Regler för P-märkning Kvalitetssäkring av konstruktion, tillverkning och montage av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Regler för P-märkning Kvalitetssäkring av konstruktion, tillverkning och montage av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall SPCR 005

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 5 1 Certifiering vid SP 6 2 Certifieringsreglernas omfattning 7 3 Väsentliga krav enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL 8 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter 8 3.2 Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna 8 4 Tekniska krav 10 4.1 Funktionskrav 10 4.1.1 Lufttäthet 10 4.1.2 Regntäthet 10 4.1.3 Säkerhet mot vindlast 10 4.1.4 Manövreringskrafter 10 4.1.5 Vertikal last och vridning 10 4.1.6 Tung och hård stöt 11 4.1.7 Hållfasthet och styvhet 11 4.1.8 Upprepad öppning och stängning 11 4.1.9 Dimensioner och rätvinklighet 11 4.1.10 Planhet och ytjämnhet 11 4.1.11 Värmeisolering 11 4.1.12 Säkerhet mot kondens 12 4.1.13 Hörnhållfasthet (fönster) 12 4.1.14 Temperaturstabilitet 12 4.2 Övriga krav 12 4.2.1 Profilmaterial 12 4.2.2 Profilutformning 13 4.2.3 Ytbehandling 13 4.2.3.1 Exempel på godtagen ytbehandling av aluminium 14 4.2.3.2 Exempel på godtagen ytbehandling av stål 14 4.2.4 Lim 14 4.2.5 Profiler (isolatorer etc) av polymera material 15 4.2.6 Beslag 15 4.2.7 Glasrutor och glasning 15 4.2.8 Tätlister och fogband 15 4.2.9 Spaltventiler 16 4.2.10 Hanteringsföreskrifter 16 4.2.11 Byggvarudeklarationer 16 4.3 Tilläggskrav 16 4.3.1 Brandmotstånd 16 4.3.2 Luftljudsisolering 17 4.3.3 Inbrottsskydd 17 4.3.4 Skydd mot beskjutning 17 4.3.5 Brandgastäthet för dörrar 17 4.3.6 Brandspridning utmed fasad 17 4.3.7 Reaktion vid brandpåverkan 17 4.3.8 Utrymning vid brand - dörrbeslag 18

3 4.3.9 Barnsäkerhet - fönsterbeslag 18 4.3.10 Personsäkerhet - glas 18 5 Tillverkarens egenkontroll 19 5.1 Kvalitetsmanual 19 5.2 Organisation 19 5.3 Kontraktsgenomgång 19 5.4 Dokumentstyrning 20 5.5 Konstruktionsstyrning 20 5.6 Inköp 21 5.7 Produktidentifikation 21 5.8 Produktions- och montagestyrning 21 5.9 Mottagningskontroll 21 5.10 Kontroll under tillverkning 22 5.11 Slutkontroll på fabrik 22 5.12 Kontroll-, mät- och provningsutrustning 23 5.13 Kontrollstatus 23 5.14 Hantering av avvikande produkter 23 5.15 Korrigerande åtgärder 23 5.16 Hantering, förvaring, packning och leverans 23 6 P-märkt montage 24 6.1 Kvalitetsrutiner för montage 24 6.2 Projektering 24 6.3 Montagepersonal 25 6.4 Montagearbete 25 6.5 Kontroll av montage 25 6.6 Märkning 25 7 SPs övervakande kontroll 26 7.1 Kontrollbesök 26 7.2 Funktionsprovning av färdiga produkter 26 7.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd 27 7.4 Rapportering 27 8 Övriga krav 28 8.1 Produktbeskrivning 28 8.2 Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner 28 8.3 Märkning 28 8.3.1 Märkningsalternativ 28 8.3.2 Märketiketters utformning och innehåll 29 8.3.3 Märkningens placering 30 9 Villkor för certifiering av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall 31 9.1 Allmänt 31 9.2 Ansökan 31 9.3 Inledande bedömning 31 9.3.1 Tekniskt underlag 31 9.3.2 Fortlöpande kontroll 32 9.3.3 Märkning 32 9.4 Giltighetstid för certifikat 32 9.5 Ändring av certifierad produkt 32 9.6 Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier 32

4 10 Övriga villkor för certifiering 33 10.1 Allmänt 33 10.2 Certifikatsinnehavarens ansvar 33 10.3 Certifikatsinnehavarens rätt att använda SPs certifieringsmärke 33 10.4 Återkallande av certifikat 33 10.5 Certifikatsinnehavarens åtaganden vid återkallande av certifikat 34 10.6 Återlämnande av certifikat 34 10.7 SPs ansvar 34 10.8 Sekretess 34 10.9 Reviderade certifieringsregler 34 10.10 Avgifter 35 10.11 Annan kontroll 35 10.12 Överklagande 35 11 Referenser 36 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Mall för produktbeskrivning Beskrivning av märketiketter Avvikelserapport montage Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier

5 Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av produkter genom SP Certifiering. Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SPs hemsida. Hänvisningar till standarder, föreskrifter etc utan angivande av utgåva avser alltid gällande eller senaste utgåva. Certifieringsregel för fönster, dörrar, vägg- och takelement av metall är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering. Denna certifieringsregel ersätter tidigare version med samma nummer daterad maj 2010. juli 2015 Lennart Månsson Enhetschef SP Certifiering

6 1 Certifiering vid SP Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att en produkt uppfyller krav ställda i standard eller annan form av specifikation. Certifiering vid SP handläggs av en från provning och kontroll skild enhet, SP Certifiering. Enheten är underställd en certifieringsstyrelse med representanter från berörda industriområden. Styrelsen kan tillsätta expertgrupper för olika produktområden t ex som tekniska utskott. Certifiering av produkter vid SP bedrivs i enlighet med EN ISO/IEC 17065. Kraven ställs i speciella certifieringsregler (SPCR), som tas fram för varje område. Innan certifiering påbörjas skall certifieringsreglerna diskuteras med berörda intressenter för att sedan godkännas av SPs certifieringsstyrelse. Detta förfarande innebär att certifieringen grundas på regler som är väl genomarbetade, relevanta och förankrade. Produkter som efter en inledande bedömning med bl a provning, visar att de uppfyller ställda krav kan certifieras av SP. Detta bekräftas genom certifikat, vilket vanligtvis bl a innebär tillstånd (licens) att använda ett certifieringsmärke. En fortlöpande kontroll, bestående av leverantörens egenkontroll och SPs övervakande kontroll, ska säkerställa att kraven uppfylls under certifikatets giltighetstid. SP certifierar för en rad olika märken, t ex CE-märket då reglerna bygger på EUs direktivkrav. Dessa regler avser SPs eget certifieringsmärke, P-märket, som enbart är knutet till SPs eget certifieringssystem.

