersiella linjetrafiken på väg i Sverige, den service som erbjuds, hur tjänsterna nyttjas samt egenskaper hos fordonen som används. Regional färjetrafik, det vill säga linjetrafik på vatten, kommer att publiceras i en separat rapport under hösten. Föreliggande rapport har producerats av Anders Hallberg och Åsa Greijer på Statisticon AB samt Tom Petersen på Trafikanalys. Projektledare har varit Tom Petersen. Stockholm i augusti 2013 Per-Åke Vikman Avdelningschef 3

4

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 1 Inledning... 9 1.1 Ny kollektivtrafiklag... 9 1.2 Statistiksystem för kollektivtrafik... 10 1.3 Tidigare undersökningar... 11 1.4 Beräkning av transportarbetet... 11 2 Kommersiell linjetrafik på väg... 13 2.1 Verksamhet... 13 2.2 Utbud inrikes trafik... 14 Antal linjer... 14 Antal avgångar... 14 Antal sittplatser och platskilometer... 15 Total körsträcka... 15 2.3 Resor inrikes trafik... 16 2.4 Transportarbete inrikes trafik... 16 2.5 Utbud utrikes trafik... 17 Antal linjer... 17 Antal avgångar... 17 Antal sittplatser och platskilometer... 17 Total körsträcka... 17 2.6 Resor utrikes trafik... 17 2.7 Transportarbete - utrikes trafik... 18 2.8 Fordon... 18 2.9 Nyckeltal... 18 3 Tabeller... 21 Bilaga 1: Fakta om statistiken... 25 Statistikens innehåll... 25 Tillförlitlighet totalt... 26 Osäkerhetskällor... 26 Jämförbarhet... 29 Tillgänglighet... 30 5

Bilaga 2: Frågeblankett... 31 Del 1, Inrikes trafik inom län... 31 Del 2, Inrikes trafik mellan län... 31 Del 3, Utrikes trafik... 32 Del 4, Fordonstyper... 32 Del 5, Definitioner... 32 6

Sammanfattning Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. Förutom hop-on-hop-off-trafik är flygtransfer och långväga busstrafik över en eller flera länsgränser de absolut största delarna av den kommersiella linjetrafiken på väg, både mätt i utbud och i resande. Den kommersiella linjetrafiken inom län som i någon mån har uppstått som följd av den nya lagstiftningen är av mycket ringa omfattning. Under år 2012 körde 31 företag sammanlagt 99 linjer i egen regi, 3 linjer på uppdrag och 14 linjer där del av fordon uppläts åt annat företag. Linjerna i egen regi fördelar sig på 23 linjer inom län, 67 mellan län och 9 utrikes linjer. Det erbjöds 20,3 miljoner sittplatser under 2012. Av dessa erbjöds 5,8 miljoner mellan län och 1,1 miljoner i utrikes trafik. Dessa sittplatser resulterade i 2,6 miljarder platskilometer, varav 2,1 miljarder var inrikes. Det avgick 346 000 avgångar med linjelagd trafik under året, vilket motsvarar nästan 3 000 avgångar per linje. Hur många avgångar per linje som körts skiljer sig relativt mycket mellan företagen, från cirka 50 avgångar till drygt 15 000 avgångar per linje i genomsnitt per företag. Totalt kördes det 42 miljoner fordonskilometer kommersiell linjetrafik i Sverige under 2012, varav 25 miljoner kilometer eller 58 procent mellan län, 8,1 miljoner kilometer (19 procent) inom län, och 9,4 miljoner kilometer (22 procent) i utrikes trafik. Av den senare körsträckan utfördes 1,8 miljoner kilometer eller 19 procent utanför Sveriges gräns. De tre företagen med längst körsträcka stod tillsammans för 70 procent av den totala körsträckan. Hur den kommersiella linjetrafiken nyttjas redovisas genom antal resor och transportarbetet. Totalt genomfördes 9,0 miljoner resor med kommersiell linjetrafik under år 2012, varav 49 procent inom län och 5 procent i utrikes trafik. Antalet resor med kommersiell linjetrafik mellan länen bedöms inte ha förändrats mellan 2011 och 2012. Det transportarbete som utfördes under 2012 var 1,9 miljarder personkilometer, varav 92 miljoner eller 5 procent var i internationell trafik. Totalt användes 292 fordon för kommersiell linjelagd trafik under det aktuella året, varav 50 var biodieselfordon. Endast två fordon kördes på andra ickefossilbaserade bränsletyper. Ett nytt inslag jämfört med tidigare undersökningar är kommersiell kollektivtrafik som bedrivs med mindre fordon. Sju fordon, eller drygt två procent av fordonen i undersökningen, har mindre än nio passagerarplatser och klassas därför som personbilar. 7

8

1 Inledning Syftet med undersökningen är att på årlig basis åstadkomma en beskrivning av den kommersiella linjetrafiken i Sverige. Undersökningen är både en utvidgning och en viss begränsning av den tidigare Långväga buss : en utvidgning genom att den nya undersökningen även omfattar trafik inom län, och en begränsning i och med att viss länsöverskridande kollektivtrafik som tidigare ingick var skattesubventionerad. Det gällde framförallt allmän kollektivtrafik som trots att den är länsöverskridande ändå kan betecknas som regional med den nya lagen (det vill säga tillhörig arbetsmarknaden i intilliggande län). Den innehöll även en länsöverskridande sjuktransportlinje (se vidare bilaga 1 Fakta om statistiken, avsnittet Jämförbarhet på sidan 29). I de fall jämförelser med tidigare undersökning skett har den subventionerade trafiken uteslutits och enbart trafiken mellan län i årets undersökning använts att jämföra med. Statistiken omfattar uppgifter om utbud, resande och fordon under 2012. I rapporten beskrivs inledningsvis den nya kollektivtrafiklagen och dess konsekvenser för det statistiksystem för kollektivtrafik som har gällt hittills, lite historik om undersökningen, samt beräkningsgrunden för transportarbetet. Därefter kommer huvudkapitlet 2, där kollektivtrafikföretagens verksamhet beskrivs inom området kommersiell linjetrafik: utbud, resande, körsträcka samt uppgifter om fordon. Slutligen redovisas några nyckeltal. I kapitel 3 presenteras tabellerna. En översiktlig beskrivning av statistiken hittas i bilaga 1, och i bilaga 2 återfinns en sammanställning av vad som efterfrågades i frågeformulären. 1.1 Ny kollektivtrafiklag Sedan den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag i Sverige. 1 Nu måste behoven av allmän kollektivtrafik beskrivas av de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) i regionala trafikförsörjningsprogram, samt vilka krav den ska uppfylla, till exempel i form av turtäthet, fordonens utformning och bränsletyp. Om det inte finns tillräckliga kommersiella möjligheter i trafik med dessa krav tas ett beslut om allmän trafikplikt, som ger RKM rätt att handla upp eller direkttilldela trafiken med skattesubvention. I den nya lagen definieras regional kollektivtrafik delvis annorlunda än tidigare. Förutom trafik inom länet räknas numera även viss trafik över länsgräns som regional kollektivtrafik, nämligen trafik som syftar till att tillgodose resor till och från arbetet, och även annat resande som kan betecknas som vardagsresande. Dessutom omfattas nu även kollektivtrafik på vatten av lagen om kollektivtrafik. Länsgränser är därmed inte längre lika relevanta som grund för indelningar av 1 SFS 2010:1065. För mer information om den nya kollektivtrafiklagen och dess konsekvenser hänvisas till Trafikanalys uppföljningsarbete, till exempel Rapport 2012:13 Utvärdering av marknadsöppningar för kollektivtrafiken 2012, samt PM 2013:6 De första regionala trafikförsörjningsprogrammen en granskning med fokus på möjligheter för kommersiell kollektivtrafik. 9

