2 (30) Innehållsförteckning

Relevanta dokument
Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.

11050/11 lym/al/chs 1 DG H

Kustbevakningen. nu och för framtiden

E-strategi för Strömstads kommun

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

2 (66) Innehållsförteckning

Presentation av Tullverkets Hundverksamhet.

Beslut om ändring i arbetsordningen (STY ) för Tullverket

Åklagarmyndighetens författningssamling

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

12892/15 KH/chs,ub 1 DGD1C

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Verksamhetsplan 2014 STY Diarienummer: STY Diarienummer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

EU:s fond för inre säkerhet

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Innehåll. Intygande om intern styrning och kontroll Underskrift Tabellbilaga

Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Policy för informationssäkerhet

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om bekämpande av miljöbrott, som den 8 december 2016 antogs av rådet vid dess 3508:a möte.

Otillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan. 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen

Tullverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Tullverkets författningssamling

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

Smuggling via datorn. Sofia Hellqvist, Tullverket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Göteborgs Stads program för IT

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Nästa steg. för svensk polis

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi. för Sveriges yttre gränskontroll och inre utlänningskontroll för perioden

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

Beslut om ändring i arbetsordningen (STY ) för Tullverket

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Generaldirektörens förord

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Personalpolitiskt program

STRATEGI STRATEGI FÖR EHÄLSA

Tullverkets författningssamling

Beslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad:

Rapport - Handlingsplan för skärpt alkohol- och tobakstillsyn med mera

Svensk författningssamling

Rikspolischefens inriktning

System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

1 (83) STY Foto: Anna Sigvardsson

Strategiska förutsättningar

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att:

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Tjänsteskrivelse. Remiss från Justitiedepartementet - Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62) STK

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Personalpolitiskt program

Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. För synpunkter

Digital Strategi för Kulturrådet

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Strategiska planen

Strategi SVA Friska djur trygga människor

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Strategi för digital utveckling

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Innehåll. Underskrift Tabellbilaga Sammanställning av mått, indikatorer och nyckeltal... 93


Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Personalpolicy. Laholms kommun

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017

Kommittédirektiv. Möjligheterna till kameraövervakning ska förenklas. Dir. 2017:124. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017

Strategi för digitalisering

Beslut Justitiedepartementet

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål


Policy och riktlinjer

EMPACT. Fredrik Junestedt, Nationell EMPACT-koordinator

Strategisk färdplan Kortversion

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C

Åklagarmyndighetens författningssamling

Dnr STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Digitaliseringsstrategi

Handlingsplan Trygg och säker

Hur värnar kommuner digital säkerhet?

Samma krav gäller som för ISO 14001

Transkript:

Dnr: STY 2018-404

2 (30) Innehållsförteckning GD:s förord... 3 Sammanfattning... 4 Tullverkets uppgift... 5 Vision, målbild och värdegrund... 5 Verksamhet 2019... 6 Säkerställd uppbörd... 6 Minimera skattefelet... 6 Säkerställa uppbörden... 7 Efterlevda in- och utförselbestämmelser... 10 Förebyggd och motverkad brottslighet... 13 Samverkan... 15 VP-uppdrag... 17 Kompetensförsörjning... 19 Verksamhetsutveckling... 19 Övrigt... 20 Prioriterade risker... 20 Informationssäkerhet... 20 Miljö... 20 Jämställdhetsintegrering... 21 Kontinuitetsplanering... 21 Civilt försvar... 21 Brexit... 22 Ekonomiska förutsättningar... 22 Budget per avdelning... 23 Årsarbetskrafter... 24 Investeringsbudget... 24 Uppföljning... 25 Bilagor... 26 Bilaga 1 Regleringsbrev... 26 Bilaga 2 Driftbudget... 26 Bilaga 3 Investeringsbudget... 26 Bilaga 4 Treåriga resultatindikatorer... 27 Bilaga 5 Uppdrag från regeringen... 27

GD:s förord 3 (30) Verksamhetsåret 2019 har inledningsvis präglats av stor osäkerhet både kring brexit och regeringsbildningen. När Storbritannien lämnar EU kommer det att kräva fler resurser till vår operativa verksamhet, främst till klarering och fysisk kontroll, men också tillståndsverksamheten och efterkontrollen påverkas. Det osäkra politiska läget i Sverige innebär bland annat att det finns frågetecken kring hur stort vårt anslag kommer att bli framöver, men trots det planerar vi för att under året kunna rekrytera många nya medarbetare och fortsätta förstärka operativt främst inom kontrollverksamheten. Säkerhetshetsfrågor är högt upp på vår agenda. Vi har flera uppdrag från regeringen att jobba med planering för totalförsvaret, för det civila försvaret och för säkerhetsskydd. I år ska vi öva vår förmåga att leda Tullverket vid höjd beredskap. Vi ansvarar för att våra informationshanteringssystem uppfyller de säkerhetskrav som gör att vår verksamhet kan utföras på ett tillfredsställande sätt även i en krissituation. Vi har i regleringsbrevet fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vi vidtar och planerar att vidta för att hantera våra identifierade brister i informationssäkerheten. Mitt första år på Tullverket kommer att bli ett spännande år med många utmaningar och jag ser verkligen fram emot att tillsammans med er utföra vårt viktiga uppdrag och fokusera på våra resultat. Charlotte Svensson Generaltulldirektör

