Skånes universitetssjukhus

Välkomna till enheten för assisterad befruktning vid Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus Patientinformation äggdonatorer

Om ofrivillig barnlöshet I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär att cirka 15% av alla par som försöker skaffa barn inte blir gravida när de själ va vill det. Även om mannen och kvinnan är helt friska och inte har några fertilitetsproblem, är chansen att bli gravid bara 20-25% vid en ägglossning. Detta innebär att endast 85% av par med normal fortplantningsförmåga lyckas bli gravida under det första året. 1997 klassades barnlöshet som en sjukdom av WHO. Orsakerna till ofrivillig barnlöshet kan vara många. I vissa fall kan orsaken till ofrivillig barnlöshet ligga uteslu tande hos den ena eller den andra partnern, men ofta är det fråga om en kombination av minskad fertilitet hos både mannen och kvinnan. Idag finns det flera metoder som gör det möj ligt för de ofrivilligt barnlösa att bli för äldrar. En av dessa metoder är IVF-behandling med donerade ägg. Reproduktionsmedicinskt Centrum, RMC, är den första offentliga kliniken i södra Sverige som bedriver äggdonationsverksamhet. 2

Innehåll Om kliniken... 4 Personalen...4 Kontaktuppgifter...4 Äggdonation... 5 Vad krävs för att bli äggdonator...5 Hur går det till?...5 Vad säger lagen?...5 IVF-behandling... 5 Hur går en IVF-stimulering till?... 6 Nedreglering...6 Hormonstimulering...6 Ägguttagning...7 Biverkningar och risker... 8 Tobaksrökning... 9 Vikt... 9 Allmänna frågor... 10 Hur mycket ska man avstå från sitt arbete?...10 Kan man ha sex efter behandlingen?...10 Vem kan vi kontakta om det blir problem?...10 Adressändring... 10 Forskning på Reproduktionsmedicinskt Centrum... 10 Minilexikon... 11 3

Om kliniken Reproduktionsmedicinskt Centrum, RMC, är en offentlig samarbetsklinik mellan de tidigare universitetssjukhusen i Malmö och Lund. RMC öppnade 2007 och finns vid Skånes universitetssjukhus, SUS, i Malmö. Kliniken är unik i världen eftersom man har samlat all specialistkunskap in om fortplantningsområdet under sam ma tak. Vid RMC genomför vi infertilitetsutredningar och assisterad befruktning, bland annat med donerade ägg eller spermier, samt arbetar inom andra reproduktionsmedicinska områden såsom gynekologi, andrologi och gynekologisk endokrinologi. Vi tycker det är vik tigt med en individuell behandling av pa tienterna och vi har erfarna, kom petenta med arbetare som tar emot er väl. Forskning och utveckling har en central plats i RMCs verksamhet. Personalen På enheten för äggdonation på RMC arbetar läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, em bryologer, sekreterare, donationskoordinator, informatör och kurator. Kontaktuppgifter Telefon: Sekretariatet tel: 040-33 21 64, lyssna noggrant på valen som följer och gör det val som passar dig. Donationskoordinator tel: 040-33 21 64 må, ti, to kl. 13.00-15.00, övrig tid finns telefonsvarare. Kurator tel: 040-33 13 97 Laboratoriet tel: 040-33 82 28 Fax: 040-33 82 66 E-mail: rmc.sus@skane.se Web: www.skane.se/sus/rmc Ni kan också kontakta oss via webben, under tjänsten Mina Vårdkontakter. Där kan ni beställa eller av- eller ombo ka tid, beställa journalkopia samt förnya recept. 4

Äggdonation Vad krävs för att bli äggdonator? För att donera ägg ska du: vara frisk och inte ha ärftliga eller allvarliga sjukdomar med hög smittorisk vara minst 23 år och yngre än 36 år vara icke-rökare ha en BMI (Body Mass Index) på högst 30 gärna ha fött barn, men det är inget krav vara boende i Södra Sjukvårdsregionen (Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge) Hur går det till? Kvinnor som vill donera ägg börjar med att blod prov (infektions- och hormonprover). Proverna tas sedan om efter minst sex månader. Behandlingen kostar ingenting och du får en ersättning för att täcka omkostnader i samband med behandlingen. Glöm inte att ta med ditt bankkontonummer, eftersom ersättning sätts in på ditt konto. Vad säger lagen? I Sverige har barn som har kommit till genom äggdonation rätt att få veta sitt genetiska ursprung vi mogen ålder. Detta innebär att äggdonatorn kan bli kontaktad av barnet längre fram. Man uppmanar par som tar emot donerade ägg att berätta för barnet hur det har kommit till världen. Uppgifter om donatorn sparas i en journal som arkiveras i minst 70 år. Där finns uppgifter om donatorns utseende och intressen. Vid mogen ålder kan barnet kontakta kliniken där donationen har utförts och ta del av dessa uppgifter. Donatorn och mottagarparet är där emot helt anonyma för varandra. Nästa steg är ett besök hos donatonskoordinator som informerar om behandlingen och lär ut injektionsteknik, läkare som gör en gynekologisk undersökning, ett ultraljud och utav detta en medicinsk bedömning, samt kurator som gör en psykosocial bedömning. Därefter avgörs det om kvinnan är lämplig att donera ägg. 5

