Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 3 september 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 3 september 2014

Sidan 3 av 231 Ärende 1

Sidan 4 av 231

Kommunledningskontoret Sidan 5 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson, 08-58169271 2014-06-19 Dnr 2014-000039 1 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om en avgift per termin för kulturskolans kurser och evenemang. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige är positiv till medborgarförslaget. Frågan om en avgift per termin kommer att studeras i samband med tillväxtkontorets årliga översyn av taxorna. Sammanfattning Upplands-Bro kommun har fått ett medborgarförslag om en avgift per termin för kulturskolans kurser och evenemang. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet och föreslår att tillväxtkontoret i samband med den årliga översynen av taxorna närmare studerar möjligheten till och effekterna av en avgift per termin för Kulturskolan. Kommunledningskontoret önskar tillägga att tillväxtkontoret i översyn av taxorna även utreder konsekvenserna för verksamhet och ekonomi. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 19 juni 2014 Kommunfullmäktiges beslut den 12 februari 2014, 3 Medborgarförslag om en avgift per termin i Kulturskolan som inkom den 13 januari 2014 Ärendet Upplands-Bro kommun har fått ett medborgarförslag om en avgift per termin för kulturskolans kurser och evenemang. Förslagsställaren menar att det kan bli väldigt dyrt för en familj där familjemedlemmar både vill gå på en kurs för att spela till exempel teater, och en annan för att läsa sig spela ett instrument. En avgift skulle motverka klasskillnader i Upplands-Bro kommun samt medverka till att barn får möjlighet att prova på olika aktiviteter, bredda sitt sociala nätverk och får en större inblick i samhället. Kommunfullmäktige beslutade den 12 februari att överlämna medborgarförslaget till kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Kulturskolan har i uppdrag att låta så många barn som möjligt ta del av verksamheten. Andelen antagna elever ökar stadigt, men alla som vill delta kan dessvärre inte beredas plats. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att tillväxtkontoret i samband med den årliga översynen av taxorna närmare studerar möjligheten till och effekterna av en avgift per termin för Kulturskolan.

2(2) Sidan 6 av 231 Kommunledningskontoret önskar tillägga att tillväxtkontoret i översyn av taxorna även utreder konsekvenserna för verksamhet och ekonomi. Barnperspektiv Förslaget till beslut har utformats utifrån en utgångspunkt om att barn och ungdomar i Upplands-Bro kommun har nytta av en attraktiv och väl fungerande kulturskola, med brett och efterfrågat utbud och rimliga avgifter. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Medborgarförslagsställaren Tillväxtkontoret

Sidan 7 av 231

Sidan 8 av 231

Sidan 9 av 231

Sidan 10 av 231

Sidan 11 av 231

Sidan 12 av 231

Sidan 13 av 231 Ärende 2

Sidan 14 av 231

Kommunledningskontoret Sidan 15 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson, 08-58169271 2014-08-06 Dnr 2014-000174 1 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att anlägga en familjepark i centrala Kungsängen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige är positiv till förslaget. I samband med budget 2015 utreds möjligheten till en familjepark enligt medborgarförslaget. Sammanfattning Upplands-Bro kommun har fått ett medborgarförslag om att anlägga en familjepark i centrala Kungsängen. Parken ska vara till för alla, små unga, föräldrar, gamla och funktionshindrade. Den ska innehålla en lekpark för de minsta barnen, en parkmiljö för barn 5-8 år och yta som är anpassad för barn mellan 9-10 år. För träningsintresserade föräldrar ska parken innehålla ett utegym. Förslagställaren önskar att parken placeras bakom Ekhammarskolan och Upplands-Brogymnasiet. Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet vid nämndens sammanträde den 17 juni och ställde sig positiva till förslaget, som ska utredas av tillväxtkontoret i det löpande arbetet med samhällsplaneringen. Kommunledningskontoret önskar tillägga att tillväxtkontoret i en sådan utredning även inkluderar konsekvenser för verksamhet och ekonomi. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 6 augusti 2014 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 17 juni 2014, 26 Kommunfullmäktiges beslut den 7 maj 2014, 47 Medborgarförslag som kom in den 14 mars 2014 Barnperspektiv Förslaget till beslut har utformats utifrån en utgångspunkt om att aktivitetsytor och mötesplatser som är fria att använda av alla åldrar både organiserat och spontant gynnar barn- och ungdomar. Det är också positivt ur en effektivitetssynpunkt och möjliggör för en hög användningsgrad. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

2(2) Sidan 16 av 231 Kopia av beslut till: Medborgarförslagsställaren Tillväxtkontoret

Sidan 17 av 231

Sidan 18 av 231

Sidan 19 av 231

Sidan 20 av 231

Sidan 21 av 231

Sidan 22 av 231

Sidan 23 av 231 Ärende 3

Sidan 24 av 231

Kommunledningskontoret Sidan 25 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson, 08-58169271 2014-08-06 Dnr 2014-000293 1 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att bygga en sporthall för handboll. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget om att bygga en sporthall för handboll inkluderas i det politiska uppdraget om att utreda förutsättningarna för ett sportcenter/sporthall i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Upplands-Bro kommun har fått ett medborgarförslag om att bygga en sporthall för handboll. Förslagsställaren anser att Ekhammarhallen som används idag är sliten och för liten och den delas också med andra föreningar. För att kunna utveckla handbollen, som är en stor sport i Kungsängen, krävs en bättre lokal och förslagsställaren föreslår därför att en ny hall byggs på grusplanen bredvid Ekhammarhallen. Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet vid sammanträdet den 17 juni 2014. Nämnden har tidigare under året fattat beslut om att utreda förutsättningarna för ett sportcenter/sporthall, eftersom kommunen saknar en anläggning som med flexibilitet kan användas till olika idrotter. Förslaget om att bygga en sporthall för handboll kan därför med fördel inkluderas i detta uppdrag. Kommunledningskontoret har ingenting att tillägga till ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 6 augusti 2014 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 17 juni 2014, 25 Kommunfullmäktiges beslut den 7 maj 2014, 43 Medborgarförslag som kom in den 30 april 2014 Barnperspektiv Förslaget har utarbetats med hänsyn till att ändamålsenliga lokaler och aktivitetsytor är viktiga för att ge barn- och ungdomar möjlighet till en bra och aktiv fritid KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

2(2) Sidan 26 av 231 Kopia av beslut till: Medborgarförslagsställaren Tillväxtkontoret