7 2 Certifieringsreglernas omfattning Dessa certifieringsregler SPCR 005 är tillämpliga för fönster, dörrar, vägg- och takelement av metall och glas. Väggar förutsätts vara icke-bärande utom eventuellt för last från glastak av högst 1,5 m bredd som ingår i det levererade systemet.

8 3 Väsentliga krav enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL Krav enligt PBL 1 Bärförmåga, stadga och beständighet X 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 8 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9 Hushållning med vatten och avfall - 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Krav enligt PBL BBR/EKS 1 EKS 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) 5:23 Brandteknisk klass 5:335 Möjlighet till utrymning vid brand - Dörrar 5:52 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Material, ytskikt och beklädnad 5:55 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Ytterväggar 3 6:5324 Hygien, hälsa och miljö - Fukt Väggar, fönster och dörrar 4 8:231 8:35 5 7 Bullerskydd 6 9 Energihushållning 8 3:143 Säkerhet vid användning Skydd mot fall Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt Säkerhet vid användning Skydd mot sammanstötning och klämning Glas i byggnader Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga Dörrar och portar X 3.2 Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna Krav enligt PBL 1 4.1.7 2 Avsnitt i P-regler där krav beaktas Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) 4.3.1 Brandmotstånd (Tilläggskrav) 4.3.5 Brandgastäthet (Tilläggskrav) 4.3.6 Brandspridning utmed fasad (Tilläggskrav) 4.3.7 Reaktion vid brandpåverkan (Tilläggskrav) 4.3.8 Utrymning vid brand - dörrbeslag (Tilläggskrav)

9 Krav enligt PBL Avsnitt i P-regler där krav beaktas 3 4.1.2 Regntäthet 4.2.4 Profil- och hörnutformning 4.1.3 Säkerhet mot vindlast 4 4.3.9 Barnsäkerhet beslag (Tilläggskrav) 4.3.10 Personsäkerhet glas (Tilläggskrav) 5 4.3.2 Luftljudsisolering (Tilläggskrav) 6 4.1.1 Lufttäthet 4.1.4 Värmeisolering

10 4 Tekniska krav 4.1 Funktionskrav 4.1.1 Lufttäthet Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 1026 Klass 4 enligt EN 12207 Dörr EN 1026 Enligt vald klass i EN 12207 Vägg EN 12153 Klass A4 enligt EN 12152 Tak EN 12153 vid minsta förekommande Klass A4 enligt EN 12152 alt aktuell lutning Krav tillämpas enligt alternativet läckage per ytenhet. 4.1.2 Regntäthet Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 1027 metod A Lägst klass 8 enligt EN 12208 Dörr EN 1027 Enligt vald klass i EN 12208 Vägg EN 12155 Klass R7 enligt EN 12154 Tak EN 12155 vid minsta förekommande alt aktuell lutning Klass R7 enligt EN 12154 Takpartier provas dessutom med det yttre tätningssystemet punkterat. 25 mm av yttre fogband/tätningslist skärs bort nedtill i mitten av varje luft. Lufttrycket pulseras därvid mellan noll och dubbla trycket enligt EN 12154. 4.1.3 Säkerhet mot vindlast Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 12211 Utböjningsklass C (<1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt EN 12210 Dörr EN 12211 Utböjningsklass C (<1/300) och enligt vald vindbelastningsklass enligt EN 12210 Vägg EN 12179 Enligt EN 13116 vid design wind load som provelementet är dimensionerat för Tak EN 12179 vid minsta förekommande alt aktuell lutning 4.1.4 Manövreringskrafter Enligt EN 13116 vid design wind load som provelementet är dimensionerat för Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 12046-1 Lägst klass 1 enligt EN 13115 Dörr EN 12046-2 Lägst klass 3 enligt EN 12217 4.1.5 Vertikal last och vridning Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 14608 och EN 14609 Lägst klass 2 enligt EN 13115 Dörr EN 947 och EN 948 Lägst klass 3 enligt EN 1192

11 4.1.6 Tung och hård stöt Produkt Provningsmetod Krav Dörr EN 949 och EN 950 Lägst klass 3 enligt EN 1192 4.1.7 Hållfasthet och styvhet Vägg- och takelement dimensioneras för varje objekt med hänsyn till bärförmåga, stadga och beständighet enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2011:10. Tillverkaren skall redovisa en till produkten anpassad dimensioneringsmodell som beaktar egenvikt och vindlast och för takelement dessutom snölast samt de karakteristiska värden på materialegenskaper etc som används. 4.1.8 Upprepad öppning och stängning Produkt Provningsmetod Krav Fönster EN 1191 Lägst klass 2 enligt EN 12400 (10.000 cykler) Dörr EN 1191 Lägst klass 4 enligt EN 12400 (50.000 cykler) 4.1.9 Dimensioner och rätvinklighet Produkt Provningsmetod Krav Dörr EN 951 Lägst klass 2 enligt EN 1529 4.1.10 Planhet och ytjämnhet Produkt Provningsmetod Krav Dörr EN 952 Lägst klass 3 enligt EN 1530 4.1.11 Värmeisolering Provning: EN ISO 12567-1 (fönster, dörrar och väggelement) eller EN ISO 12567-2 (takfönster). Beräkning: Beräkning skall ske enligt metod för detaljerad beräkning. För fönster och dörrar godtas beräkning enligt EN ISO 10077-2 med tillämpliga ekvationer enligt EN ISO 10077-1 och för väggelement beräkning enligt EN ISO 12631. Krav: Tillverkaren skall ha tillgång till och uppge korrekta U-värden för alla P- märkta konstruktioner och storlekar.