Sammanfattning 4 (30) År 2019 ska Tullverkets uppdrag, vår operativa verksamhet och våra resultat stå i fokus i allt arbete. Tullverket har en begränsad resurs och vi kan inte dagligen finnas vid alla gränsövergångar. Det är bland annat därför viktigt att vi arbetar underrättelsestyrt och riskbaserat. För att utveckla underrättelseverksamheten ska vi under 2019 införa en ny underrättelsemodell. Vidare ska vårt nationella selekteringscenter säkerställa tillgång till system och bokningsuppgifter samt utveckla centrets arbetsmetoder ytterligare. För att hitta misstänkta fordon i trafikflödet ska vi också börja arbeta med fasta kameror på vissa orter. Analysverksamheten ska under 2019 vidareutveckla och förfina arbetet med att utifrån riskprofiler genomföra kontroller i flöden där vi tidigare haft en begränsad kontrollförmåga. När det gäller gränsskyddsverksamheten ska vi öka vår kapacitet för 24/7-kontroller. Varor som står under tullkontroll ska så långt möjligt kontrolleras både ur uppbördsoch restriktionssynpunkt. Vi ska prioritera kontroller i det tunga godsflödet och förbättra metoderna för att upptäcka narkotika och vapen samt större mängder illegala och odeklarerade varor. De arbetsmetoder som varit framgångsrika för kommissionen för tung trafik ska under året tillämpas fullt ut i verksamheten. Som en del i arbetet i detta flöde ska vi öka andelen skannerkontroller och andelen träffar vid sådana kontroller. Här är det viktigt att vår användning av skannrar har stöd från underrättelseverksamheten genom bra underlag. Även våra kontroller i post- och kurirflödet fyller en viktig funktion och ska fortsätta. Den viktigaste uppgiften för tullkriminalverksamheten är att slå ut kriminella nätverk och lagföra de kriminella som, genom brott som vi ska bekämpa, ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. För att lyckas med denna uppgift måste vi också samtidigt i alla utredningar fokusera på att om möjligt säkra brottsvinster. Vidare har vi en omfattande hantering av något enklare ärenden. För att öka rättssäkerheten och effektiviteten ska vi förkorta våra handläggningstider. Vi behöver också bli effektivare när det gäller hur vi utnyttjar våra resurser. Vår specialistkompetens ska användas till rätt arbetsuppgifter. Vi ska också bli bättre på att arbeta teambaserat och vid behov ska ansvaret för ett ärende tas om hand av en grupp med flera kompetenser. Då minskar vi även antalet överlämningar och därmed väntetiden. Handläggningen av ärenden ska anpassas efter ärendetyper med för ärendetypen standardiserade utredningsåtgärder. Vi ska slutligen bli bättre på att vid behov se hela myndighetens tullkriminalverksamhet som en resurs i utredningsarbetet oavsett ett ärendes geografiska hemvist. Inom effektiv handel ska vi fortsätta vårt uppdrag med att säkerställa en riktig uppbörd och minska skattefelet. Vi ska vidare starta ett arbete för att identifiera eventuella brister i hanteringen av järnvägstrafiken. Vi ska också fortsätta att utveckla vår efterkontroll, bland annat genom att utveckla vår granskningsmetodik. En viktig del här är att utvärdera och vid behov utveckla vårt teamarbete, det vill säga att flera revisorer ansvarar gemensamt för flera revisioner. När det gäller tillståndshanteringen ska den pågående omprövningen av alla tillstånd vara klar till maj 2019. Samtidigt ska överflyttningen av tillstånd till Customs Decision System (CDS) fortsätta. En viktig övergripande uppgift 2019 för effektiv handel är att vidta

5 (30) åtgärder för att minska risken för så kallade administrativa misstag, det vill säga av EU-kommissionen bedömda brister i myndighetens ärendehantering som medför betalningsskyldighet gentemot kommissionen. En absolut förutsättning för att vi ska klara vårt uppdrag så bra som möjligt är att vi har en bra intern och extern samverkan. När det gäller intern samverkan ska vi ta tillvara den kompetens och de resurser som finns inom myndigheten. Oavsett geografiska och organisatoriska gränser så är myndigheten - och ska vid behov användas som - en resurs för att klara våra uppgifter. Vår externa samverkan ska stärkas ytterligare både nationellt och internationellt. Bland viktiga samarbetspartner märks EU, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Skatteverket och Kustbevakningen. Tullverkets uppgift I förordningen med instruktion för Tullverket framgår att vi ska fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tullverket ska övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Dessutom ska Tullverket förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Även viss utrednings- och åklagarverksamhet ska bedrivas. Tullverket ska också tillhandahålla information och god service så att allmänheten och företag har goda förutsättningar att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut samt utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för allmänhet, företag och Tullverket. Enligt regeringens årliga regleringsbrev ska Tullverket bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Allmänhet och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet och kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor i kontakter med myndigheten. Vision, målbild och värdegrund Tullverkets vision är: Ett Tullverk med effektiva och moderna arbetsmetoder som förenklar det legala och förhindrar det illegala.

6 (30) Målet är att år 2020 genomsyras allt arbete av Tullverkets värdegrund med ledorden helhetssyn, nytänkande och ansvarstagande. Verksamhet 2019 Genom att säkerställa uppbörden, kontrollera att in- och utförselrestriktioner efterlevs och att förebygga och motverka brottslighet ska Tullverket bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett väl fungerande samhälle och motverka brottslighet. Vi ska ständigt utmana arbetssätt och metoder samtidigt som vi ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Utveckling av verksamheternas kvalitet och effektivitet sker genom tydlig ledning och uppföljning, utvecklingsinsatser och systematiskt arbete med ständiga förbättringar och förbättringsuppdrag. Fokus ska vara på samverkan mellan olika processer, roller och organisationer. Tyngdpunkten ska ligga på flödeseffektivitet från start till slut genom alla berörda processer. Säkerställd uppbörd Tullverket är en av Sveriges uppbördsmyndigheter och varje år förväntas Tullverket uppbära tull, skatt och avgifter motsvarande cirka 7,5 miljarder kronor. Av dessa är 80 procent av tullavgifterna är en del av Sveriges avgift till EU. Uppbördens storlek följs löpande under året och Tullverket lämnar prognoser på storleken till regeringen. Minimera skattefelet Skattefelet uppstår när varor inte deklareras eller deklareras felaktigt och detta får påverkan på tull, skatt eller avgifter. De teoretiskt riktiga beloppen definieras som de belopp som ska fastställas om följande punkter är uppfyllda: - Allt som ska deklareras blir deklarerat. - Deklarerade uppgifter är korrekta.

7 (30) - De villkor som ställs vid olika förfaranden eller vid nyttjande av särskilda förmåner är uppfyllda. Tullverket ska verka för att minimera skattefelet och bidra till att säkerställa konkurrensneutralitet. Vi ska arbeta proaktivt och våra insatser ska baseras på risk och väsentlighet. I årsredovisningen ska vi bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. De indikatorer i skattefelsmodellen som är kopplade till det förebyggande och vägledande arbetet är andelen deklarationer som är korrekta ur uppbördssynpunkt, resultatet av exempelvis förtroendemätningar hos allmänhet och företag samt andelen nöjda kursdeltagare. Tullverket genomför även en statistiskt baserad undersökning för att utreda kvaliteten på företagens inlämnade deklarationer, den så kallade kvalitetsmätningen. Säkerställa uppbörden Tullverket ska vidta åtgärder för att minska risken för administrativa misstag. Så stor andel som möjligt av de belopp som Tullverket debiterar ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid. Detta innebär till exempel att företagens kredittid inte ska överstiga 30 dagar och att Tullverkets redovisning till EU ska hanteras säkert och korrekt. De kontroller som görs i efterhand ska ha en hög träffsäkerhet och leda till en debitering. För att minimera de så kallade uppbördsförlusterna och administrativa misstag 1 arbetar Tullverket med förebyggande insatser, kontroller, tillstånds- och betalningsövervakning och samverkar dessutom med Skatteverket och Kronofogden. Genom att företagen i samband med tillståndsgivningen får tydlig information om villkoren för tillståndet ökar vi mängden deklarationer som är rätt från början. Vi säkerställer att de företag som ska ha en garanti för sitt tillstånd har rätt storlek på garantin, vilket minskar riskerna för uppbördsförluster. För att säkra uppbörden är det också viktigt att efterkontrollverksamheten arbetar med betalningssäkring under pågående efterkontroller. Vi arbetar tillsammans med Skatteverket för att kunna nyttja möjligheten till företrädaransvar och på så sätt minska uppbördsförlusterna. För att minska risken för administrativa misstag ska Tullverket vidta åtgärder som exempelvis att hantera oavslutade transiteringar på ett korrekt sätt. Målnivåer 2019 - Debiterat efter initial- och efterkontroll 79 miljoner kronor - Andel inbetalt belopp av fastställt belopp: 100 % - Andel debiterad uppbörd inbetalad i rätt tid: 97,5 % - Anspråk på egna medel från Europeiska kommissionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för administrativa misstag: 0 kronor 1 Administrativa misstag är misstag i Tullverkets ärendehantering där Sverige blir betalningsskyldig gentemot EU-kommissionen.