Sidan 27 av 231

Sidan 28 av 231

Sidan 29 av 231

Sidan 30 av 231

Sidan 31 av 231 Ärende 4

Sidan 32 av 231

Kommunledningskontoret Sidan 33 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson, 08-58169271 2014-08-12 2014-000038 1 Kommunstyrelsen Motion om barnens dagliga fruktstund Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Motionen avslås eftersom det inom givna budgetramar inte är möjligt att prioritera förslaget på en övergripande nivå. Sammanfattning Anna Norberg (MP) har i en motion föreslagit att frukt, huvudsakligen obesprutad ekologisk frukt, ska serveras till barnen i alla rektorsområden i kommunen som ett komplement till övriga måltider. Motionären beskriver att föräldrar till barn i Upplands-Bro kommun uppmanas att skicka med frukt med sina barn som mellanmål. Detta är ett extra stressmoment, utöver allt annat som ska ordnas under morgonen. För en betydande mängd av föräldrarna är det också en ekonomisk stress i en extra utgift som kanske inte ryms i familjebudgeten. Även om utgiften inte är så stor så kan den märkas av när det handlar om varje dag och kanske åt flera barn. Det kan hända att barn får se på när andra äter. Utbildningskontorets utredning visar att ett inkluderande av en frukt per elev i kommunens koståtagande inte är möjligt på ett övergripande plan utifrån de budgetramar som utbildningskontoret har. Däremot har varje rektor möjlighet att inom sitt budgetansvar och utifrån enhetens behov, möjligheter och förutsättningar göra prioriteringar. För att kunna genomföra förslaget utan konsekvenser för verksamheten i övrigt behövs budgetförstärkning och mer långsiktig planering. För att styra medel just till frukt bör budgetförstärkning i så fall göras för kostenheten som ansvarar för näringsriktig kost. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås eftersom det inom givna budgetramar inte är möjligt att prioritera förslaget på en övergripande nivå. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens beslut den 3 juni 2014, 33 Utbildningsnämndens beslut den 8 april 2014, 20 Motion om barnens dagliga fruktstund, Anna Norberg (MP) Ärendet Den svenska skolan ska vara kostnadsfri, men vid enstaka tillfällen per termin får undantag göras som kan medföra obetydliga kostnader för eleven. Vårdnadshavare täcker på frivillig väg de kostnader som uppstår. En daglig fruktstund ryms inte inom dessa begränsningar och kommunens skolor ska inte uppmana elever att ha med frukt, just av de skäl som anges i motionen.

2(3) Sidan 34 av 231 Idag är budgeten för måltider i skolan utformad så att den ska ge eleverna en näringsrik kost vid frukost, lunch och mellanmål. Att utöka koståtagandet skulle innebära ekonomiska påfrestningar. För närvarande går 2775 av barn/ungdomar folkbokförda i Upplands-Bro, samt 47 elever från andra kommuner, i kommunens skolor (totalt: 2822 elever åk F-9). Därutöver går ca 360 elever på grundskolenivå i skolor med andra huvudmän. Kostenheten vid utbildningskontoret uppskattar kostnaden för en frukt till i genomsnitt två kronor per dag. Kostnaden kan variera litet beroende på säsong och vald frukt. Detta kan jämföras med kostnaden för en frukost, som uppskattas till sju kronor per dag (kostenhetens referensportion för skola). En frukt per dag och elev skulle för de kommunala grundskolorna, inklusive förskolorna, innebära en kostnad på drygt en miljon per år (i genomsnitt 100 000 kr per årskurs) 1. Utbildningskontorets utredning visar att ett inkluderande av en frukt per elev i kommunens koståtaganden på kort sikt medför att det blir nödvändigt att göra omprioriteringar i budgeten. Om kostbudgeten omfördelas så riskerar det att leda till minskat kostnadsutrymme för framför allt luncher, eftersom det är lunchen som utgör den största kostnadsposten idag. Ett alternativ skulle vara att omfördela medel från skolornas huvudverksamhet, vilket skulle få negativa effekter på undervisningen och därmed riskera elevernas måluppfyllelse. Utbildningskontorets menar att det inom givna budgetramar inte är möjligt att prioritera motionärens förslag på en övergripande nivå. Varje rektor har däremot i sitt budgetansvar möjlighet prioritera frukt till elever. Rektorn kan i så fall prioritera detta baserat på en bedömning av enhetens behov, möjligheter och förutsättningar. För att kunna genomföra förslaget utan konsekvenser för verksamheten i övrigt behövs budgetförstärkning och mer långsiktig planering. För att styra medel just till frukt bör budgetförstärkning i så fall göras för kostenheten som ansvarar för näringsriktig kost. Utredningen beskriver också att en detaljstyrning av enskilda kostnadsposter inte är att föredra, eftersom det riskerar att begränsa rektorernas flexibilitet. Om särskilda medel riktas för specifika kostnadsposter ska detta även inkludera andra skolhuvudmän, som tar emot elever från Upplands-Bro kommun. Administration av detta riskerar att bli tids- och kostnadskrävande. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås eftersom det inom givna budgetramar inte är möjligt att prioritera förslaget på en övergripande nivå. Barnperspektiv Utbildningskontorets utredning belyser barn-och ungdomsperspektivet ur flertalet aspekter. Utredningen frågan om näringsrika måltider under skoldagen, samt det faktum att skolan ska vara avgiftsfri och likvärdig för alla, vilket innebär att krav på medhavd frukt hemifrån inte får ställas. Mot detta 1 Om daglig frukt också ska erbjudas gymnasieelever och förskolebarn tillkommer uppskattningsvis ytterligare en dryg miljon kronor för de kommunala verksamheterna - givet dagens antal gymnasieelever (777) och dagens antal barn i förskola (1488). För barn i förskola har antagande gjorts om att barnen vistas 250 dagar per år i verksamheten.

Sidan 35 av 231 3(3) ställs även kostnadsperspektivet och utredningen presenterar förutsättningar för ett eventuellt införande av en frukt per elev. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Motionären Utbildningskontoret G:\Kommunstyrelseförvaltningen\Kanslistab\Nämnder\Kommunstyrelsen\Kommunstyrelsen\Publicerade handlingar\2014\2014-09-03\04.01 Tjänsteskrivelse motion om barnens dagliga fruktstund.docx / 1999-05-11

Sidan 36 av 231

Sidan 37 av 231

Sidan 38 av 231

Sidan 39 av 231

Sidan 40 av 231

Sidan 41 av 231

Sidan 42 av 231 2014-01-12 Motion om barnens dagliga fruktstund I Upplands-Bro uppmanas föräldrar att skicka frukt med sina förskolebarn och skolbarnbarn till dagens mellanmål. För alla föräldrar är detta ett extra stressmoment, utöver allt annat som ska kommas ihåg och klaffa på morgnarna. För en ansenlig mängd föräldrar är det dessutom en ekonomisk stress, en extra utgift, som inte ryms i en mager familjebudget. Må vara att det inte är en stor utgift - men den märks, då det handlar om varje dag, och kanske åt flera barn. Och det händer att barn får se på när kamraterna äter. Miljöpartiet föreslår att frukt, huvudsakligen obesprutad ekologisk frukt, serveras till barnen i alla rektorsområden, som ett komplement till övriga skolmåltider. Detta mellanmål bör ingå i kommunens koståtagande. Alla barn ska behandlas lika i våra verksamheter. Såvitt jag vet var det så i Upplands-Bro förr och det är så idag i andra kommuner, i Solna till exempel. Anna Norberg MP Upplands-Bro

