Lokala miljömål för Älmhults kommun Bilaga 6 1. Inledning... 2 2. Vision... 2 3. Översiktsplan... 3 4. Åtgärdsprogram för Älmhults kommun... 4 5. Regional klimat- och energistrategi 2009 för Kronobergs län och region Södra Småland. 5 1
1. Inledning På regional och lokal nivå ska de nationella miljömålen brytas ner till åtgärder som främjar en hållbar utveckling. Detta gäller såväl kommunens egna förvaltningar som företag och den enskilde kommuninvånaren. Älmhults kommun vill åstadkomma ett ekologiskt hållbart Älmhult, enligt de regionala miljömålens intentioner. Älmhults kommun arbetar för att uppnå de regionala miljömålen för Kronobergs län genom olika åtgärder på lokal nivå. Älmhults kommuns övergripande mål är därför direkt eller indirekt kopplade till Sveriges miljömål. Handikapplanen och Jämställdhetsplanen är exempel på andra styrdokument som utgör underlag för den kommunala planeringen. 2. Vision Överraskande Älmhult - internationellt och nära......är namnet på den nya kommunvision som politiker, nämnder, styrelser och bolag tillsammans arbetat fram. Älmhult har en internationell prägel mycket tack vare sitt näringsliv. Att centrala delar av IKEA:s verksamhet finns här bidrar naturligtvis till stor del, men i kommunen finns flera andra företag med produkter på en internationell marknad. Några är världsledande. Älmhult är också nära. Nära mellan människor, men även nära till service, handel och fantastiska naturupplevelser inom kommunens gränser. Med goda kommunikationer är det dessutom nära till sådant som kommunen saknar - havet, kusten och storstaden. Samtidigt vet vi att Älmhult kan bli bättre och mer attraktivt. Med visionen på plats ska vi tillsammans ta oss an utmaningen att utveckla vår kommun i rätt riktning, i alla delar av vår verksamhet. Strategiska områden och inriktningar Målet är att vi ska vara 20 020 invånare år 2020. För att nå målet finns följande strategiska områden och inriktningar: Leva och bo Öppet kulturliv och berikande fritid Attraktivt och unikt boende Ett tryggt liv Infrastruktur Goda kommunikationer Ändamålsenliga anläggningar Utvecklad informationsteknologi Entreprenörskap Lärande hela livet Kreativ och effektiv service Bra samspel med näringslivet Hållbar utveckling God ekonomi God miljö och folkhälsa Engagerade medborgare 2
3. Översiktsplan Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 2007-11-28 och innehåller ett avsnitt om avfall. Där anges följande målsättning: Att verka för att hushållen och näringslivet minskar den mängd avfall som produceras och när avfall uppkommer medverka till att förutsättningar finns för att avfallet så långt möjligt kan tas om hand genom återanvändning, materielåtervinning och energiutvinning. Kommunens redovisar följande ställningstaganden: att ge hushåll och näringsliv fortsatt bra information om möjligheterna till återanvändning, återvinning och energiutvinning att inom Äskya avfallsanläggning skapa förutsättningar för nödvändig flexibel verksamhet med sortering, behandling och deponering i tillämplig utsträckning. Höga miljökrav beaktas. att skapa förutsättningar för att energin ur det organiska avfallet från hushåll, som inte själva kompostera avfallet, kan utvinnas vid kommunens rötningsanläggning att se till att erforderliga skyddsavstånd skapas mellan avfallsanläggningen och ny bebyggelse att skapa en lokal lakvattenrening för Äskya avfallsanläggning och med Drivån som recipient att vid avslutning av nuvarande deponi skapa förutsättningar för alternativanvändning att genom fortlöpande revideringar av avfallsplanen ha målformuleringar som väl knyter an till utvecklingen inom avfallsområdet att inom Äskya avfallsanläggning anlägga och driva en yta för behandling av oljeförorenad jord Konsekvenser Fortsatt bra information skapar goda förutsättningar för ökad återanvändning, återvinning och energiutvinning. En ökad rötning lokalt av det organiska avfallet ökar energiutvinningen samtidigt som behovet av fjärrtransporter minskar. Genom att utnyttja möjligheten till alternativ användning av avslutad deponi, kan t ex område för rekreation och friluftsliv skapas. Genom att beakta tillräckliga skyddsavstånd i förhållande till ny bebyggelse minimeras den riskfaktor som en pågående deponi kan innebära. Måluppfyllelse Kommunens ställningstaganden bidrar samtliga till att uppfylla angivna miljökvalitetsmål med undantag av ställningstagandena beträffande Äskya avfallsanläggning. 3