statistiken, men behålls här tills vidare för att möjliggöra jämförelser över tiden. Denna utvidgade definition innebär också att länen fritt kan samarbeta över länsgränser och komma överens om att ta beslut om allmän trafikplikt för länsöverskridande trafik. Tidigare krävdes regeringens tillstånd för detta. 1.2 Statistiksystem för kollektivtrafik Kollektivtrafikbegreppet har tidigare delats upp i tre huvudgrupper allmän kollektivtrafik, särskild kollektivtrafik samt turist- och chartertrafik. Allmän kollektivtrafik erbjuds allmänheten exempelvis via tidtabeller och annan information. I begreppet särskild kollektivtrafik ingår färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Därutöver omfattar begreppet kollektivtrafik sådan turist- och chartertrafik som erbjuds allmänheten i former som kan betraktas som kollektivtrafik. Allmän och särskild kollektivtrafik är sedan länge oftast helt eller delvis samhällsfinansierad, även om det länge också förekommit helt kommersiell linjetrafik, särskilt över länsgräns och i form av transfer till flygplatser. Turist- och chartertrafik är däremot sällan finansierad av samhället, och är vanligtvis inte heller linjelagd med tidtabell. Den kan också ha ett annat syfte än själva transporten. Med den nya lagen öppnas dock för möjligheten att även fria privata initiativ ska kunna erbjuda allmän, linjebunden kollektivtrafik. Den trafik som tidigare gick under benämningen allmän kollektivtrafik i betydelsen att den var skattesubventionerad måste därför nu kallas något annat, till exempel trafik som omfattas av allmän trafikplikt. Kollektivtrafiken indelas även efter det geografiska område som trafiken omfattar. Det finns tre trafikeringsområden regional, interregional samt internationell trafik. 2 Regional trafik avser kollektivtrafik som huvudsakligen sker inom ett län, men med den nya lagen omfattar regional kollektivtrafik även trafik över länsgräns som syftar till att tillgodose arbetspendling eller annat vardagsresande. När vi skriver inomregional trafik i rapporten menas däremot trafik strikt inom län. Interregional trafik avser trafik mellan två eller flera län, och internationell trafik avser trafik över en nationsgräns. Denna rapport behandlar den kommersiella linjelagda kollektivtrafiken, det vill säga allmän kommersiell kollektivtrafik med regionala, interregionala och internationella trafikeringsområden. Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. Undantag är: beställningstrafik och chartertrafik, rundresor där passagerarna åker tillbaka till samma utgångspunkt trafik som anordnas vid särskilda evenemang resor där logi eller andra turisttjänster ingår i resan 2 Dessutom används begreppet lokal kollektivtrafik som vanligtvis avser stadstrafik. Vi skiljer inte ut den lokala kollektivtrafiken från den regionala. 10

resor där det huvudsakliga syftet är något annat än själva persontransporten En typ av kommersiell kollektivtrafik är så kallad hop-on-hop-off-trafik, som är linjelagd enligt tidtabell och med fasta hållplatser, där linjerna går tillbaka till utgångspunkten, men passagerarna åker inte nödvändigtvis tillbaka till utgångspunkten utan kan gå på och av var de vill. Den trafiken ingår därför i undersökningen, trots att den genom sin prissättning kanske främst är intressant för turister. 1.3 Tidigare undersökningar Trafik med långväga buss har följts upp 1999 2008 av SIKA och 2009 2011 av Trafikanalys. Bakgrunden var en avreglering av den länsöverskridande busstrafiken den 1 januari 1999. Enligt regeringsuppdraget skulle SIKA analysera vilka effekter den har på resandet med andra färdmedel, samt redovisa busstrafikens effekter på den länsgränsöverskridande järnvägstrafiken. Man ville bland annat se om det blev någon överflyttning från andra trafikslag, speciellt om det blev några negativa effekter på SJs tågtrafik där de löpte parallellt. 3 Enligt vissa undersökningar blev så inte fallet. 1.4 Beräkning av transportarbetet Det är i allmänhet svårt för trafikföretagen att uppge det verkliga transportarbetet, det vill säga hur långt resenärerna färdats. För att beräkna transportarbetet används därför en enklare metod: antalet påstigningar multipliceras med en medelreslängd som beräknats från RVU Sverige 2011 12. Medelreslängden är den som gäller alla inrikes och utrikes resor med långfärdsbuss (den inrikes delen), vilken beräknats till 207,69 kilometer. Samma medelreslängd används för den inrikes och den utrikes trafiken. Transportarbetet redovisas bara för inrikes trafik aggregerat, ej separat för trafik inom eller mellan län. I tidigare undersökningar av Långväga buss användes en medelreslängd som troligen var överskattad. 3 Bussbranschens Riksförbund (2002-11-28). Expressbussen efter avregleringen. Utveckling och erfarenheter, www.bussbranschen.se. 11