Sidan 43 av 231 Ärende 5

Sidan 44 av 231

Kommunledningskontoret Sidan 45 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson 2014-08-05 Dnr 2014-000360 1 Kommunstyrelsen Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden Förslag till beslut Socialnämnden och Utbildningsnämnden erhåller 2 200 000 kronor ur kommunens sociala investeringsfond för det tvååriga projektet att förebygga ett långvarigt utanförskap bland unga som varken arbetar eller studerar. Sammanfattning Målet med den sociala investeringsfonden är att ge barn och unga en bättre framtid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Målet är också att minska risken för varaktig arbetslöshet och utanförskap för kommunens invånare oavsett ålder. De förebyggande insatserna genomförs utifrån ett kommunövergripande perspektiv som på sikt ska minska de kommunala kostnaderna och vara positiva för den enskilda medborgaren. Socialnämnden och Utbildningsnämnden har ansökt om medel ur den sociala investeringsfonden till ett projekt för att förebygga ett långvarigt utanförskap bland unga som varken arbetar eller studerar. Totalt har Utbildningsnämnden och Socialnämnden ansökt om 2 200 000 kronor ur den sociala investeringsfonden. Projektet ska löpa under två års tid och det innebär att resursbehovet är 1 100 000 kronor per år. Socialnämnden och Utbildningsnämndens ansökningar ligger i linje med det mål som kommunens sociala investeringsfond har. Upplands-Bro kommun har prioriterade följande områden för den sociala investeringsfonden: Måluppfyllelse i skolan Att förebygga placeringar Förebygga utanförskap och arbetslöshet Kommunledningskontoret föreslår med anledning av detta att Kommunstyrelsen beviljar medel ur den sociala investeringsfonden till det aktuella projektet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 5 augusti 2014. Socialnämndens ansökan, sn 46, daterad den 15 maj 2014. Utbildningsnämndens ansökan, un 30, daterad den 3 juni 2014. Kommunfullmäktiges beslut om disposition för 2014 enligt fastställda riktlinjer, kf 52, daterad 7 maj 2014.

2(4) Sidan 46 av 231 Kommunfullmäktiges beslut om inrättande av social investeringsfond samt riktlinjer, kf 28, daterad 26 mars 2014. Ärendet Enligt kommunens riktlinjer är målet med den sociala investeringsfonden att ge barn och unga en bättre framtid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Målet är också att minska risken för varaktig arbetslöshet och utanförskap för kommunens invånare oavsett ålder. Inom ramen för den sociala investeringsfonden ska det arbetas fram former för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Detta kan ge vinster i form av exempelvis att placeringar av barn och ungdomar undviks. De förebyggande insatserna genomförs utifrån ett kommunövergripande perspektiv som på sikt ska minska de kommunala kostnaderna och vara positiva för den enskilda medborgaren. Enligt riktlinjerna ska medel ur den sociala investeringsfonden inte finansiera befintlig ordinarie verksamhet. Fonden kan finansiera enskilda satsningar och projekt som i normala fall är svåra att finansiera. Det kan här handla om nya metoder och arbetssätt eller satsningar där resultatet först kan avläsas på längre sikt. Insatser som kan anses nyskapande i form eller innehåll och som är till nytta för barn och unga i kommunen välkomnas. Utvärdering görs löpande under projekttiden och när projektet är avslutat. Utvärdering skickas till Kommunstyrelsen i samband med uppföljningen av avslutat projekt. Ekonomiska och mänskliga vinster ska utvärderas i samtliga investeringar. Kommunstyrelsen prioriterar och beviljar eller avslår projektansökan. Ansökningar till fonden handläggs av Kommunledningskontoret. Projektet Socialnämnden och Utbildningsnämnden har ansökt om medel ur den sociala investeringsfonden till ett projekt för att förebygga ett långvarigt utanförskap bland unga som varken arbetar eller studerar. Vid uppföljning på kommunal nivå 2013 visar Upplands-Bro kommun en högre andel unga som varken arbetar eller studerar jämfört med riket som med länsgenomsnittet. Gruppen ungdomar mellan 16-24 år som varken arbetar eller studerar är enligt officiell statistik runt 300 personer i kommunen. Många av ungdomarna som varken arbetar eller studerar har kommunen kännedom om, exempelvis genom det kommunala uppföljningsansvaret och genom avbrutna studier på KomVux. På Upplands-Brogymnasiet uppskattar studievägledarna att det finns mellan 60-100 ungdomar mellan 16-20 år som saknar sysselsättning. Inom socialtjänstens vuxenenhet har den tidigare kartläggningen inför projektet Åter i arbete visat att det under hösten 2013 fanns 55 personer mellan 18 och 25 år som hade en eller flera insatser. Projektet inleds med en inventering av ungdomarna och deras intressen och behov. Inventeringen ska leda fram till en kartläggning. Syftet med kartläggningen är att tydliggöra vilka typer av stöd som olika delgrupper inom målgruppen behöver. Efter den inledande inventeringen och kartläggningen kommer en styrgrupp att göra en prioritering av vilka ungdomar som ska få individuell coachning och lotsning. Målgruppen är unga i åldern 16-24 år som varken arbetar eller studerar.

Sidan 47 av 231 3(4) Målet med projektet är: - Att genom individuell coachning och lotsning förebygga långvarigt utanförskap hos individer i målgruppen. - 80 procent av deltagarna upplever att deras möjligheter att få ett arbete eller gå vidare till studier har ökat och att deltagandet i projektet har stärkt deras motivation och självkänsla. - Att identifiera eventuella behov hos målgruppen som inte täcks in av ordinarie verksamhet och metoder. - Att identifiera de kommunala verksamheter där en verksamhetsutveckling, regeländring eller annan förändring behöver ske för att möta målgruppens behov. Totalt har Utbildningsnämnden och Socialnämnden ansökt om 2 200 000 kronor ur den sociala investeringsfonden. Projektet ska löpa under två års tid och det innebär att resursbehovet är 1 100 000 kronor per år. Projektets finanseringsbehov: 1,5 tjänst som coach 1 535 000 kr 0,5 tjänst som projektledare 510 000 kr Overheadkostnader i form av huskostnad, ITutrustning, 155 000 kr kompetensutveckling mm Summa 2 200 000 kr Kommunledningskontorets yttrande Socialnämnden och Utbildningsnämndens ansökningar ligger i linje med det mål som kommunens sociala investeringsfond har. I arbetet med den sociala investeringsfonden har Upplands-Bro kommun prioriterade följande områden: Måluppfyllelse i skolan Att förebygga placeringar Förebygga utanförskap och arbetslöshet Insatserna ska förebygga utanförskap och öka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv och egen försörjning. På längre sikt ska den sociala investeringsfonden bidra till att minska kommunens kostnader för insatser till långtidsarbetslösa och människor med annan social problematik. Kommunens kostnader minskas samtidigt som mänskliga vinster görs. Den sociala investeringsfonden är ett komplement till befintliga övergripande satsningar på det sociala området i Upplands-Bro kommun. Den kan också ses som ett sätt att stimulera till nytänkande, att arbeta gränsöverskridande samt att utveckla nya arbetssätt och metoder. Det aktuella projektet överensstämmer med befintliga satsningar och kommunens övergripande mål. De satsningar i verksamhet eller metodutveckling som görs ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Satsningarna ska utvärderas och i den mån de indikerar långsiktigt hållbara resultat ska det finnas en strävan att implementera dem i ordinarie verksamhet. Kostnader för detta sociala projekt består av årliga insatser avseende löner, material-/lokalkostnader o.d. Här skiljer sig inte sociala investeringar från P:\MALLAR\KSF\Tjänsteskrivelse2.dot / 1999-05-11

