FINNS NÅGOT NYTT UNDER SOLEN? En jägares iakttagelser och reflektioner Vi påpeka i sammanhanget härmed såsom ett önskemål, att alla jakträttsinnehavare ville göra anteckningar angående allt vilt, som fälls på deras marker. Detta skulle icke allena vara av intresse för dem själva utan, om det vunne allmännare tillslutning, även giva en föreställning om vad inkomst jakten lämnar, något varom man nu har föga kännedom. CHRISTER HOLMGREN 2018
Avskjutningsstatistik är nödvändig men säger inte allt Villebrådstillgången är ytterst beroende på tillgången av födoämnen för det vilda Denna åter betingas av det geografiska läget, höjd över havet, jordmånsförhållanden m.m. samt rådande lant- och skogsbruk. De4a förhållande är samma idag som år 1903. Väderförhållanden under enstaka år kan ge varialoner som påverkar negalvt eller posilvt. Men påverkan av e4 på sikt mildare klimat är svårare a4 på kort sikt bedöma effekterna av. Vildsvin gynnas självklart av kortare perioder med tjälad mark. Varmt och torrt väder under långa perioder missgynnar det idisslande klövviltet.
Viltvård och viltförvaltning in föränderlig omgivning VAD EN JAKTRÄTTSARRENDATOR INTE KAN PÅVERKA: VariaLoner i lokala väderförhållanden. Effekter av långsiklga klimatörändringar. Inriktningen på skogs- och jordbruk och årsmån för naturliga foderväxter. Expansion av bebyggelse i tätortsnära områden. Rörligt friluwsliv, anläggning av molonsspår och liknande fasta anläggningar. Förekomsten av stora rovdjur VAD HAN KAN PÅVERKA: Vid behov stödutodra vilt under svältperioden. Ha beredskap/vidta åtgärder för a4 vid behov kunna förändra sina jaktmetoder. KonLnuerligt samla in observaloner av vilt under jaktörhållanden. Med stöd av insamlad data sä4a upp realislska förvaltningsmål, generellt eller per art. De yttre faktorer som inverka på förekomsten av lämpliga födoämnen åt djuren och deras trevnad i allmänhet, kan man i det stora hela föga förändra till fromma för villebrådstillgången utan att kostnaderna ställa sig större än vad som motiveras av den fördel man därmed kan vinna. Man får därför rätta sig efter omständigheterna.
För att kunna sätta några mål måste man först: Veta ungefärlig storleksordning på det som ska förvaltas Ha en rimlig uppfattning om viltstammarnas sammansättning Kunna bedöma populationstorlek för enskilda arter i totalbeståndet Fundera över statusen på trofédjuren relativt beståndets storlek ÄR DETTA KOMPLICERAT? Faktiskt inte om man disponerar en jaktmark tillräckligt många år
Det här är det svåraste viltet att försöka få en bra insikt om. Både när det gäller populationsstorlek och tillväxt. Men att räkna vildsvin vid åtlar är det ingen mening med. Men det går att mäta rörelser i populationsstorleken i relation till övrigt klövvilt, förekomst per 100 ha och det faktiska jakttrycket relativt annat klövvilt. 27 februari 2009
Monotoring av vilt för fältbruk Att göra en enkel blanke4 för viltobs är lä4. Sedan numrerar man sina såtar och mäter upp skogsarealen ( ENIRO rita och mät på fotokartan) Om sedan sky4ar och hund eller drevkarlar ewer varje såt och vid varje jaktdag under året rapporterar sin observaloner (försök undvika dubbel OBS) när man träffas för a4 prata, fika eller byta såt, så tar det c:a 5 minuter i anspråk vid 10 Lll 12 deltagare. VAD FINNS DET DÅ FÖR ANLEDNING ATT LÄGGA TID SÅDAN HÄR?
..Sträva efter att få viltstammar i balans FÖR DETTA KRÄVS ETT UNDERLAG SOM INTE ÄR BASERAT PÅ ENBART GISSNINGAR OM MAN VID BEHOV BEHÖVER OMFÖRDELA JAKTTRYCK OCH SELEKTION INOM EN VISS POPULATION. DÅ KRÄVS: KonLnuerlig och konsekvent notering av vilt i samband med drev eller hundjakt Verklighetsbaserad uppfa4ning om reproduklon och populalonens sammansä4ning Det behövs också systemalsk notering av ostört vilt beträffande ålder och kön. Är det här krångligt och komplicerat? Nej det kräver bara lite disciplin inom jaktlaget och tar bara minuter i anspråk samt a4 jaktområdet disponeras under några år.
