Vallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter

Vallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter Rapport 2010:2 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vallentunasjön 2008-2009 -vattenkemi, plankton och vattenväxter Författare: Emil Rydin (vattenkemi och plankton), Mia Arvidsson och Anna Gustafsson (vattenväxter) 2010-02-05 Rapport 2010:2 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje 0176 22 90 65 2

Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Metodik... 5 Vattenkemi & plankton...5 Vattenväxter... 5 Resultat & diskussion... 7 Näringsämnen i inlopp och utlopp... 7 Fosfor- och kvävehalter... 7 Fosfor- och kvävemängder... 7 Näringsämnen och plankton i sjön... 8 Lösta näringsämnen... 8 Totalfosfor... 9 Siktdjup... 10 Växtplankton...11 Djurplankton... 12 Vattenväxter... 14 Förekommande arter och ekologisk status... 14 Vegetationens täckningsgrad... 15 Referenser... 18 Bilaga 1. Näringsämnen i tilloppen och utloppet... 19 Bilaga 2. Vattenflöden och ämnestransporter... 20 Bilaga 3. Analysresultat vattenkemi... 21 Bilaga 4. Växtplanktonbiomassor... 23 Bilaga 5. Djurplanktonbiomassor... 26 Bilaga 6. Karta... 27 Bilaga 7. Koordinater... 28 Bilaga 8. Vattenståndsmätning... 29 3

Sammanfattning Naturvatten i Roslagen AB har på uppdrag av Täby och Vallentuna kommuner utfört undersökningar av Vallentunasjöns vattenkemi, plankton och vattenväxter (makrofyter) inför planerad sjörestaurering genom biomanipulering. Totalfosforhalterna i Vallentunasjön har avklingat under de 40 år som har gått sedan avlastningen av sjön påbörjades. Fortfarande sker ett kraftfullt fosforflöde från sedimenten till vattenmassan sommartid, och de senaste somrarna har totalfosforhalten ökat från under 40 vintertid till runt 100 μg P/l. Detta är en betydande minskning jämfört med början på 1980 talet då sommarhalterna låg på runt 600 μg P/l. Siktdjupet sommartid har ökat från att ha legat runt 0,4 meter under den andra delen av 1970- talet till 0,6 meter de senaste tre åren. Växtplanktonbiomassemaximum sommartid de senaste tre åren var drygt hälften av vad som uppmättes 1980, men en markant förändring av sammansättningen av sommarblomningen har skett. Djurplanktonsamhället i Vallentunasjön är typiskt för en kraftigt eutrof sjö och om utfiskningen av vitfisk blir effektiv så kommer det av allt att döma resultera i relativt sett fler och större Daphnia, vilka bör kunna beta ner växtplankton effektivare. Inventering av vattenväxter utfördes i tre delområden i syfte att dokumentera täckningsgrader i olika biotoper och på olika djup, främst i syfte att kunna följa upp effekter av de planerade åtgärderna. Tio arter påträffades varav en - uddnate (Potamogeton friesii) redovisas i rödlistan som missgynnad. Vallentunasjöns ekologiska status avseende vattenväxter bedömdes vara otillfredsställande/dålig enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den ekologiska kvoten låg dock mycket nära gränsen mot måttlig status. Vattenväxternas täckningsgrader var generellt låga och den maximala djuputbredningen uppgick till 1,9 meter. Den låga täckningsgraden och ringa djuputbredningen förklaras huvudsakligen av det låga siktdjupet vilket i sin tur främst beror på de kraftiga algblomningar som förekommer. 4

Inledning Naturvatten i Roslagen AB har på uppdrag av Täby och Vallentuna kommuner utfört undersökningar av Vallentunasjöns vattenkemi, plankton och vattenväxter (makrofyter) inför planerad sjörestaurering. Denna rapport redovisar resultat från andra årets undersökningar fram till hösten 2009. Vattenkemi, växt- och djurplankton samt makrofyter dokumenterades dels för att utgöra underlag för val av restaureringsmetod, dels för att kunna följa effekterna av de planerade åtgärderna. Resultat från det första årets undersökningar av vattenkemi och växtplankton finns redovisade i tidigare rapport (Rydin 2009). För att kunna följa dynamiken av dessa variabler över tiden inkluderas dessa resultat i diskussionsdelen i föreliggande rapport. För att kunna överblicka vattenkvalitetens utveckling i ett större tidsperspektiv jämförs halter och mängder de senaste åren med uppmätta värden för tre-fyra decennier sedan. Metodik Vattenkemi & plankton För ett representativt vattenprov från sjön användes en integrerad, volymviktad, provtagning enligt Blomqvist (2001). Metoden innebär fem provtagningsstationer (se omslagsbild) för en sjö av Vallentunasjöns storlek, och att vattenmassan delas upp i enmeters skikt. De olika skiktens bidrag till blandprovet står i proportion till de olika skiktens volym. I fält mättes temperatur, siktdjup, och syrgasprofiler. Sjöprovtagningen utfördes med Rambergrör. Vattenanalyserna utfördes vid Erkenlaboratoriet, Uppsala universitet, som är ett SWEDAC ackrediterat laboratorium. Proverna analyserades med avseende på suspenderat material (totalt och organisk andel), alkalinitet, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, klorofyll a, växtplankton och djurplankton. Under hösten 2008 sänkte Erkenlaboratoriet detektionsgränsen för fosfatfosfor och totalfosfor från 5 till 3 µg P/l. Nitratkväve sänktes till 5 µg N/l, medan ammoniumkvävet rapporteras ned till 10 µg N/l. Halter under detektionsgränsen redovisas som noll i figurerna. Vid beräkningen av transporter av näringsämnen har uppgifter om veckovisflöde hämtats från SMHI s PULS-beräkningar och räknats om till månadsmedelvärden. Detta flöde multipliceras med motsvarande koncentration som erhålls genom linjär interpolering mellan värden från de olika mättillfällena. Vattenväxter Vid en biomanipulering av Vallentunasjön förväntas ett skifte ske till minskad algblomning, ökat siktdjup och därmed även ökad täckningsgrad av makrofyter. Det är då även möjligt att artsammansättningen kommer att förändras då förutsättningarna för ökad utbredning av makrofyter förbättras. Syftet med vattenväxtinventeringen var att undersöka de planerade åtgärdernas effekt på vegetationens täckningsgrad vid olika djupzoner och biotoper. Resultat från den aktuella inventeringen visar tillståndet innan restaurering. Genom att vid senare tillfällen upprepa inventeringen är det möjligt att mäta åtgärdernas effekt på vattenväxternas artsammansättning och täckningsgrad på olika djup. 5

Vattenväxternas täckningsgrad undersöktes i tre områden som valdes ut för att representera olika biotoper i sjön. De tre undersökningsområdenas läge framgår av bilaga 6. I varje område utfördes inventering längs en virtuell transekt. Koordinater samt djup för start- och slutpunkter redovisas i bilaga 7. Vid inventeringen noterades täckningsgrad av flytbladsrespektive undervattensvegetation genom slumpvis utplacering av en 0,5x0,5 meter metallram (en ruta) vid varannan djupdecimeter. Vidare noterades arternas största förekomstdjup. Antalet rutor som behövs för att detektera en förändring i täckningsgrad beror av hur stor den naturliga variationen är. Därför beräknades antalet rutor som krävs för att detektera en viss förändring i total täckningsgrad. Beräkningen utfördes i fält enligt Håkansson och Peters (1995) genom formeln n=(1,96*cv/l) 2. Inventeringen utfördes genom snorklig den 21 juli 2009 av Anna Gustafsson och Mia Arvidsson, se figur 2. Artbestämning utfördes i fält och svårbestämda arter kontrollerades i efterhand under lupp. Aktuellt vattenstånd mättes mot ett permanent objekt vid vattnet, se bilaga 3. Figur 2. Inventering av undervattensvegetationens täckningsgrad i Vallentunasjön utfördes genom snorkling, 2009. Dessutom utfördes en bedömning av ekologisk status, baserat på resultat från den aktuella inventeringen samt den inventering som utfördes av Calluna 2007 (Sandsten m.fl. 2007). Bedömningen utfördes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (2007) genom beräkning av trofiskt makrofytindex (TMI) som svarar på näringsstatus, i första hand totalfosfor. TMI beräknas utifrån de påträffade arternas indikatorvärde längs en totalfosforgradient. För klassificering av ekologisk status beräknas en ekologisk kvot (EK) genom jämförelse av det beräknade indexet med ett referensvärde som avses spegla ett opåverkat tillstånd. Referensvärdet gäller för ett stort och heterogent område som inte är lokalspecifikt. Med hjälp av den beräknade ekologiska kvoten klassificeras den ekologiska statusen som hög, god, måttlig eller otillfredsställande/dålig. Om det beräknade EK-värdet ligger mindre än 0,05 enheter från klassgränsen mellan måttlig och god eller mellan god och 6