4(4) Sidan 48 av 231 annan driftverksamhet. Kostnaderna hamnar därför i driftredovisningen och landar i den budgeterade och redovisade resultaträkningen det år då insatsen planeras och genomförs. I balanskravsutredning redovisas årligen hur medlen i den sociala investeringsfonden disponerats. Kontering av kostnader för insatser som finansieras ur fonden bokförs under eget ansvar, baskonto och verksamhetskod, varje projekt får ett unikt projektnummer. Uppföljning och utvärdering görs löpande under projekttiden och när projektet är avslutat till Kommunstyrelsen. Ekonomiska och mänskliga vinster ska utvärderas och bedömas och redovisas för Kommunstyrelsen när projektet är avslutat. Kommunledningskontoret föreslår med anledning av detta att Kommunstyrelsen beviljar medel ur den sociala investeringsfonden till det aktuella projektet. Barnperspektiv Målet med projektet är att genom individuell coachning och lotsning förebygga långvarigt utanförskap hos de unga individerna i målgruppen och att 80 procent av deltagarna upplever att deras möjligheter att få ett arbete eller gå vidare till studier har ökat samt att deltagandet i projektet har stärkt deras motivation och självkänsla. Tanken är att garantera trygg och utvecklande uppväxt för alla barn, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Insatserna ska stärka och förbättra livsvillkoren för den enskilde, och ge god livskvalité och möjligheter att lyckas i livet. Genom minskat utanförskapet ökas de ungas möjligheter till ett självständigt liv och egen försörjning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Kopia av beslut till: Socialnämnden Utbildningsnämnden

Sidan 49 av 231

Sidan 50 av 231

Sidan 51 av 231

Sidan 52 av 231

Sidan 53 av 231

Sidan 54 av 231

Sidan 55 av 231

Sidan 56 av 231

Sidan 57 av 231

Sidan 58 av 231

Sidan 59 av 231

Sidan 60 av 231

Sidan 61 av 231

Sidan 62 av 231

Sidan 63 av 231

Sidan 64 av 231

Sidan 65 av 231

Sidan 66 av 231

Sidan 67 av 231

Sidan 68 av 231

Sidan 69 av 231

Sidan 70 av 231

Sidan 71 av 231 Ärende 6

Sidan 72 av 231

Kommunledningskontoret Sidan 73 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Andrea Andersson 2014-08-12 Dnr 2014-000382 1 Kommunstyrelsen Underrättsorganisationen i Stockholms län förslag till förändringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till yttrande. Sammanfattning På uppdrag av Domstolsverket har en särskild utredare utrett den framtida yttre underrättsorganisationen i Stockholms län och lämnat förslag till förändringar för att få en långsiktigt hållbar organisation. Utredningen omfattar samtliga tingsrätter i Stockholms län samt Förvaltningsrätten i Stockholm. Upplands- Bro kommun har inbjudits att komma med synpunkter. För Attunda tingsrätt föreslår utredaren följande: Alternativ ett: Spånga-Kista församling flyttas över från Solna tingsrätt till Attunda tingsrätt. Alternativ två: Spånga-Kista församling flyttas över från Solna tingsrätt till Attunda tingsrätt och Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner flyttas över till Norrtälje tingsrätt. Upplands-Bro kommun har inga synpunkter på utredningens förslag. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, den 12 augusti 2014 Förslag till yttrande, den 12 augusti 2014 Önskemål om synpunkter på promemoria om den framtida yttre underrättsorganisationen i Stockholms län, den 4 juni 2014 Rapport, Underrättsorganisationen i Stockholms län förslag till förändringar, den 28 maj 2014 Ärendet Bakgrund På uppdrag av Domstolsverket har en särskild utredare utrett den framtida yttre underrättsorganisationen i Stockholms län och lämnat förslag till förändringar för att få en långsiktigt hållbar organisation. Förslagen är inte slutliga. Utredningen omfattar samtliga tingsrätter i Stockholms län samt Förvaltningsrätten i Stockholm. Enligt utredningsdirektiven ska utredaren inte utreda och föreslå förändringar som innefattar sammanläggning eller avveckling av tingsrätter i länet.