12 4.1.12 Säkerhet mot kondens Kondensrisken behöver inte provas om den på annat sätt kan visas vara godtagbart låg. Ytkondens på insida Provning: NT Build 235 (gäller i första hand för fönster men kan i tillämpliga delar användas även för övriga konstruktioner) Beräkning: Två- eller tredimensionell beräkningsmetod med övergångsmotstånd enligt EN 10077-2 Krav: Yttemperaturindex för isolerade profiler 0,5. Kondens inne i konstruktionen Provning: NT Build 236 men med 10 Pa tryckskillnad. Fönster med spaltventil i bågen provas dessutom vid 5Pa tryckskillnad och öppen ventil. Provning är normalt endast tillämplig för kopplade konstruktioner och skall utföras med de genomföringar för spaltventiler, persienner etc som kan förekomma. Krav: Kondens får ej bildas mellan bågarna i kopplade konstruktioner eller på sådant sätt inne i konstruktioner att kondensvattnet ej dräneras ut. 4.1.13 Hörnhållfasthet (fönster) Provning: SP-metod 4184 med följande laster: Karmar och bågar med sammanlagd glastjocklek <6 mm: 15 kg statisk last + 4 kg dynamisk last. Bågar med sammanlagd glastjocklek >6 mm: 30 kg statisk last + 4 kg dynamisk last. Krav: Bredd hos springor skall efter provning understiga 0,5 mm. 4.1.14 Temperaturstabilitet Krav avseende lufttäthet och manövreringskrafter enligt punkterna 4.1.1 och 4.1.4 skall uppfyllas även vid lufttemperatur -30 C och +60 C på utsidan. Temperaturrörelser skall ej orsaka olämpliga deformationer, läckage eller skador på tätningar. 4.2 Övriga krav I konstruktioner ingående komponenter bör vara CE-märkta för avsedd användning alternativt uppfylla krav i respektive CE-märkningsstandard. 4.2.1 Profilmaterial Aluminium För aluminiumkonstruktioner skall profilerna vara av enhetlig legering, t ex EN AW- 6063 enligt EN 755-2. Vid krav på högre hållfasthet kan andra legeringar vara aktuella, t ex EN AW-6005 och EN AW-6082.

13 Stål Stålkvalitet hos stålprofiler skall minst motsvara kraven enligt EN 10 025 S235JR. För rostfritt material gäller att kvalitet skall motsvara lägst kraven enligt SS 14 23 33 (EN 10 088 Enr 1.4301). 4.2.2 Profilutformning Metallprofiler utformas så att vatten som kan tränga in i konstruktionen, dräneras ut. För profildelar som hållfasthetsmässigt samverkar över en bruten köldbrygga skall skjuvhållfastheten ej understiga 24 N/mm. Provning enligt RAL-RG 636/1 Aluminiumfenster. Gütesicherung. 4.2.3 Ytbehandling Ytbehandling skall uppfylla nedanstående krav för korrosionsklass enligt BSK 99. Utvärdering av system som inte omfattas av nedanstående exempel på godtagen ytbehandling skall ske genom provning enligt VDA 621-415 med exponeringstid enligt nedan: Yta Lägsta korrosionsklass Exponeringstid vid provning Utvändig C3 35 dygn Invändig C1 7 dygn Egenskap Metod Krav Blåsbildning SS 18 42 02 0 Rostgrad SS 18 42 03 Ri 1 Sprickbildningsgrad SS 18 42 04 0 Flagningsgrad SS 18 42 05 0 Spridning från repa SS 18 42 19 <2 mm Spridning från kant SS 18 42 19 <1 mm Vidhäftning SS 18 41 71 P >2 MPa Ritsprov EN ISO 2409 Betyg 1 Vid avsteg från detta (då antingen en aluminiumyta lämnas obehandlad eller ett ytbehandlingsalternativ väljs som inte uppfyller korrosionsklass enligt ovan) skall dokumentation från kontraktsgenomgång visa att kunden har informerats om att normalt krav för P-märkning har frångåtts.

14 4.2.3.1 Exempel på godtagen ytbehandling av aluminium Förbehandling och lackering skall ske hos leverantör som är certifierad enligt GSB/Qualicoats riktlinjer. Lägsta godtagbara klasser enligt nedan: - Class 1 enligt Qualicoat - Weather class A1/A2 Countryside enligt GSB 4.2.3.2 Exempel på godtagen ytbehandling av stål Förbehandling och grundfärg i korrosionsklass C3 Underlag Förbehandling Grundfärg Stål Avfettning och rengöring Järnfosfatering Sandblästring ZnMn-fosfatering - Korrosionsskyddande Zink, ca 10 m Rengöring Korrosionsskyddande Zink, >80 m Rengöring Vidhäftande Zink ZnMn-fosfatering - Kromatering Förbehandling i korrosionsklass C1 Underlag Förbehandling Grundfärg Stål (eller zink) Avfettning och rengöring Järnfosfatering - Täckfärg med 80 m skikttjocklek godtas enligt nedanstående alternativ: pulverfärg av polyestertyp vattenburen alkyd, akrylatfärg eller 2k polyuretan lösningsmedelsburen alkyd eller 2k polyuretan För plåtytor godtas dessutom förzinkad fabrikslackerad tunnplåt belagd med polyester, PVF 2 eller motsvarande med en nominell tjocklek av 25 m. 4.2.4 Lim Lim i statiska förband skall ha skjuvhållfasthet >3,0 N/mm² vid provning enligt nedan. Provkropp: Fyrkantsrör (20 x 2) i fyrkantsrör (25 x 2) med instickslängd 20 mm. Aktuell metallegering och skärvätska. Konditionering: 14 dygns härdning i rumstemperatur, 1 dygn i -30 C och 60 dygn i 60 C och 100 % RH. Tryckhastighet: 10 mm/minut.

15 4.2.5 Profiler (isolatorer etc) av polymera material Åldringsbeständighet Provning: Klimatexponering (åldring) enligt EN 513. Total bestrålning 0,8 MWs/cm² för utvändiga profiler och 0,2 MWs/cm² för övriga profiler. Krav: Slagseghet enligt DIN 53753 lägst 30 kj/m² efter åldring. (homogent material) Krav: Böjhållfasthet enligt EN ISO 178 lägst 2500 MPa efter åldring. (expanderat material) Formstabilitet Provning: EN 479 Krav: Medelvärde av längändring högst 2 % och skillnad mellan profilens sidor högst 0,4 procentenheter. 4.2.6 Beslag Beslags ytbehandling skall motsvara minst klass 3 enligt EN 1670 eller minst klass 1 vid placering på fönstrets/dörrens insida. 4.2.7 Glasrutor och glasning Isolerrutor skall uppfylla kraven för P-märkning enligt SPs certifieringsregel 043. Montering godtas enligt MTKs föreskrifter "Montering av isolerrutor" och "Val och montering av glas i takkonstruktioner". Fogband skall uppfylla krav enligt 4.2.8. Fogmassor för enkelglasning skall uppfylla SS 81 81 35 klass 2. 4.2.8 Tätlister och fogband Tätlisternas och fogbandens funktion utvärderas genom provning i full skala. Långtidsegenskaperna ska uppfylla klasser enligt tabellen nedan. Exponering Klass enligt ISO 3934 Klass enligt EN 12365-1 Solskyddat läge Direkt solbelyst läge Temperaturklass P2, P3 eller P4. Väderbeständighet klass R1 Temperaturklass P2, P3 eller P4. Väderbeständighet klass R2 Temperaturklass 3 eller 5 Återhämtning efter åldring : klass 3, 4, 5, 6 eller 7 Ej möjligt Vid solskyddat läge ska verifiering ske enligt ISO 3934 eller EN 12365-1. Vid direkt solbelyst läge ska verifiering ske enligt ISO 3934.

