Jakten som upplevelse och kulturarv av Håkan Strotz

Transkript

1 Avsnitt ur Ekoturismskolan publicerad den 23 oktober 2008 Jakten som upplevelse och kulturarv av Håkan Strotz Vad krävs för en lyckad kommersiell jakt? En jaktarrangör bör sträva efter att omsätta så mycket pengar som möjligt per gäst. En hög omsättning och väl förädlad jaktprodukt skapar fler arbetstillfällen och ger en högre förräntning av markernas viltkapital. Arrangemanget bör därför innefatta allt från jakt, mat, boende till transporter. Många av dagens jaktarrangemang har en alltför enkel prägel. Kompisgänget som hyr en billig jaktstuga, tar med egen mat och som efter en kort genomgång jagar på egen hand är ett vanligt exempel. I många andra länder i bland annat Afrika och Nordamerika har jakten blivit en lönsam näring, eftersom arrangemanget alltid inkluderar mat, boende och guider. För att jaktarrangemangen ska hålla hög kvalitet och ge nöjda gäster är det viktigt att arrangören har goda kunskaper om jakten och hur den ska genomföras. Kom ihåg att jakten idag är en fritidssysselsättning för gästerna. När gästerna kommer till oss förvaltar vi det viktigaste de har - deras fritid. Människor som ofta har ont om ledig tid för att utöva sin favoritsysselsättning. Vad de hoppas och förväntar sig är en fantastisk helhetsupplevelse. Om jakterna innefattar mat och boende, bör dessa delar harmoniseras med jaktens inneboende själ. Servera gärna kött från det viltslag som jagas under dagen. Boendet bör vara i jaktområdet och i sin yttre form spegla jaktens upplägg. Är jakten av allmoge- eller trapperstil är det inte fel med ett mera rustikt och enkelt boende med hög mysighetsfaktor. Vid större drevjakter efter älg med företag, kan det kanske passa med ett mer modernt boende med dusch på rummet och så vidare. Åk gärna på studiebesök till andra arrangörer för att lära av deras upplägg. I norra Sverige finns många boenden med hög mysighetsfaktor. I södra Sverige finns anläggningar med modernt boende och/eller spännande logi på slott och herrgårdar. Grundläggande för goda jaktarrangemang är att arrangören är väl förtrogen med den viltart som jagas och den jaktform som tillämpas. Främsta redskapet för lyckade och uppskattade jakter är ett gott ledarskap och en bra organisation. En bra jaktledare får gästerna att känna sig trygga och bekväma under jakten. Det är viktigt med tydliga regler och att man som jaktledare står fast vid företagets jaktregler. Ledarskapet kan exempelvis ibland innebära att stänga av en gäst från vidare jakt om denne brutit mot regler. Jakten ska alltid genomföras med hög säkerhet avseende vapenhantering och säkra skjutriktningar. Jaktetiken måste vara väl genomtänkt och på ett tydligt sett förmedlas till gästerna. För att minimera onödigt lidande och andra problem ska alltid särskild vikt läggas på eftersökshundar, hundförare och eftersökets organisation. Efter jakten ska viltet tillvaratas på bästa vis, och så mycket som möjligt av kött, skinn och troféer tas tillvara och användas.