2(3) Sidan 74 av 231 Antalet mål och ärenden i länet har ökat med cirka 15 procent sedan den senaste förändringen av tingsrättsorganisationen 2007. Den förväntade befolkningstillväxten är fortsatt hög och antalet mål och ärenden till tingsrätterna kommer med stor sannolikhet fortsätta öka. Samtidigt är det mycket stor skillnad i antalet inkomna mål och ärenden mellan de olika tingsrätterna i länet. En viktig aspekt av en långsiktigt hållbar underrättsorganisation är därför att den inte innehåller vare sig för stora och ineffektiva eller för små och sårbara domstolar. Förutsättningar Upplands-Bro kommun tillhör Attunda tingsrätt. I samma domkrets ingår även Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåkers kommuner. Attunda tingsrätt har möjlighet att organisatoriskt växa och expandera lokalmässigt i en tillbyggnad, till skillnad från Solna och Södertörns tingsrätter där lokalsituationen gör att det inte går att expandera mer än marginellt i lokalerna. Södertälje och Norrtälje tingsrätter bör bli större för att minska sårbarheten. Det går inte att expandera lokalerna, däremot finns möjlighet att bygga nytt eller flytta till nya lokaler. Nämndemannautredningen (SOU 2013:49) föreslår förändringar som för domstolarnas del framförallt är intressanta när det gäller rättens sammansättning och i vilken omfattning nämndemännen ska medverka i olika typer av mål. De lämnade förslagen bedöms ha en ringa påverkan när det gäller domstolarnas organisation eller resurser. Regeringen har i februari 2014 lämnat en remiss till Lagrådet där vissa av förslagen i betänkandet föreslås genomföras. De i lagrådsremissen lämnade förslagen har inte med rättens sammansättning och omfattning av nämndemännens medverkan att göra. Utredarens förslag för Attunda tingsrätt För Attunda tingsrätt föreslår utredaren följande: Alternativ ett: Spånga-Kista församling flyttas över från Solna tingsrätt till Attunda tingsrätt. Alternativ två: Spånga-Kista församling flyttas över från Solna tingsrätt till Attunda tingsrätt och Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner flyttas över till Norrtälje tingsrätt. Spånga-Kista församling genererar cirka 2 600 mål per år. Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner genererar cirka 1 200 mål per år. Utredaren förordar alternativ två. Det är nödvändigt att flytta bort mål från Solna tingsrätt eftersom domstolen inte kan expandera i befintliga lokaler och det är inte ekonomiskt försvarbart att lämna de nyinrättade lokalerna. Norrtälje tingsrätt är mycket liten men eftersom utredaren är förhindrad att föreslå sammanläggningar eller nedläggningar av tingsrätter återstår bara att ändra tingsrättens målunderlag. Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner har ett geografiskt samband och tillsammans med Norrtälje kommun kan de bilda en sammanhållen domkrets. För att genomföra förslaget är en tillbyggnad av Attunda tingsrätt nödvändig och möjlig. Den kommer även att inkludera två nya säkerhetssalar. Om tillbyggnaden dimensioneras så att det finns utrymme för expansion kommer domstolens lokaler att vara hållbara även på lång sikt. Utredarens förslag för Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Stockholm är mycket större än någon annan rätt sett till både antalet mål och antalet anställda. Förvaltningsrätten har närmare 500

Sidan 75 av 231 3(3) anställda och måltillströmningen kommer troligen att öka de närmaste åren. Utredaren menar att mycket talar för att en delning av Förvaltningsrätten är nödvändig på lång sikt. Lokalmässigt klarar Förvaltningsrätten dock både en fortsatt målökning och ytterligare medarbetare. Utredaren föreslår därför att frågan om en delning av Förvaltningsrätten bör utredas närmare efter att ett antal andra utredningar som kan påverka måltillströmningen har lämnat sina resultat. Synpunkter på förslaget Upplands-Bro kommun har inga synpunkter på utredningens förslag. Barnperspektiv Barn bedöms inte påverkas av utredningens förslag. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Kopia av beslut till: Domstolsverket G:\Kommunstyrelseförvaltningen\Kanslistab\Nämnder\Kommunstyrelsen\Kommunstyrelsen\Publicerade handlingar\2014\2014-09-03\06.01 Tjut underrättsorganisationen version 2.docx / 1999-05-11

Kommunledningskontoret Sidan 76 av 231 FÖRSLAG TILL YTTRANDE Handläggare Datum Vår beteckning Andrea Andersson 2014-08-12 Dnr 2014-000382 Domstolsverket 551 81 Jönköping Er beteckning 1017-2013 1 Underrättsorganisationen i Stockholms län förslag till förändringar Bakgrund På uppdrag av Domstolsverket har en särskild utredare utrett den framtida yttre underrättsorganisationen i Stockholms län och lämnat förslag till förändringar för att få en långsiktigt hållbar organisation. Utredningen omfattar samtliga tingsrätter i Stockholms län samt Förvaltningsrätten i Stockholm. Upplands- Bro kommun har inbjudits att komma med synpunkter. Antalet mål och ärenden i länet har ökat med cirka 15 procent sedan den senaste förändringen av tingsrättsorganisationen 2007. Den förväntade befolkningstillväxten är fortsatt hög och antalet mål och ärenden till tingsrätterna kommer med stor sannolikhet fortsätta öka. Samtidigt är det mycket stor skillnad i antalet inkomna mål och ärenden mellan de olika tingsrätterna i länet. En viktig aspekt av en långsiktigt hållbar underrättsorganisation är därför att den inte innehåller vare sig för stora och ineffektiva eller för små och sårbara domstolar. För Attunda tingsrätt föreslår utredaren följande: Alternativ ett: Spånga-Kista församling flyttas över från Solna tingsrätt till Attunda tingsrätt. Alternativ två: Spånga-Kista församling flyttas över från Solna tingsrätt till Attunda tingsrätt och Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner flyttas över till Norrtälje tingsrätt. Utredaren förordar alternativ två. Av lokalmässiga skäl är det nödvändigt att flytta bort mål från Solna tingsrätt, och Spånga-Kista församling angränsar till Attundas domkrets. Norrtälje tingsrätt är mycket liten men utredaren är förhindrad att föreslå sammanläggningar eller nedläggningar av tingsrätter. Därför föreslås att Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner som har ett geografiskt samband tillsammans med Norrtälje kommun bildar en sammanhållen domkrets. När det gäller en eventuell delning av Förvaltningsrätten bör den, enligt förslaget, utredas närmare efter att ett antal andra utredningar har lämnat sina resultat. Yttrande Upplands-Bro kommun har inga synpunkter på utredningens förslag. UPPLANDS-BRO KOMMUN

2(2) Sidan 77 av 231 Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

Sidan 78 av 231 DATUM 2014-06-04 DIARIENR 1017-2013 1 (1) Generaldirektören Enligt sändlista Önskemål om synpunkter på promemoria om den framtida yttre underrättsorganisationen i Stockholms län På uppdrag av Domstolsverket har en särskild utredare utrett den framtida yttre underrättsorganisationen i Stockholms län och lämnat förslag till förändringar för att få en långsiktigt hållbar organisation. Utredningen omfattar samtliga tingsrätter i Stockholms län samt förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrättens domsområde, såsom allmän förvaltningsdomstol, omfattar samtliga kommuner i Stockholms län, förutom Norrtälje, Sigtuna och Upplands-Väsby kommuner, samt Gotlands län. I promemorian presenteras förslag till framtida organisation. Det ska framhållas att förslagen inte är slutliga. Domstolsverket har ett önskemål om yttrande över innehållet i promemorian och de förslag som lämnas. Verket planerar därefter att, med beaktande av remissinstansernas yttranden, överlämna ett slutligt förslag till regeringen. I de fall det är aktuellt behöver remissinstanserna yttra sig endast över förslag som omfattar det egna geografiska verksamhetsområdet. De i sändlistan angivna domstolarna ombeds lämna sitt yttrande till Domstolsverket senast fredagen den 29 augusti 2014. Domarnämnden ombeds att särskilt lämna yttrande avseende rekryteringsmöjligheterna utifrån det förslag som lämnas senast samma datum som ovan. Övriga i listan angivna myndigheter, kommuner m.fl. ges tillfälle att lämna ett yttrande till verket senast samma datum. Lokalföreningarna för Jusek och ST inom Sveriges Domstolar får rapporten för kännedom. Frågor i anledning av remissen besvaras av avdelningschefen Ann Härelind tfn 036-15 54 34 eller juristen Jan Lindgren tfn 036-15 53 12. Barbro Thorblad Sändlista: Se bilaga R2A 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30

