JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE OM ALTERNATIVA TVISTLÖSNINGSSYSTEM F DOMÄNNAMNSTVISTER JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE OM ALTERNATIVA TVISTLÖSNINGSSYSTEM FÖR DOMÄNNAMNSTVISTER Sammanfattning 1
SAMMANFATTNING Internets utbredning har medfört att varumärkesinnehavare nu kan nå ut till marknader och konsumenter som tidigare varit bortom deras räckvidd. Men denna trend har även fört med sig en ökad risk för att drabbas av immaterialrättsliga intrång och andra typer av bedrägerier. Varumärken är särskilt utsatta för överträdelser på nätet eftersom de relativt enkelt kan användas i ett domännamn i textform, vilket kan leda till en rad oegentliga domännamnsregistreringar och/eller användarintrång. I takt med att internetanvändningen ökade i slutet av 1990-talet blev internetaktörer och lagstiftare allt mer medvetna om dessa risker. De nationella domstolarna var vana vid att tillämpa varumärkesrätten som sådan, men internets gränslösa och gränsöverskridande rättsliga utformning i kombination med tidskrävande och ofta kostsamma gränsöverskridande förlikningsprocesser skapade problem med att upprätthålla en effektiv efterlevnad av immaterialrätten på området oegentlig registrering av domännamn. Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo) tog därför fram Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP) för tvistlösning vid registrering av domännamn på internet. Sent under 1999 antogs Wipos rekommendationer för samtliga registreringar av generiska toppdomäner av ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers), den ansvariga organisationen för samordning av underhåll och förfaranden för namnrymd och nummer på internet. ICANN började tillämpa UDRP i samband med detta. Utöver att fungera som hjälp för varumärkesinnehavare i arbetet med att identifiera intrång i deras egna varumärken online utan kostsamma domstolsförfaranden och med att minska de nationella domstolarnas börda, är det också viktigt att påpeka att tvistlösning online av typen UDRP kan underlätta den globala e-handeln. Ett varumärkesskydd online bidrar inte bara till att motverka förvirring hos konsumenterna och lindra de skador som kan följa av detta, utan ger även en stabil grund för ekonomisk tillväxt. I dag tillämpas UDRP för samtliga generiska toppdomäner (gtld) 1 inklusive nya generiska toppdomäner 2 vid tvistlösning. Många nationella toppdomäner (cctld) 3 använder också UDRP. Vissa av dem har dock valt att anta en modifierad version av UDRP för att ge utrymme för skillnader mellan ländernas lagstiftning eller för att skapa ett tvistlösningssystem som kan fungera på annat sätt än UDRP. Dessa anpassade tvistlösningssystem, som medför bestämmelser och principer som skiljer sig åt, kräver särskilda kunskaper eftersom det annars finns risk för förvirring bland innehavarna av de immateriella rättigheterna på grund av tvistlösningspolicyernas särdrag (vilket också innebär en utmaning ur resurssynpunkt). Denna undersökning har fått namnet Jämförande fallstudie om alternativa tvistlösningssystem för domännamnstvister och har genomförts av Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter, som tillhör EUIPO. Syftet har varit att jämföra förväntade resultat från tio tvistlösningssystem (inklusive UDRP 4 ) vid elva olika fördefinierade scenarier (tvister). Målet med undersökningen, som tog 1 Kategorier av toppdomäner som hanteras av Internet Assigned Numbers Authority (IANA). Den så kallade kärngruppen av generiska toppdomäner består av domänerna.com,.info,.net och.org. 2 Dessa utgör i dag cirka 1 200 domäner (t.ex..top,.loan,.xyz etc.). 3 Dessa används i allmänhet av eller är reserverade för ett visst land, en suverän stat eller ett beroende territorium som identifieras med en landskod (t.ex..uk,.es,.us etc.). 4 De valda tvistlösningssystemen (inom hakparentes) och tillhörande landsdomäner eller generiska toppdomäner är följande: 1) Alla gtld och nya gtld (t.ex..com,.org,.net, m.fl.) [UDRP]; 2).au [audrp]; 3).dk [Klagenævnet for Domænenavne]; 4).eu [euadr]; 5).it [PRSD, modifierad UDRP]; 6).uk [Nominet DRS]; 7).cn [CNDRP]; 8).jp [JP- DRP]; 9).us [usdrp]; 10).nl [modifierad UDRP]. 2
hjälp av experter inom respektive tvistlösningssystem, var att identifiera på vilket sätt resultaten liknar respektive skiljer sig från varandra samt jämföra huvuddragen i varje tvistlösningssystem, till exempel förfaranden, avgifter, varaktighet och ärendestatistik. Ett stort antal ärenden från UDRP och cctld-varianter beaktades. I undersökningen presenteras en sammanfattande tabell med statistiska uppgifter om ärenden som dömdes till förmån för den klagande, för den svarande, fall som avslutats innan ett beslut fattats samt andra resultat (t.ex. om en domän dragits in, om avgiften inte betalats eller om klagomålet visat sig vara ogiltigt). Dessutom samlades det in stora mängder uppgifter tillhandahållna av experter i de olika tvistlösningssystemen, vilka sedan analyserades för att kunna jämföra fallen. Varje scenario har sitt eget