12

2 Kommersiell linjetrafik på väg Undersökningen Kommersiell linjetrafik på väg syftar till att beskriva den kommersiella linje- och kollektivtrafiken i Sverige som bedrivs med buss. Det avser, trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund, den service som erbjuds i form av antal linjer, turer och antal sittplatser samt hur tjänsterna används i form av antal resor. Med kommersiell trafik avses trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av ett trafikföretag eller på uppdrag av kommersiellt företag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar och utan det offentligas inblandning. T.ex. beslutar trafikföretaget eller kommersiell uppdragsgivare helt på egen hand om linjesträckning, prissättning och när trafiken ska etableras eller upphöra. Undersökningen omfattar bussföretag eller organisationer som har eller haft tillstånd att bedriva kommersiell linje- och kollektivtrafik med buss, såväl inrikes som utrikes trafik, helt eller delvis under kalenderåret 2012. Endast företag eller organisationer som bedrivit verksamhet i egen eller delvis i egen regi, eller som utfört trafik åt ett kommersiellt företag eller ekonomisk förening, ingår. Samtliga uppgifter redovisas endast på aggregerad nivå, inte för enskilda bussföretag, och är avidentifierade. Till skillnad från i föregående års undersökning Långväga buss 2011 som enbart omfattade länsöverskridande trafik har inrikes trafik i årets undersökning fördelats mellan trafik inom län (inomregional trafik) och trafik mellan län (interregional trafik). En konsekvens av denna förändring är att resultaten för inrikes trafik mellan åren 2011 och 2012 inte är jämförbara. Dels ingick i Långväga buss även viss länsöverskridande subventionerad trafik, som alltså inte var kommersiellt initierad, dels ingår i föreliggande undersökning trafik inom län som inte förekom i Långväga buss. 2.1 Verksamhet 31 företag har tillfrågats om att delta i årets undersökning Kommersiell linjetrafik på väg. 27 företag har lämnat uppgifter direkt via webbformuläret eller i samtal med ansvarig projektledare på Statisticon AB. Därefter har uppgifter från ytterligare tre företag samlats in via företagens webbplatser, uppgifter som delvis bekräftats av företagen själva. Detta innebär att uppgifter finns för 30 av 31 företag, motsvarande 99,9 % av antalet avgångar. 13

Ingen övertäckning förekommer. Undertäckning kan förekomma om det finns bussföretag som bedriver kommersiell linjetrafik som varken Trafikanalys eller Samtrafiken i Sverige AB känner till. I det fall undertäckning förekommer är omfattningen på den verksamhet som de eller dessa företag bedriver troligtvis marginell i sammanhanget. För mer information kring datainsamlingen, se avsnittet Om statistiken nedan. Under 2012 körde 26 av de 30 företagen kommersiell linjetrafik enbart i egen regi. Ett företag har enbart kört på uppdrag av annan organisation. Exempel på annan organisation kan vara annat företag eller en regional kollektivtrafikmyndighet. Resterande företag har både kört i egen regi men också haft linjer där del av buss upplåtits åt annan organisation. 2.2 Utbud inrikes trafik Antal linjer Under 2012 uppgick antalet inrikes linjer i egen regi till 90 linjer. 67 av dessa, eller 74 procent, avser linjetrafik som bedrivits mellan län (så kallad interregional trafik). Övriga linjer, 26 procent, avser trafik som bedrivits inom län (så kallad inomregional trafik). Föregående år, år 2011, uppgick antalet långväga kommersiella linjer, med andra ord trafik mellan län i icke subventionerad trafik, i egen regi till 74 linjer. Sju sådana linjer har alltså försvunnit sedan 2011. Enligt uppgifter från flera företag har linjer lagts ner under 2011 och 2012 på grund av vikande passagerarunderlag. Bara under 2012 har åtminstone nio linjer lagts ner enligt uppgifter från de bussföretag som ingått i årets undersökning. 4 Detta skulle således kunna förklara nedgången i antalet linjer i egen regi mellan åren 2011 och 2012. 28 företag har under 2012 bedrivit inrikes trafik i egen regi. 19 företag har angivit att de endast kört en linje i egen regi och sex företag har fler än fyra linjer i egen regi. Två företag har enbart kört på uppdrag av annan organisation. Tre linjer kördes på uppdrag åt annan organisation. Antalet linjer där del i buss upplåts åt annan organisation var 14 stycken under 2012, varav 12 var linjer mellan län. Det är samma antal linjer där del i buss upplåts åt annan organisation mellan län som fanns i icke subventionerad trafik 2011. Antal avgångar Antalet inrikes avgångar under 2012 uppgick till 325 000. Till skillnad från föregående års undersökning Långväga buss 2011 som omfattade inrikes trafik mellan län ingår i år även trafik inom län, så kallad inomregional trafik. 4 I detta antal kan också ingå linjer som även startade under 2012, och som alltså inte heller fanns med 2011. 14

Merparten av avgångarna, 73 procent, bestod av trafik inom län. Förklaringen till detta är att trafik inom län till stora delar består av flygtransfer och trafik med sightseeing. Detta är generellt trafik som präglas av en hög turtäthet med många avgångar. 40 procent av företagen som ingår i årets undersökning har under 2012 haft färre än 1 000 avgångar. En tredjedel av företagen, 33 procent, hade 2 000 7 999 avgångar under året. De tre företag med flest antal inrikes avgångar svarade för 83 procent av samtliga avgångar under 2012. Det är en ökning med elva procentenheter jämfört med föregående år. 87 000 avgångar har körts i trafik mellan län. År 2011 uppgick antalet avgångar i icke-subventionerad trafik mellan län till 123 000. 5 Antal sittplatser och platskilometer Under 2012 erbjöds 19,3 miljoner sittplatser i inrikes trafik. Av dessa var 5,8 miljoner sittplatser i interregional trafik, det vill säga trafik mellan län, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med 2011. För den inomregionala trafiken uppgick antalet erbjudna sittplatser till 13,4 miljoner. Antalet platskilometer i inrikes trafik var 2,1 miljarder. Antalet platskilometer erhålls genom att multiplicera antalet erbjudna sittplatser med den totala körsträckan bussen kört under året. Antalet sittplatser i genomsnitt uppgick till 53 stycken. Total körsträcka Under 2012 har sammanlagt 32,8 miljoner kilometer körts i trafik inom och mellan län. 75 procent, eller 24,7 miljoner kilometer, avser trafik som bedrivits mellan län. 2011 var körsträckan i icke-subventionerad trafik mellan län 28,6 miljoner kilometer. 6 Bland de 30 företag som ingår i undersökningen har 57 procent kört mindre än 200 000 kilometer i inrikes trafik under 2012. Sex av företagen, eller 20 procent, har under 2012 kört mer än en miljon kilometer. De tre företag som kört längst svarade för 70 procent av den totala körsträckan i inrikes trafik. 5 Det finns indikationer på att antalet avgångar avseende år 2011 överskattats till följd av att företag i förra årets undersökning Långväga buss 2011 även räknat in inomregional trafik. Detta kan då även påverka variablerna körsträcka, resor och transportarbete (antal personkilometer) i jämförelser mellan 2011 och 2012. För mer information kring eventuella mätfel se avsnittet Om statistiken. 6 Se not 5. 15

