Rektor Jorma Mattinen Registrator Åbo Akademi Uttalande angående Åbo Akademis framtidsarbetsgrupps rapport Utbildning Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) har med stort intresse tagit del av rapporten som lagts fram av den av Rektor utsedda arbetsgruppen Utbildning 18.3.2013 och önskar avge följande kommentarer: Ett stort budgetunderskott som till en del orsakas av bristfällig genomströmning och utexaminering är ett allvarligt problem som bör analyseras noggrant. Arbetsgruppen har tagit som sin utgångspunkt ett antagande om att ett brett utbud av kurser leder till förlängda studietider och höga kostnader. Studentkåren håller inte med om detta antagande: det finns inget särskilt brett utbud av närundervisade kurser inom Åbo Akademi och det är inte utbudet av kurser som leder till att studerande studerar länge. Inom de flesta ämnen ordnas en betydande del av kurserna i form av boktenter, och närundervisning erbjuds endast för en del av kurserna. Att deltagarantalet på kurser inom vissa ämnen är litet beror på det faktum att vissa ämnens antagningskvoter är låga och avbrottsprocenten bland studenterna hög. Studenterna erbjuds m.a.o. inget överflöd av närundervisningskurser som skulle förklara de höga personalkostnaderna och arbetsbelastningen hos den undervisande personalen som arbetsgruppen i sin rapport hänvisar till. ÅAS anser att den svaga genomströmningen kan förklaras av bl.a. följade faktorer: svagt studentunderlag, bristande motivation hos studerande, "tekniska brister" vid utbildningsarrangemang och den erbjudna utbildningens svaga arbetsmarknadsrelevans (eller studerandes föreställning om utbildningens svaga ställning på arbetsmarknaden). ÅA:s genomströmningsproblem beror alltså inte enbart på vad som händer medan studenterna är vid ÅA, utan utvecklingen hör ihop med hela processen med början från då studenterna ansöker till ÅA och slutande med att de kommer ut på arbetsmarknaden. I det följande lägger vi fram våra kommentarer i kronologisk ordning från rekryteringen till placeringen på arbetsmarknaden. Studentrekryteringen Trots bra ansökningssiffror lyckas Åbo Akademi inte inom alla ämnen rekrytera akademiskt starka och välmotiverade studerande. Det finns naturligtvis bra studerande, men det finns också många studerande som bidrar till sämre genomströmning helt enkelt därför att de saknar motivation,
intresse eller läggning för akademiska studier. Som förbättringsförslag föreslår studentkåren bl.a. följande åtgärder: Det är dags för ÅA att allvarligt överväga och göra beräkningar på vad minskade antagningskvoter men följaktligen bättre genomströmning skulle betyda ekonomiskt. Mindre motiverade eller lämpade studerande som blir antagna tack vare stora antagningskvoter bidrar inte bara till sämre genomströmning genom sin egen verksamhet (eller brist på sådan), utan kan också innebära försämrade studiemöjligheter för de mer motiverade genom exempelvis grupprojekt. Brist på motivation kan också smitta av sig. Utöver den vanliga rekryteringen bör det göras specialsatsningar på de gymnasier (studiehandledare och studerande) som presterar bra på de nationella rankingarna. Detta skulle vara nyttigt speciellt bland de bästa finskspråkiga gymnasierna och de gymnasier där antalet abiturienter som skriver svenska i studentskrivningarna är högt. För att locka mera finskspråkiga studerande kunde man fundera på annonsering speciellt riktade till finskspråkiga abiturienter i likhet med den annonsering som bl.a. Svenska Handelshögskolan i Helsingfors gör. Öppna universitetet kunde ordna förberedande kurser i svenska för dem som skall delta i ÅA:s språktest. Universitetens så kallade tredje uppgift skattas kanske inte så stort i medelsfördelningen, men har en annan mycket viktig uppgift, nämligen i rekryteringen av motiverade studerande. Det finns ingen bättre publicitet för ett universitet än engagerade personer som pratar om intressanta ämnen i media. ÅAS menar att PR inte enbart handlar om att universitetet har enhetliga kuvert och en kanal på Youtube, utan universitetet - och då i synnerhet dess innehåll - måste synas i samhället. Genom att i Åbo