Sidan 79 av 231 RAPPORT 1 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR Underrättsorganisationen i Stockholms län förslag till förändringar R2B 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag kl. 8-12, 13-16

Sidan 80 av 231 RAPPORT 2 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR Innehåll 1 Bakgrund... 4 1.1 Utredningsdirektiven... 4 1.2 Reformen 2007... 5 1.3 Målutvecklingen 2002-2013... 7 1.4 Befolkningsutvecklingen 2002-2013... 8 2 Nuvarande situation... 9 2.1 Översikt av nuvarande situation... 9 2.2 Arbete och resultat... 9 2.3 Lokaler... 9 3 Reformbehovet... 11 3.1 Problem med alltför små respektive alltför stora domstolar... 11 3.2 Lokaler... 11 3.3 Befolkningsutvecklingen... 12 3.4 Andra faktorer som kan påverka målutvecklingen och den framtida domstolsorganisationen... 12 4 Underlag för beräkningar... 15 4.1 Målkategorier... 15 4.2 Normtal... 15 4.3 Målundersökningen... 15 4.4 SCB:s befolkningsprognos... 16 5 Tänkbar utveckling... 16 5.1 Länet... 16 5.2 Domstolarna... 17 6 Förslag... 20 6.1 Utgångspunkter... 20 6.2 Forumregler och geografi... 21 6.3 Beräkningar... 21 6.4 Ny domkretsindelning... 22 6.5 Finns det behov av en ny tingsrätt?... 29 6.6 Samlokalisering av Hyres- och arrendenämnden... 30 6.7 Lokaler... 30 7 Vissa konsekvenser... 31 7.1 Kommunikationer... 31 7.2 Personal... 31 7.3 Tidsplan... 31 8 Förvaltningsrätten i Stockholm... 32 8.1 Nuvarande situation... 32 8.2 Befolknings- och målutveckling... 32 8.3 Är domstolen alltför stor?... 34 8.4 Överväganden och förslag... 34 9 Andra synpunkter... 35 9.1 Öppen och flexibel forumregel... 35 9.2 Regionala samarbetet... 35 9.3 Särskild familjedomstol... 35 9.4 Goda möjligheter för framtiden... 35

Sidan 81 av 231 RAPPORT 3 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR Bilagor Bilaga 1 Diagram till avsnitt 1 Bilaga 2 Domstolsverkets PM om Förvaltningsrätten i Stockholm

Sidan 82 av 231 RAPPORT 4 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR 1 Bakgrund 1.1 Utredningsdirektiven I utredningsdirektiven konstateras att efter den senaste förändringen av den yttre tingsrättsorganisationen i Stockholms län 2007, har det totala antalet inkommande mål och ärenden i länet ökat med omkring 15 procent. Skillnaden i antal mål och ärenden som kommer in vid de två största tingsrätterna jämfört med de två minsta är avsevärd. Det totala antalet inkomna mål och ärenden 2012 var vid de två minsta tingsrätterna, Norrtälje och Södertälje, 1 500 respektive 3 100, medan antalet vid de två största tingsrätterna, Stockholms och Södertörns, uppgick till 19 100 respektive 17 700. Både den nuvarande och den förväntade befolkningstillväxten i Stockholms län är så stark att en fortsatt utveckling mot allt fler inkomna mål och ärenden till tingsrätterna kan bedömas som högst sannolik. Det finns också förslag som bereds inom Regeringskansliet som innebär att det kan tillkomma nya uppgifter för tingsrätterna. Förvaltningsrätten i Stockholm inklusive migrationsdomstolen är landets största domstol med ca 500 medarbetare. Det totala antalet inkomna mål uppgick 2012 till omkring 37 000. Under hösten 2013 blev det, i samband med inrättandet av en fjärde migrationsdomstol vid Förvaltningsrätten i Luleå, en viss minskning av migrationsverksamheten. Förvaltningsrätten i Stockholm är dock även efter denna reform landets största domstol. I utredningsdirektiven poängteras att domstolsorganisationen måste i så stor utsträckning som möjligt vara långsiktigt hållbar. Det bör eftersträvas att organisationen varken innehåller alltför små och därmed sårbara domstolar eller alltför stora domstolar. Det senare eftersom starka skäl talar för att det finns en gräns för när en domstol blir så stor att verksamheten tappar i effektivitet. En faktor som inte direkt ska påverka domstolsorganisationen men som Sveriges Domstolar måste förhålla sig till och som därför bör framhållas är lokalförsörjningen. Eftersom verksamheten i domstol kräver betydande investeringar i domstolsbyggnader måste noga övervägas om den organisationsstruktur som skapas är långsiktigt hållbar. I utredningsuppdraget ligger att belysa och analysera de problemställningar organisationen har idag och långsiktigt kan förväntas stå inför. Utredaren ska lämna förslag till förändringar av domkretsindelningen som positivt ska påverka förutsättningarna för underrätterna i länet att uppnå målen med verksamheten - hög kvalitet och effektivitet. Utredaren ska även undersöka förutsättningarna för att etablera ytterligare någon tingsrätt samt ytterligare någon förvaltningsrätt i länet och, om det bedöms vara aktuellt, lämna förslag till sådana etableringar. Målet med utredningen är att förslag ska lämnas som syftar till en långsiktigt hållbar yttre underrättsorganisation i Stockholms län. Utredaren är oförhindrad att ta upp även andra frågor som har samband med de frågeställningar som ska utredas. I uppdraget ingår inte att utreda och föreslå förändringar som innefattar sammanläggning eller avveckling av tingsrätter i länet.

1.2 Reformen 2007 Sidan 83 av 231 RAPPORT 5 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR Den senast genomförda reformen av den yttre tingsrättsorganisationen i länet 2007 är inte längre hållbar. Före 2007 års reform fanns det nio tingsrätter i Stockholms län av mycket varierande storlekar. Resurserna och arbetsbördan var ojämnt fördelade mellan tingsrätterna i länet och detta fick negativa konsekvenser för bl.a. arbetsmiljö, effektivitet och i vissa fall även för rekrytering. Stockholms tingsrätt, som då hade ca 420 anställda, hade blivit så stor att den inte längre var effektiv. Samtidigt diskuterades de små domstolarnas problem. Domkretsarna i länet överensstämde inte med polis- och åklagarmyndigheternas geografiska indelningar. Den genomförda omorganisationen innebar följande förändringar av den tidigare organisationen. Stockholms tingsrätts domkrets ändrades på så sätt att Lidingö kommun tillkom medan Västerorts- och Söderortsförsamlingarna överfördes till Solna respektive Södertörns tingsrätter. Solna tingsrätts domkrets ändrades på så sätt att Västerortsförsamlingarna Bromma, Hässelby, Spånga-Kista, Vällingby och Västerled tillkom. Södertörns tingsrätt bildades av Huddinge och Handens tingsrätter och dessutom tillfördes domstolen Söderortsförsamlingarna Brännkyrka, Enskede-Årsta, Farsta, Hägersten, Skarpnäck, Skärholmen och Vantör. Samtidigt överfördes Tyresö kommun till Nacka tingsrätt och Salems kommun till Södertälje tingsrätt. Attunda tingsrätt bildades genom en sammanslagning av Sollentuna och Södra Roslags tingsrätter. Samtidigt överfördes Lidingö kommun till Stockholms tingsrätt. Nacka tingsrätts domkrets förändrades genom att Tyresö kommun överfördes från Handens tingsrätt. Södertälje tingsrätts domkrets förändrades genom att Salems kommun överfördes från Huddinge tingsrätt. Norrtälje tingsrätt berördes inte.