2 I Jägareförbundets regi anordnas kurser för jaktledare och i kommersiell jakt. Nu i höst arrangerar även Ekoturismföreningen ett seminarium i hållbar och etisk jakt. Som jaktarrangör är det också utvecklande och lärorikt att söka sig till en mentor, som helst bedrivet jaktturism under en längre tid. På så vis kan många misstag och fel undvikas, och jakterna blir snabbare välorganiserade och säkra. På både Ekoturismföreningens och Jägareförbundets webbsidor hittar du information om och kontaktuppgifter till olika jaktarrangörer. Kvalitetssäkra hela jaktupplevelsen, så att jakt, mat, boende och lokala transporter tillsammans blir en oförglömlig upplevelse. Att jakten är en fritidssysselsättning och att gästen förväntar sig en fin upplevelse. Eftersträva harmoni mellan jakt, mat och boende. Jakten ska vara väl organiserad och genomföras på ett behagligt sett. Tumma aldrig på ledarskap och se till att reglerna följs under jakten. Arbeta fram genomtänkta regler och rutiner för säkerhet och etik. Lär av andra och utbilda dig! Jaktgäster och kundkategorier Den kommersiella jakten kan delas in i två kundkategorier; privatpersoner och företag. Privatgästen är alltid jägare, jagar vanligen också på egen hand och har egna jaktmarker. Han eller hon är ofta intresserad av jaktformer eller vilt som man själv inte har tillgång till. Personer från södra Sverige eller Europa söker sig norrut för få jaga ripa eller skogsfågel. En jägare från norr far söderut på jakt efter exempelvis dov- och kronhjort eller vildsvin. Stora troféer är ett annat skäl till att resa iväg. Det här är bland annat vanligt i Kanada och Afrika. Även här i Sverige förekommer fina troféer hos framförallt rådjur, dov- och kronvilt. Gemenskap och traditioner är andra orsaker till att man köper jakt. Ett kompisgäng kan ha som tradition att varje år köpa exempelvis en rådjursjakt. Även vid företagsjakter är alla deltagare jägare, eftersom svensk lagstiftning bland annat kräver jägarexamen. De företag som köper jakt gör det vanligen som representation, där företaget bjuder in viktiga kunder. Även jakt som mötesform blir allt vanligare. Under jakten kan personer inom ett företag umgås under trevliga former. Privatpersoner är oftast mer betalningskänsliga än företag. Privatgäster undersöker marknaden och priser mer frekvent än företag och de är därför mera rörliga mellan olika arrangörer, medan många företag är trogna en eller några jaktarrangörer. Dagens kunder är således jägare och har ofta egna jaktmarker. En positiv utveckling av jaktarrangemang i framtiden vore att skapa upplevelser för icke jägare. Kanske ett koncept som bli jägare för en dag, där gästen får lära sig spåra, skjuta på pappmål, mer om viltvård och eftersök, och uppleva gemenskapen runt brasan. En sådan produktutveckling skulle innebära att markerna kan omsätta mer pengar, utan att fler djur behöver skjutas. 2

3 Jaktgästen är antingen privatperson eller ingår i en företagsgrupp. Idag är alla jaktgäster jägare och har vanligen egna jaktmarker. Det som lockar inom jakten är upplevelsen, fina troféer, gemenskap och traditioner. Privatgästen är vanligen mer priskänslig än företagsgästen. En positiv utveckling vore att fler jaktarrangörer även vänder sig till icke jagande kunder. Marknadsföring och priser för jaktarrangemang För att lyckas med marknadsföringen kring ett jaktarrangemang är det viktigt att förstå gästerna man söker. Vilka är deras önskningar och förväntningar? Arrangemang marknadsförs ofta genom att man berättar om förra årets jaktresultat, som exempelvis hur många råbockar som fälldes och hur stora troféerna var. Men skapa inte för stora förväntningar, genom att enbart redovisa de allra bästa jaktresultaten. Då finns risken att gästen förväntar sig en minst lika bra jakt och kan bli missnöjd. Här finns mycket att lära av andra jaktarrangörer med liknande upplägg och kunder. Vidare bör man bestämma sig för om man främst riktar sig mot trogna återkommande gäster, eller om man vill arbeta med nya gäster varje år. Trogna gäster gör det ofta svårare att höja priset när produkten utvecklas och kvaliteten förbättras på mat och boende. Många trogna gäster, särskilt bland kompisgäng, tar också med sin egen mat och nöjer sig med enklare boenden. Bland företag måste boendet vara bra och mat ingå, men höjer man priset har de ofta goda möjligheter att söka upp en annan arrangör. Baksidan med nya gäster varje år är att det krävs mer marknadsföring. Fördelen är att man har större möjligheter att justera priser, särskilt om man kan erbjuda efterfrågade tjänster som stora troféer. Även ett attraktivt koncept för mat och boende kan locka nya kunder. Var gästen finns beror ofta på vilket jaktarrangemang som erbjuds. Vildsvinsjakt är inget för tyskar, eftersom vildsvin är vanliga där. Mer lockande är då älg och skogsfågel, som inte finns i Tyskland. Jakt som sker med en eller två jägare, är oftast mindre intressanta för företag. Här är det snarare större drevjakter som gäller som umgänge och mötesform. De flesta företagsjakter säljs idag via företagens egna kontaktnät. Marknadsföring till enskilda gäster sker via olika jaktresearrangörer eller annonser i jakttidningar. Genom att studera olika svenska och utländska jakttidningar, kan man snabbt få fram adresser till olika jaktresearrangörer. Samtidigt kan man se i vilka tidningar liknande jaktprodukter annonseras. I utländska jakttidningar och via jaktresearrangörer kan man också ta reda på till vilka länder som svenska jakter säljs. Via dessa annonser kan man sedan gå vidare till arrangörernas produktblad eller hemsidor för att stämma av priser, antal dagar, boende och så vidare. 3