16 4.2.9 Spaltventiler Läckage genom spaltventil i stängt läge vid 450 Pa tryckskillnad skall inte överstiga 1 m³/h. Det skall finnas korrekt information om luftflödet (l/s) vid tryckskillnad 10 Pa genom spaltventilen i öppet läge. 4.2.10 Hanteringsföreskrifter Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för hur fönster, dörrar, vägg- och takelement skall hanteras på byggplatsen, monteras och underhållas. 4.2.11 Byggvarudeklarationer En byggvarudeklaration med disposition och uppbyggnad enligt Kretsloppsrådets Byggvarudeklarationer skall finnas för aktuella produkter. 4.3 Tilläggskrav Kraven i detta avsnitt (4.3) är inte obligatoriska. Överenskommelse kan emellertid träffas om att för vissa produkter tillämpa ett eller flera av tilläggskraven. En förutsättning för att ett godkännande av tilläggskrav skall lämnas är att funktionskrav och övriga krav enligt avsnitten 4.1 och 4.2 är uppfyllda för produkten ifråga. 4.3.1 Brandmotstånd Provning: SIS 02 48 20/SS 02 48 28 (ISO 834/ISO 3009) eller motsvarande europastandard enligt tabell nedan. Produkt Dörr, öppningsbart fönster EN 1634-1 Vägg, fast fönster EN 1364-1 Europeisk provningsmetod Fasad EN 1364-1 eller EN 1364-3 Tak EN 1365-2 Krav: Enligt Boverkets Allmänna Råd 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2. Klassindelning avseende integritet och isolering (EI) eller enbart integritet (E) med åtföljande tidskrav enligt Boverkets Byggregler avsnitt 5:23. Vid prov enligt europastandard kan klassifikation utföras enligt EN 13501-2.

17 4.3.2 Luftljudsisolering Provning: EN ISO 10140-2 Utvärdering och redovisning: Kraven för dörrar, fönster, väggar, tak och fasader baseras på produktstandarder EN 14351-1 och EN 13830. Vägt reduktionstal (R w ) och spektrumanpassningstermer (C och C tr ) utvärderas enligt EN ISO 717-1. Normalt utvärderas C tr i frekvensintervallet 100-3150 Hz men det är möjligt att på frivillig basis redovisa värde för frekvensintervallet 50-3150 Hz eftersom det svenska ljudklassningssystemet ställer krav ner till 50 Hz. I frekvensintervallet 50-3150 Hz får bilaga B i EN 14351-1 inte användas. Luftljudisolering bör uttryckas enligt följande exempel: Luftljudisolering R w (C; C tr ) = 33 (-1; -5) db 4.3.3 Inbrottsskydd Provning: EN 1628, EN 1629 och EN 1630 Krav: Enligt vald klass i EN 1627 4.3.4 Skydd mot beskjutning Provning: EN 1523 Krav: Enligt vald klass i EN 1522 4.3.5 Brandgastäthet för dörrar Provning: EN 1634-3 Krav: Klass S a eller S m enligt EN 13501-2 4.3.6 Brandspridning utmed fasad Gäller fasader som ska användas i byggnad klass Br1. Provning: SP FIRE 105 Krav: BBR 5:551, allmänt råd 4.3.7 Reaktion vid brandpåverkan Provning: enligt standarder angivna i EN 13501-1 Krav: enligt vald klass i EN 13501-1. Se BBR 5:52 (invändigt) och 5:55 (yttervägg)

18 4.3.8 Utrymning vid brand - dörrbeslag Trycken och plattor ska uppfylla kraven i EN 179. Panikutrymningsbeslag ska uppfylla kraven i EN 1125. Se BBR 5:335 4.3.9 Barnsäkerhet - fönsterbeslag Provning: EN 13126-5 och NT CONS 018 Krav: Ska uppfylla kraven för Grade 3/2 enligt femte fältet och Grade 5/6 eller Grade 5/7 i åttonde fältet enligt EN 13126-5 samt godkänt resultat enligt NT CONS 018. Se BBR 8:231. 4.3.10 Personsäkerhet - glas Provning: EN 12600 Krav: Termiskt härdat säkerhetsklass lägst klass 1(C)2 enligt EN 12600 Laminerat säkerhetsglas, lägst klass 2(B)2 enligt EN 12600 Se BBR 8:35

19 5 Tillverkarens egenkontroll Tillverkaren skall upprätta och arbeta efter ett kvalitetssystem som uppfyller tillämpliga krav enligt detta avsnitt och för montage och tillhörande aktiviteter enligt avsnitt 6.1 och 6.3. 5.1 Kvalitetsmanual Tillverkaren skall upprätta en kvalitetsmanual som innehåller eller hänvisar till alla dokument (specificerande dokument) och dokumenttyper (redovisande dokument) som ingår i tillverkarens kvalitetssystem. 5.2 Organisation En person skall vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar att säkerställa kvalitetskraven och kvalitetssystemets funktion. För all kvalitetspåverkande personal skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen. Exempel på områden som skall omfattas: Kontraktsgenomgångar Dokumentstyrning Konstruktionsstyrning Inköp Tillverkning Montage Kontroll och provning Hantering av mätinstrument Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Förvaring, leverans och mottagning etc 5.3 Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt skall vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet skall ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar de av följande punkter som kan vara aktuella: Beställare inklusive kontaktperson och telefonnummer Förteckning över erhållna handlingar och telefonbesked Produkttyper, format och antal Ytbehandling, typ och kulör Krav avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottsskyddsklass etc Glasalternativ Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelse från standardlösning Önskemål om litteramärkning P-märkning Kontroll av produktionskapacitet