2.3 Resor inrikes trafik Under 2012 genomfördes cirka 8,5 miljoner inrikes resor inom den kommersiella linjetrafiken med buss 7. Med resor avses här antalet påstigningar. Hälften av de företag som ingår i årets undersökning har under 2012 kört färre än 30 000 resenärer. En knapp fjärdedel, eller 23 procent, av företagen har kört mellan 100 000 299 999 passagerare. 4,2 miljoner resor genomfördes i kommersiell linjetrafik mellan län. Något fler, 4,4 miljoner, var resor inom län. 2011 uppgick antalet resor mellan län i ickesubventionerad trafik också till cirka 4,2 miljoner. 2012 har således antalet resor mellan län inte förändrats nämnvärt. 8 För resor mellan län har den genomsnittliga beläggningsgraden uppskattats till 50 procent. För resor inom län har den genomsnittliga beläggningsgraden uppskattats till 40 procent. Den genomsnittliga beläggningsgraden har beräknats utifrån de företag som ingått i årets undersökning. 2.4 Transportarbete inrikes trafik Transportarbetet är den sammanlagda sträcka som alla resenärer tillryggalägger tillsammans, och det mäts i enheten personkilometer. En personkilometer är alltså det transportarbete som utförs när en person färdas en kilometer. Transportarbetet i den här undersökningen har räknats ut genom att multiplicera antalet resor med en medelfärdlängd, som har skattats från den senaste resvaneundersökningen. 9 Transportarbetet för 2012 har på så vis uppskattats till 1,8 miljarder personkilometer för trafiken inom och mellan län tillsammans. På grund av osäkerheten i skattningen av medelfärdlängd har ingen åtskillnad gjorts mellan inomregional och interregional trafik. I föregående års undersökning Långväga buss 2011 användes en längre medelfärdlängd, och dessutom omfattades bara interregional trafik, varför transportarbetet mellan undersökningarna inte är jämförbara. 7 Uppgifter om antal påstigande är behäftade med viss osäkerhet då flera företag valt att inte lämna in uppgifter avseende antal passagerare. För mer information se avsnittet Om statistiken. 8 Se dock not 5. 9 Medelfärdlängden har satts till 207,69 kilometer för både inrikes och utrikes resor. Det är det värde för långväga bussresor inom Sverige som skattats från resvaneundersökningen RVU Sverige 2011 12. 16

2.5 Utbud utrikes trafik Antal linjer Nio linjer i egen regi har under 2012 bedrivits i utrikes trafik. 10 Det är lika många linjer i utrikes trafik som under 2011. Inga linjer i utrikes trafik har bedrivits på uppdrag eller där del i buss upplåtits åt annan organisation exempelvis regional kollektivtrafikmyndighet, ekonomisk förening eller annat företag. 11 Antal avgångar Antalet avgångar i utrikes trafik uppgick till 21 190 avgångar under 2012, vilket motsvarar drygt 400 avgångar i veckan. Det är en minskning med sju procent jämfört med föregående år. Antal sittplatser och platskilometer Närmare 1,1 miljoner sittplatser har erbjudits i utrikes trafik under 2012, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med föregående år. Det innebär att varje avgång i genomsnitt haft 52 sittplatser. Det totala antalet platskilometer i utrikes trafik var 495 miljoner, vilket motsvarar en knapp femtedel av det totala antalet platskilometer under 2012. Det är en minskning från 2011 med 6 procent. Antalet platskilometer erhålls genom att multiplicera genomsnittligt antal erbjudna sittplatser per buss med antalet fordonskilometer. Total körsträcka 9,4 miljoner kilometer har körts i utlandstrafik under 2012. 19 procent av dessa är trafik som körts utanför Sveriges gränser. Det motsvarar en genomsnittlig körsträcka på 85 kilometer per avgång. 12 2.6 Resor utrikes trafik 445 000 resor i utrikes trafik genomfördes under 2012. Året innan, år 2011, genomfördes drygt 662 000 resor i utrikes trafik. Det är en minskning med 23 procent mellan åren 2011 och 2012. Antalet passagerare per avgång uppgick i genomsnitt till 21 personer vilket motsvarar en beläggningsgrad i utrikes trafik på cirka 40 procent. Föregående år 10 I utrikestrafiken saknas uppgifter för ett bussföretag som i huvudsak bedriver utlandstrafik. Det bidrar till en underskattning av samtliga uppgifter avseende utlandstrafiken. 11 Det går dock att boka utrikes bussresor genom biljettsamarbetet Eurolines, www.eurolines.se. 12 Dessa siffror är troligen underskattningar, då en operatör som erbjuder utrikesresor inte har svarat på undersökningen. Siffrorna domineras av sträckorna från nationsgränsen till Oslo och Köpenhamn. 17