IVF-behandling In vitro fertilisering IVF är allmänt känt som provrörsbefruktning. In vitro betyder i glas och fertilisering betyder befruktning. Därifrån kommer namnet provrörsbefruktning. IVF innebär att mogna ägg tas ut ur ägg stoc karna och befruktas med spermier utan för kroppen i laboratoriet. Befrukta de ägg som har börjat dela sig förs därefter tillbaka in i livmodern. En behandling med äggdonation görs med IVF-stimulering av donatorn. Hur går en IVFstimulering till? Stimuleringen kan se ut på olika sätt beroende på donatorns ålder och medicinska förutsättningar. Nedreglering I vissa fall startar man med en nedreglering. Det första steget i en IVF-behandling är nedregleringen. Den består av injektioner eller nässpray som kvinnan ska börja ta 21 dagar efter menstruationens första dag eller enligt anvisning. Nedregleringen innehåller ett hormon (GnRH) som blocke rar di na egna hormoner. Det gör det enklare att styra behandlingen och lättare att fastslå exakt tidpunkt för ägguttagningen. Hormonets effekt upphör så fort man slutar att ta det. Hur länge man ska an vända nedregleringshormonet innan man påbörjar den hor monstimulering som får äggstockarna att bilda ägg, är olika i varje en skilt fall. Däremot är det viktigt att fort sätta med nedregleringen parallellt med hormonstimuleringen. Nedregleringen kan ge biverkningar som övergående värmevallningar, huvud värk, humörsvängningar, trötthet och torra slemhinnor. Hormonstimulering Efter nedreglering, eller i vissa fall direkt, startar man med hormonstimulering som ska få äggstockarna att bilda ägg. Normalt mognar ett ägg i en naturlig menstruationscykel. För att öka chanserna att bli gravid vill vi ha möjligheten att kunna plocka ut flera ägg. Hormonstimuleringen är individuellt anpassad och när behandlingen på börjas kommer vi att gå igenom 6

hur stimuleringen ska genomföras i ditt fall. Du kommer att få ett personligt behandlingsschema med instruktioner som ska följas från dag till dag. Cirka nio dagar efter hormonstimuleringens start görs det en vaginal ultraljudsundersökn ing för att kontrollera behandlingseffekten. Undersökningen visar hur många äggblåsor som har bildats och hur stora de är. Det är nödvändigt att noggrant utvärdera om man har fått önskad utveckling, och därefter bestämma när ägguttagningen ska ske. För de flesta sker ägguttagningen 12 till 16 da gar efter påbörjad hormonstimulering. Exakt tidpunkt kan inte fastställas förrän två till tre dagar före. I några fall är tillväxten av äggblåsor otillfredsställande och eventuellt måste då be handlingen ändras eller till och med avbrytas. I en ny behandlingscykel kan eventuellt doseringen av hormoner ändras eller så väljs en annan nedreglering/hormonstimulering. Ägguttagning När den största av äggblåsorna har en dia meter på cirka 18 mm och eventuella hormonprover visar en lämplig nivå, blir tidpunkten för ägguttagningen be stämd. 35 timmar före ägguttagningen, ges en särskild hormoninjektion som gör att äggen mognar. Det är viktigt att den tas på angiven tid. På ägguttagningsdagen bör du ha en närstående eller vän med dig till kliniken eftersom du inte får köra bil och helst inte ska vara ensam resten av dagen. Ägguttagningen utförs efter att du har fått en lugnande tab lett, smärtlindring samt lokalbedövning. De flesta är nog både spända och nervösa. Hur kommer det att gå? Hur många ägg kommer det att finnas? Kommer det att göra ont? Många frågor dyker upp och det är helt naturligt att man är nervös för det okända. Men de flesta upplever ägguttagningen som helt odramatisk. Det är dämpat ljus och musik och vi leder er igenom behandlingen. Ägguttagningen sker med hjälp av en ultraljudsledd kanyl som förs upp genom slid väggen direkt in i äggblåsan, varifrån äggblåsevätskan sugs ut. Det görs i båda ägg stockarna tills alla äggblåsorna är 7