20 Tidplan för leverans Önskemål om packning och leverans Montage ingår/ingår ej Förutsättningar för montage Pris och betalningsvillkor Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven. Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras. 5.4 Dokumentstyrning Rutiner skall vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner produkt- och montagebeskrivningar samt ritningar produktinformation från systemhållare eller partitillverkare externa dokument (bl a denna regelpärm) kontraktshandlingar, tillverknings- och montageunderlag servicerapporter och reklamationer journalföring av kontrollaktiviteter som krävs i dessa regler montageintyg, avvikelserapporter, dagböcker på arbetsplats etc rapporter från kontrollbesök och provning Styrningen skall säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Dokument av externt ursprung skall vara identifierade och ha styrd distribution. Alla kvalitetsdokument skall vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt, order eller montage. Kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för SP och förvaras på sådant sätt att de lätt kan återfinnas. 5.5 Konstruktionsstyrning Tillverkaren skall upprätta och vidmakthålla rutiner för att styra och verifiera produktens konstruktion. Krav som utgör underlag för konstruktion av produkten skall identifieras och dokumenteras. Kraven skall gås igenom av tillverkaren för att avgöra om de är ändamålsenliga. Ofullständiga, oklara eller motstridiga krav skall klargöras tillsammans med dem som ställt kraven. Konstruktionsresultaten skall dokumenteras på ett tydligt sätt i tillverkningsunderlag. Konstruktionsstyrningen skall bl a avse dimensionering av bärförmåga, styvhet och dräneringssystem och dimensionering med hänsyn till temperaturrörelser. Krav avseende brandteknisk klass, ljud- och värmeisolering samt inbrottsskydd skall beaktas. Klimatförhållanden skall beaktas vid val av ytbehandling för profiler och klass enligt EN 1670 för korrosionsmotstånd hos beslag.

21 5.6 Inköp Tillverkaren skall säkerställa att inköpta produkter överensstämmer med kraven i P-märkningsreglerna genom något av följande alternativ: Välja produkt angiven i den för P-märkningen godkända produktbeskrivningen Välja produkt från en godkännandeförteckning som P-märkningsreglerna hänvisar till Inkludera de krav och specifikationer som är en följd av de tekniska kraven i P- märkningsreglerna i inköpsinformationen till leverantören 5.7 Produktidentifikation Rutiner skall finnas för att under alla faser i produktion, leverans och montage kunna identifiera produkterna för att förhindra förväxling. Erforderlig märkning av produkt, förpackning, lagerplats etc skall ske. 5.8 Produktions- och montagestyrning Tillverkning och montage skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions-, montage- och kontrollpersonal. Kriterierna skall överensstämma med handlingar som hör till P-märkningscertifikatet. Då så erfordras skall arbetsinstruktioner utarbetas. De skall innehålla beskrivning av arbetsgång och metoder hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske kriterier för godkänt utförande beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande produkter 5.9 Mottagningskontroll Företaget skall säkerställa att inkommande produkter inte används eller behandlas förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen skall bl a omfatta följande produkter metallprofiler glasprodukter fogmaterial tätlister beslag och fästdon. För produkter från leverantörer med godkänd kvalitetskontroll (bl a P-märkta eller typgodkända produkter) kan mottagningskontrollen inskränkas till identifikation och kontroll av eventuella transportskador.

22 Inkommande produkter som inte uppfyller kraven får inte användas till P-märkta produkter eller P-märkt montage. 5.10 Kontroll under tillverkning Tillverkaren skall fortlöpande kontrollera att produktionen och produkter under arbete överensstämmer med arbetsinstruktioner, tillverkningsunderlag och godkänd produktbeskrivning. Kontrollen skall bl a omfatta kapning bearbetning hopsättning beslagning glasning märkning Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. 5.11 Slutkontroll på fabrik Tillverkaren skall granska alla produkter före leverans med avseende på mått, utförande och kvalitet. Därutöver skall en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter. Denna skall i tillämpliga delar minst omfatta följande moment: huvudmått synliga ytor (renhet, skador etc) profilfogars utförande springbredder mellan karm och båge beslagens montering öppnings- och stängningsfunktion montage av tätlist fogband (komprimering, täthet) märkning. Den stickprovsmässiga slutkontrollen bör om möjligt utföras av andra personer än de som tillverkat aktuella partier och skall minst ha en omfattning enligt nedanstående tabell. Produktion av P-märkta enheter per vecka Antal enheter som skall omfattas av slutkontroll per vecka <100 1 101-250 2 251-500 3 501-1.000 4 >1.000 4 + ytterligare en per 1000 producerade enheter/vecka Resultatet från slutkontroll liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat skall dokumenteras i journaler. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser skall ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på

23 produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Orsakerna till uppkomna avvikelser skall utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen. 5.12 Kontroll-, mät- och provningsutrustning Rutiner skall finnas för att säkerställa korrekt funktion hos kontroll-, mät och provningsutrustning. Mätningar och kontroller av kvalitetspåverkande egenskaper skall ske med utrustning som är identifierad och godkänd. Godkännande kan grundas på visuell kontroll eller kontroll mot passbit, externt instrument etc. 5.13 Kontrollstatus Det skall finnas metoder, t ex märkning eller fysisk lokalisering, för att ange om en produkt eller ett parti har kontrollerats och om resultatet är godkänt eller ej. 5.14 Hantering av avvikande produkter Det skall finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna skall omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information till berörda instanser. Det skall vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som skall informeras. Rutinen skall omfatta såväl avvikande produkter under tillverkning, i lager eller under montage som reklamationer från kunder. 5.15 Korrigerande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter eller montage skall undersökas och åtgärder vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från provning och reklamationer m m skall användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder skall dokumenteras. 5.16 Hantering, förvaring, packning och leverans Hantering, förvaring, packning och leverans av produkter skall ske på ett planerat och styrt sätt. Lager och förrådsutrymmen skall finnas i nödvändig omfattning och vara anordnade så att skador eller försämring av produkter förhindras. Leverantörens anvisningar för hantering och förvaring skall följas för såväl färdiga partier som komponenter till partier (exempelvis glas).