uppgick antalet passagerare per avgång i utrikes trafik i genomsnitt till 29 passagerare. 2.7 Transportarbete - utrikes trafik Transportarbetet i utrikes trafik uppgick till 92 miljoner personkilometer, vilket motsvarar fem procent av det totala transportarbetet under 2012. Liksom för inrikes trafik har medelfärdlängden 208 kilometer använts enligt uppgifter från Trafikanalys resvaneundersökning RVU Sverige 2011 2012. 2.8 Fordon Under 2012 har totalt 292 fordon använts inom inrikes och utrikes trafiken. Sju företag har använt fler än 10 fordon för inrikes och utrikes trafik under år 2012. De tre företag med flest antal fordon svarade för 55 procent av det totala antalet fordon som använts i den kommersiella linjetrafiken under 2012. Med fordon avses här antal fordon som använts i kommersiell linjetrafik under året, inte det totala antalet fordon som företaget använder för annan trafik. För mer information avseende eventuell mätorsäkerhet se avsnittet Om statistiken nedan. 248 av dessa, 85 procent, är dieselfordon. 2011 var andelen dieselfordon 95 procent. Andelen fordon som drivs med alternativa bränslen har alltså ökat. Fordon med andra bränslen än diesel drivs i huvudsak av RME (rapsmetylester, en typ av biodiesel). Hälften av dieselfordonen är mellan 2 och 5 år gamla. 18 procent är upp till två år och endast en procent är äldre än 10 år. För fordon med övriga bränslen är 41 procent upp till två år gamla. Andelen fordon med 51 60 sittplatser uppgick till 62 procent. 5 procent av fordonen hade fler än 80 sittplatser. Sju fordon eller drygt två procent har mindre än nio passagerarplatser och klassas därför som personbilar. 13 2.9 Nyckeltal Här redovisas några nyckeltal för att beskriva den kommersiella linjetrafiken med buss i Sverige. Utbudet beskrivs genom antalet avgångar per linje, körsträcka per avgång och antal personkilometer. Antal resor per avgång är ett mått på hur effektivt trafiken används. De 30 företag som ingår i årets undersökning har tillsammans haft 346 000 avgångar fördelat på 116 linjer under 2012. Det ger totalt närmare 3 000 avgångar per linje. Hur många avgångar per linje som körts skiljer sig relativt mycket mellan företagen, från cirka 50 avgångar i genomsnitt till drygt 15 000 avgångar i 13 Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, 2. 18

genomsnitt per linje 14. 2011 hade den icke-subventionerade trafiken mellan län och i utrikes trafik 1 844 avgångar per linje. Under 2012 kördes i genomsnitt 122 kilometer per avgång i genomsnitt. Inom län var siffran 34 kilometer och mellan län 284 kilometer. I utrikes trafik kördes 447 kilometer per avgång. Åtta företag körde minst 400 kilometer per avgång medan 13 företag körde mindre än 100 kilometer per avgång i genomsnitt. 2011 var siffrorna 233 kilometer per avgång för enbart den inrikes trafiken mellan län och 420 km för utrikes trafik. De genomsnittliga körsträckorna per avgång tycks alltså ha ökat. Antalet påstigande per avgång i den kommersiella linjetrafiken uppgick i genomsnitt till 26 stycken, 18 på avgångar inom län och 48 på avgångar mellan län. 13 av företagen hade över 30 påstigande per avgång, medan tio företag hade färre än 20. För utrikes resor var antalet resor per avgång 21 i genomsnitt. 2011 var det genomsnittliga antalet påstigande 33 stycken totalt per avgång, 34 för trafik mellan län och 29 på utrikes avgångar. 14 Enskilda linjer inom ett företag kan förstås ha betydligt fler, eller färre, avgångar. 19

20

3 Tabeller I frekvenstabellerna 1 3 redovisas svaren för de företag som antingen svarat på undersökningen eller som insamlats på annat sätt. Tabell 3.1 Utbud Inrikes Inom län Mellan län Utrikes 2012 Antal linjer I egen regi 90 23 67 9 Som körs på uppdrag 3 1 2 - Där del i buss upplåts* 14 2 12 - Totalt antal sittplatser i 1 000-tal 19 263 13 428 5 835 1 075 Utbud, i miljoner sittplatskilometer 2 133 495 Antal avgångar i 1 000-tal Totalt 325 238 87 21 därav Ordinarie linjelagd trafik - helt i egen regi 317 236 81 21 Ordinarie linjelagd trafik - helt eller delvis på uppdrag 8 2 6 - Förstärkningstrafik - egen regi eller på uppdrag - - - - Körda kilometer i 1 000-tal km 32 805 8 133 24 672 9 381 därav Inom Sverige 7 586 Utanför Sverige 1 795 * åt annan organisation 21

Tabell 3.2 Resande Inrikes Inom län Mellan län Utrikes 2012 Antal resor i 1 000-tal Totalt 8 548 4 386 4 162 445 därav Ordinarie linjelagd trafik - egen regi 7 891 3 954 3 937 445 Ordinarie linjelagd trafik - på uppdrag 329 79 250 - Förstärkningstrafik - egen regi eller på uppdrag 1 1 - - Transportarbete, i miljoner personkilometer 1 775 92 22

Tabell 3.3: Fordon för inrikes och utrikes resor Antal fordon 2012 Totalt 292 Dieselfordon 290 därav Biodiesel 50 Fordon med övriga bränslen 2 därav Etanol - El/elhybrid 2 Bensin - Gas - Annat - Ålder på fordon Dieselfordon 290 upp till 2 år 63 2-5 år 135 6-10 år 90 äldre än 10 år 2 Fordon med övriga bränslen 2 upp till 2 år - 2-5 år 2 5-10 år - äldre än 10 år - Sittplatser Totalt 292 upp till 8 sittplatser 7 9-10 - 11-20 2 21-30 2 31-40 18 41-50 45 51-60 180 61-70 14 71-80 9 Fler än 80 sittplatser 15 23

