Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.



Relevanta dokument
PM Information efter branden Peter Göltl. Bakgrund. Branden

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Säby gård, Häststall

Värt att veta om mögel

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

Hälsa och ventilation

PRISLISTA Gäller från 1 januari 2010

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

KOMPLETTERINGSRAPPORT ScreenAir-Indoor

RESULTATREDOVISNING AV ScreenAir Indoor

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar

Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft och i golvkonstruktion på Järnvägsmuseet i Ängelholm

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö

Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil.

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler

VILKA PARAMETRAR PÅVERKAR MÄTNINGAR AV INOMHUSLUFT. Björn Mälarstig anozona

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola

AKtuellt dec Oktoberseminariet

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

Luften i Sundsvall Miljökontoret

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Fukt och mögel i bostaden

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Luften i Sundsvall 2011

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson

RAPPORT. Miljöteknisk undersökning WELAND INDUSTRICENTRUM AB JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ KOMPLETTERANDE PROVTAGNING AV MARK SAMT INOMHUSLUFT

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Luften i Sundsvall 2012

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Fortsatt undersökning av innemiljöproblem Henånskolan, Orust

Luften i Sundsvall 2010

Viktiga faktorer i innemiljön

Hälsoaspekter vid boende

SWESIAQ-MODELLEN - EN METOD FÖR BÄTTRE INNEMILJÖUTREDNINGAR. Anders Lundin Centrum för Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting

Om kloranisoler och luftanalyser

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Kommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Konsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar

Luften i Sundsvall 2009

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta?

UTREDNING. Ocabs arbetsordernummer: H Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan Stockholm. Kund/beställares referensnummer: -

Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Arbets- och miljömedicin Lund

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Resultatredovisning riktade emissionsmätningar mot golv Henånskolan, Orust

Arbets- och miljömedicin Lund

Schysst vatten i kranen?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

epidemiologi, [1, 2]

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PROJEKT. Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde

Reviderad: Reservation för prisjusteringar och andra förändringar.

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Ftalater och besläktade ämnen i luften i normala och förorenade byggnader. Jan-Olof Levin Umeå universitet Fenix Environmental

SÄKERHETSDATABLAD. 1/7 Omarbetad: AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Inomhusmiljön i skola och förskola

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL

DATUM UPPRÄTTAD AV. Jerry Nilsson

Miljötekniska förutsättningar för anläggning av gångoch cykelväg samt gata inom planområdet Kv Malmen och Charleshill, Varberg

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping

VISBY KV SOLROSEN 1 SÄVSKOLAN. F-HUSET SKADEINVENTERING BYGG OCH VVS

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

Transkript:

PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning ur hälsosynpunkt. Provet togs den 12 maj av Robert Wik, Ocab, på uppdrag av Sandell & Sandberg i Grows kontorslokaler som sedan 5 maj sanerats efter den stora branden. Enligt Pegasusrapporten [1] har provet analyserats med den s.k. ScreenAir - metoden som såvitt jag känner till är en metodik som utarbetats av Pegasus och som inte utgör någon standardiserad, allmänt accepterad metod. Metoden sägs vara indikativ och utfallet brukar anges i termerna avvikande respektive normal. De senare definieras genom jämförelser med företagets s.k. referensmiljöer. Så vitt jag känner till är inte bakgrundsdata tillgängliga och det är därför svårt att närmare tolka vad dessa data står för. Man mäter mikrobiella partiklar i luften, förekomst av problemorganismer, kemiska ämnen i form av klorerade aromater, MVOCämnen (som kvantifieras), Total-VOC samt förekomsten av ett stort antal ämnen uttryckt i procentuell andel av Total-VOC. TVOC utgör ett samlingsbegrepp för ett antal kemiska ämnen (Total Volatile Organic Compounds) medan MVOC står för en samling kemiska ämnen som anses emitteras från mikroorganismer. Som framgår av nedan diskuterat kriteriedokument finns dock inga MVOC- ämnen som inte också har andra källor, bland annat fuktiga byggnadsmaterial. I det aktuella luftprovet indikeras normala halter av såväl bakterier som svampar samt TVOCoch MVOC- värden som inte är anmärkningsvärt höga. Man detekterar inga problemorganismer eller klorerade aromater. Man anser att förekomsten av dimetyldisulfid i mycket låg halt (0,01µg/m 3 ) indikerar avvikande mikrobiologiskt status men anger samtidigt att ämnet också kan avges vid avloppsproblem, exempelvis vid torra vattenlås. Det hygieniska gränsvärdet för arbetsmiljön är på cirka 4 000 µg/m 3 vilket talar för att detta ämne i aktuella halter inte kan förväntas ha någon hälsopåverkan i sig självt. Detsamma gäller för de låga halter som uppmätts av 1-butanol och 2-heptanon. Man påvisar med det enda luftprovet att bensenhalten är något förhöjd relativt den av Institutet för Miljömedicin rekommenderade lågrisknivån men är ändå i nivå med vad stockholmare i trafiktäta innerstadsmiljöer utsätts för. Man uppger också att lukt från träskydd bedöms som avvikande på grund av högre halter än förväntat av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) men några halter kan ej utläsas ur rapporten. Eftersom PAH bildas vid förbränning av organiskt material är det kanske inte särskilt anmärkningsvärt att dessa påvisas i låga halter vid saneringsarbete efter en brand. Vår mångåriga erfarenhet av arbete med problemmiljöer har visat på svårigheten att tolka de ofta genomförda mikrobiella och kemiska mätningarna, speciellt ur hälsosynpunkt. De halter man mäter även i svårt skadade miljöer är låga och ligger ofta flera tiopotenser lägre än där hälsoeffekter har påvisats eller misstänkts. Vi känner inte heller till de medicinska mekanismer de misstänkta exponeringarna kan verka efter [2]. Av detta skäl brukar vi rekommendera att endast genomföra mätningar som kan tolkas och dessa skall då utföras för att försöka besvara en viss frågeställning eller hypotes [3,4]. I annat fall hamnar man lätt i en situation där mätresultaten kan tolkas på olika sätt vilket utgör en grogrund till oro och misstänksamhet hos de som vistas i de uppmätta miljöerna.