24 6 P-märkt montage Då montaget ingår i tillverkaren åtagande skall dessa regler för P-märkt montage normalt tillämpas. För P-märkta brandklassade partier skall undantag tillåtas endast då kundens uttryckliga krav medför att tillverkaren inte kan styra och kontrollera montaget. Då montaget ingår i tillverkarens åtagande skall märkning ske som P-märkt montage. Tillverkaren skall stå som ansvarig för montaget oavsett om det utförs med egen personal eller genom samarbete med ett externt montageföretag. Även för montage som inte ingår i tillverkarens åtagande, kan märkning som P-märkt montage ske. Förutsättningen är då att tillverkaren har ett etablerat samarbete med det företag som monterar och ges samma möjlighet till styrning som om montageföretaget vore en underleverantör. På etiketten för P-märkt montage anges tillverkaren som montageansvarig. Då styrning av montaget enligt dessa regler av något skäl inte är möjlig (märkningsalternativ B utan montageetikett) skall tillverkaren uppmärksamma kunden på att denne själv svarar för att montaget utförs korrekt och att montaget skall genomgå byggplatskontroll. 6.1 Kvalitetsrutiner för montage Tillverkaren skall som en del av sitt kvalitetssystem upprätta ett särskilt avsnitt om montage som innehåller skriftliga rutiner för montagearbetet och tillhörande rutiner. Rutinerna skall göras tillgängliga för såväl egen som externt anlitad montagepersonal genom exempelvis montagepärmar eller i elektronisk form. Montagerutinerna skall minst innehålla följande uppgifter: 1. Namn och kontaktuppgifter till person som tillverkaren utsett som övergripande ansvarig för montagefrågor. 2. Eventuell rutin för inspektion i förväg av montageplats inklusive måttagning. 3. Förekommande standardlösningar för montage med avseende på infästningar, isolering, tätning och glasning. 4. Eventuella arbetsinstruktioner för montagearbete inklusive kriterier för godkänt utförande enligt avsnitt 5.8. 5. Rutin för förfarande och befogenheter vid upptäckt av avvikande montageförutsättningar inklusive eventuella blanketter för avvikelserapportering (se exempel i bilaga 3). 6. Instruktioner för slutkontroll av montage inklusive blanketter för dokumentation av kontrollresultatet och kriterier för godkännande. 6.2 Projektering Monterings- och anslutningsinstruktioner skall finnas för varje objekt och skall tillsammans med ritningar finnas tillgängliga vid montagearbetsplatsen. Instruktioner och ritningar kan antingen utarbetas särskilt för det aktuella objektet eller kan vid enklare rutinmontage utgöras av en hänvisning till en dokumenterad standardlösning. Standardlösningen kan vara utformad med olika alternativ så att slutligt val av metod kan ske på arbetsplatsen.

25 6.3 Montagepersonal Det skall vara dokumenterat att montagepersonalen har både generell montagekunskap och kunskap om det aktuella profilsystemet. Den generella montagekunskapen skall omfatta montagemetoder, material, brandsäkerhet, föreskrifter etc. Kunskapen om det aktuella profilsystemet skall omfatta uppbyggnad, arbetssätt, montagemetoder etc. Tillverkaren ansvarar för att den egna montagepersonalen är kvalificerad för sina uppgifter och skall dessutom godkänna de montageföretag som man anlitar. Tillverkaren skall dokumentera kvalifikationskraven för egna montörer liksom kriterier för bedömning av underleverantörer. Tillverkaren skall upprätta en förteckning över egen kvalificerad montagepersonal och över godtagbara underleverantörer. Aktuellt beslutsunderlag skall arkiveras. Tillverkaren skall stickprovsvis kontrollera montage som utförts av anlitade underleverantörer. 6.4 Montagearbete Montage på arbetsplats skall utföras enligt ritningar och beskrivningar för infästning, isolering, tätning och glasning. Montagearbetet skall utföras av personal med erforderliga kunskaper som är upptagna på godkännandeförteckningarna enligt 6.3. 6.5 Kontroll av montage För varje montage skall en kvalitetsplanering ske genom att en checklista upprättas som innehåller kritiska moment, kontrollomfattning och uppgift om mot vad kontrollen skall ske. Utförande och funktion hos monterade partier skall kontrolleras före överlämnandet. Kontrollen skall minst omfatta följande moment och delvis göras före inklädnad med täckplåtar synliga ytor (renhet, skador etc.) infästningar till byggstomme lås, slutbleck, dörrstängare etc drevning, tätningar glasning funktionskontroll av öppningsbara enheter märkning Resultatet av kontrollen, liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat, skall dokumenteras på en för ändamålet framtagen blankett. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Montage med avvikelser som kan inverka negativt på slutproduktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Då avvikelser inte kan åtgärdas får montagemärkning inte ske. Avvikelser dokumenteras enligt bilaga 3. 6.6 Märkning Montage som uppfyller kraven enligt dessa regler skall märkas enligt avsnitt 8.3.

26 7 SPs övervakande kontroll 7.1 Kontrollbesök Övervakande kontroll skall utföras av SP genom kontrollbesök på tillverkningsstället, normalt en till två gånger per år. Vid allvarliga anmärkningar skall ytterligare kontrollbesök utföras. Kontrollbesöken skall omfatta: granskning av produktbeskrivning granskning av kvalitetsmanual granskning av organisation granskning av kontraktsgenomgång granskning av produktionsstyrning granskning av dokumentstyrning granskning av korrigerande åtgärder granskning av metallprofiler kvalitet, egenskaper, ytbehandling, kapning och bearbetning granskning av tätningar granskning av dränering granskning av beslag granskning av glas och glasning granskning av brandklassade partier granskning av ljud, inbrott etc granskning av hopmontering granskning av kontroll under tillverkning granskning av slutkontroll på fabrik granskning av lokaler granskning av tillverkarens kvalitetssystem och arbetssätt mot fordringarna enligt avsnitt 4. granskning av montage: kvalitetssystem, personal, underleverantörer, projektering, utförande, märkning och egenkontroll granskning av märkning kontroll av mätinstrument och övrig utrustning som används i den interna kontrollen uttag av provenheter för funktionsprovning enligt 7.2 uppföljning av montage och montagekontroll (inklusive besök på montageplats) 7.2 Funktionsprovning av färdiga produkter Provning av färdiga produkter skall omfatta de av följande egenskaper som omfattas av certifikatet Fönster Säkerhet mot vindlast (EN 12211 punkt 7.3) Manövreringskraft (EN 12046-1) Lufttäthet (EN 1026) Regntäthet (EN 1027)

