Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2
Majsmottet (Ostrinia nubilalis) Nattaktiv mottfjäril Larven angriper majsplantor Foto: Louise Aldén Två raser av arten, morfologiskt oskiljbara: Z-rasen majs som värdväxt E-rasen bredare värdväxtval, värdväxter med tjocka stjälkar, ex gråbo, även majs
Majsmottets livscykel Livscykel i Tyskland. O. nubilalis. (Källa: Siber Communications GmbH; www.transgen.de).
Varför är majsmottet ett problem? Hämmat upptag av vatten och näring Knäckta plantor Angrepp i kolvarna kan orsaka kvalitetsproblem tex sekundära angrepp av toxinbildande Fusarium-svampar och även majssot I sockermajs är larver och gnag i och på kolvarna det största problemet
Hur se angreppen? Knäckta plantor Borrmjöl Borrhål
Foto: Louise Aldén
Foto: Louise Aldén
Foto: Louise Aldén
Foto: Louise Aldén
Förekomst av majsmott i sydsvenska majsfält Växtskyddscentralernas prognosarbete 2013-2015 Mottfjärilen: Foto: Louise Aldén Inflygning, flygperiod och utbredning har följts mha feromonfällor Test av feromoner i samarbete med feromongruppen, Lunds Universitet Följt förekomst av majsmottras/er (Z-, E- typ och/eller hybrid) Insamling av majsmott Bevakning perioden juni till augusti Metoden har även testats i Danmark under 2015
Förekomst av majsmott i sydsvenska majsfält Växtskyddscentralernas prognosarbete 2013-2015 Larver: Gradering av larvförekomst och skador i prognos- & varningsfält Följt när larven påträffas i fält, utbredning samt förflyttning i plantan Insamling av larver Bevakning perioden juli-oktober Foto: Louise Aldén
Resultat och slutsatser: bevakning av majsmott i södra Sverige 2013-2015 Majsmott har fångats i feromonfällorna (framförallt Z- och E-typen) i juni till augusti Fynd av larver under juli-oktober Majsmott har hittats på alla lokaler som bevakats Trend mot ökat antal fynd under senare årmen årsvariationer finns Angreppen fortfarande begränsade i landet Förflyttning av larven i plantan under säsongen
Resultat och slutsatser: DNA-analyser från majsmott i södra Sverige 2014, preliminära resultat* Feromonen som använts i fällor är specifika för respektive ras (Z- och E-rasen) Både Z- och E-rasen förekommer i olika majsodlingsområden Endast angrepp av Z-rasen på majsplantor *Antalet individer som är analyserade är ännu lågt
Strategier mot majsmottet Förebyggande åtgärder Kemisk bekämpning Biologisk bekämpning Genteknik
Förebyggande åtgärder Mest effektiva bekämpningsmetoden Viktigt för att få kontroll över motten Finfördela skörderesterna Djupare plöjning höst eller vår (skörderester ner till minst 10 cm djup) Växtföljd - ej majs efter majs Så tidig skörd som möjligt
Kemisk bekämpning Inget registrerat preparat i Sverige för närvarande (dispensansökan inlämnad) En hög gröda att bekämpa Effektivt om bekämpning sker vid rätt tidpunkt, men svårt att lyckas i praktiken
Biologisk bekämpning Preparat med Trichogramma brassicae eller Bacillus thuringensis Effektivt om bekämpning sker vid rätt tidpunkt och om betingelserna är de rätta - svårt att tillämpa i praktiken Genteknik Majssorter med Bacillus thuringensisresistens mot majsmottet
Bevakning majsrotbagge (Diabrotica virgifera virgifera) i södra Sverige Växtskyddscentralernas prognosarbete 2014-2015 Tidigare karantänskadegörare inom EU - inte sedan 2014 Bevakning med feromonfällor i majsfält Inga fynd hittills i Sverige Foto: Louise Aldén
Slutsatser Majsmottet är vanligt förekommande i södra Sverige och dess utveckling måste fortsatt följas för att förhindra uppförökning Feromonen som testats för att följa majsmottfjärilens flygning i fält har visat sig användbara För att förhindra uppförökning sönderdela majsstubben, följt av en djupare plöjning höst eller vår (skörderester ner till minst 10 cm djup) Varierad växtföljd minskar risken för majsmottets uppförökning Ingen majsrotbagge är funnen i Sverige
TACK! Foto: Louise Aldén Tack till Olle Anderbrant och Glenn Svensson, Lunds Universitet för DNA-analyser av majsmott