hög, används förekommande arter enligt artlista i bedömningsgrunderna för att göra en säkrare klassificering av status. Klassificeringen påverkas inte av arternas förekomstfrekvens eller djuputbredning. Resultat & diskussion Näringsämnen i inlopp och utlopp Fosfor- och kvävehalter Både det norra inloppet (inlopp 1) och det södra inloppet (inlopp 2) höll generellt fosfathalter under 50 µg P/l. Inlopp 2 uppvisar en större dynamik med fosfathalter över 100 µg P/l under försommaren 2008 och 2009. Fosfathalterna i utloppet låg med få undantag under detektionsgränsen. Totalfosforhalterna i inloppen låg ofta under 100 µg P/l, men högre halter uppmättes vid ett par tillfällen. De förhöjda totalfosforhalterna hänger samman med ökningen av fosfatfosfor, se bilaga 1. I utloppet låg totalfosforhalten runt låga 30 µg P/l vintertid. Under sommaren mer än fördubblas halten i utloppet, vilket avspeglar koncentrationerna i sjön. Majoriteten av kvävet i de två inloppen föreligger i form av nitrat. Speciellt vintertid, då kvävehalterna i inloppen mer än fördubblas, är det nitrat som är den dominerande kväveformen. I utloppet finns nitrat vintertid, annars är nitrathalterna låga. Ammoniumhalterna är med något undantag låga i inlopp 2, ofta under 50 µg N/l och vid ett par tillfällen neråt detektionsgränsen (10 µg N/l). Ammoniumhalterna i inlopp 1 är mer variabla och når regelbundet över 200 µg N/l det första året och upp mot 1000 µg N/l första halvåret 2009. Utloppet håller också ammoniumhalter runt 200 µg N/l vintertid, men avklingar till runt detektionsgränsen under våren Totalkvävehalterna i inloppen och utloppet håller samma dynamik som nitrathalterna, se bilaga 1. Fosfor- och kvävemängder Majoriteten av de lösta näringsämnena tillförs under vintern, bilaga 2. Fosfat binds upp i sjön, vilket gör att inte mer än ett tiotal kilo fosfatfosfor lämnar sjön via utloppet årligen. Nitrat omvandlas också i sjön, vilket gör att motsvarande knappt 30 procent av importen via de två inloppen lämnar sjön nedströms. Ammoniumkväve däremot bildas i sjön vilket gör att sjön exporterar mer än dubbelt så mycket ammoniumkväve som de mängder som kommer via de två inloppen, se tabell 1. Tabell 1. Näringsämnen. Import till Vallentunasjön från de två dominerande tilloppen och export via utloppet under 24 månader (sept 2007-aug 2009). from sept 07 tom aug 09 Fosfat P Total P Nitrat N Ammonium N Total N kg Inlopp 1 166 515 4455 512 9390 Inlopp 2 164 404 8325 375 12407 Utlopp 58 672 3736 2167 21697 Retention 272 247 9044 1280 100 Utloppets andel av Inlopp 1 & 2 18% 73% 29% 244% 100% 7

Totalfosforimporten via inlopp 1 uppgick 1980 till 330 kg och 290 kg i Inlopp 2, sammanlagt 620 kg (Ahlgren m fl 1981). Det är större mängder än genomsnittet för de senaste två åren, se tabell 1, då 257 respektive 202 kg fosfor importerades, sammanlagt knappt 460 kg. Des båda tillflödena avvattnar 66 procent av tillrinningsområdet. Om övriga tillflöden kan anses stå för motsvarande andel fosforimport till sjön, innebär det att den externa belastningen ligger runt 700 kg/år. Fortsatta ansträngningar behövs för att reducera den externa fosforbelastningen för att nå ner till den så kallade kritiska belastningen som enligt Ahlgren m fl (1981) ligger på 400 kg per år för Vallentunasjön. Den totala mängden fosfor som lämnade sjön via utloppet var sammanlagt cirka 670 kg för de 24 månaderna under perioden september 2007-augusti 2009, se tabell 1, eller knappt 350 kg per år i snitt. Det är en dramatisk minskning sedan 1980 då 2700 kg fosfor beräknades lämna Vallentuna via utloppet. En förklaring till den stora mängden det året var att fosforhalten i vattenmassan var extremt hög i slutet på sommaren, samtidigt som flödet var högt (Ahlgren m fl. 1981). Fem år senare (1985) transporterades 1214 kg fosfor nedströms (Boström m fl. 1989), vilket fortfarande är markant högre än exporten de senaste åren. Från att ha fungerat som en fosforkälla i avrinningsområdet under 1980-talet har Vallentunasjön övergått till att binda mer fosfor än vad som går nedströms och blivit en så kallad fosforfälla. Näringsämnen och plankton i sjön Lösta näringsämnen I utvärderingen av vilka näringsämnen som begränsade produktionen i Vallentunasjön under 2007-2008 (Rydin 2009) gjordes bedömningen att primärproduktionen sommartid både begränsas av fosfor (fosfat) och av kväve (ammounium och nitrat). Då råder sambegränsning av näringsämnen. En sådan situation kan upprätthållas med hjälp av kvävefixering, vilket innebär att de växtplankton (cyanobakterier) som kan omvandla löst kvävgas förser sig med kväve genom fixering i takt med att fosfat tillförs och tas upp. Detta mönster bestod även under sommaren 2009, då både fosfatfosfor, nitrat- och ammouniumkväve låg under respektive detektionsgräns, se figur 3. 8

Figur 3. Halter av lösta näringsämnen i Vallentunasjön. Primärproduktionen övergår från att vara sambegränsad till att bli fosforbegränsad under vinterhalvåret, då både ammonium och nitrat ackumuleras i vattenmassan. Ammoniumhalterna stiger tidigare i vattenmassan än nitrathalten under höstarna 2008 och 2009, se figur3. En förklaring till detta fenomen skulle kunna vara att ammonium primärt kommer från nedbrytningsprocesser i sjön, medan nitrathalten stiger på grund av införsel till vattenmassan via inloppen se bilaga 1. Fosforbegränsningen av växtplanktonproduktionen håller i sig till och med april. Då har av allt att döma vårblomningen av växtplankton förbrukat förrådet av löst kväve och sambegränsning inträder. Här har en förändring skett sedan slutet på 1980-talet. Då uppmättes fosfathalter på över 100 μg P/l i vattenmassan sommartid vilket innebär att fosfor inte begränsade primärproduktionen sommartid (Ahlgren m fl 1981). Totalfosfor Totalfosforhalten uppvisade en tydlig säsongsdynamik. Halterna var låga, under 40 µg P/l, vintertid. Under våren ökade halterna för att variera mellan 80 och 100 µg P/l under sommarmånaderna se figur 4. Totalfosforökningen i vattenmassan 2009 började redan under vårvintern och ökar kraftigt under försommaren. En andra ökningsfas av fosfor i vattenmassan infaller under sensommaren. 9

