Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1
Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga perspektiv på vårdpedagogik, dels utifrån aktuell forskning i vårdpedagogik, dels utifrån erfarenhet av vårdpedagogisk praktik. Vårdpedagogik som kunskapsområde har vuxit fram och influerats av teoribildningar och perspektiv såväl från vårdvetenskap/omvårdnad som från pedagogikämnet. En preliminär definition som formulerades av Rikskollegiet för vårdpedagogik lyder såhär: Kunskapsområdet vårdpedagogik fokuserar pedagogiska och didaktiska frågeställningar inom vård, hälsa och omsorg. Inom vårdpedagogiken studeras frågor som berör professioner, studenter samt patienter/klienter och deras närstående, på individ-grupp- och samhällsnivå. Dessa frågor kan handla om utbildning, undervisning, handledning, kompetens samt ledarskap och kan studeras utifrån olika perspektiv, teorier och metoder. Vårdpedagogisk forskning syftar till att synliggöra och kritisk granska lärande- och påverkansprocesser och bidrar härigenom till utveckling av såväl utbildningar som verksamheter. 1 Vårdpedagogik är med andra ord ett tvärvetenskapligt ämne med en tillhörighet i samhällsvetenskap och humaniora. Samhällsvetenskapen fokuserar möten mellan individer och samhällelig miljö. I Heyman, I. & Sandström, B.(2008) presenteras olika studier där genus, kritisk diskursanalys, styrningsmetalitet och habitus/fältteorin används för att förstå och förklara mer övergripande påverkan på individen. Vidare två studier där har fokus är hur vi kan förstå en annan med hjälp av livsvärldsfenomenologi. Slutligen presenteras vi ansatser som handlar om kunskapsformer, kunskapsproduktion och tyst kunskap. Kunskapsbildningen inom mellanmänskliga yrken som exempelvis, lärare, sjuksköterskor och socionomer bjuder på en särskild problematik i valet av teorier och perspektiv. Handlingsnivån är central och etiska dilemman alltid aktuella. Sveneaus (2009) menar att praktisk kunskap inte kan mätas och värderas på samma sätt som resultatet av ett företags bokslut. Det kräver ofta andra metodiska övervägande än de som av tradition används inom vetenskaplig kunskapsbildning. Praktisk kunskap är en kunskapsform som kräver en reflekterande kritisk hållning till de traditioner kunskapen vilar på. Kursens lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - kartlägga och redogöra för det vårdpedagogiska forskningsfältet, - redogöra för och diskutera centrala teoretiska perspektiv inom vårdpedagogiken och hur dessa har bidragit till ämnets kunskapsbildning, - bearbeta och analysera en vårdpedagogisk text med hjälp av metodologiska verktyg. Examination Kursen examineras genom en gruppuppgift som bedöms med G eller IG och två individuella inlämningsuppgifter som bedöms utifrån den sjugradiga betygsskalan. De individuella 1 Minnesanteckningar 2011-06-10. 2
uppgifterna vägs samman till ett betyg för hela kursen. För slutbetyg på kursen krävs dock en godkänd gruppuppgift. Examinationsuppgifter Kartläggning av ansatser/teoretiska perspektiv inom vårdpedagogiken Läs Heyman, I. & Sandström, B. (2008) Vårdpedagogik- framväxt betydelse perspektiv. Utifrån de ansatser/teorier som finns beskrivna i dessa texter väljer du att fördjupa ett teoretiskt perspektiv. Utöver att studera och kritiskt granska de kapitel som återfinns i boken som brukar det valda perspektivet söker du efter aktuella forskningsartiklar med samma ansats. Vad säger de olika artiklarna om forskning i vårdpedagogik? Diskutera deras betydelse för vårdpedagogiken, både när det gäller vårdpraktiken och vårdutbildningar. Fokus ligger på vad de olika författarna kommit fram till med hjälp av teorierna. Diskutera också vilka möjligheter och begränsningar de olika teorierna/ansatserna har, dvs. vad är det för kunskap som kan nås och vilken kunskap exkluderas? Skriv en text om ca 3 sidor med enkelt radavstånd och Times New Roman. Forskningsöversikt Syftet med den här uppgiften är att du ska sätta dig in i vetenskaplig litteratur som har relevans för det vårdpedagogiska forskningsfältet. Välj ett problemområde och välj ut aktuella vetenskapliga artiklar/avhandlingar som behandlar området (ca 5-6 stycken). Skriv fram artiklarnas syfte, metod/teori samt huvudsakliga resultat. Avsluta din forskningsöversikt med ett diskussionsavsnitt där du resonerar kring frågor som; vilken kunskap bidrar de valda artiklar med? Vem vänder sig kunskapen till? Varför behövs denna kunskap? Vad behöver vi veta mer om inom det valda problemområdet? Skriv en text om ca 4 sidor med enkelt radavstånd och Times New Roman. Analys av data material (gruppuppgift) Inom all forskning ingår en analys av det insamlade materialet. Inom kvalitativ forskning handlar det om att skapa mening ur en stor mängd data. Denna process inbegriper att skilja mellan det betydelsefulla och det triviala och att hitta viktiga mönster. Som forskare fungerar du som ett viktigt redskap i analysarbetet och kvaliteten på resultatet påverkas av din förmåga att analysera och bearbeta den insamlade data. I den här uppgiften ska du i mindre grupp med hjälp av en två valda analysmetoder som övning göra en bearbetning och analys av ett data material som presenteras av kursens lärare. Till din hjälp har du Andreas Fejes och Robert Thornbergs Handbok i kvalitativ analys och Göran Bergström & Kristina Boréus Textens mening och makt. Välj en av de analysmetoder som presenteras i böckerna, ex. innehållsanalys, lingvistisk textanalys, diskursanalys, hermeneutik eller kvalitativ textanalys. Analyserna presenteras och diskuteras vid det avslutande seminariet. Obligatorisk kurslitteratur 3
Bergström, G. & Boeréus, Kristina (red) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskalig textanalys. Lund: Studentlitteratur. Fejes, A & Thornberg, R (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Heyman, I. & Sandström, B. (red.) (2008) Vårdpedagogik framväxt betydelse perspektiv. Studentlitteratur, Lund. (295 s.) Datamaterial för Betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt krävs lägst betygsgraden E. A Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar. Studenten visar kvalificerad förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett mycket självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B Lärandemålen uppfylls mycket väl i alla delar. Studenten visa mycket god kunskap genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C Lärandemålen uppfylls väl. Studenten visar god kunskap och förståelse genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll utan betydande tillkortakommanden. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, formalia utan större brister och en bra språkbehandling. D Lärandemålen uppfylls tillfredsställande. Studenten visar kunskap och förståelse på en grundläggande nivå med viss grad av självständighet och inte utan förtjänster i förmågan att i beskrivningar och resonemang behandla kursens innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. 4
E Lärandemålen uppfylls basalt. Studenten visar kunskaper och förståelse på en acceptabel nivå men med begränsad grad av självständighet och förmåga att i beskrivningar och resonemang behandla kursens olika innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. Fx: Texten behöver kompletteras. Tänkbara brister kan vara något av följande: Utelämnande av perspektiv/författare i redogörelsen. Inte trovärdiga resonemang/analyser. Framställningen ligger alltför nära författarens/författarnas. Analyser som knyter samman egna erfarenheter och kurslitteraturen saknas eller är otillräckliga. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser är felaktiga/saknas. F: Texten är helt otillräcklig. (Se ovan.) 5