24

Bilaga 1: Fakta om statistiken Statistikens innehåll Trafikanalys är statistikansvarig myndighet för ämnesområdet Transporter och kommunikationer, vilket bland annat inkluderar statistikområdet Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. Föreliggande rapport avser den kollektivtrafik som definieras som kommersiell linjetrafik på väg. Med kommersiell trafik avses trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av ett trafikföretag eller på uppdrag av kommersiellt företag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar och utan det offentligas inblandning. Exempelvis beslutar trafikföretaget eller kommersiell uppdragsgivare helt på egen hand om linjesträckning, prissättning och när trafiken ska etableras eller upphöra. Undersökningen syftar till att beskriva den kommersiella linje- och kollektivtrafiken i Sverige som huvudsakligen bedrivs med buss men även personbilar förekommer. De avser trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund, den service som erbjuds i form av antal linjer, turer och antal sittplatser samt hur tjänsterna används i form av antal resor. Samtliga uppgifter redovisas endast på aggregerad nivå, inte för enskilda bussföretag, och är avidentifierade med hänsyn till uppgiftslämnarnas integritet. Av samma anledning redovisas inga namn på de bussföretag som ingår i undersökningen. Viktiga användningsområden för statistiken är bland annat: för opinionsbildning inom bransch- och intresseorganisationer, t.ex. Svenska Bussbranschens Riksförbund i utvärderingen av den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012, en lagstiftning som upphäver de begränsningar som har hindrat kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional linjelagd kollektivtrafik att följa upp målet på en fördubblad kollektivtrafik till år 2020. Population och ram Undersökningspopulationen omfattar de bussföretag eller organisationer som har eller haft tillstånd att bedriva kommersiell linje- och kollektivtrafik med buss, såväl inrikes som utrikes trafik, helt eller delvis under kalenderåret 2012. Endast de företag eller organisationer som bedrivit verksamhet i egen eller delvis i egen regi, eller som utfört trafik åt ett kommersiellt företag eller ekonomisk förening, ingår. 25

Underlag till undersökningspopulationen är uppgifter från Samtrafiken i Sverige AB och Trafikanalys, dels från föregående års undersökning Långväga buss 2011, dels från Trafikanalys pågående regeringsuppdrag att utvärdera marknadsöppningar i kollektivtrafiken 15. Populationen består av 31 bussföretag. Mätning I frågeformuläret efterfrågas uppgifter om utbud, resor och fordon. Formuläret är indelat efter vilken geografisk utbredning som trafiken har: inom ett län, mellan två eller flera län i Sverige, och utrikes. Utrikes trafik avser trafik som startar eller slutar i Sverige men har den andra ändpunkten utomlands, eller kör en delsträcka utomlands. Datainsamling Uppgiftsinsamling har genomförts via en webbenkät med två påminnelser. Webbformuläret skickades ut via e-post den 15 februari år 2013 till samtliga bussföretag. Påminnelser skickades ut via e-post under februari och mars månad. Utöver webbenkäten har ett flertal djupintervjuer genomförts. I de fall företag av olika skäl valt att utelämna uppgifter har Statisticon AB samlat in uppgifter via företagens webbsidor. Statisticon AB har på uppdrag av Trafikanalys ansvarat för datainsamlingen. Tillförlitlighet totalt 27 av 31 bussföretag, eller 87 procent, har inkommit med uppgifter direkt via webbformuläret eller i dialog med Statisticon AB. Därefter har uppgifter från ytterligare tre bussföretag huvudsakligen samlats in via Internet från bussföretagens webbplatser, uppgifter som bussföretagen delvis bekräftat per telefon. Detta innebär att uppgifter finns för 30 av 31 bussföretag, motsvarande 97 procent. Föregående år var svarsandelen 87 procent. Ett omfattande påminnelsearbete har lagts ner för att få in svar från bussföretagen som många gånger har varit ovilliga att lämna ut uppgifter. Efter två påminnelseomgångar var svarsandelen drygt 30 procent. Därefter genomfördes ett intensivt kontakt- och övertalningsarbete vilket slutligen resulterade i att objektsbortfallet begränsats till ett företag. Osäkerhetskällor Svarsbortfall och objektsbortfall Flera bussföretag har medvetet valt att inte lämna ut uppgifter kring antal passagerare/påstigande. Uppgifterna har av flera bussföretag betraktats som känslig information att delge med anledning av den hårda konkurrens som råder bland kommersiella bussföretag. Ett bussföretag vittnar om att konkurrensen bland kommersiella bussföretag är hård och att marginaler är låga. Mot denna bakgrund ville bussföretaget inte lämna ut uppgifter som skulle kunna förenkla för potentiella konkurrenter att få ut viktig information. Att sekretesslagen inte skyddar uppgifterna i tillräckligt hög 15 Näringsdepartementet N2010/7904/TE 26

grad hävdar flera bussföretag vara ett skäl till att inte lämna ut passageraruppgifter. För det partiella bortfallet har uppgifter imputerats, i första hand utifrån uppgifter från föregående års undersökning Långväga buss 2011 i de fall uppgifter funnits att tillgå. I de fall uppgifter från föregående års undersökning saknats har medeltal beräknats som underlag för imputeringar (för ytterligare information se nedan). Mätosäkerhet Den främsta osäkerhetskällan i undersökningen är mätosäkerhet. Störst mätosäkerhet bland de variabler som samlas in finns i antal passagerare. Antal linjer, antal avgångar och total körsträcka har mindre mätosäkerhet. För de bussföretag som saknar passageraruppgifter har värden imputerats. Den genomsnittliga beläggningsgraden har beräknats för bussföretag där passageraruppgifter finns att tillgå, fördelat på trafik inom och mellan län. För trafik inom län (inomregional trafik) har beläggningsgraden uppskattats till 40 procent. För inrikes trafik mellan län (interregional trafik) och utrikes trafik har beläggningsgraden uppskattats till 50 procent. Det är i nivå med medianvärdet, 48 procent, från föregående års undersökning Långväga buss 2011. Anledningen till att beläggningsgraden för utrikestrafiken inte beräknats explicit beror på bristande underlag. Att beläggningsgraden för trafik inom län är lägre än för övrig trafik kan delvis förklaras av att trafiken till stor del utgörs av flygtransfer med högre turtäthet, som vanligtvis har betydligt lägre beläggningsgrad än övrig trafik. Detta faktum har också bekräftats av flera branschföreträdare. För en viss typ av trafik kan passagerarantalet ibland vara svårt att uppskatta. Detta har framkommit i samtal med uppgiftslämnarna. Det gäller särskilt bussföretag som bedriver trafik med sightseeing, så kallad hop-on hop-off. På en avgång kan en och samma person utföra flera resor vilket bidrar till svårigheterna att uppskatta antalet passagerare. Även fordonsuppgifterna är behäftade med viss osäkerhet då även dessa uppgifter delvis betraktas som känslig information. I de fall fordonsuppgifter saknats har värden imputerats bland annat baserat på uppgifter från föregående års undersökning. Uppgifter har också samlats in via Transportstyrelsens e-tjänst 16 Sök uppgifter om andras fordon genom att ange ett specifikt fordons registreringsnummer. Registreringsnummer har delvis erhållits direkt via uppgiftslämnarna eller genom en bildsökning på Google Bilder, en sökmotor för bilder på Internet. Via Transportstyrelsens e-tjänst har också vissa rimlighetskontroller kunnat utföras för att verifiera lämnade uppgifter. Avseende hur många fordon som används i kommersiell linjetrafik har uppgiftslämnarna ibland missuppfattat frågeställningen. I flera förekommande fall har uppgiftslämnarna angivit det totala antalet bussar som företaget äger och som 16 http://www.transportstyrelsen.se/vag/fordon/fordons-agaruppgift/ 27