Figur 4. Totalhalter av fosfor och kväve i Vallentunasjön. Under somrarna 2007, 2008 och 2009 stiger totalfosforkoncentrationen till runt 100 µg P/l i vattenmassan. Detta värde ligger under de halter som har uppmätts i Vallentunasjön under tidigare decennier. I början på 1960-talet låg totalfosforkoncentrationen i utloppet runt det dubbla, det vill säga 200 µg P/l. Under 1970-talet steg halterna till över 600 µg P/l (Ahlgren m fl 1981) för att därefter sjunka till under 200 µg P/l i slutet på 1980-talet (Boström m fl 1989). Under de senaste två decennierna har halterna visserligen fortsatt minska, men det har varit en långsam process. De ansträngningar som har gjorts, framförallt under 1970-talet, för att avlasta fosfortillförseln till sjön har alltså haft effekt. Men effekten är inte lika påtaglig vad gäller siktdjup och växtplanktonbiomassa. Siktdjup Under den första halvan av 1970-talet minskade siktdjupet från cirka 0,4 meter sommartid till att vara som sämst sommaren 1975, då ett siktdjup på endast 0,15meter registrerades. Under den senare delen av 1970-talet ökade siktdjupet sommartid till att ligga runt 0,4 meter igen (Ahlgren m fl 1980), och till att nå ner till drygt 1 meter vintertid. Tre decennier senare har siktdjupet sommartid förbättrats med 50 procent, till att vara som lägst 0,6 meter sommartid och ner till 2 meter i slutet på den normala isvintern 2009, se figur 5. 10

Figur 5. Siktdjupet i Vallentunasjön. Växtplankton En kraftig höstblomning av kiselalger (Fragilaria sp) i mitten på november 2008 ser ut att bestå under hela vintern (figur 6), då dessa kiselalger dominerar även i nästföljande växtplanktonprov, taget den 21 april. Men det provet representerar sannolikt den senare delen av vårblomningen. Interpoleringen av biomassan mellan höst och vårblomning i figuren ger alltså en överskattning av biomassan under vintern. Klorofyll a avklingar, se bilaga 3, vintertid vilket stöder det antagandet. Figur 6. Växtplanktonbiomassor i Vallentunasjön. 11

En jämförelse av sommaren 2009 med den 1980, ett av åren under perioden med de högsta totalfosforhalterna sommartid i vattenmassan, visar att växtplanktonbiomassan sommartid har halverats, från toppar på cirka 50 mg/l 1980 till 30 mg/l år 2009. En skillnad finns vad gäller provtagningen; 1980 samlades prov från 0-2 meter medan vattenprovet från 2009 är representativ för hela vattenmassan. Om till exempel cyanobakterier ansamlats i ytvattnet blir halten i ett prov från 0-2 meter högre. Sommarbiomassan 2009 domineras av cyanobakterier figur 6, som utgörs av tre släkten: Aphanocapsa sp, Aphanizomenon sp och Planktolyngbya sp. Biomassorna av cyanobakterier sommartid når upp till mellan 15 och 20 mg/l, se figur 7. Detta är stor förändring mot 1980, då cyanobakterierna helt dominerades av Microcystis sp sommartid. Först i oktober bröts Microcystis-dominansen och Aphanizomenon sp dominerar cyanobakterierna. Microcystis hade en central roll i den uttalade frigörelsen av fosfor från sedimenten (Brunberg 1993). Nu utgör Microcystis en mycket liten andel av cyanobakteriesamhället i vattenmassan, men mönstret med transport av fosfor från sedimenten sommartid består. Figur 7. Biomassa av cyanobakterier i Vallentunasjön. Djurplankton Bland hinnkräftorna (Cladocera) finns de stora djurplanktonarter som förväntas öka i antal då betningstrycket från vitfisk minskas genom det planerade reduktionsfisket. Dessa arter, framförallt större Daphnia, filtrerar växtplankton effektivt vilket förväntas bidra till minskad växtplaktonbiomassa och därmed ett ökat siktdjup. 12

Figur 8. Biomassa av djurplankton i Vallentunasjön under 2008 och 2009. Vallentunasjöns hinnkräftor domineras av fyra småvuxna arter, Chydorus sphaericus, Bosmina coregoni, Diaphanosoma brachyurum och Daphnia cucullata. Artsammansättningen är karaktäristisk för näringsrika sjöar och liknar den 1980 då Chydorus sphaericus, Bosmina coregoni och Daphnia cucullata dominerade under sommaren (Ahlgren m.fl. 1981). En intressant skillnad mellan åren är att i juni 1980 dominerades hinnkräftorna av en större Daphnia art, Daphnia longispina. I juni 2009 dominerade Bosmina coregoni, se figur 8. Hoppkräftorna dominerades av adulta Calanoider och Cyclopoider. Asplanchna sp. dominerade i maj då hjuldjuren nådde sitt biomassemaximum, se bilaga 5. Djurplanktonbiomassan är avsevärt lägre 2009 än 1980, då hinnkräftorna som mest nådde 4 mg torrsubstans per liter. Detta motsvarar cirka 40 mg våtvikt/l. År 2009 var de högsta biomassorna av hinnkräftor cirka 3 mg våtvikt/l, i början av juni och slutet på augusti, se figur 8. En av slutsatserna av undersökningen av djurplanktonsamhället i Vallentunasjön 1980 (Ahlgren m.fl. 1981) är att man avråder från reduktionsfiske med motiveringen att biomassan av hinnkräftor är stor vilket inte tyder på att betningstrycket av fisk är stort. Denna situation har förändrats i och med de lägre halterna som uppmättes under 2009 och att storleksstrukturen har förskjutits ytterligare mot småvuxna arter. Dessutom finns nu finns kunskapen om betydelsen av en stor andel Daphnia bland djurplankton för att en önskad effekt på siktdjupet skall uppnås (Hansson 1998). Den andelen är låg i Vallentunasjön, figur 8 och 9 samt bilaga 5. 13

Figur 9. Biomassa av hinnkräftor (Cladocera) i Vallentunasjön 2009. Sammantaget visar resultaten från undersökningen att djurplanktonsamhället i Vallentunasjön är typiskt för en kraftigt eutrof sjö. De hinnkräftor som förekommer är små och relativt ineffektiva betare på växtplankton. Om utfiskningen av mört blir effektiv så bör det resultera i högre tätheter av djurplankton och att samhället förändras mot relativt sett fler stora hinnkräftor, i synnerhet Daphnia, vilka bör kunna beta ner växtplankton effektivare (personlig kommunikation Tobias Vrede, SLU). Vattenväxter Förekommande arter och ekologisk status Tio arter av makrofyter påträffades vid inventeringen, undantaget övervattenväxter. I tillägg till Callunas undersökning 2007 påträffades ytterligare fyra arter vid inventeringen av täckningsgrader 2009. Däribland uddnate (Potamogeton friesii) som är rödlistad och bedöms som missgynnad. Arten förekom i Uthamraviken på 0,8 meters djup på mycket lös findetritus (X:6600508, Y:1625155). Belägg av arten lämnades in till Naturhistoriska Riksmuseet. Sammantaget har 12 olika arter påträffats i Vallentunasjön vid de två inventeringarna 2007 och 2009, se tabell 2. De nya arter som påträffades 2009 var andmat (Lemna minor), krusnate (Potamogeton crispus), borstnate (Potamogeton pectinatus) och uddnate (Potamogeton friesii). Den inventering som utfördes 2007 syftade till att finna samtliga arter i sjön, medan den aktuella inventeringen enbart utfördes för att undersöka täckningsgrader i tre av sjöns delområden. Trots detta noterades fler arter vid den senare inventeringen. Detta kan vara ett tecken på att sjöns artrikedom ökat sedan 2007, men kan också vara en effekt av hur arbetet utfördes. 14