4. Åtgärdsprogram för Älmhults kommun En arbetsgrupp med representanter för kommunens förvaltningar samt Älmhultsbostäder har arbetat fram ett stort antal förslag till åtgärder. En del av åtgärderna kommer från Miljöplan 2000. Åtgärder som föreslagits där, men ännu inte utförts, och som fortfarande bedöms bra för miljökvalitetsmålen, har förts över i programmet. Andra åtgärder har föreslagits av personal ute på förvaltningarna och av dess representanter. Åter andra åtgärder har föreslagits av allmänheten, företag och organisationer i samband med informationsträffar, remisser eller direkt till arbetsgruppen. Åtgärdsprogrammet sträcker sig till och med 2010. Det beror dels på att detta även gäller för de regionala målen och dels på att detta är nästa valår. Åtgärdsprogrammet bör ses över varje mandatperiod, för att stämmas av mot ändrade eller nya nationella eller regionala mål, men också utifrån ny kunskap. Även lokala politiska mål är viktiga för att göra prioriteringar av insatser inom olika målområden. Nationella miljökvalitetsmål Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.(från regeringsförklaringarna 1997, 1998 och 1999) Riksdagen fastställde år 1999 femton nationella miljökvalitetsmål, vilka närmare anger vad vi inom en generation ska uppnå i olika miljöavseenden. År 2005 antogs ett sextonde miljömål om biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålen kan ses som förtydliganden av de mål som finns i miljöbalkens portalparagraf. Syftet är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalkens mål och miljökvalitetsmålen skall tillämpas såväl av myndigheter i samhällsplaneringen, vid tillståndsprövningar och i olika former av tillsyn, som av företagare och organisationer i sin verksamhet. För att målen ska kunna nås måste även de enskilda samhällsmedborgarna i sin livsföring ta ansvar för miljön. I åtgärdsplanen anges samtliga 16 nationella miljökvalitetsmål samt tillhörande generationsoch delmål. Regionala mål Länsstyrelsens styrelse beslutade i december 2002 om regionala miljömål för Kronobergs län. För målen inom Levande skogar hade dåvarande Skogsvårdsstyrelsen (numera Skogsstyrelsen) ansvaret och de beslutade om mål för skogsmiljön 2004. Arbetet har därefter inriktats på åtgärdsprogram för att nå målen, bl.a. genom att Åtgärdsstrategi för effektivare energianvändning och transporter har tagits fram. Arbetet har också inriktats på att stödja kommunerna för utveckling av lokala miljömål, samt på uppföljning av målen. Efter remisser till bl a kommunerna och regionala organisationer beslutade länsstyrelsens styrelse 2006 om nya regionala miljömål för perioden 2007-2010. Där redovisas mål för 14 av de 16 miljömålen (havs- och fjällmiljömålen finns inte med). Förslag till åtgärder Förslagen till åtgärder har grupperats så att först redovisas förslag till alla kommuninnevånare, som riktar sig till allmänhet, företag och organisationer, och därefter förslag till interna åtgärder för kommunens förvaltningar och bolag. Åtgärdsprogrammet har ännu inte fastställts. 4
5. Regional klimat- och energistrategi 2009 för Kronobergs län och region Södra Småland Länsstyrelsen i Kronobergs län har sänt ut ett remissförslag daterat 2009-04-14 och vill ha in synpunkter senast 2009-09-15. Förslaget anger följande under rubriken Avfall (s. 28-29): Avfallsdeponier, både aktiva och nedlagda tippar, har beräknats fortfarande ge betydande metangasutsläpp. Från fortfarande aktiva tippar görs idag insamling av metangas, som nyttiggörs i Älmhult och Ljungby för fjärrvärme, men i Växjö facklas denna bort. En lägsta nivå vore att ta vara på denna energi även i Växjö. Tillförseln av organiskt, nedbrytbart material har minskat genom lagstadgat förbud mot deponering av organiskt avfall, vilket på sikt kommer att minska metanproduktionen från de aktiva deponierna. För nedlagda tippar kommer metanavgången att också avta över tid. Det är frågan om investeringskostnaderna för gasuppsamling, sett i förhållande till nyttan, är för stora för att sådana åtgärder skulle kunna genomföras på tidigare nedlagda deponiområden. Det måste finnas någon intressent som driver frågan. Åtgärd i strategin: Ingen uttrycklig åtgärd föreslås. Möjligen kan Ökad biogasproduktion från avlopp och organiskt avfall tolkas som att även ökat utnyttjande av infångad deponigas ingår. Rötning av organiskt avfall utgör en energiresurs. Hittills har det inte varit någon succé i länet; Växjö kommun stoppade sina långtgångna planer på en storskalig biogasanläggning för avfall och Älmhult har byggt en anläggning som inte kunnat drivas i den omfattning som var tänkt, på grund av tekniska problem. I Växjö har dock produktion av fordonsbiogas kommit igång med utnyttjande av avloppsslam och storköksavfall. Det får tas som ett tecken på att det är utvecklingsbart (biogas från slam och avfall har fungerat på andra håll) men rötning av avfall kan bara bli ett mindre bidrag till den totala energibalansen. Åtgärd i strategin: Ökad biogasproduktion från avlopp och organiskt avfall. Det är viktigt att problemen klaras ut i Älmhult och att Växjö kan utöka sin verksamhet. Möjligheterna att införa utsortering av rötbar fraktion i övriga kommuners avfallshantering och samverkan om rötning bör utredas. Avfallsförbränningen har ökat kraftigt i länet sedan Ljungby införde det i sin fjärrvärmeproduktion år 2000. Utan utsortering av komposterbart avfall ifrån hushållsavfallet innebär avfallsförbränning en konkurrens med biogasframställningen om energiråvaran. Ca 20 % av avfallet bedöms vara plaster, dvs. baserat på petroleum, och denna andel är alltså inte förnybart bränsle. Åtgärd i strategin: Ingen uttrycklig åtgärd föreslås. Fortsatt ökning av avfallsförbränningen kan innebära svårigheter att genomföra kretslopp av material och försvåra möjligheterna för framställning av biogas. 5