27 Dörrar Manövreringskraft (EN 12046-2) Säkerhet mot vindlast (EN 12211 punkt 7.3) Lufttäthet (EN 1026) Regntäthet (EN 1027) Planhet och ytjämnhet (EN 952) Dimensioner och rätvinklighet (EN 951) Vägg- och takelement inklusive fogar mellan element Säkerhet mot vindlast (EN 12179) Lufttäthet (EN 12153) Regntäthet (EN 12155) Ljudklassade produkter provas dessutom med avseende på luftljudsisolering enligt EN ISO 10140-2. Normalt skall minst en provenhet uttas per år. Provuttag sker om möjligt stickprovsmässigt och i annat fall efter särskild överenskommelse. Provenheterna fördelas på olika godkända typer och storlekar. Vid underkända provningsresultat eller avvikelser i produktionen kan ytterligare provenheter uttas. 7.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens egenkontroll ger underkännande skall orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen. 7.4 Rapportering Den övervakande kontrollen skall rapporteras skriftligt till tillverkaren.

28 8 Övriga krav 8.1 Produktbeskrivning Beskrivning av fönster, dörrar, vägg- och takelement skall ske enligt mall i bilaga 1. 8.2 Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för produkternas hantering på byggplatsen, montering och skötsel. 8.3 Märkning 8.3.1 Märkningsalternativ Tillverkade produkter och utfört montage som uppfyller kraven för P-märkning skall förses med märkning enligt nedan. Märkningens omfattning med avseende på tillverkning och montage skall framgå genom användning av P-märkningsetiketter dels för tillverkningen och dels för montaget (kraven på etiketternas utformning och innehåll framgår av bilaga 2). Etiketter som avser tillverkningen anbringas av tillverkaren på fabrik. Montageetiketten får endast användas då också tillverkningen är P-märkt. Etikett för P- märkt montage tillhandahålls av tillverkaren och anbringas normalt efter utfört montage. Etikett får anbringas på fabrik om tillverkarens kvalitetssystem säkerställer att kraven för P-märkt montage uppfylls. Vid fasta partier kan märkningen, då det är ett önskemål från kunden, antingen uteslutas helt eller begränsas till en eller några av sinsemellan likadana enheter i varje lokal (på varje våningsplan etc). Kontraktshandlingar skall då innehålla information som ger spårbarhet till tillverkningshandlingar och klargör P-märkningens omfattning (endast tillverkning eller både tillverkning och montage).

29 Alt A Alt B Märkningsalternativen skall användas i följande fall: Alternativ A: Konstruktion, tillverkning och montage uppfyller kraven för P- märkning. Tillverkaren ansvarar för montaget (tillverkaren står som ansvarig för montaget även om det utförts av ett annat företag, men etikettstexten kan då kompletteras med uppgift om montageföretaget). Alternativ B: Konstruktion och tillverkning uppfyller kraven för P-märkning. Montaget omfattas inte av godkännandet. Tillverkaren skall i stället uppmärksamma kunden på att denne själv svarar för att montaget utförs korrekt och att montaget skall genomgå byggplatskontroll. 8.3.2 Märketiketters utformning och innehåll Etikett som avser tillverkning skall förutom SPs P-märke även innehålla följande uppgifter: certifikatets nummer innehavaren av certifikatet tillverkarens namn produktnamn/typbeteckning (frivillig uppgift) funktionsklass (frivillig uppgift) eventuell klass för tilläggskrav löpnummer alternativt ordernummer eller motsvarande uppgift om märkningen avser tillverkningen Etikett som avser montage skall förutom SPs P-märke även innehålla följande uppgifter: montageansvarigt företag (tillverkaren) eventuell uppgift om annat företag som utfört montaget uppgift om att märkningen avser montaget Märketiketternas utformning och innehåll beskrivs i detalj i bilaga 2.

30 8.3.3 Märkningens placering Märkning av fasta partier placeras i övre högra hörnet mot rumssidan. Märkning av dörrar och öppningsbara fönster placeras upptill på gångjärnssidan, antingen inne i karmfalsen eller på bakkanten av dörrblad eller fönsterbåge. Märkning av överkantshängda fönster, vridfönster etc placeras på höger sida sett från rumssidan.

31 9 Villkor för certifiering av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall 9.1 Allmänt Certifikat kan utfärdas som systemcertifikat, tillverkarcertifikat eller som ett kombinerat certifikat som avser både produktsystem och tillverkning. Systemcertifikatet avser produkternas konstruktion. Åberopande av certifikatet för färdig produkt förutsätter att tillverkaren har ett giltigt tillverkarcertifikat. Tillverkarcertifikatet avser tillverkning och montage av certifierade produkter och ger rätt att märka produkterna med SPs certifieringsmärke (P-märket). Innan certifikat kan utfärdas görs en inledande bedömning av produkten och den fortlöpande kontrollen. Utfärdat certifikat gäller därefter bl a under förutsättning att produkter uppfyller kraven och att den fortlöpande kontrollen fungerar. Övriga villkor framgår av kapitel 10. 9.2 Ansökan Ansökan om certifiering skall ske skriftligen. Ansökan om systemcertifiering skall vara åtföljd av tekniskt underlag enligt avsnitt 9.3.1. 9.3 Inledande bedömning I den inledande bedömningen för systemcertifikat granskas insända handlingar mot kraven enligt dessa regler. Om SP bedömer att underlaget uppfyller kraven utfärdas certifikatet. För tillverkningscertifikat kontrollerar SP genom besök på produktionsplatsen tillverkarens egenkontroll och genomför en funktionsprovning på en stickprovsvis uttagen provenhet. Om egenkontroll och provningsresultat bedöms uppfylla kraven tecknar SP avtal om fortlöpande kontroll med tillverkaren enligt avsnitt 9.3.2. Därefter kan certifikatet utfärdas. 9.3.1 Tekniskt underlag För aktuella produkter skall sökanden redovisa ett tekniskt underlag som skall innehålla följande information: Produktbeskrivning enligt mall i bilaga 1 Ritningar Provningsrapporter och teknisk dokumentation Monteringsanvisningar Provningsrapporter och övrig teknisk dokumentation skall visa att de tekniska kraven enligt kapitel 4 uppfylls. De tekniska kraven definieras genom hänvisning till olika referensmetoder. Dokumentation enligt andra standarder kan emellertid användas om dessa bedöms ge likvärdig information.