och Vasa, samt över hela Svenskfinland kunna knyta kontakter till lokala, framtida studerande och deras föräldrar skapar man positiv image och knyter studeranden närmare Åbo Akademi. Vidare kunde studerande lockas till Åbo Akademi redan från unga åldrar med hjälp av läxläsningshjälp som ordnas i ÅA:s lokaler och med ÅA:s studerande för skolelever speciellt på högstadieåldern. Ett motsvarande koncept, där man fokuserar på barn med invandrarbakgrund, fungerar bl.a. vid Uppsala universitet. I marknadsföringen skall man lyfta upp ÅA:s trumfkort: alla har tillgång till högklassiga språkkurser, utbytesplatserna räcker till alla, ett brett utbud av stipendier, undervisning i mindre grupper och nära kontakt till den undervisande personalen, bra möjligheter till praktik och hög sysselsättningsgrad bland de utexaminerade. Många av de förslag som arbetsgruppen presenterar i sitt utkast till rapport tror studentkåren alltså precis motverkar ÅA:s strävanden, eftersom de syftar till att sortera bort just dessa trumfkort ur leken. Med tanke på att man i dagens läge konkurrerar med ett stort antal högskolor bör ÅA även fästa uppmärksamhet på det material som skickas till de antagna studerande. Studerande som än så länge får flera erbjudanden om studieplats fattar sina beslut också på basis av den bild de får av
den potentiella framtida studieplatsen. Ett registerutdrag som bekräftar antagningen räcker inte för dagens studenter, speciellt då många andra högskolor lockar sina antagna med fina välkomstpaket. Strikt taget börjar för övrigt antagningsprocessen ur abiturienternas synvinkel redan långt före den egentliga antagningsperioden. Studentkåren har i år observerat att ÅA formligen lyste med sin frånvaro bland alla andra utbildningsarrangörer i exempelvis Studentbladets abinummer och dagstidningarna. Det är inte ett självändamål att informationsstrategin ska vara toppmodern, utan den bör vara på samma modernitetsnivå som målgruppen. Målgruppen i rekryteringen är inte enbart abiturienterna själva utan även deras föräldrar, far- och morföräldrar och lärare. Vi vill alltså än en gång understryka att genomströmningen inleds redan innan studenterna antas till ÅA. Studietiden Brist på motivation hos studerande leder ofta till förlängd studietid eller till och med till avbrott av studierna. Ett gott studieklimat inom ämnet, där studenterna upplever att de uppskattas, motiverar. Närundervisning och seminarier ökar intresset för studierna. Studerande borde erbjudas möjlighet att ta del av den undervisande personalens forskning och t.ex. erbjudas möjligheter att fungera som forskningsbiträden under sina studier. Användning av Åbo Akademis alumner och den undervisande personalens kontakter till arbetslivet ökar även de studerandes studiemotivation. Biblioteksservice skall vara lättillgängligt även under veckoslut och sommaren. Läsplatser skall finnas tillgängliga även sådana tider då biblioteken är stängda. Studietakten vid ÅA lider även av brister på det tekniska arrangemanget av studier. Obligatoriska kurser krockar, kurstenter har på många ämnen avskaffats så att studerande endast kan tenta sina kurser på de allmänna tenttillfällen som i genomsnitt ordnas en gång i månaden. Att vara tvungen att tenta flera kurser under ett och samma tenttillfälle leder sällan till en snabbare studietakt. E- tentmöjligheten som ÅA erbjuder har tagits i bruk endast vid ett fåtal ämnen. Åbo Akademi har inte ännu fastslagit specifika riktlinjer gällande AHOT (tillgodoräkning av tidigare förvärvad kunskap) vilket försvårar studenternas likvärdiga möjligheter att få erkännande för bl.a. de studier som avlagts och de kunskaper som de förvärvat utanför ÅA. Det förekommer också problem vid tillgodoräkning av de studier som studerande avlägger under sina utbytesstudier. Att få en eller två terminers prestationer tillgodoräknade endast inom fritt valbara studier uppmuntrar inte studerande att studera aktiv och målmedvetet under sin utbytesperiod. Åbo Akademi skall ingå avtal endast med universitet som erbjuder högklassiska och relevanta studier som direkt kan ingå i studerandes huvud- eller biämnesstudier.
