~ FÖRV AL TNINGSRATTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 2011-06-09 Meddelad i Göteborg Sida 1 (12) KLAGANDE 1. Aket Raadovict 19710404 2. Djuliete Raovict 19750704 3. Rernja Raadovict 19961008 4. Dertl Raadovict 19991108 5. Jenifer Raadovict 20040630 Ombud och offentligt biträde for 1-5: Abdullah Deveci Jurstfrra Jusce Norra Hangata 36 A 411 06 Göteborg MOTPART Migrationsverket Förvaltnngsprocesseneten i Göteborg 42880 Kå11ere ÖVERKGADE BESLUT Migrtionsverkets beslut den 21 febru 2011, dn 11-0962, 11-716822t 11-716830t 11-716833 och 11-716839 SAKN Uppehå1stillståd enligt utlängslagen (2005:716)t fbrko SLUT upphäver Migrionsverkets beslutt ut i de delar de avser statuf(rklarng samt ersättg till offentligt biträd, och beviljar Alet Raadovict Djuliete Raadovict Remzja Ra anovic, Dertil tillståd. Ramadovic och Jenifer Raadanovic pennenta i u pehåls- Migratonsveret utf bes om lillstde och vidu del tgler sum i övrgt föraned av don dum. r I Dok.Id 28595 Postadress Box 53197 400 1 5 Göteborg Besöksadress Sten Stuegatan 14 Telefon Telefax 031.7327000 031.711785 E-post: forvaltningsrattenigoteborg(s om.se Expeitionstd mandag - frdag 09:00-15:00
FÖRV ALTNIGSRÄ TTEN I GÖTEBORG Migrtionsdomstolen Avdelng 2 Sida2 besluta att ersättng enligt lagen om ffentligt biträde rätteligen ska betaas til Abdullah Deveci moo i 0 5 9 krt varav 6996 kr flr arbete (6 x1166 kr enligt 2011 år timkostads rm)t 1467 kr f(r utlägg och 2 116 kr f(r merväresskatt. I. i
FÖRV ALTNæGSRÄTTEN Avdelng 2 BAKGRUN Sida3 UM 906-1 i Alet Raadovic och Djuliete Raadovic samt bam Remija, Dertil och Jenifer anökte den 1 december 2010 om uppe lstillståd i Sverige. Alet Raovic och Djuliete Radaovic. kt även om arbetstilståd. De anrde i huvu f?ljande. De är etns romer fr Serbien. De har på grd av sin etncitet utstt f5r misshan el, hot och trakassener från den albanka befolkngen. De är ocks s kilt utstt på grd av att de är dövsta vilket ha medrt öka f5rf. else och utforskap. De ha vid Hera tillfllen misshadlats och hotats livet. Albaner ha fbrsökt bry sig in i deras hem. Bamen ha i s misshandel och kränngar ftån både elever och läre. Raadaovic ha vid ett tillfä1e utstt for misshadel med poliser. Misshadeln hae sin upprielse i ett brå med b flräldrar. De ba även svår ekonomis1c och sociala proble. Migrationsverket avslog anöka moo i huvudsak ruljande otivering. Familjen har inte stykt sin identitete. De ha dock gjort si hemvist sanolik och anöknngam prövas däör mot Serbien. De ppgivna övergreppen är brottsliga hadlingar f5r vilka familjen i forst d bör söka hjälp hos hemlandets myndigheter. Famljen ha inte uttömt möjlighetema till skydd i hemlandet vilket rimligen ka krvas av dem. F iljen har däred inte gjort saolikt att de inte ka :t skydd i sitt he and. Det 80m familjen uppgett att Aket Raadanovic utsatts rur från po. ser förefaller ha varit ett agerade fr enskilda polismäns sida, inte ett u lag av myndighetemas of5rmåga eller ovilja att ge skydd. De sociala och ekonomiska problem som åbeopats ka inte ligga till grd rur att bevilja famljen uppehållstllståd. Det har inte mmt någr sådana synerligen ömmande omstädigheter som avses i u äningslagen. Att familjen är dövstua och därr särkilt utsatt f5r mo bning oeh,