8 (30) Extern kommunikation Vi ska tillgodose behoven hos företag och privatpersoner genom att etablera en systemlösning och ett arbetssätt för kontaktprincipen En väg in. Syftet är att skapa hög tillgänglighet med förutsägbara kontaktvägar och användbara tjänster som gör det lätt för dem att få relevant kunskap, få svar på sin fråga eller utföra sitt ärende. För att säkerställa att vi tillgodoser behoven ska vi göra externa mätningar och på ett systematiskt och strukturerat sätt analyserar företags och privatpersoners behov och upplevelse av den information och de tjänster vi tillhandahåller. Vi ska göra en förflyttning från det fysiska till det digitala mötet. Detta gör vi exempelvis genom att öka andelen distansutbildningar och webbseminarier och att ha ett nytt telefonisystem och en gemensam kontaktdatabas. Målet med Tullverkets förebyggande arbete är att öka kunskaperna och påverka attityder hos företag och privatpersoner. Enligt vår kontrollstrategi ska vägledning främst handla om att stödja dem som vill följa reglerna att göra rätt, medan attitydpåverkan handlar om att påverka de importörer som inte följer reglerna att vilja göra rätt. Det ska genomföras olika former av förebyggande åtgärder så som kommunikationsoch utbildningsinsatser med utgångspunkt i företagens behov. Ansvariga avdelningar är kommunikationsavdelningen och HR-avdelningen. Hantering av tillstånd För att säkerställa att företagens garantier är korrekta ska vi övervaka dessa kontinuerligt. Övervakningen ger oss även en möjlighet att i ett tidigt skede identifiera försämrad kreditvärdighet hos företag och vidta lämpliga åtgärder som till exempel höjda garantier. Tullverket kontrollerar löpande att betalningar görs i rätt tid. Nya innehavare av tillstånd till betalningsanstånd övervakas särskilt för att vi tidigt ska kunna identifiera eventuella brister och kunna vidta åtgärder. Den 1 maj 2019 ska alla tillstånd vara omprövade. Under året fortsätter även införandet av CDS 2 samt arbetet med överflyttning av tillstånd. Under hösten 2019 ska även ett systemstöd för handläggningen av bindande klassificeringsbesked införas. Under året ska ett särskilt fokus vara på de företag som söker och innehar tillstånd. Genom att kartlägga deras krav och behov får vi bättre förutsättningar för att skapa en högre nytta. För att öka effektiviteten och förbättra ledtiderna ytterligare planerar vi förbättringsåtgärder i form av värdeflödeskartläggningar, vilka bidrar till att vi kan identifiera och minimera onödigt arbete. Ansvarig är avdelningen Effektiv handel. 2 CDS, Customs Decision System, ett EU-gemensamt system för tullbeslut.

Klarering 9 (30) Tullverket ska fortsätta att göra kontroller med inriktning mot skattefelet. Under 2019 ska vi vidareutveckla och förfina arbetet med att utifrån riskprofiler genomföra kontroller i flöden där vi tidigare haft en begränsad kontrollförmåga. Klareringen av varor och transportmedel genomgår ett omfattande förändringsarbete som kommer att pågå till minst 2025. Den pappersbaserade hanteringen avvecklas gradvis i takt med att nya system införs inom ramen för programmet Elektronisk tull. Arbetet med att ta fram och införa systemstöd fortsätter. När Storbritannien lämnar EU kommer det att innebära en betydande ökning av antalet deklarationer och anmälningar som skickas till Tullverket. För att minska antalet obetalda tullräkningar efter oavslutade transiteringar ska vi genomföra en gemensam värdeflödeskartläggning av transiteringsprocessen, från tillståndsgivning till en säkerställd uppbörd. I syfte att få ned antalet onödiga omprövningar har vi identifierat orsakerna till att företagen vill få sina ärenden omprövade. Arbetet med att minska antalet onödiga omprövningar ska utvecklas vidare under 2019. Utöver det ska ett arbete kopplat till järnvägstrafiken startas för att identifiera brister i hanteringen. Dessutom ska ett arbete för att effektivisera handläggningen inom fartygsklareringen genomföras under 2019. Ansvarig är avdelningen Effektiv handel. Efterkontroll Efterkontroll är ett viktigt verktyg för att minska skattefelet. Det har dels en direkt effekt i form av debiteringar och dels en preventiv effekt då det ökar företagens upplevda risk för upptäckt. Eftersom tullrevisioner är tidskrävande ska de kontroller vi väljer att genomföra i så hög utsträckning som möjligt leda till ett väsentligt resultat. De tullrevisioner som inte leder till ett resultat ska avslutas så fort som möjligt och det är också viktigt att arbeta med åtgärder som leder till en genomsnittligt kortare genomströmningstid för alla tullrevisioner. Under 2019 ska ett förbättringsarbete med inriktning mot revisoner med inriktning säkerhet och skydd genomföras. Vi ska fortsätta att förbättra effektiviteten med bibehållen eller ökad kvalitet och leverera det som är efterfrågat ur både ett externt och ett internt perspektiv. Under året ska vi följa upp att det nya dokument- och ärendehanteringssystemet ger förväntad effekt samt löpande arbeta med att utveckla granskningsmetodiken. För att säkerställa god utveckling ska vi: - Utvärdera och vid behov utveckla teamarbetet, det vill säga när flera revisorer ansvarar gemensamt för flera revisioner. - Genomföra ett uppdrag i syfte att ersätta nuvarande revisionsverktyg. Ansvarig är avdelningen Effektiv handel.