Monotoring. forts FRAMSYNT VILTFÖRVALTNING INNEBÄR PER DEFINITION: A4 man, beroende på si4 mål, skjuter bort e4 förbestämt antal djur varje år Analogt INTE skjuter vissa djur, för a4 öka stammen eller förbä4ra den. SÅDANA BESLUT KAN ENDAST TAS PÅ BAS AV KÄNDA FÖRHÅLLANDEN! Insamling av nödvändig stalslk kan göras med papper och blyertspenna under verklig jakt utan besvär eller nämnvärd Ldsåtgång. Notera vid varje jakdllfälle med drev- och hundjakt antal deltagare, avjagad areal och viltobs baserat på kön och ålder (vuxna/årsdjur) i sin enklaste form. För separata noteringar av observerat vilt fördelat på kön och ålder vid enskild jakt. VAD KAN MAN KORT OCH LÅNGSIKTIGT FÅ UT FÖR RESULTAT AV DETTA? Realistisk bild av viltstammarnas storlek fördelat på art kön och ålder per 100 hektar Uppfattning av reproduktionen i form av antal kid, kalvar eller kultingar per hondjur Antal viltobservationer per deltagare och 100 ha vid drev/hundjakter Vildsvinsstammens procentuella utveckling i relation till övrigt klövvilt Beräkna rimlig tillförsel av energi per hektar vid stödutfodring
Osäkerhetsfaktorer vid praktisk viltförvaltning Oavse4 det egna jaktområdets storlek delas viltstammarna Lll varierande del med angränsande marker. FRÅGAN ÄR DÅ? Finns det förvaltningsmål över huvud taget på angränsande marker? I så fall, vad går de ut på? Maximal avskjutning rakt av utan seleklon? Avskjutningsmodell som sywar Lll god avkastning av kö4 per hektar? Maximera beståndet av stora trofébärande djur för kommersiell jakt?
Osäkerhetsfaktorer. forts. Även inom samma jaktområde kan förutsä4ningarna för både viltet och jaktutövningen ändras både kort och långsiklgt i vissa lokaler. Om effekten är posilv och populalonsdrivande eller negalv kan man se rä4 snart, om man för systemalsk notering av observerat vilt och kan då vid behov korrigera avskjutningsmålen. Men det är ofrånkomligt a4 mer permanenta biotopförändringar påverkar viltstammarna på lite olika sä4. Har man populaloner med generalister, grovfoderbetare och seleklvbetare kan man över Ld, av observaloner och avskjutningsstalslk, dra lite slutsatser om framlden.
Slutsatser från sammanställda observationer Tillståndet för jakt vid belysta åtlar år 2008 är den direkta anledningen Lll a4 avskjutningen av vildsvin kunde öka dramalskt de ewerföljande 10 åren. Den relalvt regelbundna ökning och minskning av avskjutningen i tre - årscykler tål a4 fundera över då jak4rycket generellt varit lika mellan åren. Samma fenomen kan läsas ut av bland annat avskjutningen av vildsvin i Tyskland. Den aktuella grafen görs på bas av gjorda totalobservaloner och det procentuella mängden vildsvin för a4 kunna mäta mäta skillnad i jak4ryck mellan vildsvin och övrigt klövvilt. Andelen vildsvin i totalpopulalonen är i genomsni4 c:a 20-25 % så det måste tas i beräkning a4 vildsvin skjuts under hela jaktåret
Slutsatser från Sammanställning visar avskjutning per art under tjugofyra års. Under de första Lo åren fanns glesa bestånd av dov på c:a 2/3 av den totala makarealen. Utvuxna handjur var sällsynta ända fram Lll 04/05. SkjuTörbud på dovhjort över spets infördes 95/96 Redan Ldigt kunde konstateras a4 en tätare etablering av dov i nya lokaler påverkade rådjurbeståndet negalvt och jakten begränsades. Den relalvt höga avskjutningen av dov 95/96 var en Lllfällig effekt, foderlllgången och vintervädret relalvt angränsande områden. Nedgången 07/08 var minskat jak4rycket på grund av a4 många vallar plöjdes upp. Samma åtgärd gjordes i förebyggande sywe 10/11 men då på grund av svår snövinter. På bas av gjord observaloner under jakt kunde avskjutningen höjas ewerkommande år. Nuvarande utvecklig är stabil men påverkar uppenbart både rådjurs- och älgstammen.