FÔRV ALTNINGSRÄTTEN Avdelning 2 Sida4 trakasserier utgör inte såda synerligen öinde omstä. gheter att famljen ka beviljas uppehålstillståd. Vid bedõmngen taits til barens bästa Det är uppenbar att det inte heller någon an grd flr att bevilja dem uppehåstillståd i Sverge. ~ vvisningsbeslutet ska där verkstälas omedelbar. i Migrtionsdomstolen beslutae den 25 mars 2010 at Migra: onsverkets avvsnigsbeslut tills vidae inte fick vertälas til dess mi ationsdomstolen avgjort mået slutigt eller beslutat am antt avslog yrkande om muntlig tõthandling. YREN M.M. Alet Raadaovic och D'uliete anovic samt bame Remzï Dertil och Jenifer yrkar att migrationsdomslen ändrar Mi ationsverkets beslut och beviljar dem sökt tillståd. De anr i huwdsak 'ljande. j Migrationsverkets bedömnng av situtionen rur handikappafe romer i Serbien är felakig. Utöver det tidigare anrda så har Djulie~e Raadovic insjukt i Toxisk Tyreotoxikos. som. är en fo av giftstra. Hon behöver uppf(ljning och riskera anars att dö. ur lang tid återhämtnng fran såd sjukdom ta varerar krafgt och 11 idivrsken är stor. Hon har fàtt krafga symtom på ögonen. Om hon skull fà bestånde l men i form av nedatt syn så skulle det var käligt moo tae på att hon är dövstwn. Djuliete har psykiska problem och lider av Angef eftr trawnatiska händelser vilket påverkar sjukdomen. Risken är tor at hon återigen skul1e drabbas av sjukdomen och avlida om hon åt änder till hemlandet och den sitution hon tidigar levt i. Hon komme att fà svår att få vård och mediciner i hemlandet eftersom romer hittills v ts såana rättigheter.
FORV ALTNINGSRÄTTEN Avdelning 2 nom Sida 5 Alet har problem moo en fotska~ Remzija ha snoo gân~, Dertl är aggressiv och Jenifer har klåd oeh mår psykiskt dåligt De.tsätt lõpande för kräningar oeh hot. De ha mobbatst trakasseratst slag~ och forfljts. i Stena ha kastats på dem oeh deras hem dä de även fatt naliiga besök av hotfll ar. Aket ha blivit misshandlad av polisen nä han lfrsökte stoppa några bar fran att slå hans son. Baren kan inte gå i ~koian eftersom de utsatt för övergrpp oeh kränngar av sexuelì kaak dä., Eftersom famljen är dõvstua har de svår att hitt en fbr$örjning och de, har fàtt svälta i perioder. De har inte fått stöd för sitt hacipp. Det fins åtmintone anedng att bevilja ett tidsbegrat uppehå~lståd på grd av Djulietes sjukdom. i Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås oeh häyisa till det som anorts i det överklagade beslutet. ha fórelagt Migrtionsverket att bl.a. inkomm moo utredng i mmet angående tillgången till adekvat sjukård ~r dövstua personer av romsk etncitet sat utrng om deras situti4i i õvrgt och utredng avsende möjligheten att erhålla vard :fr pesone~moo diagnosen Toxisk Tyrotoxikos i Serbien. Migrationsverket har därefter åberopat information hämta lå en databast International SOSt sata med Djulietes behadlande läkar~ och utredg från landinformationsenheten avseende romers tillgång till sjukård, utbildning oeh information om stöd :fr dövstua i Serbien.. Migrationsverket har även anrt bl.a. foljande. Det serbiska sjukforsäkngssystemet garantera sjukård till alia medborgare, inkusive romer oeh personer med fuionsnedsätting. Ett anta omstdigheter talar for att familjen vart registrerad i Serbien. Djuliete hart ~om det fà ffrstås, tàtt mediein for sin sjukdom i hemlandet. Hennes bebandlande