4 Idag kommer jaktgästerna främst från Sverige och då framför allt företagsgrupper. Bland utländska privatgäster märks danskar, tyskar, holländare och italienare. Möjliga framtida marknader torde finnas på de brittiska öarna, i forna Östeuropa samt i Nordamerika. Kan jaktupplevelserna även omfatta icke jägare med spännande arrangemang för att obeväpnad delta i den svenska allmogejakten, finns säkerligen framtida gäster bland annat i Japan och Kina. Känn din gäst. Undvik att bygga upp för höga förväntningar hos gästen. Lär av andra jaktarrangörer. Bestäm om du ska satsa på stamkunder eller nya gäster varje år. Tänk på att gästen önskar jakt som han eller hon inte själv har tillgång till. Kolla priser, trender och utbud hos jaktresearrangörer, i jakttidningar och på internet. Idag kommer mest gäster från Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och Italien. I framtiden bör vi kunna locka nya grupper från Storbritannien, östra Europa och Nordamerika. Utveckla jaktarrangemang så att de också kan inkludera icke jägare. Gångbara viltarter vid jaktarrangemang Det vilt som omfattas av allmänna jakttider eller licensierad jakt kan användas för kommersiell jakt. Vilka dessa djurarter är, framgår av Svenska Jägareförbundets jakttabell som finns på nätet. Se till att tabellen är aktuell för året, eftersom ändringar kan ske. Jakttider och regler för björn och lo framgår av Naturvårdsverkets webbsida. Vanliga arter för kommersiell jakt är älg, rådjur, dovhjort, kronhjort, vildsvin, sjöfågel (gäss och änder), ripa, skogsfågel (tjäder och orre) samt fasan och duva. I viss omfattning jagas även hare, räv, grävling och bäver. Jaktarrangemang med mård, mink, morkulla och järpe borde gå att utveckla, liksom en framtida kommersiell jakt på björn och lo. Var kan kommersiell jakt bedrivas? Kommersiell jakt kan bedrivas på egen mark, på arrenderade marker eller efter uppgörelse på annans mark (så kallat vilt på rot ). Jakt kräver stora områden för att kunna skapa ett arbetstillfälle, vanligtvis över hektar i Sverige. För en ägare av egen mark är kommersiell jakt ett bra alternativ, eftersom samma område kan användas för bland annat jord- och skogsbruk. Som egen markägare kan man också styra jaktarrangemangen både tidsmässigt och geografiskt, så att den övriga verksamheten inte störs eller hindras. Att uteslutande bedriva kommersiell jakt på arrenderade marker är oftast svårt, eftersom jaktarrendena är höga i Sverige. Dessutom består många områden av många små marker med många ägare, vilket gör det svårt att få ihop ett större sammanhängande jaktområde. En lösning, som används på några ställen i Sverige, är att man köper vilt på rot. Arrangören gör då upp med markägaren om att han tillsammans med sina gäster kan nedlägga ett visst antal djur mot en 4