Varierande mål En balanserad stam? Många medaljhjortar? Minska skador?
Utveckling av en brunstplats 2006 en lovande granplantering vid e4 bra älgpass. Den ursprungliga brunstplatsen Lll vänster om fyrhjulingen Som en orientering av bildvinklarna är e4 par olika högstubbar markerade också på de följande bilderna 2007 hade hjortarna expanderat sin verksamhet och börjat fly4at ut i planteringen
Utveckling av en brunstplats. forts Berget var den ursprungliga brunstplatsen 1995-2006 2008 började smågranarna vara bortrensade En bra brunstplats ska ligga avsides och ostört och gärna i anslutning Lll en höjd där djuren har god översikt. Inte bara på sina konkurrenter utan också över de hindar som trafikerar platsen. Men det är inte bara de lokala hjortarna som hjälper Lll a4 ordna en bra brunstplats. 2011 har hjortarna kommit y4erligare en bit på för a4 skapa den perfekta brunstplatsen
Utveckling av en brunstplats forts Om dovhjortar etablerar en permanent brunstplats har det stor betydelse för stammen, inte bara lokalt. Men skadorna kan omfa4a flera hektar 2011 i slutet av brunsten ewer arenaspelet Arenaspelet 2018
Nytt vilt i markerna- den stora utmaningen Våren i maj 2002 De första enstaka djuren visade sig i området 1998. År 2000 sköts de första två djuren. Sedan exploderade stammen och djuren uppträdde i flockar om ibland mer än femlo individer. Jaktområdet är geologiskt en bördig lermorän med stort inslag av av lövträd och av den produklva skogsmarken är cirka 13 procent gammal ekskog. E4 himmelrike för vildsvin.
Vildsvin i markerna innebär alltid skador Dagen ewer sådd av åkerböna. I princip hade vildsvinen varit överallt i 100 meter ut från skogskanten. Vildsvin är effeklva i si4 fodersök men ibland inte särskilt effeklva. Skörden blev bä4re än förväntat oavse4 skador. Kanske tack var gallringen i utsädet som skapade bä4re livsrum för plantorna
Förvaltningsmetoder I gynnsamma biotoper där man själv inte kan bestämma vilken skadebild som är acceptabel finns bara en mål med vildsvinsförvaltningen: SKJUT ALLA SKJUTBARA DJUR MAN KAN KOMMA ÅT! MEN FINNS DET NÅGON UNIVERSALMETOD SOM LÖSER ALLA PROBLEM?
Olika jaktmetoder Vildsvin rör sig över stora områden i si4 fodersök och vill som de flesta ha maximal utdelning för sin ansträngning. Jordbruksgrödor är a4raklva för djuren och begreppet skyddsjakt används owa som en önskvärd metod. Vildsvin är dock läraklga och försiklga så effekten i förhållande Lll jaktansträngningen är owa obetydlig och har owast mycket liten påverkan på populalonsutvecklingen. Särskilt i områden där det på grund av ägofigurerna är mycket långa kantzoner mellan grödor och betäckt terräng. Eller vid stora arealer av grödor där djuren lugnt kan uppehålla sig både dag och na4. Gemensamma drevjakt över stora arealer är en metod. Men resultatet beror på arronderingen och om det är stora sammanhängande skogsarealer som ska jagas av. Konstant jak4ryck, året runt och oberoende av väder och vind, snöförhållande och månljus sker bäst genom jakt vid belysta åtlar där jakten kan ske uthålligt och med en god jaktelk genom möjligheten Lll seleklon och säkra sko4.
Belysta åtlar effektiv jakt A4 anlägga en bra åtelplats innebär mycket arbete E4 grundkrav är a4 den är väldränerad och ger en ljusbakgrund. Beroende på omständigheter krävs det ibland markduk och rejält med grus. Och naturligtvis en bekväm skjutkoja. Belysning i form av dioder på en enkel rigg fungerar som e4 bra månsken och stör inte djuren.
NÅGRA FRÅGOR? TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!