Efterlevda in- och utförselbestämmelser 10 (30) Tullverket ska prioritera kontroller mot narkotika, vapen samt illegal storskalig och frekvent införsel av alkohol och tobak. Utöver dessa utför Tullverket kontroller i syfte att hitta varor som kan vara ett hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Förutom de ovan nämnda områdena kan det till exempel handla om radioaktiva ämnen, sprängämnen, krigsmateriel, olagliga läkemedel, missbrukssubstanser och produkter med veterinära bestämmelser samt varor som kan utgöra ett hot mot miljön, till exempel kemiska produkter, avfall, djur och växter. Våra kontroller utförs i olika trafikflöden såsom resande, post- och kurirsändningar, vägtransporter samt flyg- och sjötransporter. Tullverket gör bedömningen att de riktigt stora sändningarna av restriktionsvaror sker i den tunga trafiken, såsom i lastbilar och containrar, och vi prioriterar därför kontroll- och underrättelseverksamhet i detta flöde. Vi gör även frekvent kontroller i andra flöden utifrån risk och hotbild bland annat baserat på underrättelser. Genom att Tullverket minskar mängden narkotika i samhället skapas ett samhällsekonomiskt värde, samhällsnytta, som vi beräknar enligt en särskild modell. Tullverket minskar även mängden illegala alkohol- och tobaksvaror på marknaden och skapar därigenom en samhällsekonomisk nytta som vi beräknar som ett skattebortfall som motsvarar det staten förlorar i punktskatteintäkter. Målnivåer 2019 - Samhällsnyttan av den beslagtagna narkotikan inklusive dopningspreparat: 2,5 miljarder kronor - Värdet för beslagtagen och omhändertagen alkohol mätt i skattebortfall 30 miljoner kronor - Värdet för beslagtagen och omhändertagen tobak mätt i skattebortfall 85 miljoner kronor Underrättelseverksamhet Tullverket ska fortlöpande anpassa arbetssätten till förändringar inom smugglingsbrottsligheten. Det gäller såväl nya tillvägagångssätt som nya substanser och restriktionsvaror. Underrättelseverksamheten ska förse den operativa verksamheten med underlag för kontroller. Arbetet med att skapa riskprofiler och att utvärdera utfall och resultat av kontroller baserade på dessa riskprofiler ska vidareutvecklas och förfinas under 2019. Tullverket gör och ska fortsätta att göra kontroller med inriktning mot skattefelet. En förutsättning för detta är kvalitativ selektering. Under 2019 kommer ytterligare flöden att integreras i systemet Selektering i varuflödet (Siv) så att riskbaserade kontroller även kan göras i tullagerflödet. Nationellt Selekteringscenter (NSC) är sedan sommaren 2018 permanent etablerat.

NSC ska under 2019 säkerställa tillgång till system och bokningsuppgifter samt utveckla arbetsmetoderna ytterligare. 11 (30) Tullverket ska också utveckla arbetet med inhämtning av data och riktad spaning på internet. Under 2019 ska en ny underrättelsemodell för Tullverket lanseras. Den nya underrättelsemodellen ska användas i hela verksamheten. Arbetet med att ta fram och införa systemstöd för både analys- och underrättelseverksamheten samt selekteringsverksamheten ska fortsätta. I olika uppdrag ska vi genomföra värdeflödeskartläggningar. Genom arbetet med ständiga förbättringar ska arbetssätten och flödet kontinuerligt effektiviseras. Under 2019 ska detta resultera i fler delgivna ärenden, högre träffprocent och fler identifierade avvikelser. Förmågan att systematiskt mäta ska förbättras genom åtgärder i befintliga eller nya system. Under året prioriteras vilka uppgifter som överförs till beslutsstöd för en enklare rapportering och uppföljning. Riktade insatser mot transitflödet ska genomföras genom att vi kartlägger företag med systematiska fel i transitflödet och via spärrläggning i Siv säkerställer vi att fysiska kontroller genomförs. Underrättelseverksamheten är ansvarig för att samplanering med klareringsverksamheten och gränsskyddet sker. Ansvariga är avdelningen Effektiv handel och avdelningen Brottsbekämpning. Förebyggande åtgärder En av de viktigaste preventiva åtgärderna är att vi är synliga i flöden som är prioriterade utifrån risk och hotbild. Genom att ha lättillgänglig information på webben och i sociala medier om gällande regler för in- och utförsel av varor stärker vi förmågan hos allmänheten och företagen att göra rätt. Vi genomför även informationsträffar och webbseminarier. Ansvariga avdelningar är kommunikationsavdelningen, avdelningen Effektiv handel och avdelningen Brottsbekämpning. Kontroller Tullverket prioriterar och planerar kontroller och närvaro utifrån risk och hotbild, bland annat baserat på underrättelser. En resursallokering baserad på konstaterade risker i trafikflöden måste kombineras med höga krav på rörlighet för att vi ska utnyttja resurserna på ett effektivt sätt. Vi ska öka vår kapacitet till 24/7-kontroller. Varor som står under tullkontroll ska så långt det är möjligt kontrolleras både ur uppbörds- och restriktionssynpunkt. Post- och kurirflödet har blivit allt viktigare som transportflöde för illegala varor för såväl privatpersoner som för brottsliga organisationer. Våra kontroller i detta flöde är effektiva och har en hög träffprocent. Beslag i flödet kan leda till större utredningar och de sammanlagda beslagsmängderna bidrar i hög grad till resultatet för