FÓRV AL TNINGSRÄ TTEN I GÓTEBORG Avdelning 2 Sida6 läkare i Sverige ha uppgett att hon var sjuk red i hemlandet och att hon där medicinerades. A v allt au döma ha famljen Raadovic ha tilgång till undervsningt sociala bidrgssystem sat hälso- och sjukård. Familjen bedöms ãven vid ett åteändande ku få tillgång till skolgångt nõdvändig vårdt behandling och läkemedel. Det fak att de är romer med en fuonsnedsättg inebär inte au de i dessa avseenden skule vara diskrminerade. Både behandling och mediciner mot Toxisk Tyreotoxikos finn au tillgå i Serbien. Det sakas medcink dokuentation avseende familjemedlemmaras respektve hörselnedsättngar/dövhet. Funonshindret går inte au bota. Att medicink behandlingt habilteringsinsatsr och hjälpmedel kan vara anorlunda i Serbien och att det kan tilhadahlas till en lãgre kostn i Sverige medfòr inte att uppehållstilståd kan beviljas på grd av synerligen ömiande omstädigheter. Inte heller Djulietes sjukdomstillståd kan ans vara såant au uppehå1stilstd bör beviljas på så grd. Famlien Raadovic har gett tillfäle att yta sig över den landinformation som Migrationsverket inommt moo samt över Migrtionsverkets ytandet men har inte svarat. SKA Flyktingskap eller anat skyddsbehov Tilämpliga bestämmelser I fall som rör eu bam ska särskilt beak vad hänynen til bamets hälsa och utveckling samt barets bästa i övrgt kräver (1 kap. 10 DtlL). Med flykting avses en utläng som befinner sig utar det land som utlänngen är medborgare i därr att han eller hon kãner välgrdad
FORVALTNINGSRÄ TTEN Avdelnng2 nom Sida 7 fr rur fórfljelse på grd av rast nationaitett religiös eller politisk uppfatting eller på grd av könt sexuellläggng euer an tillhörighet til en viss saällsgrpp och inte kan euer på grd av sin fr inte vilt begagna sig av dett lands skydd (4 kap. 1 flrsta stycket UtlL). Dett gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är anvarga rur att utlänngen riskerar att utstt rur llrfljelse eller om dessa inte kan anta erbjuda trgghet mot fii1ljelse fr enskilda (4 kap. 1 andr stycket UdL). Med altemativt skyddsbehövande avses en utläng som inte är flyktng och som befinner sig utaór det land som utlänngen är medborgare i däror att - det finn grdad anednng att anta att utlängen om ha åtrvänder till hemlandet sku1e löpa risk att strafas moo döden eller att utsätt fir kroppsstraft tortyr euer an omänsklig eller llmedde behadlin euer bestrafng, euer 80m civilperson löpa en allvarlig och per80nlig risk att skada på grd av urkillnislöst våld med anedng av en yte euer inre väpnad konflkt, och - utlänngen inte kan, eller på grd av sådan risk som framgår ovant inte vil begaga sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 forsta stycket Utl). Dett gäller oberoende av om det är landets myndigheter 80m är anvarga for att utläningen löper denna risk euer om dessa inte kan anta erbjuda trgghet mot att utlänngen utsätt for denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 andra stycket UdL). Migrationsdomsiolens bedömning Aket Ramadanovic och Djuliete Raadanovic samt baren Remzj8t Dertil och Jenifer har gjort sanolik att de kommer fr Serbien och deras anfõrda skäl prövas mot fdrhållandena där.
FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Avdelning2 Sida 8 Den serbiska nationalfórsamlingen har antagit en lag som ffrbjuder diskrminering av personer med futionshinder och ger dem möjlighet att stäa institutioner som inte genomfõrt åtgärder fór att uppmuntra likvärdiga möjligheter ffr personer med fuionshider (Human rights in Serbia 2010 Legal provisions and practice compared to interntiona human rights stadardst Belgrade Centre for Human Rightst 2011 t sid 61 ff.t Lifos 24934). Det flrekommer ingen systematisk diskrminering och ffrffljelse av romer i Serbien. Myndighetema betrak romema som en nationel1 minoritet och diskrminering av dem är olaglig. Oet forekommer dock social diskrimineringt trasserier och enskiida polismän kan behandla romerna ila. Trots det få myndighetera anes ha en vilja och flrmåga att erbjuda romerna skydd (Home Offce:s Optional Guidace Note, Serbien, september 2008, par. 3.6, Ufos 19412). Det finn ingen anledning att ifrågasätt famljen Raadovics uppgifter om det som familjen har vart utsatt fór i hemlandet. Det är emellertid i f6rsta hand myndighetema i hemlandet som ska skydda medborgama mot denna typ av övergrpp. Det ba inte konuit fr anat än att myndighetema i Serbien kan bereda medborgara rimligt skydd mot eventuella övergrepp. Ä yen om Aket har vänt sig till polisen och uppger att dett inte har gett resultat, kan familjen inte anes ha visat att de uttömt möjiighetema til skydd i hemlandet och de har inte heller gjort sanolikt att myndighetema i hemlandet sakar vilja eller f6rmåga att bered dem skydd. Aket Raadovic och Djuliete Ramadanovic samt baren Remja, Dertil och Jenfer har däred enligt migrationsdomstolens menig inte gjort sanolikt att de har ett behov av intemationeut skydd. De är där inte att betrakta som flyktingar eller altemativt skyddsbehövande och kan inte beviljas uppehå11stilståd eher statusförklaring på sådan grd.
FORV ALTNGSRÄTTEN Avdelning 2 nom Sida 9 UM 906-1 i Synnerligen örnande omstädigheter Tilämplig bestämmelse Om uppehållstilståd inte ka ges på anan grd få tillståd beviljas en utlänng om det vid en samlad bedömnng av utläningens sitution foreligger såda synnerligen öniande omstädigheter au han eller hon bör ti1åta staa i Sverige varid särskilt ska be utlänngens hälsotilstådt anpassning til Sverige och sitution i hemlandet (5 kap. 6 första stcket UtlL). Bar få beviljas uppehålstillstd enligt denna paragr även om de omstädigheter som kommer fr inte har sa allvar och tygd som krävs for au tillståd ska beviljas wx personer (5 kap. 6 andra stycket UtlL). Utredning i målet Familjen Raadovic har uppgett att de är dövsta. A v landinformation i målet framgår att situtionen fór oregistrrae romer i Serbien är svår sat att bam med fuonshinder inte alltid fä den rehabilterig och utbildning de behöver (Romers tilgång til sjukårdt utbildnng och infonnation om stöd for dövstu i Serbien, Migrationsverkett april 20 i i t Ufos 25 i 48). Det serbiska sjukórsäkngssystemet firser emellertd alia sina medborgare med basal sjukård. Rätten till grdskola på lika villkor garanteras av konstitutionen och defineras i lag (Retuing to Serbia Countr Informationt International Organization for Migrationt november 2009t Ufos 21989). A v handlingama i målet framgår att Djuliete Ramadovic lider av Toxisk Tyreotoxikos samt att hon kan avlida på grd av sjukdomen om hon inte fh lämplig sjukvård och behandling. Familjen Ramadanovic har även
FORV AL TNINGSRA TTEN Avdelng 2 Sida 10 uppgett att Djuliete ha psykiska problem och lider av Angest efter trumatiska hädelsert att Alet ha problem med en fotskada att Remzija har sned gang, att Dertil är aggressiv och att Jenifer ba klåda och mår psykiskt dåigt. s bedömning Vid en saantagen bedömng dar hänyn tagits till familjen Raadovic fuionshinder och etncitett vad familjen har vart utstt ffrt Djuliete Raadovics svår sjukdom samt att Remzijat Dertl och Jenifer är bar anser migrationsdomstolen att det finn skäl att bevilja famljen Raadanovic uppehåistilståd på grd av synerligen öinande omstädigheter. Överklagandet ska därr buailas och Alet Raadovict Djuliete Raadaovict Remzija Raadovict Dertl Radanovic och Jenifer Raadovic beviljas permanenta uppehå11stllståd. Vid denna utgång finns inte skä1 att ta upp frgan om Migrationsverket ha fog ffr att besiuta om att avvisningsbesluten ska verkstä1as även om besluten inte vut laga kraf. ~ß~ BUR MAN OVERKAGAR se bilaga 1 (DV 3110) Ana Fredncson Svensson Rådman I avgõrandet har rådanen Ana Fredricson Svensson (skiljakg mening, se neda) samt nämndemänen Mik.l Ahstedtt Susane Aronsson Dekinnaird och Lars Fagerström deltagit. Föredragande i mmet har vart Elin Sundberg.