Tabell 2. Artlista över påträffade arter vid makrofytinventering i Vallentunasjön 2007 och 2009. Art 2007 2009 Bryophyta Mossa x Hydrocharis morsus ranae Dyblad x x Lemna minor Andmat x Nuphar lutea Gul näckros x x Potamogeton natans Gäddnate x x Potamogeton lucens Grovnate x x Potamogeton perfoliatus Ålnate x x Potamogeton crispus Krusnate x Potamogeton pectinatus Borstnate x Potamogeton friesii Uddnate x Persicaria amphibia Vattenpilört x x Utricularia vulgaris Vattenbläddra x Den ekologiska statusen med avseende på makrofyter redovisas i tabell 3 tillsammans med uppgifter om maximalt utbredningsdjup och antal arter som användes för bedömningen. Vallentunasjön bedömdes till otillfredsställande/dålig status enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (2007). Den ekologiska kvoten (EK-värdet) låg dock mycket nära gränsen för måttlig status. Tabell 3. Bedömning av ekologisk status i Vallentunasjön, 2009. Trofiskt makrofytindex (TMI) och ekologisk kvalitetskvot (EK) ligger till grund för bedömningen. Referensvärdet är inte lokalspecifikt och de arter som ingick i bedömningen var från inventering av makrofyter 2007 av Calluna AB och undersökning av täckningsgrad av Naturvatten 2009. TMI Ref EK Status Antal BG arter Undervattensveg. Maxdjup (m) 5,12 8,27 0,57 Otillfredsställande/dålig 11 1,9 Vegetationens täckningsgrad Vid inventeringen visade det sig att vattenväxterna uppvisade en stor variation i täckningsgrad (mätt som variationskoefficient), både mellan lokaler och djup. Undersökningen utfördes därför på en nivå som vid jämförelse med framtida inventeringar möjliggör detektion och statistisk säkerställning av en femtioprocentig förändring av den totala täckningsgraden. Vid sjöns västra del var variationen mindre och här kommer sannolikt förändringar kunna detekteras på 25-procentsnivån. Undersökningsområdet i sjöns norra del, västra Kyrkviken, låg utanför ett brett bladvassbälte och bottensubstratet bestod av findetritus och lera, se figur 10 och bilaga 6. Vattendjupet utanför vassbältet var 1,4 meter och vegetationens täckningsgrad undersöktes på 1,4, 1,6 och 1,8 meters djup. Täckningsgraden var störst vid 1,8 och 1,6 meter, cirka 15 respektive 14 procent, se tabell 4. Vid 1,4 meter påträffades ingen vegetation. Maximalt utbredningsdjup i området var 1,9 meter och siktdjupet uppgick till 0,7 meter, se tabell 5. Totalt undersöktes 15 rutor vid vardera djup. 15

Figur 10. Norra undersökningsområdet i Vallentunasjön, östra Kyrkviken, där täckningsgrad av makrofyter undersökts, 2009. Undersökningen i sjöns västra del, södra Uthamraviken, utfördes i ett grunt område i en skyddad vik omgärdad av breda bälten och öar av smalkaveldun, se figur 11 och bilaga 6. Bottensubstratet bestod av mycket lös findetritus. Vattendjupet utanför smalkaveldunbältet började på 0,4 meter och täckningsgraden undersöktes på 0,4, 0,6 och 0,8 meters djup. Täckningsgraden ökade med ökat djup och var cirka 7 procent vid 0,4 meter, 23 procent vid 0,6 meters djup och 54 procent vid 0,8 meter, se tabell 3. Maximalt utbredningsdjup i området var 0,9 meter och siktdjupet 0,6 meter, se tabell 5. Totalt undersöktes 20 rutor vid ett djup på 0,4 meter för en detektionsgräns på 50 procent och 15 rutor vid både 0,6 och 0,8 meter för en detektionsgräns på 25 procent. Figur 11. Västra undersökningsområdet i Vallentunasjön, södra Uthamraviken, där täckningsgrad av makrofyter undersökts, 2009. Östra undersökningsområdet i sjön utfördes vid en allmän badplats, söder om Nygårdsviken, och bottensubstratet bestod av sand och grus ut till ett djup på 0,8 meter, där övergick bottnensubstratet till findetritus och lera, se figur 12 och bilaga 6. Täckningsgraden undersöktes vid varannan djupdecimeter från 0,2 till 1,0 meters djup. Vattenväxter saknades på de flesta djup och täckningsgraden var noll undantaget på 0,6 meter djup där den var mycket sparsam, se tabell 4. Maximalt utbredningsdjup i området var 0,6 meter och siktdjupet 0,8 meter, se tabell 5. Beräkningarna baserades på tio rutor per djup. 16

Figur 12. Östra undersökningsområdet i Vallentunasjön, söder om Nygårdsviken, där täckningsgrad av makrofyter undersökts, 2009. Tabell 4. Makrofyternas medeltäckningsgrad vid de tre provtagningsområdena i Vallentunasjön, 2009. Vallentuna norra Vallentuna västra Vallentuna östra Djup Medeltäckningsgrad (%) 0,2 0 0,4 7,5 0 0,6 22,7 0,1 0,8 54 0 1,0 0 1,2 1,4 0 1,6 13,7 1,8 15,3 Tabell 5. Maximal djuputbredning av makrofyter samt siktdjup vid de tre undersökta områdena i Vallentunasjön, 2009. Område Makrofyter Siktdjup max djup (m) (m) Vallentuna norra 1,9 0,7 Vallentuna västra 0,9 0,6 Vallentuna östra 0,6 0,8 Vattenväxternas låga täckningsgrad i Vallentunasjön förklaras huvudsakligen av det mycket låga siktdjupet vilket i sin tur främst beror på de kraftiga algblomningar som förekommer. I vissa delar av sjön, exempelvis den grunda Uthamraviken, bidrar förmodligen även resuspension (uppvirvling av bottensediment) till det låga siktdjupet. I detta område är det också tänkbart att det lösa substratet försvårar vattenväxternas kolonisering av bottnarna och därmed bidrar till låga täckningsgrader. 17

Referenser Ahlgren, I., Bell, R., Bern, L., och Nebaeus, M. 1981. Vallentunasjöns närsaltbelastning, växtplankton och djurplankton 1980. Rapport 1981:5. Limnologiska Institutionen, Uppsala Universitet. Blomqvist, P., 2001. A proposed standard method for composite sampling of water chemistry and plankton analyses in small lakes. Environmental and Ecological Statistics. 8: 121-134. Brunberg, A-K., 1993. Microcystis in lake sediment. Its potential role in phosphorus exchange between sediment and lake water. Doktorsavhandling Uppsala Universitet. Boström, B., Pettersson, A-K., och Ahlgren, I. 1989. Seasonal dynamics of a cyanobacteriadominated microbial community in surface sediments of a shallow, eutrophic lake. Aquatic Sciences 51(2):153-178. Hansson, L-A. 1998. Biomanipulering som restaureringsverktyg för näringsrika sjöar. En kunskapssammanställning. Rapport 4851. Naturvårdsverkets förlag Gustafsson, A. 2009. Inventering av makrofyter 2008 Örnässjön, Lillsjön och Lejondalssjön. Naturvatten i Roslagen AB. 2009:14 Håkanson, L. & R. H. Peters. 1995. Predictive Limnology. Methods for Predictive Modelling. SPB Academic Publishing, Amsterdam Naturvårdsverket. 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4 Sandsten, H., Karlsson, J. & A. Sandström. 2007. Inventering av makrofyter i Stockholms län 2007. Bedömning av ekologisk status enligt de nya bedömningsgrunderna i 12 sjöar Inventering av makrofyter i 15 sjöar inför skydd och utformande av skötselplaner. Calluna 2007