Karta över länets domkretsar (nutid) Sidan 84 av 231 RAPPORT 6 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR

1.3 Målutvecklingen 2002-2013 RAPPORT 7 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR I bilaga 1 finns diagram som visar målutvecklingen dels för riket, dels för Stockholms län. 1.3.1 Riket Det totala antalet inkommande mål till tingsrätterna i riket uppgick år 2002 till 127 000. År 2013 var det totala antalet inkommande mål 173 000. Detta innebär en ökning av antalet mål med 36 procent eller i absoluta tal 46 000 stycken. Tabell Inkomna mål 2002-2013 Riket År Antal mål Ökning antal Ökning procent 2002 127 000 - - 2005 133 000 6 000 5 2008 154 000 21 000 16 2011 172 000 18 000 12 2013 173 000 1 000 1 Totalt 46 000 36 1.3.2 Länet Sidan 85 av 231 Det totala antalet inkommande mål till tingsrätterna i Stockholms län uppgick år 2002 till 33 600. År 2013 var det totala antalet inkommande mål 51 200. Detta innebär en ökning av antalet mål med 52 procent eller i absoluta tal 17 600 stycken. Under perioden har flera av de utvalda målkategorierna ökat mer än den genomsnittliga ökningen av samtliga målkategorier. En del förklaras naturligtvis av befolkningsökningen. Som snart ska visas är ökningen av mål emellertid betydligt större än ökningen av antalet invånare. Brottmålen (inklusive bötesmålen) har ökat med 57 procent, vilket kan förklaras av att polis och åklagare har ökat sin aktivitet vilket lett till fler förundersökningar som gått till åtal. Tvistemålen (inklusive FT-målen) har ökat med 59 procent, vilket delvis kan förklaras av ett ökat antal kravmål och också till följd av återkommande ekonomiska kriser under perioden. Förklaringen till en motsvarande ökning av tvistiga familjemål är svårare att finna. En viss koppling till befolkningsökningen finns, andra faktorer är mer osäkra. Tabell Inkomna mål 2002-2013 Länet År Antal mål Ökning antal Ökning procent 2002 33 600 - - 2005 37 200 3 600 11 2008 41 900 4 700 13 2011 48 200 6 300 15 2013 51 200 3 000 6 Totalt 17 600 52

RAPPORT 8 (37) DATUM 2014-05-28 1.4 Befolkningsutvecklingen 2002-2013 DIARIENR I bilaga 1 finns diagram som visar befolkningsutvecklingen dels för riket, dels för Stockholms län. 1.4.1 Riket Sidan 86 av 231 Befolkningen i riket uppgick år 2002 till 8 941 000 personer. År 2013 hade befolkningen vuxit till 9 645 000 personer, vilket innebär en tillväxt i absoluta tal på 704 000 personer, vilket motsvarar åtta procent. Tabell Befolkningsutveckling 2002-2013 Riket År Antal personer Ökning antal Ökning procent 2002 8 941 000 - - 2005 9 048 000 107 000 1 2008 9 256 000 208 000 2 2011 9 483 000 227 000 2 2013 9 645 000 162 000 2 Totalt 704 000 8 1.4.2 Länet Befolkningen i Stockholms län uppgick år 2002 till 1 850 000 personer. År 2013 hade befolkningen vuxit till 2 163 000 personer, vilket innebär en tillväxt i absoluta tal på 313 000 personer, vilket motsvarar 17 procent. Tabell Befolkningsutveckling 2002-2013 Länet År Antal personer Ökning antal Ökning procent 2002 1 850 000 - - 2005 1 890 000 40 000 2 2008 1 981 000 91 000 5 2011 2 091 000 110 000 6 2013 2 163 000 72 000 3 Totalt 313 000 17

2 Nuvarande situation Sidan 87 av 231 2.1 Översikt av nuvarande situation RAPPORT 9 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR Domstol Antal mål 2013 Målökning Procentuell förändring 2008-2013 Antal anställda mars 2014 Domkrets Attunda TR 7 500 23 123 Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåkers kommuner Nacka TR (allmänna delen) 3 200 23 55 (125 inkl MoM 1 ) Antal invånare 2013 Befolkningsökning Procentuell förändring 2008-2013 429 000 9 Nacka, Tyresö och Värmdö kommuner 178 000 8 Norrtälje TR 1 200 33 17 Norrtälje kommun 57 000 2 Solna TR 8 600 23 130 Ekerö, Solna och Sundbybergs kommuner samt Bromma, Hässelby, Spånga- Kista, Vällingby och Västerleds församlingar Stockholms TR 14 000 19 270 Lidingö kommun och Stockholmsförsamlingarna förutom församlingarna i Västerort och Söderort. Södertälje TR 2 400 26 36 Nykvarn, Salem och Södertälje kommuner Södertörns TR 14 300 22 206 Botkyrka, Haninge, Huddinge och Nynäshamns kommuner samt Brännkyrka, Enskede-Årsta, Farsta, Hägersten, Skarpnäck, Skärholmen och Vantörs församlingar 370 000 11 377 000 9 117 000 7 636 000 11 2.2 Arbete och resultat Tingsrätterna i länet har för att klara den ständigt ökande måltillströmningen sedan reformen 2007 utökat sin organisation med nya medarbetare, såväl domare som andra. Tidvis har det varit bekymmersamt att rekrytera ordinarie domare, bl.a. efter migrationsreformen. Vid t.ex. Attunda tingsrätt har antalet anställda ökat från 103 i december 2007 till 127 i december 2013, vid Solna tingsrätt har under samma period antalet anställda ökat från 93 till 133 och vid Södertörns tingsrätt från 161 till 205. Arbetsbelastningen har ofta varit mycket tung, även om den varierat mellan domstolarna. Under perioden sedan reformen har tingsrätterna trots den ökande arbetsbördan stadigt förbättrat sin måluppfyllelse och för 2013 är det tre av tingsrätterna som helt uppfyller regeringens mål och en tingsrätt som delvis uppfyller målen. 2.3 Lokaler I avsnitt 6.7.1 finns en tabell där nuvarande lokalytor per domstol framgår. 1 Mark- och miljödomstolen