5 viss ersättning. Exempelvis görs en överenskommelse under augusti och september, som ger arrangören rätt att skjuta upp till tre rådjur inom det aktuella området mot en ersättning av 800 kronor per djur. Jakt kan bedrivas på egen eller arrenderad mark. Dessutom efter avtal på annans mark, så kallad vilt på rot. Jaktarrangemang kräver stora markarealer. Konflikter kring kommersiell jakt Jakt och särskilt kommersiell jakt är för många ett känsligt ämne. Mellan jägare och jakträttsinnehavare kan avundssjuka och jantelag florera. Andra människor kan ha etiska och moraliska synpunkter på jakten, medan några är helt emot. Bästa sättet att undvika konflikter med andra människor är att vara utåtriktad, ärlig och öppet redovisa allt man gör. Som jaktarrangör bör man delta i möten med andra jägare, naturvänner och lokalbefolkning. En god idé är att bjuda in lokalbefolkningen och andra intressenter till företaget och visa hur och när man jagar samt på vilka viltarter. Om man trots allt hamnar i konflikt med någon, är det viktigt att snabbt ta reda på orsaken. Om man själv agerat felaktigt eller omdömeslöst, är det viktigt att åtgärda saken med en ursäkt eller i vissa fall en rimlig ersättning. Ligger inte felet hos arrangören är det bäst att under processens gång hålla sig saklig och undvika personangrepp eller dylikt. På det viset vinner man vanligen omgivningens respekt och myndigheters samtycke. Var utåtriktad, ärlig och visa öppet vad ni gör. Bjud in olika intressenter, som lokalbefolkning, naturvänner och andra jägare. Vårda din självinsikt och ditt omdöme. Red ut problem i tid. Var saklig och korrekt. Jakt och viltvård Viltstammarna är en jaktarrangörs viktigaste resurs. En bra och genomtänkt viltvård kan skapa goda viltstammar med fina djur och vackra troféer. Med bra viltstammar är det lättare att locka gäster, samt att bedriva en framgångsrik jakt. För att lära sig mer om detta finns via Jägarförbundet olika utbildningar och kurser. Bra litteratur för egna studier finns både via Jägareförbundet och Lantbruksuniversitetets webbsidor. Jägareförbundets bokserie Nya jägarskolan är ett grundläggande material i ämnet. Grunden för ett bra viltvårdsarbete är alltid en viltvårdsplan, jaktdagbok och ett årligt jaktbokslut. Syftet med dessa dokument är att veta hur många djur som finns i området och hur stort uttag vi kan göra utan att stammen minskar. Dessutom kan vi styra kroppsstorlek och trofé genom en selektiv jakt. Det kan exempelvis ske genom att spara fina 5