Man har övertygande visat att TVOC- halterna inte kan översättas till hälsoeffekter på människan. I ett kriteriedokument om MVOC säger man också klart att sådana mätningar inte kan användas för att skilja mögelskadade miljöer från andra miljöer eftersom de s.k. MVOCämnena också kan komma från många andra källor [5]. Man har påvisat irritationseffekter från MVOC- ämnen men då i halter som är flera tiopotenser högre än de man mäter i fukt/ mögelskadade innemiljöer. Man säger direkt i dokumentet att man inte skall förvänta sig ens irritationseffekter vid aktuella halter. Sammantaget är min bedömning att de halter som uppmätts vid provtagningen den 12 maj under saneringen inte medför några hälsoeffekter. Däremot är det viktigt att saneringsarbetet genomförs så att man inte bygger in fuktskadat material som kan utgöra källa till mikrobiologisk tillväxt eller emissioner i framtiden. Det är också viktigt att man skyddar rena miljöer från kontaminering under saneringsarbetet. Den prioritering och det förfarande som beskrivs i Ocab-rapporten [6] med öppning av byggnadskonstruktionerna för att tillförsäkra att inga fuktskadade delar byggs in ger ett trovärdigt intryck. Det vore av värde att efterfråga hur företagens anställda upplever miljön under tidig vår nästa år när man vistats en tid i den sanerade byggnaden. Metodik och enkäter för detta ändamål finns tillgängliga och beskrivs närmare på nedan angivna hemsida (www.inomhusklimatproblem.se). Människan har större möjligheter att känna - genom bland annat lukter om något gått snett tidigare än de mest kvalificerade mätmetoder och mätinstrument vi förfogar över. Ovanstående har diskuterats och kommenterats av adj. Professor Göran Stridh, Örebro Universitet i samråd med Bengt Lindblom, utredningsingenjör/fuktsakkunnig. Referenser [1] Pegasus lab rapport över objekt C4107103. [2]* Andersson K. Indoor climate and health: what do we really know? Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:We9K1 (9 pp) - plenarföreläsning [3]* Andersson K, Stridh G, Ekberg L, Samuelson I. Kemiska, mikrobiologiska och partikelmätningar hjälpmedel eller big business? Bygg & Teknik 5/2004 sid.20-22 [4]* Andersson K, Stridh G. Mögelprovtagning till vilken nytta? Bygg & Teknik, 2007 (5):33-34 [5] Pasanen A-L, Järnberg J, Korpi A. MVOC. Arbete och hälsa 138. 2006 [6] Ocab. Vattenskaderapport C4107088:2 19/5 * åtkomliga via www.inomhusklimatproblem.se Örebro 2011-05-30 Kjell Andersson f.d. överläkare vid Arbets- och miljömedicin i Örebro leg.läkare, civilingenjör specialist yrkes- och miljömedicin Miljömedicin Kjell Andersson Örebro 070-3288900 andersson.kh@telia.com