tom ma. Du kan själv följa med i processen via en TV-skärm och se de ägg som man hittar. Efter punktionen, som normalt tar cirka 15 minuter, ska du vila dig i en timme innan du kan åka hem. Under tiden får du och ditt sällskap en lättare frukost. Innan du lämnar RMC kommer du att få information om hur det har gått och hur många ägg som hittades. Efter ägguttagningen är det normalt att få en liten blödning och menstruationsliknande smärtor. Smär torna försvinner oftast genom att ta vanliga värktabletter, typ Panodil eller Alvedon. Om du mår dåligt, får starka smärtor eller kraftiga blödningar efter att du har kommit hem måste du kontakta RMC, tel: 040-33 21 64. Utanför telefontid, kontakta jourläkare på din kvinnoklinik. Kom ihåg att ta med behandlingspapprena som du har fått på RMC. Biverkningar och risker All medicinsk behandling är förenat med någon form av risk. I sällsynta fall kan det vid IVF-behandlingar förekomma biverkningar/ komplikationer både i samband med stimulering och ägguttagning. Gemensamt för dessa biverkningar är att om de är kraftiga, bör man kontakta kliniken. Nedregleringsperioden: Under nedregleringen upplever en del kvinnor olika symptom i form av huvudvärk, värmevallningar, svettningar, torrhet i slidan, små blödningar och humörsvängningar. Alla dessa symptom är helt normala och visar bara att behandlingen har önskad effekt. Stimuleringsperioden: Under den här perioden, och framför allt mot slutet, har många kvinnor en känsla av ökad mängd vätska i kroppen, vilket bl.a. kan visa sig som en viktökning, olika typer av smärtor i nedre delen av magen samt ökad mängd klara flytningar. Även dessa symptom är ett bevis på att stimuleringen fungerar. En bieffekt av de dagliga injektionerna kan vara små blåmärken, smärtor eller rodnad på injektionsstället. Om dessa är kraftiga, bör du kontakta kliniken. 8

Överstimulering Det finns en viss risk för att hormonstimu leringen kan ge för kraftig respons. Några kvinnor reagerar oväntat kraftigt på hormonstimuleringen och skapar för många äggblåsor. Dock är de flesta över stimuleringar lätta till måttfulla och har ett odramatiskt förlopp, även om de med för obehag för patienten. Finns det risk för överstimulering kan det vara nödvän digt med daglig blodprovstagning på kli ni ken en tid före och efter ägguttagningen. I sällsynta fall måste behandlingen avbrytas. I en eventuell ny behandling ändrar man då på stimuleringen. Har du haft många äggblåsor vid ägguttagningen och får dessa symptom, måste du ringa till kliniken på telefon 040-33 21 64. Utanför normal kontorstid vänder du dig till närmaste kvinnoklinik. Kom alltid ihåg att ta med dina behandlingspapper som du har fått på kliniken. Tobaksrökning Det är med stor säkerhet bevisat att tobaks rökning påverkar resultatet av en IVF-behandling negativt. Rökning minskar fruktbar heten. Vi vill därför starkt rekommendera rökare att överväga ett rökstopp redan under väntetiden. Vi förväntar oss att ni följer rekommendationen då ett rökstopp fördubblar chansen att lyckas med behandlingen. Dessutom skadar du inte äggen. Vikt Vid första mottagningsbesöket kontrolleras din vikt. Detta för att eventuellt reglera vikten innan behandlingsstart. Det finns fle ra orsaker till att man kontrollerar vikten. Över vikt/undervikt kan påverka be hand lingen negativt. Till exempel kan över vikt hindra att äggstockarna reagerar optimalt på hormonstimuleringen (får nedsatt respons). Likaså kan det gö ra ägguttagningen be svärligare. När vi bedömer vikten utgår vi från Världshälsoorganisationens (WHO) definition. Här används BMI (body mass in dex) för att dela in i olika viktkategorier: BMI = vikt längd x längd BMI < 20 = undervikt BMI 20-25 = normalvikt BMI 26-29 = övervikt BMI > 29 = fet 9