FÖRV AL TNINGSRÄ TTEN Migrtionsdomstolen Avdelnng 2 Sida i 1 UM 906-1 i An Fredrcson Svenssons skiljaktiga menig Vad gälier bedömnngen av familjens asyiskäl (fråga om flyktingskap eller ant skyddsbehov) och statusförklarngar är jag ense med majoriteten. Vad däremot gäller frågan om synerligen ömiande omstädighete föreligger, dvs. om uppehå1stllståd kan beviljas enligt 5 kap. 6 UtlLt gör jag filjande bedömng. Familjen Ramadanovic har uppgett att de är dövstua. Jag ifrgasätter inte att situtionen för romer i Serbien är svår i många avseenden och att romer som är döva eller dövstua har särkilda svårgheter. Inget ant ha dock framommit än att familjen Ramadovic ha haf tillgång till sjukvård och anpassa skolgång i Serbien. Familjen bör däred inte beviljas uppehå1stillståd enbar på grd av sina fuonshinder. A v handlingar i målet frgår att Djuliete Raadanovic lider av Toxisk Tyreotoxikos samt att hon kan avlida på grud av sjukdomen om hon inte fa Iärplig sjukvård och behandling. A v landinformation i målet framgår att det i Serbien finns vård och behadling mot Toxisk Tyrotoxikos att tillgå (Interntiona SOS Answer Form, Medical Countr of Origin Informationt april 2011). Det finns däred inte skäl att bevilja uppehållstilståd enbar på grd av Djuliete Raadanovics sjukdom. Familjen Raadovic har även uppgett att Djuliete har psykiska problem och lider av ångest efter traumatiska hädelsert att Alet har problem med en fotskada, att Remzija har sned gång, att Dertil är aggressiv och att Jenifer har klåda och mår psykiskt dåigt. Några läkarntyg eller liknande til stöd för dessa uppgifter har inte inkommit. Familjen har däred inte visat att deras hälsotilståd är sådant att det kan anses utgöra synerligen ömrande omstädigheter.