12 (30) samhällsnytta. Det är därför taktiskt viktigt för Tullverket att fortsätta närvara i detta flöde. För att säkerställa optimal operativ planering är införandet av systemstödet nationell uppdragshantering det viktigaste utvecklingsområdet under 2019. Systemstödet kommer att förenkla uppföljningen och planering i processen och skapa möjlighet att på ett bättre sätt följa processens effektivitet. Områden där arbetssätten ska utvecklas och effektiviseras samt bli mer enhetliga, i syfte att frigöra tid för mer kontrollarbete, är exempelvis inom skannerverksamhet, järnväg och transitflöden. Prioriterade förbättringsområden är att utveckla och effektivisera verksamhetens planering för snabbare och mer korrekt prioritering samt att standardisera såväl arbetssätt som utrustning för ökad kvalitet och effektivitet. Under året kommer kontrollverksamheten bland annat att arbeta särskilt med följande: Fokusområde vapensmuggling: I uppdraget ingår att se över arbetsmetoder, myndighetssamverkan och kontrollinsatser gällande skjutvapen. Nationell kontrolloperation i kurirflödet: En eller flera nationella kontrolloperationer gällande restriktionsvaror ska genomföras i kurirflödet. Sprida STÖRA-konceptet 3 : Under året ska ett antal kontroller genomföras enligt STÖRA-konceptet på samtliga kompetenscenter inom avdelningen Brottsbekämpning. Järnväg: Uppdrag att genomföra en kartläggning av järnvägstrafiken som ska vara underlag till en kommande kontrolloperation. Drönare: Uppdrag att utforska möjligheten att införa drönare i vår verksamhet. I uppdraget ingår att se över lagstiftning, möjliga verksamhetsområden m.m. Ansvarig är avdelningen Brottsbekämpning. Kontroller i det tunga godsflödet Resultatet av Tullverkets kontroller av transportmedel i det tunga godsflödet är de kontroller som främst bidrar till samhällsnytta genom de mängder av beslagtagna varor som görs. Vi ska prioritera kontroller i det tunga godsflödet och förbättra våra metoder. Tullverket ska prioritera kontroller i det tunga godsflödet och förbättra metoderna för att upptäcka narkotika och vapen samt större mängder illegala och odeklarerade varor. De arbetsmetoder som varit framgångsrika för kommissionen för tung trafik ska tillämpas fullt ut i verksamheten under 2019. Under året ska vi särskilt följa upp antalet kontroller och träffar i detta flöde. Vi ska utföra kontroller i flödet av storskalig och frekvent införsel av alkohol och tobak för att upptäcka och minska tillgången till sådana varor samt lagföra 3 STÖRA är vårt arbetssätt att göra livet besvärligt för dem som håller på med smuggling eller hantering av punktskattepliktiga varor. Samverkan sker ibland med andra myndigheter t.ex. Polisen, Skatteverket, Försäkringskassan eller Socialtjänsten.

13 (30) smugglingsbrott. Med storskalig införsel menar vi omfattande mängder av alkohol och tobak som fraktas i transportmedel. Med frekvent införsel menar vi regelbunden införsel oberoende av volymer och transportmedel. Personer som frekvent för in alkohol och tobak utan att följa regelverken ska uppleva en risk att bli upptäckta. Vi utför vägtransportkontroller inriktade mot punktskattepliktiga varor i egen regi eller tillsammans med Polismyndigheten och andra nationella samverkansmyndigheter. För att hitta misstänkta fordon i trafikflödet ska Tullverket under 2019 arbeta med fasta kameror vid vissa gränsorter. Med hjälp av mobila skannrar upptäcker vi dolda varor och effektiviserar kontrollen av fordon och transportmedel. Det är viktigt att skannerverksamheten har stöd från underrättelseverksamheten som därför ska fortsätta att fokusera på att skapa underlag som kan leda till resultat i det tunga godsflödet. En eller flera nationella kontrollinsatser ska genomföras mot tung trafik med stöd av skanner. Under 2019 ska antalet skannerkontroller samt andelen träffar öka. Ansvaring är avdelningen Brottsbekämpning. Förebyggd och motverkad brottslighet Vi ska lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna att ägna sig åt kriminell verksamhet. Tullverket ska identifiera områden där det förekommer eller föreligger risk för organiserad och storskalig brottslighet inom våra prioriterade områden, narkotika, vapen och illegal storskalig och frekvent införsel av alkohol och tobak. Vi ska arbeta för att förebygga och motverka den organiserade och storskaliga brottsligheten genom riktade insatser mot personer som deltar i brottsliga handlingar. Målet för vårt arbete är att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna för kriminella som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. Detta är även målet för regeringens satsning mot den organiserade brottsligheten. Tullverket ska ta fram underlag av hög kvalitet till åklagare för beslut om att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna för brottslig verksamhet, till exempel genom att återta brottsvinster. Målnivåer 2019 - Antal identifierade kriminella nätverk fördelade på narkotikasmuggling, ekonomisk brottslighet (alkohol- och tobakssmuggling samt annan ekonomisk brottslighet) eller övrig brottslighet: 40 - Antal utslagna eller allvarligt skadade kriminella nätverk fördelade på narkotikasmuggling, ekonomisk brottslighet (alkohol- och tobakssmuggling samt annan ekonomisk brottslighet) eller övrig brottslighet: 22

- Andel slutredovisade förundersökningar 4 av inledda: 50 % 14 (30) Kriminella nätverk Tullverket ska prioritera den organiserade och storskaliga brottsligheten. EU:s kriterier för organiserad brottslighet används för bedömningen av vad som är organiserad brottslighet. De tullkriminalprojekt som Tullverket prioriterar har bäring på den organiserade brottsligheten. Ansvarig är avdelningen Brottsbekämpning. Utreda brott Under 2019 ska arbetet med Brottsutredningsstödet fortsätta. Utredningsbalanserna ska minska och åtgärder ska vidtas för att de ska minimeras. Våra brottsutredningar ska fortsätta att kvalitetssäkras så att de utgör ett bra stöd för åklagare att väcka åtal eller utfärda strafföreläggande. Kvalitetssäkring av brottsutredningsarbetet sker såväl löpande genom förundersökningsledning som genom säkerställande kontroller av att Tullverkets nationella utredningskoncept tillämpas vid utredningsarbetet. Det projektbaserade arbetssättet inom tullkriminalverksamheten innebär att rätt kompetens används i rätt omfattning för att bekämpa den organiserade brottsligheten så effektivt som möjligt utifrån Tullverkets samlade resurser. För att effektivisera arbetet och därmed förbättra stödet till tullkriminalenheterna ska förbättringsarbetet rörande it-forensiken, som är en del av bevis- och spårsäkringen, införas i verksamheten. Exempelvis införs ett gemensamt arbetssätt och metoder som kortar handläggningstiderna. Ett led i det brottsbekämpande arbetet är att komma åt det ekonomiska utbytet av brott. Förverkande av brottsvinster liksom värdet av undandragna skatter och avgifter ingår som en del i Tullverkets arbete mot organiserad och storskalig brottslighet. Under 2019 ska Tullverket fortsätta samverkan med Kronofogden för att bidra till återförande av brottsutbyten. Under 2019 är det viktigt att arbetet med Brottsutredningsstödet (Bus) fortsätter vilket är en förutsättning för ett framtida mer rättssäkert och effektivt arbete med att utreda brott i Tullverket. Inom detta område ska Tullverket aktivt delta i det myndighetsgemensamma arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) för att säkerställa att information inom brottmålsprocessen ska kunna utväxlas i digital form mellan de myndigheter som ingår i rättskedjan. Det förbättringsarbete som bedrivs för att effektivisera brottsutredningsarbetet stärker vår förmåga att begränsa organiserad och storskalig brottslighet. Prioriterade problem och onödigt arbete som är kopplade till rättssäker och effektiv handläggning är 4 Med slutredovisade förundersökningar avses de förundersökningar som redovisats till allmän åklagare, de strafförelägganden Tullverket utfärdat och Tullverkets egna stämningsansökningar.