Egenlärarna borde ges möjlighet att koncentrera sig på de studerande som fastnat i sina studier och som speciellt behöver hjälp. De studerande som klarar studietakten på 45 poäng (d.v.s. det antal som FPA i sin reglering av studiestödet ser som minimitakt) kunde kallas till gemensamma egenlärarträffar, medan endast de som inte under föregående år enligt Studieregistret hållit takten kallas till personlig konsultering. Att ordna obligatoriska kurser endast vartannat år i ett ökat antal ämnen skulle skapa en ny flaskhals: ifall man av någon orsak inte kan ta kursen under det år den erbjuds måste man vänta två år. Eftersom det finns förkunskapskrav på många kurser skulle det hindra studerande att studera vidare. Studier utomlands blir svåra (d.v.s. påverkar universitetets internationalisering, och därmed finansieringen, negativt). Särskilt problematiskt blir det ifråga om att studera sådana ämnen som biämne, vilket skulle bli i det närmaste praktiskt omöjligt. De förslag som i rapporten läggs fram gällande studier i språk och kommunikation på s. 13 både förbryllar och oroar ÅAS speciellt mycket. Ett av ÅA:s trumfkort har alltid varit en tillgänglig och mångsidig språkundervisning av hög kvalitet, något som för många har varit en orsak att välja ÅA framför andra universitet. De förslag som arbetsgruppen lägger fram gällande CSK:s verksamhet är direkta försämringar i språkundervisningen, och ÅAS undrar varför arbetsgruppen varit så ivrig att ta itu med detta. Arbetsgruppen konstaterar bland annat att studierna vid CSK vållar problem för institutionerna då kurser i språk och kommunikation har obligatorisk närvaro och då kurserna krockar med övrig undervisning. ÅAS anser att problemen löses med bättre studieplanering: flera ämnen har visat exempel på hur undervisning kan planeras på ett sätt som tar hänsyn till den övriga undervisningen vid Åbo Akademi. ÅAS har också efterlyst större planmässighet i sin publikation 59 förslag till smidigare studievägar vid Åbo Akademi. Om dagens närvarokrav på språkkurserna (med fem frånvaron tillåtna) dras in och om undervisningen organiseras per video eller som nätstudier i stället för närundervisning har detta betydande negativa konsekvenser för språkundervisningens kvalitet och de finlandssvenska högskolestudenternas språkkunskaper. Detta innebär i sig sämre arbetsmarknadsrelevans för examina och leder alltså till ytterligare sämre genomströmning (se nedan). Arbetsgruppen tycks ha glömt bort att inte alla ÅA-utexaminerade arbetar inom kommunala yrken, endast på svenska och kanske även lite på finska. Rent principiellt är det också problematiskt att arbetsgruppen vill överföra en del av ÅA:s utbildningsansvar till Öppna Universitetet. Språkkurserna är inte någonting trevligt extra, utan en absolut förutsättning för att många av de studieinriktningar som ÅA erbjuder ska hålla ordentlig kvalitetsnivå. ÅAS kräver att undervisningen vid CSK behåller sin nuvarande, höga nivå.
Arbetsmarknadsrelevansen Något samband mellan antalet inriktningar och snabb utexaminering existerar inte på det sätt som arbetsgruppens utkast till rapport förefaller anta. Att vissa kurskombinationer på ämnesnivå kallas för en separat inriktning är enligt ÅAS inte en ekonomisk fråga, utan ett sätt för ämnet att marknadsföra sina utbildningar och deras arbetsmarknadsrelevans. Orsaken till just psykologins höga utexaminering är helt enkelt ämnets höga och tydliga arbetsmarknadsrelevans och forskningens ständiga och konkreta närvaro i undervisningen, vilket leder till högt motiverade studerande. Det tål även beaktas att psykologin har största söktrycket inom ÅA vilket ger ämnet akademiskt lagda och motiverade studerande. Upplägget på studierna i ämnet har säkert också sin andel i den goda genomströmningen, men bland ÅA:s utbildningar utgör psykologin ett särfall vad gäller rekryteringen och arbetsbilden. Att psykologin kreativt har hittat på olika mer eller mindre specialiserade inriktningar är ett sätt för dem att marknadsföra utbildningen, och ett sätt för den nyutexaminerade att marknadsföra sitt kunnande för arbetsgivarna. Den enorma populariteten som tvärvetenskapliga helheter, såsom finansiering och internationella organisationer i tiderna hade visar att vettiga, arbetsmarknadsrelevanta studiehelheter, inriktningar och ämneskombinationer är den rätta vägen för Åbo Akademi att gå. Avsaknad av arbetsmarknadsrelevans (eller åtminstone tydliggörande av potentiell arbetsbild) är ett problem inom många ämnen, vilket leder till överstora examina då studerande läser mera än en examen skulle kräva för att de vill förbättra sin position på arbetsmarknaden. Dålig tilltro till den egna examen leder vidare till att studenterna väntar med att skriva sin pro gradu-avhandling och istället börjar söka jobb, vilket sedan leder till att folk får jobb utan att bli färdiga och utexamineringen försenas ytterligare. Detta problem kan bäst åtgärdas genom exempelvis bra språkstudier, specialsatsning på företagsamhet (speciellt inom HF) och genom att lyfta tillbaka medlen för arbetspraktik till den nivå de låg på förr. Om man vill spara pengar bör man ta i de dubbleringar som finns på utbildningar på olika orter. Ifall det finns orsak att fortsätta med dem skall det motiveras. Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad bör ges arbetsro; beslutet om utbildningens vara eller icke-vara i Jakobstad fattades i praktiken för några år sedan, och det är helt onödigt att slösa allas energi på att diskutera det nu. Åbo den 8 april 2013 Ina Biström styrelseordförande Riina Lappalainen generalsekreterare För ytterligare information vänligen kontakta studentkårens högskolepolitiska sekreterare Heidi Hietala tfn 02-215 4655, e-post: hs-karen@abo.fi.