avsnitt i rapporten. I undersökningen dras slutsatsen att tvistlösningssystemen som granskats uppvisar stora likheter med UDRP 5. Det enda undantaget är Klagenævnet for Domænenavne (.dk). Vissa av de tvistlösningssystem som analyserats är i mångt och mycket identiska med UDRP, med några få undantag som antingen tjänade till att anpassa systemet till landets lagstiftning eller till att inkludera en inledande obligatorisk medlingsfas 6. Tvistlösningssystemet JP-DRP (.jp) hade till exempel breddat villkoren för att inleda domänförfaranden från varumärken och tjänstemärken till varumärken eller annan indikation [sic] för att anpassa systemet efter den japanska varumärkeslagens smala definition av varumärke. Med undantag för Klagenævnet for Domænenavne (.dk) var de sannolika resultaten för de elva teoretiska scenarierna mycket lika varandra i de granskade tvistlösningssystemen. Det finns dock ett antal viktiga punkter där de skiljer sig åt. Nominet (.uk),.nl och.it, som alla är modifierade versioner av UDRP, har ett medlingsstadium som ger både den klagande och den svarande möjlighet att lösa tvisten utan att behöva gå vidare till tvistlösningsstadiet om båda parter lyckas komma överens om detta. En stor del av ärendena får en lösning i medlingsskedet, utan att tvistlösningsförfarandet behöver inledas formellt. I fallet Storbritannien får nästan 10 procent av alla klagomål en lösning på det här sättet. Det finns vissa skillnader angående vilka krav som ställs för att ett beslut ska fattas till den svarandes nackdel 7. Enligt UDRP krävs det till exempel att den klagande kan bevisa ond tro vid tiden för registrering och vad gäller användning (normalt vid tidpunkten för klagomålet). I praktiken innebär detta att den domäninnehavare som registrerar en domän i god tro, men som sedan använder domänen i ond tro, ändå kommer att ha företräde framför en klagande. För de flesta andra tvistlösningssystem uppges det dock att det räcker att bevisa att antingen registrering eller användning av domännamnet skett i ond tro. Inom euadr (.eu) gäller emellertid inte de tre kumulativa kraven för UDRP som den klagande måste kunna bevisa för att ett beslut ska kunna fattas till en svarandes nackdel [dvs. i) att domännamnet är identiskt eller förvillande likt ett varumärke eller servicemärke, ii) att den svarande inte har några rättigheter eller något legitimt intresse gällande domännamnet och iii) att domännamnet har registrerats och används i ond tro]. Inom euadr-systemet gäller i stället att den 5 Det danska tvistlösningssystemet (Klagenævnet for Domænenavne) utgår från två formuleringar i den nationella lagstiftningen om internetdomäner: registranter får inte registrera och använda internetdomännamn som strider mot god domänpraxis och registranter får inte registrera eller åtnjuta registreringar av internetdomännamn endast för vidareförsäljning eller uthyrning. Ingen annan vägledning ges. 6 Se.nl modifierad UDRP och.it modifierad UDRP. 7 Inom UDRP tillämpas ett test med tre stadier som den klagande måste kunna bevisa när han eller hon framför ett klagomål mot en svarande, nämligen i) att domännamnet är identiskt eller förvillande likt ett visst varumärke, ii) att den svarande inte har några rättigheter eller något legitimt intresse gällande domännamnet och iii) att domännamnet har registrerats och/eller används i ond tro. 3
klagande måste bevisa varför det omstridda domännamnet är identiskt eller förvillande likt ett varumärke eller annan relevant identifierare och antingen ange varför det omstridda domännamnet har registrerats av dess innehavare utan rättigheter eller legitima intressen eller varför det omstridda domännamnet ska betraktas som registrerat eller använt i ond tro. När det gäller vilka rättigheter som omfattas är det flera tvistlösningssystem, inklusive UDRP, som anser att skyddet gäller varumärken och tjänstemärken. Andra tvistlösningssystem, inklusive euadr och.nl, som båda är modifierade versionerna av UDRP, anser att rättigheterna även omfattar andra områden, såsom geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar samt oregistrerade varumärken, handelsnamn, verksamhets- och företagsnamn (identifierare), efternamn samt titlar med särskiljningsförmåga på skyddade litterära och konstnärliga verk. Skillnaderna är ibland mycket små, vilket kan påverka både det övergripande förfarandet för den svarande och för den klagande samt på vilket sätt som paneldeltagarna beslutar i ett ärende. I vissa fall kan detta leda till olika resultat, t.ex. när det gäller beslut om att lämna in klagomål eller i fråga om skillnader i kumulativa krav för att kunna avgöra ett ärende till den svarandes nackdel. Resultaten av denna undersökning bör vara klargörande för innehavare av immateriella rättigheter, domännamnsinnehavare och beslutsfattare. 4
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, 2018 Kopiering tillåten med angivande av källan JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE OM ALTERNATIVA TVISTLÖSNINGSSYSTEM FÖR DOMÄNNAMNSTVISTER 5