2.3.1 Attunda tingsrätt RAPPORT 10 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR Tingsrätten har sina lokaler i en fastighet i Sollentuna centrum som uppförts för domstolens räkning och som blev färdig 2010. Domstolen har totalt 17 salar, varav fyra är förberedelserum och en är sal med förhöjd säkerhet. Domstolen är i dagsläget fullsatt men har tio arbetsplatser som används av juristpraktikanter, praktikanter på den administrativa enheten och tillfälligt anställda och förstärkningsdomare. För närvarande förs diskussioner om hur ytterligare arbetsplatser ska kunna inrättas i anslutning till tingshuset i avvaktan på en tillbyggnad. Det finns möjlighet att bygga ut tingshuset med cirka 9 000 kvm. En utbyggnad skulle innebära att domstolen fick tillgång till fler förberedelserum och salar, bl.a. säkerhetssalar för hela länet, samt ytterligare kontorslokaler. 2.3.2 Nacka tingsrätt Tingsrätten finns i Nacka strand i kontorslokaler som har anpassats till tingsrättens verksamhet, men som inte är helt ändamålsenliga bl.a. när det gäller säkerhet, intern kommunikation och annan logistik. Domstolen har nio salar varav fyra är förberedelserum. Det finns inte möjlighet att bygga ut de befintliga lokalerna eller att anpassa dessa till ett ändamålsenligt och effektivt utnyttjande och säkerhetskrav kan inte heller tillgodoses. Genom förtätning i befintliga lokaler kan som mest ytterligare ett tiotal arbetsplatser tillkomma. Det finns möjlighet att bygga en helt ny domstolsbyggnad på annan plats i Nacka kommun. 2.3.3 Norrtälje tingsrätt Tingsrättens lokaler är belägna i Norrtälje tingshus i centrala Norrtälje. Lokalerna är inte ändamålsenliga och Arbetsmiljöverket har under senare år behövt förelägga både fastighetsägaren och Domstolsverket att vidta vissa åtgärder för att lokalerna skulle uppfylla kraven i arbetsmiljölagen. Det finns möjlighet att genom förtätning och en mindre ombyggnation rymma ytterligare tio arbetsplatser. Goda möjligheter finns att förlägga tingsrätten till andra lokaler i befintliga bestånd i centrala Norrtälje. 2.3.4 Solna tingsrätt Tingsrätten finns i en äldre kontorsbyggnad och i en tillbyggnad som uppförts för domstolens räkning och som blev färdig 2007. Tingsrätten är belägen i centrala Solna. Domstolen har 19 salar, varav sex är förberedelserum och en är sal med förhöjd säkerhet. Domstolen har ett mycket högt salsutnyttjande. I dagsläget är tingsrätten fullsatt och det är inte möjligt att bygga till den befintliga fastigheten. I den äldre delen av kontorslokalerna finns det som mest utrymme för ytterligare drygt tio arbetsplatser. 2.3.5 Stockholms tingsrätt Sidan 88 av 231 Domstolens lokaler är belägna i Rådhuset på Kungsholmen i centrala Stockholm. Rådhuset har genomgått en omfattande renovering och återinvigdes 2010. Domstolen har 39 salar varav 16 är förberedelserum. I dagsläget är Rådhuset i stort sett fullsatt och det finns inte möjlighet att inom befintliga lokaler utöka kontorsplatserna mer än marginellt. Domstolen disponerar tillsammans med övriga tingsrätter i länet två säkerhetssalar i Kronobergskvarteret.

2.3.6 Södertälje tingsrätt RAPPORT 11 (37) DATUM 2014-05-28 DIARIENR Tingsrätten är lokaliserad i en fastighet vid Stortorget i centrala Södertälje. Domstolen har sex salar varav två är förberedelserum. Tingsrättens lokaler är fullsatta och det är brist på salar och kontorsutrymmen. Lokalerna är inte ändamålsenliga, bl.a. från säkerhetssynpunkt, och det är inte möjligt att bygga om eller anpassa dem för att få plats med ytterligare salar och arbetsplatser. I centrala Södertälje finns det möjlighet att bygga ett nytt tingshus. 2.3.7 Södertörns tingsrätt Sidan 89 av 231 Tingsrätten finns i en byggnad i Huddinge som uppförts för domstolens räkning och som blev färdig 2007. Tingshuset ligger invid lokaler för åklagare, polis och häkte. Till följd av utrymmesbrist förlängdes tingshuset redan 2009. Domstolen har 27 salar varav åtta är förberedelserum; en av salarna har förhöjd säkerhet. I dagsläget är tingsrätten fullsatt och det är inte möjligt att bygga till det befintliga huset ytterligare. En viss förtätning av kontorslokaler är möjlig för att få in ett fåtal ytterligare medarbetare. 3 Reformbehovet 3.1 Problem med alltför små respektive alltför stora domstolar I länet finns två små domstolar, Norrtälje och Södertälje tingsrätter. De är på grund av sin storlek sårbara bl.a. när det gäller bemanning, rekrytering, kompetensutveckling och möjlighet till specialisering. Starka skäl talar därför för att dessa domstolar bör bli större för att råda bot på problemen. De största tingsrätterna i länet är Stockholms och Södertörns tingsrätter. Trots att reformen 2007 innebar att Stockholms tingsrätt blev betydligt mindre har domstolen på nytt vuxit och kommer även att fortsätta växa, bl.a. eftersom den nya Patent- och marknadsdomstolen kommer att placeras vid domstolen (se avsnitt 3.4.3). Södertörns tingsrätt har också mycket markant vuxit och kommer att fortsätta växa. På sikt finns risken att de redan nu stora domstolarna blir alltför stora och då tappar i effektivitet. Det finns därför skäl att försöka utjämna målbördan mellan de största domstolarna och de övriga domstolarna i länet för att bromsa att de stora domstolarna fortsätter att växa i nuvarande takt. 3.2 Lokaler I samband med reformen 2007 fick Attunda, Nacka, Solna och Södertörn helt nya, ombyggda eller tillbyggda lokaler. Den korta tiden till trots har samtliga tingsrätter i länet nu en lokalsituation där de endast marginellt kan expandera i sina befintliga lokaler. Om målutvecklingen fortsätter på samma sätt som under de senaste tio åren kommer domstolarna att behöva anställa ytterligare personal för att kunna hantera det ökade antalet mål. Det kommer även att behövas fler salar för att tillgodose ett ökat antal förhandlingar. På grund av att antalet mål som kräver förhöjd säkerhet har ökat finns det ett stort behov av ytterligare säkerhetssalar i länet.