även används för annan typ av trafik. Dessa uppgifter har vid återkontakter med uppgiftslämnarna kunnat korrigeras så att uppgifterna i årets undersökning avser det antal bussar som faktiskt används för den avsedda linjetrafiken. Hur många fordon som faktiskt används i linjetrafik kan också vara svårt för uppgiftslämnarna att definiera eftersom antalet fordon som används i linjetrafik varierar över året. Ett företag har till exempel svarat att de inte äger några egna bussar, utan att de bussar som används i linjetrafik hyrs in från annat företag. Uppgifterna har därför justerats till att avse det antal bussar som företaget faktiskt använder i kommersiell linjetrafik. Ett annat företag har poängterat att antalet bussar som används i den kommersiella linjetrafiken varierar över tiden, och att det därför är svårt att ange en antalsuppgift. Med anledning av att företaget under större delen av året, med undantag av ett fåtal veckor, använder ett mindre antal bussar är det det lägre värdet som har använts i årets undersökning. Ytterligare en viktig mätosäkerhet avser förstärkningstrafik, såväl passageraruppgifter som antal avgångar. Med förstärkningstrafik menas varaktig eller tillfällig trafik, vid stora trafikströmmar, utöver vad som angetts i tidtabell exempelvis i högtrafik eller vid särskilda evenemang. Förstärkningstrafik har av flera bussföretag inte kunnat särskiljas från den ordinarie trafiken varför inga uppgifter lämnats in. En underskattning av förstärkningstrafiken förekommer således. Att ett bussföretag som i huvudsak bedriver utlandstrafik inte svarat på undersökningen bidrar till en underskattning av utlandstrafiken. Ingen bortfallskompensation har genomförts i detta fall. På vilket sätt trafik inom och mellan län ska delas upp har också varit föremål för frågor. En avgång som huvudsakligen går mellan två län omfattar ibland även inomregional trafik (trafik inom ett län). De passagerare som klivit på och klivit av i ett och samma län har i dessa enstaka fall registrerats som resa inom län. Övriga resenärer har registrerats som resor mellan län. Ytterligare en aspekt är hur en linje ska definieras. En linje som går från A till B under en del av året, men som under en period förlängs till C, har ibland uppfattats som en linje och ibland som två linjer. I denna undersökning har det redovisats som två olika linjer. Ramtäckning Ingen övertäckning förekommer. Undertäckning kan förekomma om det finns bussföretag som bedriver kommersiell linjetrafik som varken Trafikanalys eller Samtrafiken känner till. I det fall undertäckning förekommer är omfattningen på den verksamhet som de eller dessa företag bedriver troligtvis marginell i sammanhanget. Enligt Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2012:2 ska kollektivtrafikföretag senast tre veckor i förväg anmäla förändringar i tidtabell och hållplatser till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller till Samtrafiken, för införande i den nationella tidtabellsdatabasen GTI (Gemensamt system för Trafikantinformation). 17 17 http://www.samtrafiken.se/tjanster/gti/leverans-av-data-till-gti/ 28

Bearbetning De inrapporterade uppgifterna har bearbetats och kontrollerats i flera steg av Statisticon. Kontroll av konsistens i svaren har genomförts. Baserat på resultatet av kontrollerna har återkontakter tagits med uppgiftslämnare för verifiering av lämnade uppgifter. I enstaka fall har Statisticon inte lyckats få tag på uppgiftslämnare för verifiering. Därefter har data bearbetats i flera steg innan en final analysdatabas erhållits. Stegen involverar skapande av härledda variabler och imputeringar. Dessa steg finns dokumenterade. Jämförbarhet Jämförbarhet över tiden Undersökningen Långväga buss har genomförts sedan år 2007. Nytt för i år är att inrikestrafiken delats upp i inrikes trafik inom län och inrikes trafik mellan län. Med den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft 1 januari år 2012 har marknaden för kommersiell busstrafik inom länen öppnats upp. Den begränsning, den så kallade skadlighetsprövningen (länstrafikhuvudmännens invändningsrätt), som i praktiken hindrat kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik inom länen har tagits bort. 18 Därmed är det möjligt för kommersiella bussföretag att starta trafik var som helst. Mot denna bakgrund har undersökningen utökats till att även inkludera inrikes trafik inom län, dit bland annat trafik med sightseeing räknas. Ett annat exempel på trafik som nu inkluderats är inomregional trafik som bedrivs på uppdrag av externa handelsplatser. En förändring som verkar åt andra hållet är att länsöverskridande trafik som bedrivits på uppdrag av en trafikhuvudman nu har utgått. Det innebär att länsöverskridande trafik från Halland, Västmanland och Södermanland, samt en sjuktransport Karlstad-Örebro-Uppsala har tagits bort från undersökningen. Att låta jämföra uppgifter avseende interregional trafik från årets undersökning jämfört med föregående år är osäkert. Undersökningen har avslöjat tidigare kvalitetsbrister. En enskild uppgiftslämnare har bekräftat att föregående års uppgifter avseende interregional trafik även omfattat inomregional trafik. Ytterligare ett företag har bekräftat att föregående års uppgifter till vissa delar varit felaktiga. Att dessa båda företag svarar för en stor del av inrikestrafiken bidrar också till att försvåra möjligheterna till jämförelser över tid då föregående års uppgifter med stor sannlikhet överskattats. Detta gäller framför allt för variablerna antal avgångar, antal passagerare och antal sittplatser som erbjudits under året. 18 Flera län, bland dem Skåne och Stockholm, slutade dock tillämpa invändningsrätten redan 2009. Andra län som följde efter var Kalmar, Örebro, Södermanland, Västmanland och Jämtland. 29