Klinikens mål är att ditt BMI inte ska vara högre än 30 vid behandlingsstart. I vissa fall kan dock ett högre BMI accepteras, förutsatt att en avtalad viktminskning görs oftast med ca 10 %. Sjuksköterskorna på kliniken kan hjälpa till med råd och vägledning i samband med en önskad viktminskning. Allmänna frågor Hur mycket ska man avstå från sitt arbete? Blodprovstagning: Besöket hos sjuksköterskan tar cirka 10 minuter. Första läkar/kuratorbesöket/kordinatorbesöket: Detta varar cirka två timmar. Ultraljudsundersökning: Undersökningen tar 15 minuter och därefter har man ett kort samtal med sjuksköterskan. Några patienter måste göra en ny ultraljudsundersökning redan 1-2 dagar senare. Efter detta bestäms det fortsatta stimule ringsförloppet. Ägguttagning: Du ska vara ledig hela dagen. Vi rekommenderar att någon närstående är med dig på kliniken tills du kan åka hem. Dessa tidsangivelser uppger den nödvändiga tiden för själva undersökningarna vissa dagar har vi mycket att göra och det kan vara väntetid. Vi hoppas att du har förståelse för detta och ber dig ta med detta i beräkningen. Kan man ha sex efter behandlingen? Vi rekommenderar att man avstår från samlag de första 14 dagarna efter ägguttagningen. Vem kan jag kontakta om det blir problem? På vardagar under telefontiden kan du alltid ta kontakt direkt med Reproduktionsmedicinskt Cent rum. Om det uppstår akuta problem vardagar under dagtid tar du kontakt med RMC på telefon: 040-33 21 64. Utanför normal kontorstid, kontaktar du närmaste kvinnoklinik. Kom alltid ihåg att ta med behandlingspapprena. Adressändring Om du flyttar måste du snarast meddela det till kliniken så att vi kan ändra adressen på alla relevanta ställen. Forskning på RMC Sedan världens första provrörsbarn föd des 1978, har man arbetat mycket med att förbättra IVF-metoderna, med öns kan om att kunna erbjuda en ännu säkra re behandling och att förbättra re sul taten av behandlingarna. Det forskas ständigt inten sivt in om om rådet, bå de internationellt och nationellt, även på RMC. Målet är detsamma över allt: att så många som möjligt får med sig ett barn hem efter en avslutad och säker behandling. 10

Minilexikon AHA Assisted hatching (assisterad kläckning ) BMI Cykel: Cystor: Body Mass Index (kroppsindex) Normal beteckning på en menstruationsperiod, som är tiden från en menstruations början till början av efterföljande menstruation Vätskeblåsor, som t.ex. kan sitta i äggstockarna. Är vanligt och sällan ett hinder för IVF-behandling. Äggblåsor (folliklar) kallas ibland cystor. Endometrios: En sjukdom där det sitter livmodersslemhinnor på andra ställen än i livmodern, t.ex. vid äggledarna eller i äggstockarna. Kan vara orsak till barnlöshet. Embryon: Befruktade och delade ägg Follikel: Vätskefylld äggblåsa i äggstocken, innehåller som regel ett ägg FSH: Follikelstimulerande hormon, som skapas i hjärnan och stimulerar utvecklingen av ägg. Ges i samband med hormonstimulering och IVF. HCG: Humant Chorion Gonadtropin, ett graviditetshormon som produceras under graviditeten. Kan påvisas i ett graviditetstest. Kan också användas för att mogna ägg och ge ägglossning. HyCoSy: Hystero Contrast Sonography. Ultraljudsledd undersökning av livmoderhålan och passagen genom äggledarna. ICSI: Intracytoplasmatisk spermieinjektion, befruktning av ägg i laboratoriet via insprutning av en spermie i ägget Infertilitet: Barnlöshet Klamydia: Bakterie som kan ge underlivsinfektion hos kvinnor, och infektion i bitestiklarna hos män. Kan smitta vid samlag och vara orsak till barnlöshet. Laparoskopi: Titthålsundersökning, där man under utredningen tittar på livmodern, äggledarna och äggstockarna LH: Luteiniserande hormon som skapas i hjärnan och framkallar ägglossning Ovulation: Ägglossning PESA/TESE Uthämtning av spermier från bitestikel (PESA, Percutaneous Epididymal Sperm Aspiration) eller testikel (TESE, Testicular Sperm Extraktion) PCO: Polycystiskt ovarie, sjukdom med många små äggblåsor i äggstockarna som ger störningar i ägglossningsfunktionen Progesteron: Hormon som skapas av äggstockarna efter ägglossningen Prolaktin: Det mjölkbildande hormon som produceras i hjärnan Pronuclei: Bekräftelse av befruktning som kan ses i mikroskop 16-18 timmar efter inseminationen Rubella: Röda hund 11