Bilaga 1. Näringsämnen i tilloppen och utloppet Fosfat- P Total- P Nitrit + Nitrat- N Ammonium- N Total- N Fosfat- P Total-P Nitrit + Nitrat-N Ammonium- N Total-N Fosfat- P Total-P Nitrit + Nitrat-N Ammonium- N Provtagnings (µg/l) (µg/l) (µg/l) datum Inlopp 1 Inlopp 2 Utlopp 2007-09-26 10 79 560 99 1000 25 70 580 27 990 9 48 20 84 970 2007-10-15 28 65 470 72 910 44 78 390 <10 800 <5 42 21 64 1100 2007-10-30 57 72 440 72 940 48 66 570 14 960 <5 32 48 130 1000 2007-11-13 35 110 1300 250 2000 34 72 1000 53 1500 <5 34 44 100 980 2007-12-10 21 110 1400 58 2100 32 97 1900 53 2300 <5 36 190 220 1100 2008-01-15 57 110 1600 28 2400 35 59 2500 22 3000 <5 21 210 180 1100 2008-02-20 10 57 720 200 1700 16 53 2000 29 2400 6 31 400 190 1400 2008-03-04 <5 100 690 67 1700 <5 95 2200 40 3000 8 39 500 140 1500 2008-03-18 <5 75 640 46 1500 22 67 1700 21 2300 <5 37 430 65 1300 2008-04-08 20 110 550 19 1500 6 38 1200 15 2000 <5 41 330 34 1300 2008-04-14 56 280 760 110 2200 15 54 1400 11 2300 <5 37 260 15 1200 2008-04-22 17 76 740 16 1500 10 39 1300 10 2000 <5 50 77 21 1200 2008-05-13 19 62 19 1200 26 67 31 1800 <5 54 <5 <10 1000 2008-06-03 34 73 530 140 1400 61 100 1200 160 2000 <5 50 <5 20 1100 2008-06-11 260 530 270 240 2800 44 98 920 70 1800 5 110 12 190 1500 2008-06-24 24 90 410 52 990 36 85 750 61 1500 <5 66 12 80 1400 2008-07-07 10 120 140 67 1400 37 80 770 15 1300 <5 69 6 63 1200 2008-07-28 19 74 83 12 1100 18 110 410 <10 1000 24 95 12 33 1400 2008-10-01 32 100 490 38 1200 19 52 820 820 1300 <5 33 10 89 1000 2008-10-21 29 60 540 30 1300 28 44 1000 31 1500 <5 36 29 120 1200 2008-11-18 11 67 540 100 1800 36 67 1600 40 2700 8 41 140 190 1400 2008-11-25 30 59 1500 56 2300 17 64 930 83 2000 <5 30 140 250 1200 2008-12-02 38 150 1200 54 2200 25 64 1700 33 2900 <5 31 120 190 1200 2008-12-15 13 67 700 120 1900 21 56 1800 31 3000 7 27 250 230 1400 2009-01-13 29 64 650 330 1700 31 65 1000 140 1900 <7 34 290 220 1500 2009-02-10 13 56 350 1000 2100 38 52 1400 100 2100 <3 26 350 160 1300 2009-02-24 55 86 740 190 1700 51 67 1400 75 1800 3 31 400 89 1400 2009-03-16 35 86 280 860 2100 62 120 960 110 1800 <3 36 300 160 1000 2009-03-31 81 170 800 85 1700 57 120 1300 97 2000 3 33 370 130 1300 2009-04-07 37 83 560 70 1400 21 55 1300 34 1900 <3 30 260 130 1100 2009-04-21 82 210 620 130 1700 18 52 970 10 1600 <3 48 240 75 1200 2009-04-29 <3 76 180 18 1300 21 53 730 15 1500 <3 63 110 33 1300 2009-05-18 41 71 1100 110 1700 27 65 790 29 1400 <3 45 <5 28 960 2009-05-25 130 210 1100 940 2700 29 75 620 37 1300 <3 49 6 72 1000 2009-06-01 56 95 820 120 1600 46 86 620 120 1400 <3 58 11 94 1200 2009-06-15 140 280 4700 67 6200 43 100 2100 32 2900 <3 60 53 80 1200 2009-07-07 5 72 300 <10 1300 45 87 880 71 1500 <3 65 <5 53 1200 2009-08-11 5 89 100 <10 1400 55 82 700 48 1200 <3 69 <5 <10 1300 2009-09-15 70 100 700 63 1200 46 70 530 27 1100 <3 78 <5 21 1500 2009-10-13 43 150 440 13 1700 32 61 790 17 1300 <3 82 <5 <10 1600 2009-10-27 48 84 490 <10 1000 40 82 550 28 1200 <3 59 12 120 1300 Total-N

Bilaga 2. Vattenflöden och ämnestransporter Månads flöden medel (m 3 /s) Fosfat-P (kg/ månad) Total-P (kg/ månad) In 1 In 2 ut In 1 In 2 utl In 1 In 2 ut sep-07 0,010 0,011 0,011 0,3 0,7 0,3 2 2 1 okt-07 0,010 0,011 0,013 0,8 1,2 0,1 2 2 1 nov-07 0,016 0,017 0,041 1,4 2,2 0,7 4 4 4 dec-07 0,111 0,123 0,227 7,1 13,1 1,6 30 35 20 jan-08 0,163 0,182 0,265 21,4 16,0 1,8 46 30 17 feb-08 0,133 0,148 0,495 7,6 7,6 6,6 27 23 37 mar-08 0,173 0,193 0,602 1,2 5,4 5,4 39 39 61 apr-08 0,107 0,119 0,555 7,8 3,1 2,2 41 14 61 maj-08 0,017 0,019 0,269 1,0 1,5 0,2 3 4 38 jun-08 0,012 0,014 0,102 3,5 1,6 0,9 8 3 19 jul-08 0,011 0,012 0,049 0,4 1,0 1,2 3 3 10 aug-08 0,079 0,087 0,105 4,7 4,2 4,7 17 22 21 sep-08 0,02 0,022 0,094 1,5 1,1 1,4 5 4 12 okt-08 0,051 0,056 0,251 4,0 3,8 2,1 10 7 24 nov-08 0,152 0,169 0,418 7,6 12,5 5,3 25 27 40 dec-08 0,252 0,282 0,737 16,3 17,3 9,0 67 45 57 jan-09 0,083 0,094 0,469 5,3 7,9 6,3 14 15 40 feb-09 0,028 0,032 0,338 1,7 3,2 2,1 4 5 23 mar-09 0,127 0,151 0,369 24,6 22,0 3,0 48 40 32 apr-09 0,135 0,143 0,42 21,4 13,0 1,7 48 30 45 maj-09 0,019 0,021 0,224 2,0 1,4 0,3 5 3 32 jun-09 0,073 0,081 0,211 21,3 9,1 0,7 44 20 33 jul-09 0,072 0,08 0,159 1,8 10,0 0,4 16 18 28 aug-09 0,03 0,033 0,086 1,5 4,7 0,1 7 7 16 Summa 166 164 58 515 404 672 Nitrat-N (kg/ månad) Ammon ium-n (kg/ månad) Total-N (kg/ månad) In 1 In 2 ut In 1 In 2 utl In 1 In 2 ut sep-07 15 17 1 3 1 3 26 29 29 okt-07 13 14 1 2 0 3 25 26 38 nov-07 33 47 6 8 2 15 63 67 108 dec-07 352 605 104 22 18 124 582 748 643 jan-08 642 1186 166 23 12 132 1000 1423 831 feb-08 330 836 458 49 11 228 652 1027 1650 mar-08 294 956 715 26 15 144 710 1308 2196 apr-08 175 399 342 12 4 38 459 635 1821 maj-08 12 26 13 2 3 6 62 99 794 jun-08 12 34 2 5 3 25 56 63 349 jul-08 4 21 1 1 1 8 37 40 166 aug-08 41 121 3 4 52 14 243 258 355 sep-08 20 41 3 2 34 19 61 72 277 okt-08 72 146 20 5 45 79 178 222 767 nov-08 327 554 127 30 23 206 736 998 1381 dec-08 618 1293 413 69 28 430 1383 2156 2623 jan-09 133 304 367 99 30 272 408 533 1799 feb-09 34 106 294 54 9 124 139 164 1102 mar-09 266 526 378 41 36 110 579 789 1311 apr-09 230 440 273 29 20 102 555 704 1313 maj-09 39 41 26 11 1 22 89 79 671 jun-09 697 364 20 13 10 44 949 536 646 jul-09 78 188 3 2 14 19 291 324 514 aug-09 19 60 0 1 4 2 109 107 313 Summa 4455 8325 3736 512 375 2167 9390 12407 21697