- långa handläggningstider - bristen på effektiva, användarvänliga och anpassade digitala systemstöd - ineffektivt nyttjande av resurser. 15 (30) För att öka rättssäkerheten och effektiviteten ska vi förkorta handläggningstiderna. Vid behov ska ansvaret för ett ärende tas om hand av en grupp med flera kompetenser för att minska antalet överlämningar och därmed väntetiden. Specialistkompetens ska användas till rätt arbetsuppgifter. Handläggningen av ärenden ska anpassas efter ärendetyper med för ärendetypen standardiserade utredningsåtgärder. Tullverket utvecklar systemstöd för att skapa en digital brottshantering från avrapportering av brott till arkivering av ärende. Ansvarig är avdelningen Brottsbekämpning. Samverkan Samverkan med andra myndigheter Under 2019 ska vår externa samverkan stärkas. En stor del av samverkan med andra myndigheter är löpande verksamhet. Under året beslutas ibland om specifika samverkansuppdrag. Tullverket arbetar med att upprätta nya och uppdatera befintliga rutiner för ett rättssäkert och effektivt samarbete med Skatteverket och Kronofogden. Under 2019 ska vi fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder och samverkan med Kronofogden för att förbättra indrivningsprocessen. Riskerna för administrativa misstag minskas genom att vi fortsätter att bevaka ärenden som vi lämnat över till Kronofogden. Tullverket kommer också att fortsätta arbetet med att utveckla olika indrivningsrutiner för internationella debiteringar där vi ser att Kronofogden inte är ett alternativ, utan där det istället finns möjlighet att åberopa olika samarbetsavtal. Tullverket samverkar nationellt med Skatteverket, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten i arbetet mot ekonomisk brottslighet 5 gällande både alkohol- och tobaksvaror. Tullverket ska fortsätta samverka med Polismyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan och Socialtjänsten i den så kallade STÖRAverksamheten. STÖRA är vårt arbetssätt att försvåra för dem som håller på med smuggling eller hantering av punktskattepliktiga varor. 5 Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för en mängd företeelser. Tullverket definierar begreppet som brott, oegentligheter och felaktigheter som får konsekvenser för uppbörden (skattefelet) och som även påverkar konkurrensneutraliteten inom näringsverksamhet, och som brott etc. som någon begår utanför näringsverksamhet men som får konsekvenser inom centrala ekonomiska system som exempelvis skattesystemen eller EU:s finansiella intressen.

Tullverket samverkar bland annat med Folkhälsomyndigheten i uppföljning av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Vi samverkar med EU, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna avseende kontroller av avfallsexport. Tullverket samverkar även med Jordbruksverket, Läkemedelsverket samt ett flertal marknadskontrollerande myndigheter. Vid kontroll av export av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden samverkar vi med Inspektionen för strategiska produkter. 16 (30) Tullverket samverkar internationellt i arbetet mot narkotika, smuggling av vapen och den gränsöverskridande brottligheten rörande punktskattepliktiga varor. Det är även en del inom EU:s policycykel EMPACT 6. Under ledning av EU eller Världstullorganisationen medverkar vi i internationella kontrolloperationer och samverkar med näringslivet kring immaterialrättsliga intrång. Nationellt samverkar Tullverket främst genom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, OB-samverkan. Tullverket deltar i samverkansrådet, operativa rådet (OPR), nationellt underrättelsecenter (NUC) och sju regionala underrättelsecenter (RUC). Vidare deltar Tullverket i de inom OBsamverkan nyetablerade regionala samverkansråden vilka ska fungera som OPR men på regional och lokal nivå. Tullverket deltar här i smugglings- och tullrelaterade ärenden med operativa resurser. Tullverket och Kustbevakningens samarbete ska stärkas bland annat inom underrättelseområdet. Tullverket fortsätter sitt deltagande i Samverkansrådet mot terrorism och utvecklar i övrigt myndighetssamverkan inom området. I Tullverkets arbete med att bekämpa den organiserade och grova brottsligheten sker också en samverkan med andra myndigheter såväl i projektverksamhet som i andra ärenden. Internationellt samverkar Tullverket med tull- och polismyndigheter i berörda länder och med internationella organisationer och organ, bland annat Europol och Östersjösamarbetet. Inom EU pågår ett arbete mot organiserad brottslighet inom policycykeln EMPACT 7. Tullverket deltar även i det operativa arbetet inom målområdena syntetiska droger, kokain och heroin, cannabis, vapen samt punktskatter. Intern samverkan För att fortsätta att förbättra kvaliteten på analysunderlagen ska samverkan mellan underrättelse- och kontrollverksamheten fortsätta att utvecklas under 2019. Tullverket ska öka träffsäkerheten i de efterkontroller vi genomför, och en viktig del i det arbetet är att fortsätta samarbetet mellan underrättelseverksamheten och 6 European Multidisciplinary Platform against Criminal Threats Rådsbeslut 15358/10 COSI 69 ENFOPOL 298 CRIMORG 185 ENFOCUSTOM 94. 7 Rådsbeslut 15358/10 COSI 69 ENFOPOL 298 CRIMORG 185 ENFOCUSTOM 94.

17 (30) efterkontrollverksamheten. Dessutom ska samarbetet mellan underrättelse- och klareringsverksamheten fördjupas. En viktigt del i detta är att kontrollresultat löpande återkopplas till underrättelseverksamheten. Ett arbete kommer att genomföras av tillståndshanteringen och kommunikationsavdelningen för att tillsammans öka andelen ansökningar som är rätt från början, vilket ger en ökad flödeseffektivitet. VP-uppdrag Myndigheten ska under 2019 särskilt fokusera på följande uppdrag. Strategisk lokalförsörjningsplan Tullverket behöver inför beslut om kommande års lokalförändringar en långsiktiga planering för lokalförsörjningen. Under tertial 1 kartläggs det befintliga lokalbeståndet och hyresvillkoren, och det lokalbestånd som ska sägas upp till 2020 analyseras utifrån skick och underhållsbehov. Under tertial 2 analyseras alla lokaler utifrån skick och underhållsbehov samt kostnaderna för att åtgärda dessa. Senast den 29 november ska det sammanställas en omvärldsanalys och redovisas ett underlag inför beslut om strategisk inriktning inklusive en ekonomisk bedömning. Ansvarig avdelning är administrationsavdelningen. Stärkt arbetsgivarroll, strategisk lönebildning och verksamhetsanpassade avtal Under 2019 ska vi fortsätta att arbeta med en strategisk lönebildning för att förtydliga och förstärka arbetsgivarpolitiken. En översyn av Tullverkets avtal kommer att påbörjas under året för att se om dessa stödjer verksamheten mål och inriktning. Under tertial 1 görs en översyn och analys av vad vi arbeta vidare med under året. Ansvarig avdelning är HR-avdelningen. Ledarskapsutveckling inklusive ledningskommunikation Enskilda chefers och ledningsgruppers kommunikativa förmåga är en förutsättning för att klargöra uppdrag och riktning samt underlätta delaktighet och åstadkomma förändring. Under 2019 ska chefernas arbetsgivarroll och kommunikativa förmåga stärkas. Utvecklingsinsatser för effektivt ledningsgruppsarbete ska erbjudas. En åtgärdsplan tas fram och genomförs med interrevisionens rapport om ledningskommunikation som utgångspunkt. Under tertial 1 genomförs löneseminarier och en uppdaterad Ny-som-chef-utbildning påbörjas. Under tertial 2 designas nya utvecklingsinsatser och dialoggrupper och ledningsgruppsutveckling har påbörjas. Ansvariga avdelningar är HR-avdelningen och kommunikationsavdelningen