6 ungtjurar av älg, så att de får en möjlighet att avla fler fina djur, samt växa till sig och slutligen ge en fin trofé. Med hjälp av viltvårdsplanen kan man även planera övriga viltvårdsåtgärder, som skapande och skydd av viktiga biotoper och god fodertillgång för viltet. Viltvårdsplanen beskriver jaktföretagets resurs - jaktmarken och viltet. Planen ska uppdateras och förändras årligen i takt med att viltstammarna förändras. Planen omfattar en karta över jaktområdet. Till kartan fogas en beskrivning över områdets viltstammar där deras ungefärliga storlek i antal djur, ålders- och könsfördelning, samt geografiska spridning framgår. Viltstammarna beskrivs artvis. Exempel: Jaktområdets norra del omfattar runt hektar och hyser en god stam av vildsvin. I området finns uppskattningsvis 100 individer varav 15 suggor, 10 galtar och 75 ungdjur. I området finns även en rådjursstam som omfattar För de djurslag som man tänker jaga beskrivs jaktformen, uttagets storlek och fördelning, antal gäster, antal jaktdagar, samt hur viltet skall tas tillvara. Vildsvinen jagas uteslutande som vakjakt vid åtel. Jakten inriktas huvudsakligen på ungdjur. Uttaget planeras bli total 30 individer, varav maximalt 2 galtar. Skjutförbud råder för suggor. Antalet jägare beräknas till 20 och antalet jaktdagar till cirka 25. Grisarna tas om hand i viltslakteriet. Köttet används dels inom den egna verksamheten och säljs via grossist. Rådjursstammen bedöms i dagsläget inte vara jaktbar kommersiellt I planen redovisas vilken viltrapportering som görs, bland annat avskjutningsstatistik till Jägareförbundet och länsstyrelsen. Även eventuella möten av vikt för planen noteras, exempelvis samrådsmöten inom ett större viltvårdsområde. Jaktdagbok förs för varje jaktdag. Där redovisas antalet jägare som deltog, jaktform och antalet jakttimmar. Antalet fällda djur fördelat på art, kön, ålder, vikt och trofé (horn, skinn ) skrivs ned. I slutet av jaktåret sammanställs Viltvårdsplanens planerade jakt med jaktdagbokens verkliga resultat. I Jaktbokslutet framgår i korthet viltvårdsplanens planerade uttag och därefter vad resultatet blev art för art. Även jaktformer, antal jaktdagar, fällt vilt per jakttimme och hur viltet togs tillvara redovisas. I Jaktbokslutet framgår kommentarer och redogörelser för möten i exempelvis jaktvårdskretsen, viltvårdsområdet, med lokalbefolkning, gäster med flera. Den viltrapportering som gjorts till Jägareförbundet och länsstyrelse redovisas också. Viltvårdsplanen beskriver jaktresursen viltet både i omfattning och geografiskt. I jaktdagboken beskrivs jaktresultat och jaktmetoder dag för dag. I jaktbokslutet sammanfattas det gångna året. Den planerade förvaltningen i viltvårdsplanen stäms av mot det faktiska resultatet ur jaktdagboken. 6

7 Lagar och regler Kommersiella jaktarrangörer måste givetvis följa svenska lagar och regler för jakt. Följande är ett utdrag från Jägareförbundets hemsida. Kom ihåg att bestämmelser som rör jakten finns i många olika regelverk. Nedan har jag försökt att samla de för jakten viktigaste författningarna under särskilda rubriker: Jakt Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om jakt och statens vilt. Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om administration av jakt efter älg, kronhjort och stora rovdjur med mera. Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar med mera för att förebygga skador av hare. Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna om jakt och statens vilt. Jaktlagen. Jaktförordningen. Lag om viltvårdsområden. Rätten till fälld älg. Viltskadekungörelsen. Vapen Bestämmelser om bland annat köp, innehav och förvaring av skjutvapen och ammunition finns i Vapenlagen och Vapenförordningen. I Rikspolisstyrelsens föreskrifter finns förtydliganden och mer detaljerade regler till vapenlagstiftningen. Bestämmelser om ammunition finns även i författningarna om brandfarliga och explosiva varor. Regler om utförsel och införsel av skjutvapen och ammunition finns i författningarna om krigsmateriel och om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom EU. Vapenlagen. Vapenförordningen. Rikspolisstyrelsens föreskrifter till vapenlagstiftningen. Lag om brandfarliga och explosiva varor. Förordning om brandfarliga och explosiva varor. Lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Lagen om krigsmateriel. Förordningen om krigsmateriel. Lag om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom EU. Förordning om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom EU. Fastighet När det gäller jakträttsavtal och uppsägning av dessa är det främst 7 och 8 kapitlet i Jordabalken som är av intresse. Jordabalken. Lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Lag om samäganderätt. 7

8 På finns Sveriges lagar och förordningar samlade. Där finns också rättsfall beskrivna. Håkan Strotz Jägmästare Urnatur Sjögetorp ÖDESHÖG 8