Bilaga 3. Analysresultat vattenkemi Provpunkt övrigt provtagningsdatum T Siktdjup Suspenderat material Glödgningsförlust C m mg/l µg/l mg/l % µg/l Va 1 Y 2008-10-01 10,2 0,9 <5 40 <5 <10 1100 11,5 106 Va 1 B 2008-10-01 10,8 <5 41 <5 <10 1100 5,5 52 Va 2 Y 2008-10-01 11,5 1 <5 48 <5 11 1200 10,1 95 Va 2 B 2008-10-01 11,8 <5 45 <5 20 1200 7,5 70 Bland 2008-10-01 12 9,2 <5 43 <5 <10 1200 30,3 Va 1 Y 2008-10-21 8,8 1,2 8 36 8 62 1200 11,1 97 Va 1 B 2008-10-21 8,6 <5 41 7 58 1200 11 96 Va 2 Y 2008-10-21 8,7 1,1 5 35 7 74 1200 10,8 94 Va 2 B 2008-10-21 8,5 <5 34 7 83 1100 10,8 93 Bland 2008-10-21 10 7,4 <5 48 8 69 1200 37 Va 1 Y 2008-11-18 2,6 1,1 8 45 160 160 1500 12,6 94 Va 1 b 2008-11-18 2,6 <5 45 160 160 1400 12,6 94 Va 2 Y 2008-11-18 3,4 1,4 <5 35 57 190 1300 12,2 93 Va 2 b 2008-11-18 3,4 10 34 58 190 1300 12,2 93 Bland 2008-11-18 10 5,8 <5 37 79 180 1400 37,9 Va 1 Y 2008-12-15 1,2 1,2 <5 39 330 230 1600 12,8 89 Va 1 B 2008-12-15 1,2 <5 36 340 230 1500 12,8 89 Va 2 Y 2008-12-15 1,2 1,2 <5 29 220 240 1400 12,8 89 Va 2 B 2008-12-15 1,2 <5 30 220 250 1400 12,7 83 Bland 2008-12-15 12 4,4 <5 36 250 240 1500 33,6 Va 2 Y 2009-01-13 0,7 1,8 <7 30 220 270 1200 14,4 101 Va 2 B 2009-01-13 2,6 <7 45 190 860 1800 3 23 Bland 2009-01-13 7,5 2,7 <7 34 250 350 1500 28,3 Va 2 Y 2009-02-10 1 1,9 <3 26 330 200 1300 17,6 125 Va 2 B 2009-02-10 3 <3 32 280 550 1600 2,1 16 Bland 2009-02-10 6 2,5 3 35 400 300 1600 21,1 Va 2 Y 2009-01-13 0,7 1,8 <7 30 220 270 1200 14,4 101 Va 2 B 2009-01-13 2,6 <7 45 190 860 1800 3 23 Bland 2009-01-13 7,5 2,7 <7 34 250 350 1500 28,3 Va 2 Y 2009-02-10 1 1,9 <5 26 330 200 1300 17,6 125 Va 2 B 2009-02-10 3 <5 32 280 550 1600 2,1 16 Bland 2009-02-10 6 2,5 <5 35 400 300 1600 21,1 Va 2 Y 2009-03-16 2,2 2 <3 25 290 93 1200 19 136 Va 2 B 2009-03-16 3,9 <3 35 130 960 2000 0,4 3,1 Bland 2009-03-16 8,8 3,4 4 44 300 390 1500 16,3 Bland 2009-04-21 1,3 9,3 4,5 <3 44 220 67 1200 29,8 Va 2 Y 2009-04-21 8,3 1,3 <3 37 230 87 1300 13,2 111 Va 2 B 2009-04-21 7,9 <3 41 230 120 1300 12,6 105 Va 2 Y 2009-05-18 12,3 1,1 <3 49 <5 <10 940 10,4 96 Va 2 B 2009-05-18 13 <3 46 <5 <10 1000 8,5 80 Bland 2009-05-18 15 8,7 <3 71 <5 <10 1000 18,5 Va 2 Y 2009-05-25 15,7 0,9 <3 45 <5 49 1000 8,8 89 Va 2 B 2009-05-25 14,8 <3 44 <5 81 1100 3,8 37 Bland 2009-05-25 12 7,3 <3 110 <5 43 1100 9,78 Va 2 Y 2009-06-01 20,3 0,8 <3 67 <5 <10 1100 10,6 115 Va 2 B 2009-06-01 15,5 <3 53 <5 260 1300 1,6 16 Fosfat-P Total-P Nitrit + Nitrat-N Ammonium-N Total-N Syrgas Syrgas mättnad Klorofyll 21

Provpunkt övrigt provtagningsdatum T Siktdjup Suspenderat material Glödgningsförlust C m mg/l µg/l mg/l % µg/l Bland 2009-06-01 13 7,6 <3 61 <5 39 1200 14,1 Va 2 Y 2009-06-15 13,9 1,2 <3 74 14 150 1300 9,3 90 Va 2 B 2009-06-15 13,9 <3 62 15 150 1300 8,1 81 Va 2 B 2009-06-30 <3 70 <5 <10 1200 Bland 2009-06-30 17 11 <3 61 <5 <10 1200 17,4 Va 2 Y 2009-07-07 20,5 0,7 <3 58 <5 <10 1200 7,9 89 Va 2 B 2009-07-07 18,7 <3 74 <5 <10 1300 0,1 1 Bland 2009-07-07 <3 67 <5 <10 1200 28,6 Va 2 Y 2009-08-03 21,4 0,9 4 69 <5 <10 1400 9,7 109 Va 2 B 2009-08-03 19,8 3 75 <5 <10 1500 5,1 55 Bland 2009-08-03 17 15 <3 66 <5 <10 1400 36,1 Va 2 Y 2009-08-11 22,5 0,9 <3 66 <5 11 1400 9,6 110 Va 2 B 2009-08-11 22,5 <3 67 <5 <10 1300 8,7 100 Bland 2009-08-11 20 16 <3 71 <5 <10 1400 34,4 Va 2 Y 2009-08-24 18,2 0,6 <3 74 <5 <10 1500 10,2 107 Va 2 B 2009-08-24 18,1 <3 78 <5 <10 1500 9,4 98 Bland 2009-08-24 25 19 <3 75 <5 <10 1500 49,9 Va 2 Y 2009-09-15 18,5 0,6 <3 75 <5 <10 1500 10,7 112 Va 2 B 2009-09-15 16,1 <3 83 <5 <10 1600 8,7 87 Bland 2009-09-15 24 18 <3 84 <5 <10 1600 52,4 Va 2 Y 2009-09-30 11,7 <3 94 <5 <10 1700 10,4 97 Va 2 B 2009-09-30 12 <3 84 <5 <10 1700 8,7 81 Bland 2009-09-30 0,8 22 16 <3 84 <5 <10 1700 48,7 Va 2 Y 2009-10-14 5,5 0,8 <3 73 <5 <10 1500 11,9 93 Va 2 B 2009-10-14 5,7 <3 81 <5 <10 1500 11,5 91 Bland 2009-10-14 17 12 <3 75 <5 <10 1600 38 Va 2 Y 2009-10-27 6 0,8 5 68 7 100 1300 11,4 92 Va 2 B 2009-10-27 5,9 7 61 7 110 1300 11,4 91 Bland 2009-10-27 13 9 3 100 12 110 1400 32,6 Fosfat-P Total-P Nitrit + Nitrat-N Ammonium-N Total-N Syrgas Syrgas mättnad Klorofyll 22