Strategi för molntjänster 18 (30) En strategi för molntjänster tas fram för att ge vägledning och stöd till de delar av Tullverket som använder eller kommer att använda molntjänster. Strategin kommer att vara godkänd och kommunicerad i tertial 2. Ansvarig avdelning är It-avdelningen Översyn av resultatmålen i hela Tullverket För att säkerställa att Tullverket inte lägger för mycket tid på att följa upp onödiga mål, mått och indikatorer ska en genomlysning göras. Under tertial 1 görs en genomlysning för att identifiera vilka mål, mått och indikatorer som avdelningarna och kompetenscentren följer upp. Dessa sammanställs och analyseras. Förslag tas fram på vilka av dessa mål, mått eller indikatorer som kan tas bort. En rapport sammanställs och lämnas in under tertial 1. Ansvarig avdelning är verksledningsstaben tillsammans med avdelningen Effektiv handel och avdelningen Brottsbekämpning. Administrativa misstag För att minimera risken att administrativa misstag uppkommer i framtiden ska kärnverksamheten ta fram en åtgärdsplan. Planen ska under februari beslutas av EH:s ledningsgrupp i samråd med BB:s ledningsgrupp. I tertial 2 återrapporteras genomförda åtgärder, den 15 oktober lämnas en statusrapport och i tertial 3 redovisas en slutrapport. Ansvariga är avdelningen Effektiv handel och avdelningen Brottsbekämpning. Informationsstyrning Information, det vill säga data av olika slag, är en allt viktigare tillgång i ett digitaliserat samhälle där information överförs via digitala kanaler. Tullverkets informationsägare ansvarar för all den informationsmängd som vi använder. Syftet är att stödja informationsägarna i arbetet med informationsstyrning. Vid tertial 1 ska övergripande kartläggning av informationsområden vara klar och arbetet slutredovisas den 15 oktober. Ansvarig avdelning är verksledningsstaben Internationellt arbete Tullverkets strategi för internationellt arbete ska förtydligas och konkretiseras så att den kan vara ett stöd för prioriteringar av deltagande i internationella möten och samarbeten med andra tullmyndigheter. Under tertial 1 görs en kartläggning och en analys av de internationella möten och aktiviteter Tullverket deltar i. Under tertial 2 tas en prioriteringsordning fram både för internationella frågor och möten och för samarbeten med andra länder. Ansvarig avdelning är verksledningsstaben tillsammans med avdelningen Effektiv handel och avdelningen Brottsbekämpning.

Kompetensförsörjning 19 (30) Under 2018 har vi tydliggjort arbetsmiljöansvaret och arbetsmiljöarbetet. Under 2019 ska vi genomföra och följa det arbetet. Tullverket ska vara en arbetsplats där medarbetare och chefer trivs, utvecklas och tar gemensamt ansvar för att utföra och utveckla Tullverkets verksamhet och en säker arbetsmiljö. Ett tydligt och tillitsfullt ledarskap gör det möjligt för medarbetare att kunna, vilja, våga och få ta ansvar. Under 2019 fokuserar vi därför chefsutvecklingsinsatser på att - stärka arbetsgivarrollen genom att säkra kompetens inom arbetsrätt och avtal samt lönebildning - stärka den kommunikativa förmåga som krävs för att klargöra uppdrag och riktning samt underlätta delaktighet och förändring - utveckla ledningsgrupper. Under 2019 ska varje avdelning fortsätta att arbeta systematiskt och proaktivt med kompetensförsörjning, inklusive att utveckla den digitala kompetensen. Det ska märkas, i än större utsträckning, genom att vi vidtar åtgärder för att underlätta flexibelt resursnyttjande och arbetar med omställning och kompetensväxling där det behövs. Vi ska fortsätta att arbeta strategiskt med lönebildning och öka chefers och medarbetares kunskap om nödvändiga prioriteringar som behövs för att säkra den kompetens som är kritisk eller svår att attrahera och behålla. Indikatorer 2019 - Andelen grundutbildade som är kvar i Tullverket efter 3 år är > 95 procent. - Medarbetarnas hälsa ska förbättras. Ett delmål är att sjukfrånvaron minskar till < 3,3 procent. Verksamhetsutveckling En stor del av förändringsarbetet på Tullverket bedrivs inom ramen för utvecklingsoch förvaltningsportföljen. Därutöver pågår ett arbete med att ständigt förbättra verksamheten i vardagen. Alla leveranser från utvecklingsverksamheten innebär en påverkan på kostnaderna för förvaltningsverksamheten. Inriktningen för 2019 är att: - Utvecklingsportföljen ska balanseras med satsningar som ger regelefterlevnad och kvalitet, och där minst 60 procent ska ha ekonomiska effektmål som effektiviserar och ökar Tullverkets resultat. - Den totala kalendertiden för en utvecklingssatsning ska vara högst 12 månader (endast undantagsfall 18 24 månader). - Genomförande av satsningen ska ske med fokus på verksamhetsnytta och riskminimering genom snabbare och tätare leveranser till verksamheten.