FORV AL TNINGSRÄTTEN Avdelng 2 Sida 12 Inte helier de ekonomiska och social a problem som familjen anrt art de har i hemlandet kan anes utgöra såda synerligen örnande omstädigheter 80m avses i 5 kap. 6 UtlL. Det har inte heller i övrgt kommit fram någ omstädigheter som ka betrak som synnerligen ömmande. A v fdrarbetsttanden och rättpras frgår att nämda bestäeise ska tilämpas mycket restrivt. Jag aner inte heller att en saantaen bedömnng av vad som är upplyst om famljens sitution ger grd f(r att bevilja uppehållstillståd enigt 5 ka. 6 UtlL. Vid denna bedöinng har jag även särskilt beakt att Remzija, Dert! och Jenifer Raadanovic är bar. Jag anser således at Migrationsverkets besiut att avslå ansöknngara om uppehålistillståd ska stå fas. Vad gäller frågan om Migrationsverkets beslut om att awisningsbesluten ska verkstälas även om de inte har vut laga kraf vill jag anffra fdljande. Jag anser att prövnngen av familjen Raadanovics ansöknngar innefatt beömnngar som inte kan anes alldeles ena, t.ex. frågan om situonen för dövstua romer och tillglngen til vard for Toxisk Tyreotoxikos i Serbien. Enligt min menig hade Migrationsverket där inte haf grd fdr slutsatsen att det var uppenbar att uppehålstilståd inte kunde beviljas Ofr. MIG 2006:7 och Migrationsöverdomstolens avgörande den 28 april 2009 i UM 5795-08). Jag anr däför att Migrationsverket inte hade fog ffr att besluta om omedelbar verkstälighet av avvisningara. Samanattngsvis anser jag så1edes att Migrationsverkets beslut ska upphävas i den del de avser omedelbar verkstälighet av avvsningara, men att överklagandena ska avslås i övrigt.
..A.,..Zft.!1 I SVERIGES STOLA Bilaga.L HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÂL 1 ~ ~ l.. ọ... '" ß Den som vi övet mitionsdomstolens dom/beslut ska sma ti Kammarrtten i Stocolm Miationsöverd.mstolen. SkrveJsen sn dock sdcbs eller lias ti fõrvtnrättn, mitionsdomsto len. ÖVei:det ska ba komit in ti fötvaltnigssrätten mom tre veckor fd den dag domen/beslutet meddedes. Om domen/beslutet inte ha meddelts vid muntl förhdl och det inte heler vid en såda förhdl ba riilkäonagett nä dome/beslutet kommer att mede, ska dock öveide fd utlänoiogen ha kommt in inom tte veckor fr den da då ha eler hon fick del av domen/beslutet. Om sista dan för överkgade inaler på lörda sönda euer an alän hel, midsoniarfto~ juhfton elei nyårafton ricker det att skrve1en koinei in nästa varcl. Dom/beslut om förvar övei på sam sitt Ett sidant beslut Îar öveikl utan samband med ätendet i övi ÖVerkldet ät inte begränsat ti vis tid. Prövningtilstånd För att ett överklgade ska kua ta upp ti prövng i kammatttten formas att prövnigstitåd meddels. Prövititåd meddels om det ät av vit för ledng av rätttipnigen att överklgadet prövas e1- ler det anars is synnerli skä att pröva överkldet. Om förvaltngsrätten beslutat om förvat i annat fal in eftei överklnde av fötvarsfrag laävs inte prövntitld vid överkldet ti kammarrtt. Om ptövntitåd inte meddels i ett må dä sádat krvs stå föi:altirätt dom/beslut beslut fast. Det äi clór viti att det kl och tydl fram av överklgadet ti kammarrätten varför ma aner att prövnigstitid bör meddel. Skrelsen med överklaande sic Innehålta 1. den kldes nat peronnumer. yret postadress och telfonnumer. Dessutom ska adess och teefonnumer ti arbetsplatsen och eventuel an plats dä klgaden le nls för del lä om dessa uppgiei iote tidie uppgett i målet Om nin person- euer amessuppgift ändrs äi det vi att anr snaiast gärs ti kammarrätten, 2. den dom/bèslut som överk med uppgi om förvaltngsrättns namt månumer samt dan för beslutet, 3. de skä som klden an ti stöd för en begäan om pi:övngstitidt 4. den ändrg av förvaltnrättens dom/beslut som klgaden vi fà ti ståd, 5. de bevs som klgaden vi lberopa och vad han/hon vi styka med vare särskit bevis. Skrvelsen ska vara underteckad av klden eler has ombud. Amessen ti föivaltngsriittent miationsdomstolen framgi av domen/beslutet. Om klgaden anlta ombud ska denne sända in fut i orial samt uppge sitt nan, adress och telefonnummer. ww.domstol.se