Bilaga 4. Växtplanktonbiomassor 2008-10-01 2008-11-18 2009-04-21 2009-05-18 2009-06-01 2009-06-15 2009-06-30 2009-07-07 2009-08-24 2009-09-15 Taxon TaxPos Freshweight - - [mg/m³] Asterionella formosa Bacillariophyceae 211 721 75 12 6 824 570 294 139 151 Aulacoseira granulata Bacillariophyceae 115 15 87 Aulacoseira sp Bacillariophyceae 77 20 21 141 8 254 Centrales 0-5 Bacillariophyceae 8 Centrales 10-15 Bacillariophyceae 167 167 30 2 222 56 30 8 Centrales 15-20 Bacillariophyceae 83 13 166 50 14 166 Centrales 20-25 Bacillariophyceae 5 32 32 70 139 43 Centrales 25-30 Bacillariophyceae 45 296 296 23 Centrales 5-10 Bacillariophyceae 9 36 240 193 160 74 Fragilaria berolinensis Bacillariophyceae 32 12 32 27 6 57 128 78 Fragilaria cf capucina Bacillariophyceae 10 Fragilaria cf ulna Bacillariophyceae 14393 6864 5138 99 1234 13396 3487 2609 176 Fragilaria crotonensis Bacillariophyceae 170 Fragilaria sp kort Bacillariophyceae 7 116 226 127 509 697 Fragilaria sp lång Bacillariophyceae 1097 Fragilaria sp medium Bacillariophyceae 183 358 155 170 Pennales avl Bacillariophyceae 5 18 58 83 159 Surirella sp Bacillariophyceae 735 Tabellaria cf fenestrata Bacillariophyceae 471 8 19 Actinastrum cf hantzschii Chlorophyceae 2 cf Dictyosphaerium sp Chlorophyceae 47 12 74 63 cf Elakatothrix sp Chlorophyceae 0 2 5 15 cf Pediastrum privum Chlorophyceae 13 16 21 7 16 2 1 16 cf Tetraedron triangulare Chlorophyceae 5 Chlamydomonas sp Chlorophyceae 27 Chlorococcales avl enstaka Chlorophyceae 12 44 446 40 1 38 27 Chlorococcales avl kol små Chlorophyceae 461 11 89 42 10 168 Chlorococcales avl kol stora Chlorophyceae 42 71 14 39 821 355 189 Chlorococcales avl långa kol Chlorophyceae 1 Chlorococcales avl med. kol Chlorophyceae 7 351 12 Chlorococcales enstaka runda små Chlorophyceae 3 27 27 82 12 12 82 Chlorococcales enstaka stora runda Chlorophyceae 34 57 50 28 55 Chlorococcales filament Chlorophyceae 44 Chlorococcales kol små runda Chlorophyceae 6 53 182 Chlorococcales kol stora runda Chlorophyceae 50 101 Chlorococcales runda kol medium Chlorophyceae 4 47 30 189 247 27 Chlorococcales runda med. enstaka Chlorophyceae 1 110 189 Coelastrum sp Chlorophyceae 2 4 8 71 69 39 55 Crucigenia sp Chlorophyceae 1 36 3 32 18 144 6 96 Crucigenia tetrapedia Chlorophyceae 0 36 Elakatothrix gelatinosa Chlorophyceae 1 2 10 Golenkinia cf paucispina Chlorophyceae 6 1 Keratococcus/ Monoraphidium "C" smal stor Chlorophyceae 57 57 24 Keratococcus/ Monoraphidium korta ovala Chlorophyceae 0 Kirchneriella sp Chlorophyceae 16 13 1 1 Koliella/Monoraphidium "C" medium smala Chlorophyceae 38 42 Koliella/Monoraphidium "C" små korta Chlorophyceae 22 Koliella/Monoraphidium små krokar Chlorophyceae 3 Koliella/Monoraphidium "C" tjocka korta Chlorophyceae 39 Koliella/Monoraphidium "raka" Chlorophyceae 0 3 53 6 Koliella/Monoraphidium raka, långa Chlorophyceae 34 39 239 30 12 Lagerheimia sp Chlorophyceae 1 2 25 4 Monoraphidium/Koliella "S" Chlorophyceae 36 7 6

Oocystis sp Chlorophyceae 71 49 570 Pediastrum biradiatum Chlorophyceae 1244 14 1499 110 Pediastrum cf boryanum Chlorophyceae 17 35 17 22 346 227 605 64 181 4270 Pediastrum duplex Chlorophyceae 32 127 127 32 208 59 64 221 Pediastrum sp Chlorophyceae 48 Pediastrum tetras Chlorophyceae 80 20 15 119 20 192 48 26 350 145 Scenedesmus acuminatus Chlorophyceae 15 42 5 66 118 18 54 22 77 104 Scenedesmus cf linearis 16 celler Chlorophyceae 22 526 Scenedesmus sp 2 celler Chlorophyceae 47 47 6 24 83 55 95 59 20 Scenedesmus sp 4 celler Chlorophyceae 59 118 36 142 180 42 79 241 296 14 Scenedesmus sp 8 celler Chlorophyceae 237 237 4 6 24 8 4 Selenastrum sp Chlorophyceae 7 2 12 1925 13 Tetraedron caudatum Chlorophyceae 2 32 3 11 4 16 66 56 6 2 Tetraedron minimum Chlorophyceae 1 3 4 76 8 2 Tetrastrum staurogeniaeforme Chlorophyceae 51 82 164 56 3 47 Gyromitus cordiformis Chlorophyta 1 cf Chrysochromulina sp Chrysophyceae 28 56 548 70 28 14 cf Mallomonas sp Chrysophyceae 48 154 Chrysoflagellat <7 Chrysophyceae 92 111 1095 281 148 110 112 148 231 33 Chrysoflagellat >7 Chrysophyceae 112 219 160 8 Chrysophyceae ovala enstaka små m. gissel Chrysophyceae 18 142 Chrysophyceae runda celler i avl hus Chrysophyceae 266 Dinobryon cf acuminatum Chrysophyceae 4 Dinobryon cf divergens Chrysophyceae 1 33 Dinobryon sp Chrysophyceae 7 7 8 cf Spondylosium sp Conjugatophyceae 7 Closterium aciculare Conjugatophyceae 15 55 Closterium acutum Conjugatophyceae 10 7 3 3 18 235 39 46 6 3 Closterium rak bred stor Conjugatophyceae 54 Closterium sp kort Conjugatophyceae 7 39 Closterium sp lång Conjugatophyceae 6 23 66 49 107 164 40 16 Closterium sp medium Conjugatophyceae 73 44 17 8 38 158 11 8 53 Cosmarium sp Conjugatophyceae 38 9 2 15 154 384 28 14 Staurastrum sp Conjugatophyceae 12 18 34 4 88 2 8 Staurodesmus sp Conjugatophyceae 18 18 46 50 8 79 462 Cryptomonas > 35 Cryptophyceae 50 Cryptomonas sp 10-15 Cryptophyceae 421 421 60 35 279 140 Cryptomonas 15-20 Cryptophyceae 26 267 67 Cryptomonas sp 20-25 Cryptophyceae 279 584 123 11 758 815 12 Cryptomonas sp 5-10 Cryptophyceae 38 77 Katablepharis ovalis Cryptophyceae 11 42 21 21 21 38 21 Rhodomonas minuta Cryptophyceae 14 28 651 217 56 Anabaena sp Cyanophyceae 14 19 142 Anabaena sp rak Cyanophyceae 2 38 Anabaena sp spiral Cyanophyceae 1 9 Aphanizomenon sp enskild Cyanophyceae 8982 221 368 217 16 2244 1030 1486 6885 4877 Aphanizomenon sp vilcell Cyanophyceae 59 140 5 76 17 230 Aphanocapsa sp små Cyanophyceae 1752 7 21 1794 12 63 3648 2405 8123 5805 Aphanothece sp Cyanophyceae 19 8 4 cf Pseudanabaena sp Cyanophyceae 32 128 44 26 13 6 5 Chroococcales enstaka små runda Cyanophyceae 18 6 6 6 7 7 Chroococcales kol runda medium Cyanophyceae 82 4 9 Chroococcales kol små runda Cyanophyceae 49 36 11 47 24 56 53 25 44 30 Chroococcales kol stora runda Cyanophyceae 17 70 Chroococcus sp små Cyanophyceae 35 189 2 Chroococcus sp stora Cyanophyceae 288 79 Coelosphaerium sp Cyanophyceae 1 19 6 28 5 Merismopedia cf warmingiana Cyanophyceae 12 40 Microcystis sp Cyanophyceae 17 13 329 116 685 7 Microcystis wesenbergii Cyanophyceae 13 15 43 34 24