32 Det tekniska underlaget skall vara försett med benämning eller nummer samt med datum och senaste revideringsdatum. 9.3.2 Fortlöpande kontroll Den fortlöpande kontrollen skall säkerställa att certifierade produkter fortlöpande uppfyller kraven i dessa certifieringsregler. Den skall bestå av en egenkontroll enligt kapitel 5, som tillverkaren utför, och en övervakande kontroll enligt kapitel 7, som SP utför. Den fortlöpande kontrollen skall fastställas i avtal mellan tillverkare och SP. Om det förekommer flera tillverkare tecknar SP avtal med respektive tillverkare. 9.3.3 Märkning Produkter och montage som uppfyller kraven skall märkas enligt avsnitt 8.3. 9.4 Giltighetstid för certifikat Giltighetstid för systemcertifikat är normalt fem år. På grundval av bl a rapporter från övervakande kontroll kan giltighetstiden förlängas efter ansökan från certifikatsinnehavaren. Tillverkarcertifikat gäller tills de återkallas. 9.5 Ändring av certifierad produkt Innehavaren av certifikat är skyldig att efter ändring av konstruktion, material eller utförande underrätta SP som beslutar om ändringarna kan godkännas vilket bekräftas genom revidering av produktbeskrivningen som ligger till grund för godkännandet och om certifikatstexten berörs även av certifikatet. 9.6 Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier Tillverkarcertifikat enligt ett förenklat förfarande (se bilaga 5) kan utfärdas till tillverkare av brandklassade partier om tillverkaren redan har ett kontrollavtal för dessa med SP och om den tillverkade produkten omfattas av ett typcertifikat för P-märkning som innehåller aktuella brandklasser.

33 10 Övriga villkor för certifiering 10.1 Allmänt Villkoren i dessa certifieringsregler, kapitel 9 och 10, är baserade på principer som är fastställda i SPs kvalitetsmanual för certifiering. Underleverantörer för typprovning och övervakande kontroll skall vara godkända av SP Certifiering. 10.2 Certifikatsinnehavarens ansvar Certifikatsinnehavaren är ansvarig för att tillverkade produkter som omfattas av certifikatet och som är försedda med SPs certifieringsmärke, i alla avseenden överensstämmer med certifierad produkt enligt certifikatet, samt att produkterna är lämpade för sitt ändamål och inte i övrigt kan vålla skada eller olägenhet. Detta gäller även om certifikatsinnehavaren inte är tillverkare av produkten och avtal om fortlöpande kontroll tecknats mellan tillverkaren och SP. 10.3 Certifikatsinnehavarens rätt att använda SPs certifieringsmärke Certifikatsinnehavaren har rätt att märka de produkter som omfattas av certifikat med SPs certifieringsmärke och dessutom rätt att använda märket vid annonsering eller annan reklam för produkterna. Annonsering får inte ske så att förväxling mellan märkta och ickemärkta produkter kan uppstå. 10.4 Återkallande av certifikat SP kan med omedelbar verkan, definitivt eller temporärt, återkalla certifikatet om certifikatsinnehavare använt SPs certifieringsmärke på eller i förbindelse med produkter som inte uppfyller kraven eller certifikatsinnehavare använt SPs certifieringsmärke på produkter som inte omfattas av certifikatet eller den fortlöpande kontrollen upphört eller resulterat i underkännande eller certifikatsinnehavare på annat sätt brutit mot villkoren för certifikatet eller certifikatsinnehavare inte betalat avgifter inom föreskriven tid eller certifikatsinnehavare försatts i konkurs, gått i likvidation eller överlåtit verksamheten eller felaktighet i certifikat uppdagats. Certifikatsinnehavaren skall dock ges rimlig tid för omställning till ändrade förutsättningar, om inte särskilda skäl för annan åtgärd föreligger eller produkten visar sig vara olämplig för sitt ändamål och i övrigt kan vålla skada eller olägenhet. Missbruk av SPs P-märke eller certifikat kan, förutom återkallande av certifikat, leda till rättsliga åtgärder.

34 10.5 Certifikatsinnehavarens åtaganden vid återkallande av certifikat Certifikatsinnehavare, som får meddelande om att hans certifikat återkallats, definitivt eller temporärt, skall omgående upphöra med all hänvisning till certifikatet i annonsering eller annan reklam för ifrågavarande produkt ombesörja att SPs certifieringsmärke avlägsnas på alla produkter som finns i lager, om SP så kräver bestrida alla kostnader som är förenade med att få de undermåliga produkterna ersatta med sådana som uppfyller fordringarna i aktuella certifieringsregler, om SP så kräver. 10.6 Återlämnande av certifikat För återlämnande av certifikat, efter temporärt återkallande, gäller samma regler som då certifikatet utfärdades första gången, se avsnitt 9.3. Någon förnyad typprovning krävs inte om mindre än ett år förflutit sedan certifikatet återkallades, såvida inte certifieringsregler eller produktionsförhållandena ändrats. 10.7 SPs ansvar SP ansvarar för att de tekniska kraven i certifieringsreglerna bygger på tillgänglig kunskap och erfarenhet, t ex i form av vedertagna standarder eller motsvarande specifikationer, samt att reglerna speglar vad som allmänt bland intressenterna uppfattas som en relevant kvalitetsnivå. SP ansvarar för att granskningen av certifierade produkter mot kraven i dessa reglar har utförts med vederbörlig omsorg och enligt rutinerna i SPs kvalitetssystem. SP har inget ansvar för certifierade/p-märkta produkter (se avsnitt 10.2). 10.8 Sekretess Samtliga uppgifter som SP tar del av är sekretesskyddade med följande undantag SP eller samarbetspartner med SP för förteckningar över gällande certifikat. Förteckningarna kan innehålla uppgifter om certifikatsinnehavare, certifikatnummer, certifierade produkter, eventuell klassificering, egenskaper, utfärdandedatum samt giltighetstid SP har rätt att offentliggöra beslut om återkallande av certifikat samt missbruk av certifikat eller märkning. 10.9 Reviderade certifieringsregler SP förbehåller sig rätten att ändra certifieringsregler. För förlängning av certifikat som lämnats enligt äldre regler fordras då att certifikatsinnehavaren förbinder sig att följa de reviderade reglerna. Certifikatsinnehavare skall dock ges rimlig tid för omställning till de reviderade reglerna, om inte särskilda skäl för annan åtgärd föreligger.