Jämförbarhet mellan grupper Att populationen antalsmässigt fluktuerar något från år till år är naturligt och har inte någon stor påverkan på jämförbarheten före och efter 2012. Att ett bussföretag som i huvudsak bedriver utlandstrafik inte ingår i undersökningen har en negativ inverkan på jämförbarheten för utrikes trafik över tid. Tillgänglighet Rapporten Kommersiell linjetrafik på väg publiceras i serien Trafikanalys Statistik, en gång per år. Rapporten finns tillgänglig i PDF-format på Trafikanalys webbplats. Myndighet: Trafikanalys Adress: Sveavägen 90, 113 59 Stockholm (t.o.m. den 13 sep 2013) Torsgatan 30, 113 21 Stockholm (fr.o.m. den 16 sep 2013) Kontaktperson: Tom Petersen Telefon: 08-414 42 11 Telefax: 08-414 42 10 E-post: tom.petersen@trafa.se Producent: Statisticon AB Företag: Statisticon AB Adress: Östra Ågatan 31, 753 22 Uppsala Kontaktperson: Åsa Greijer Telefon: 08-402 29 00 E-post: asa.greijer@statisticon.se 30

Bilaga 2: Frågeblankett Del 1, Inrikes trafik inom län Utbud Antal linjer i egen regi Antal linjer som körs på uppdrag Antal linjer där del i buss upplåts åt annan organisation Totalt antal sittplatser som erbjöds under året Resor Antal passagerare/påstigande Ordinarie linjelagd trafik egen regi Ordinarie linjelagd trafik på uppdrag av annan organisation Förstärkningstrafik egen regi eller på uppdrag av annan organisation Antal avgångar under året Ordinarie linjelagd trafik helt i egen regi Ordinarie linjelagd trafik helt eller delvis på uppdrag av annan organisation Förstärkningstrafik egen regi eller på uppdrag av annan organisation Total körsträcka för resande inom län Del 2, Inrikes trafik mellan län Utbud Antal linjer i egen regi Antal linjer som körs på uppdrag Antal linjer där del i buss upplåts åt annan organisation Totalt antal sittplatser som erbjöds under året Resor Antal passagerare/påstigande Ordinarie linjelagd trafik egen regi Ordinarie linjelagd trafik på uppdrag av annan organisation Förstärkningstrafik egen regi eller på uppdrag av annan organisation Antal avgångar under året Ordinarie linjelagd trafik helt i egen regi Ordinarie linjelagd trafik helt eller delvis på uppdrag av annan organisation Förstärkningstrafik egen regi eller på uppdrag av annan organisation Total körsträcka för resande mellan län 31

Del 3, Utrikes trafik Utbud Antal linjer i egen regi Antal linjer som körs på uppdrag åt annan organisation Antal linjer där del i buss upplåts åt annan organisation Totalt antal sittplatser som erbjöds under året Resor Antal passagerare/påstigande Ordinarie linjelagd trafik egen regi Ordinarie linjelagd trafik på uppdrag av annan organisation Förstärkningstrafik egen regi eller på uppdrag av annan organisation Antal avgångar under året Ordinarie linjelagd trafik helt i egen regi Ordinarie linjelagd trafik helt eller delvis på uppdrag av annan organisation Förstärkningstrafik egen regi eller på uppdrag av annan organisation Total körsträcka för utrikes resande Körsträcka inom Sverige Körsträcka utanför Sverige Del 4, Fordonstyper Fordon som används för inrikes och utrikes resor. Fordon Totalt antal dieselbussar, fördelade efter ålder Totalt antal bussar som körs med alternativa drivmedel, fördelade efter typ av drivmedel och ålder på buss Antal sittplatser per buss Del 5, Definitioner Undersökningen ska endast besvaras av bussföretag eller organisation som har eller haft tillstånd att bedriva kommersiell linje- och kollektivtrafik med buss, såväl inrikes som utrikes trafik, helt eller delvis under kalenderåret 2012. Dessutom ska endast företag eller organisation som bedriver verksamhet i egen eller delvis i egen regi, eller som utför trafik åt ett kommersiellt företag eller ekonomisk förening, ingå. För definition av kollektivtrafik tillämpas Transportstyrelsens tolkning enligt nedan: Kollektivtrafik Kollektivtrafik definieras i kollektivtrafiklagen med en hänvisning till EU:s kollek- 32

tivtrafikförordning 1370/2007. I förordningens artikel 2 a definieras kollektivtrafik som persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering. Transportstyrelsen tolkar definitionen som att begreppet omfattar trafik som har som huvudsyfte att transportera passagerare på en tidtabellbunden linje. Utifrån regeringens proposition 2011/12:76 rörande komplettering av kollektivtrafiklagen har Transportstyrelsen vidare kommit fram till att följande inte är att räkna som kollektivtrafik: beställningstrafik och chartertrafik rundresor där passagerarna åker tillbaka till samma utgångspunkt detta innebär att s.k. hop-on hop-off-trafik med tidtabell räknas som kollektivtrafik, men inte sightseeingresor där man inte kan gå på och av under färd trafik som anordnas vid särskilda evenemang resor där logi eller andra turisttjänster ingår i resan resor där det huvudsakliga syftet är något annat än själva persontransporten Med fortlöpande avses här även trafik som endast bedrivs under vissa perioder under året. Observera att förstärkningstrafik också skall redovisas. Däremot skall beställningstrafik, chartertrafik, eller annan liknande tillfällig trafik enligt punktsatserna ovan inte redovisas. Kommersiell trafik Med kommersiell trafik avses trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av ett trafikföretag eller på uppdrag av kommersiellt företag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar och utan det offentligas inblandning. T.ex. beslutar trafikföretaget eller kommersiell uppdragsgivare helt på egen hand om linjesträckning, prissättning och när trafiken ska etableras eller upphöra. Inrikes trafik För inrikes trafik skall uppgifter avseende såväl utbud som resor fördelas på trafik inom län och trafik mellan län, för förklaring se nedan: Inom län: linje- och kollektivtrafik som i huvudsak sker inom ett län. Mellan län: linje- och kollektivtrafik som åtminstone överskrider en länsgräns, och där linjesträckningen in i annat län går till minst en centralort i en kommun i det andra länet. Utbud Utbud inom Sverige Ange hur många linjer som ni bedriver i egen regi. En linje som körs tur och retur räknas som en (1) linje även om bussen gör ett uppehåll, t.ex. ett dygn, vid änd- 33