Oscillatoriales Cyanophyceae 194 176 17 Planktolyngbya sp Cyanophyceae 1354 1907 757 1362 39 172 2223 1360 4908 6957 Pseudanabaena sp Cyanophyceae 278 49 Snowella sp Cyanophyceae 105 4 2 1 350 160 47 66 245 Peridinium sp liten Dinophyceae 12 98 320 24 49 185 Peridinium sp medium Dinophyceae 92 Euglena sp liten Euglenophyceae 31 38 130 1623 23 Phacus sp Euglenophyceae 52 52 34 30 51 456 Oid avl enstaka mellan Oid 32 Oid filament med avl celler i Oid 24 Oid liten enstaka oval Oid 36 107 47 12 84 97 84 42 21 Oid liten rund enstaka Oid 237 47 Oid stor rund enstaka Oid 55 cf Goniochloris sp Xanthophyceae 20 2008-10-01 2008-11-18 2009-04-21 2009-05-18 2009-06-01 2009-06-15 2009-06-30 2009-07-07 2009-08-24 2009-09-15 Klass Freshw. [mg/m³] Bacillariophyceae (Kiselalger) 1754 15861 7449 5645 208 3142 14886 4450 3721 2650 Chlorophyceae (Grönalger) 1747 718 1634 978 1230 2904 5994 1166 1390 5993 Chlorophyta (Grönalger) 1 Chrysophyceae (Guldalger) 126 192 2220 570 340 287 113 181 231 33 Conjugatophyceae (Konjugater) 178 17 88 158 143 618 812 253 125 525 Cryptophyceae (Rekylalger) 289 1047 629 100 737 504 206 1104 955 33 Cyanophyceae (Blågrönaalger) 12315 2351 1627 3502 187 3266 7882 5520 21274 18382 Dinophyceae (Pansarflagellater) 12 98 320 24 49 277 Euglenophyceae (Ögonalger) 52 83 34 68 181 2079 23 Oid (Oidentifierade taxa) 36 139 47 12 84 152 84 279 92 Xanthophyceae (Gulgrönalger ) 20 Total 16511 20325 13876 10964 3249 10799 30162 12939 30331 27732 Klass Andel (%) Bacillariophyceae (Kiselalger) 11 78 54 51 6 29 49 34 12 10 Chlorophyceae (Grönalger) 11 4 12 9 38 27 20 9 5 22 Chlorophyta (Grönalger) 0 Chrysophyceae (Guldalger) 1 1 16 5 10 3 0 1 1 0 Conjugatophyceae (Konjugater) 1 0 1 1 4 6 3 2 0 2 Cryptophyceae (Rekylalger) 2 5 5 1 23 5 1 9 3 0 Cyanophyceae (Blågrönaalger) 75 12 12 32 6 30 26 43 70 66 Dinophyceae (Pansarflagellater) 0 1 10 0 0 1 Euglenophyceae (Ögonalger) 0 1 0 0 1 7 0 Oid (Oidentifierade taxa) 0 1 0 0 3 1 1 1 0 Xanthophyceae (Gulgrönalger ) 0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 25

Bilaga 5. Djurplanktonbiomassor 08-10-08 08-11-18 Datum Vallentunasjön, blandprov Taxon TaxPos Våtvikt - - [mg/m³] Bosmina coregoni Cladocera 6 2 166 1053 2591 50 8 10 189 317 Ceriodaphnia quadrangula Cladocera 15 9 Chydorus sp. Cladocera 4 Chydorus sphaericus Cladocera 178 696 19 41 425 188 323 357 1057 1278 Daphnia cucullata Cladocera 11 325 11 208 414 823 200 662 619 Daphnia pulex Cladocera 1 Dapnia sp. Cladocera 4 1 1 1 29 7 1 Diaphanosoma brachyurum Cladocera 13 6 2 672 Leptodora Kindti Cladocera 17 17 Oid. Cladocera Cladocera 5 1 1 23 Scapholeberis sp. Cladocera 3 Calanoida sp. Adult Copepoda 5 22 361 501 788 140 537 858 210 206 Calanoida sp. Adult Hanne Copepoda 283 66 123 24 17 Calanoida sp. Copepodit Copepoda 3 3 8 Calanoida sp. naupliuslarv Copepoda 1 1 0,3 Cyclopoida sp. Adult Copepoda 29 2190 995 1007 261 123 434 256 161 855 Cyclopoida sp. Adult Hanne Copepoda 13 106 37 14 82 10 75 12 Cyclopoida sp. Copepodit Copepoda 3 13 12 11 3 19 8 26 87 Cyclopoida sp. Naupliuslarv Copepoda 1 81 12 43 26 5 56 58 87 33 Mesocyclops leuckarti Copepoda 22 Mesocyclops leuckarti copepodit Copepoda 15 Oid. Adult Copepoda 10 5 16 Oid. Naupliuslarv Copepoda 7 5 6 Asplanchna sp. Rotatoria 83 1683 70 20 Brachionus angularis Rotatoria 1 3 2 Brachionus calyciflorus Rotatoria 1 3 Brachionus sp. Rotatoria 1 4 Filina longiseta Rotatoria 0,1 0,0 0,1 0,4 0,3 1 Kellicottia longispina Rotatoria 2 31 4 2 3 10 5 0,1 0,1 Kellikottia longispina med ägg Rotatoria 14 1 2 2 1 1 0,1 Keratella cochlearis Rotatoria 3 1 6 3 4 1 9 18 3 6 Keratella cochlearis med ägg Rotatoria 1 2 1 1 1 2 2 1 3 Keratella quadrata Rotatoria 8 88 95 20 13 18 224 412 17 31 Keratella sp. Rotatoria 1 0,1 Notholca squamula Rotatoria 0,02 Oid. Rotatoria Rotatoria 0,3 0,5 Polyarthra major Rotatoria 0,3 Polyarthra sp. Rotatoria 16 168 57 4 3 53 53 Polyarthra sp. med ägg Rotatoria 6 2 0,3 Synchaeta sp. Rotatoria 0,1 Trichocerca pusilla Rotatoria 1 Trichocerca rousseleti Rotatoria 0,1 09-04-21 09-05-18 Våtvikt [mg/m³] Cladocera 216 1027 186 1105 3251 661 1201 614 2580 2215 Copepoda 73 2315 1495 1575 1406 354 1259 1212 591 1209 Rotatoria 29 89 408 1778 101 25 245 461 74 93 total 317 3431 2089 4458 4758 1040 2706 2287 3245 3517 09-06-01 09-06-15 Andel (%) Cladocera 68 30 9 25 68 64 44 27 79 63 Copepoda 23 67 72 35 30 34 47 53 18 34 Rotatoria 9 3 20 40 2 2 9 20 2 3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 09-06-30 09-07-07 09-08-24 09-09-15

Bilaga 6. Karta Karta över undersökta områden i Vallentunasjön. Täckningsgrad av makrofyter undersöktes vid rödmarkerade områden. Område 1: Vallentuna norra, område 2: Vallentuna västra och område 3: Vallentuna östra. 27

Bilaga 7. Koordinater Koordinater och djup för start- och slutpunkter vid undersökning av täckningsgrad av makrofyter i Vallentunasjön. Område Koordinat Djup X Y (m) Vallentuna norra: Start 6602670 1627150 1,4 Vallentuna norra: Slut 6602640 1627325 1,9 Vallentuna västra: Start 6600430 1625125 0,4 Vallentuna västra: Slut 6600523 1625162 0,9 Vallentuna östra: Start 6599575 1626375 0,2 Vallentuna östra: Slut 6599556 1626358 1,0 28

Bilaga 8. Vattenståndsmätning Vid mätning av vattenståndet i samband med makrofytinventeringen i Vallentunasjön 2009 var vattenytan 11 cm lägre än spetsen på sten vid strandkanten. Koordinater för punkten var X:6602262 och Y:1627800. 29