Övrigt 20 (30) Prioriterade risker Ledningsgruppen har beslutat att följande risker är högst prioriterade: - Verksamhetsutveckling leder inte till nödvändiga effekter. - Tullverket hinner inte förbereda sig för effekterna av brexit. - Tullverket uppfyller inte kraven i föreskrifterna om statliga myndigheters informationssäkerhet (MSBFS 2016:1). Prioriteringen innebär att riskerna inte accepteras och att vi ska vidta åtgärder för att begränsa dem. Åtgärderna hanteras av berörda avdelningar och dokumenteras i avdelningarnas handlingsplaner. För att behålla allmänhetens och företagens förtroende för Tullverket och staten som helhet är det viktigt att Tullverket bibehåller en kultur som verkar förebyggande och motverkar risken för att korruption och andra oegentligheter förekommer. Chefer och ledare har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen om normer och värderingar levande. Informationssäkerhet Informationssäkerhet är en fråga som berör alla, såväl chefer som medarbetare, på alla nivåer i verksamheten. Inom Tullverket hanteras och förvaras omfattande informationstillgångar. Dessa informationstillgångar ska vara tillgängliga, riktiga och spårbara samt ges ett skydd utifrån dess skyddsvärde (konfidentialitet). För att säkerställa ett långsiktigt och strukturerat arbete med informationssäkerhet har Tullverket fastställt en treårig strategisk plan. Under 2019 utvecklas arbetet med informationssäkerheten utifrån de behov, krav och hotbilder som föreligger för att säkerställa att Tullverket år 2020 har uppnått en betydande förmågehöjning. Under tertial 1 ska förbättrade kontrollpunkter och metodstöd för kravställning för informationssäkerhet införas i upphandlingsprocessen. Under tertial 3 skall en översyn och GAP-analys genomföras för myndighetens ledningssystem för informationssäkerhet (LIS), samt en hantering av det brister och utökade behov som framställs. Ansvarig avdelning är Verksledningsstaben Miljö Tullverkets miljöledningssystem ska säkerställa att miljöfrågor beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag. Den nationella miljöplanen utgår från de områden där Tullverket har störst potentiell positiv och negativ miljöpåverkan. Planen följs upp av miljösamordnaren. Åtgärder i den nationella miljöplanen för 2019 har planerats för att nå följande mål:

21 (30) - Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil ska uppgå till högst 550 kg CO2/åak och med flyg ska uppgå till högst 360 kg CO2/åak. - Elanvändningen ska uppgå till högst 75 kwh/m². - Källsortering ska nå ut till 95 % av verksamheten. Andra målsättningar är att medarbetare ska engageras i miljöarbetet och alla ska ha kunskaper inom miljöområdet. Miljöhänsyn ska tas i projekt- och förändringsarbete. Ansvarig avdelning är administrationsavdelningen Jämställdhetsintegrering Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor i kontakter med myndigheter. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska vara integrerat i allt beslutsfattande i myndighetens ordinarie verksamhet. Vi ska fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheten. Under 2019 ska nedanstående aktiviteter genomföras: - Fortsatta mätning av bemötande i olika flöden samt analys av resultatet. - En undersökning av förhållandet mellan delgivna kontrolluppslag, beslutade kontroller, genomförda kontroller och återrapporterade kontroller för att undersöka om det finns skillnader av fördelningen av kontroller av män respektive kvinnor. Tullverkets plan för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering är en del av verksamhetsplanen och följs upp varje tertial. Ansvarig avdelning är verksledningsstaben. Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplanering är en viktig del i att säkerställa att verksamheten kan fortgå vid störningar som exempelvis översvämning, elavbrott, eller andra händelser. Under 2019 ska kontinuitetsplaner upprättas för de identifierade kritiska aktiviteterna och resurserna. Dessa planer sammanställs till en gemensam plan för Tullverket. Kontinuitetsplanerna ska under året testas för att säkerställa att verksamhet kan återställas inom rimlig tid och att verksamheten kan fortgå. Det fortsatta arbetet med kontinuitetsplanering ska följas upp under 2019 av Säkerhetsfunktionen, VLS. Civilt försvar År 2020 ska vi ha uppnått en fullständig operativ förmåga utifrån våra uppgifter vid en beredskapshöjning i enlighet med handlingsplanen för civilt försvar. Tullverket har flera uppdrag från regeringen att jobba med planering för totalförsvaret, för det civila försvaret och för säkerhetsskydd. I Sveriges totalförsvar ingår två delar, militärt försvar och civilt försvar. Tullverket har i uppdrag från regeringen att arbeta med planeringen för civilt försvar. Det civila försvaret syftar till att inför och under höjd beredskap samt under krig värna

22 (30) befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Vid en beredskapshöjning är Tullverkets viktigaste uppgift att delta med personal i den samordnade gränsövervakningen. Samordningen syftar till att Tullverket ska delta i gränsövervakning i avsikt att förhindra brott mot rikets säkerhet och annan verksamhet till fara för rikets försvar eller säkerhet. Tullverket ska också se till att bestämmelserna om inresa till och utresa från Sverige följs samt förhindra införsel eller utförsel av varor vars befordran kan medföra fara för rikets försvar eller säkerhet. Under 2019 ska arbetet vid Tullverket fortsätta med att utveckla förmågan för civilt försvar. Det kommer att ske genom att bland annat införa en organisation för nivå 2, den förmåga som Tullverket ska ha för att regionalt kunna agera vid höjd beredskap. Under året ska Tullverket delta i förberedelsearbetet inför Totalförsvarsövning 2020. Vidare ska vi öva vår förmåga att leda Tullverket vid höjd beredskap. Handlingsplan för civilt försvar 2019 är en del av verksamhetsplanen och följs upp varje tertial. Säkerhetsfunktionen leder planeringsarbetet för civilt försvar. Enheten nationell samordning (ENS) tillsammans med koordinatorfunktionerna för civilt försvar samordnar arbetet. Brexit Den 30 mars 2019 kommer Storbritannien att lämna EU. Den 14 november 2018 enades EU och den brittiska regeringen om ett utträdesavtal som bland annat ger Storbritannien en övergångsperiod fram till och med den 31 december 2020. Eftersom det inte är säkert att det brittiska parlamentet kommer att godkänna utträdesavtalet kan det bli en hård brexit utan avtal. Brexit kommer främst att påverka processerna Hantera tillstånd, Klarera varor och transportmedel och Genomföra fysisk kontroll. Geografiskt bedöms verksamheterna i Göteborgs hamn och på Arlanda flygplats bli hårdast belastade. Tullverket ska prioritera åtgärder för att säkerställa att svenska företag har de tillstånd som behövs för att bedriva handel med Storbritannien. Det rör sig om såväl informationsinsatser som arbete med ansökningar om tillstånd. Även åtgärder för att säkerställa uppbörden av tull och importskatter samt åtgärder för att säkerställa att import- och exportbestämmelser efterlevs ska prioriteras. Ekonomiska förutsättningar Enligt beslut i Riksdagen 2018-12-17 ökas anslaget till Tullverket med 90 miljoner kronor jämfört med övergångsregeringens budgetproposition för 2019. Antalet årsarbetskrafter planeras preliminärt att öka till 1925 för år 2019 vilket är färre årsarbetskrafter jämfört med det antal årsarbetskrafter om 1 940 som preliminärt fattades beslut om i planeringsdirektivet i juni 2018. Budget 2019 Verksamheten vid Tullverket finansieras i huvudsak genom anslag. Anslaget för 2019 är 1 980 miljoner kronor. Den ingående balansen beslutas till 60 miljoner kronor.