Under perioden har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under

Relevanta dokument
Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna

Formeln för inkomstindex år 2020 ser ut så här:

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Pensionerna efter pensioneringen

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Formeln för inkomstindex år 2019 ser ut enligt följande:

Inkomstindex 170,73 Inkomstbasbelopp Balanstal 1,0395 Dämpat balanstal 1,0132

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:

Sysselsättning och pensionssystemet

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018:

Prognos BNP per capita. Typfall 1: Garantipensionär. Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man

En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Genomsnittlig allmän pension 2013

Prognos BNP per capita

Innehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM

Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning

Regleringsbrevsuppdrag 2017: Utveckla typfallsmått

PM Dok.bet. PID Reviderad

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension

Så här tjänar du in till din pension

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Regeringens proposition 2014/15:125

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Utvärdering av vissa beräkningsregler i ålderspensionssystemet. Rapport till regeringen

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

Fördjupad analys av vissa beräkningsregler i inkomstpensionssystemet

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som ökar med 0,2 procent från 2014 till 2015 för dem som enbart har garantipension.

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj Ole Settergren

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas ekonomiska situation

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension

Vad får en arbetare i pension?

Efter 65 inte bara pension

Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet

ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Rör inte min pension! Om värdet av stabila spelregler även i nedgång

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE

Pensjonsforum_2017_03_

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år.

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

,5 miljarder till pensionärerna

Alternativ pensionsålder

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Den svenska ålderspensionen

Svensk författningssamling

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tioårsperspektiv

ORANGE RAPPORT Pensionssystemets årsredovisning

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar

Regeringens proposition 2018/19:134

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Alternativ pensionsålder

De som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera

PM Dok.bet. PID

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Utrikes födda i det reformerade pensionssystemet

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet

Sveket mot pensionärerna kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

1 (10) Dok.bet. PID Version 2.1 Dnr/ref användarmanual PM

Regeringens proposition 2000/01:70

Transkript:

Under perioden 2001 2018 har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under den finansiella krisen 2009 har fram till 2018 fått realt oförändrade eller något försämrade pensioner medan de som däremot pensionerades 2011 eller 2012 har realt fått ökade pensioner med 7-8 procent fram till 2018. Sedan årsskiftet 2001/2002 utgår pensionsomräkning från inkomstindex. Vid de årliga omräkningarna sker ett avdrag för det förskott om 1,6 procent som tillgodoräknas pensionen vid pensionstillfället, så kallad följsamhetsindexering. Namnet kommer sig av att pensionsomräkningen följer inkomstutvecklingen med justering för det förskott som tidigare har getts. Det är en indexering som är följsam till samhällsekonomin. Med inkomstindexering följer pensionerna i högre grad den allmänna ekonomiska utvecklingen än prisindexeringen. I perioder med bättre/sämre ekonomisk utveckling får även pensionärerna en ökad/urholkad köpkraft. Med prisindexering, med tillägg för en i förhand fastställd real tillväxt om 1,6 procent, är pensionärernas ekonomi mer förutsägbara över tid. Om den reala tillväxten per capita under en längre period överstiger 1,6 procent kommer de äldres pensioner i förhållande till de förvärvsaktivas inkomster att försvagas och om den ekonomiska tillväxten blir lägre kommer pensionerna relativt de förvärvsaktivas inkomster att öka. Pensionsmyndigheten har gjort rapporten för att beskriva effekten av den nya indexeringsformen under den tid som den hittills använts. Den naturliga jämförelsen är att se till pensionernas reala utveckling. Eftersom den tidigare prisindexeringen formellt innebar realt värdesäkrade pensioner innebär beskrivningen en jämförelse mellan den gamla och nya indexeringen.

I beräkningen nedan med prisindexering sker ingen justering av dagens inkomstpensioner med hänsyn till det förskott om 1,6 procent som tillgodoräknats pensionären i samband med pensioneringen. Förskottet ingår således även i det beräknade alternativet med prisindexering. Prisindexeringen nedan innebär således underförstått att pensionen räknas om med inflationen med tillägg för en i förhand fastställd real tillväxt om 1,6 procent. I det tidigare pensionssystemet med förmånsbestämd pension (ATPsystemet), som berör årskullarna födda före 1953, gavs inget förskott på pensionen när personerna valde/väljer att gå i pension. De årliga pensionsomräkningarna före 2002 gjordes enbart med hänsyn till förändringen i prisbasbelopp. Däremot fanns i konstruktionen ett slags krav på tillväxt i ekonomin om ca 2 procent för att ATP systemet skulle vara i finansiell balans. En slags form av underförstått förskott. Vid pensioneringstillfället tillgodoräknas inkomstpensionen ett förskott med 1,6 procent, den s.k. förskottsräntan. Vid de årliga pensionsomräkningarna betalas detta förskott tillbaka genom att reducera inkomstindex, eller balansindex under en balanseringsperiod, med 1,6 procent. Den senaste balanseringsperioden varade under år 2010-2018. Även de pensioner som beräknats med äldre regler, dvs. utan uttryckligt förskott, räknas om med det nya systemets indexering. Inkomst/balansindex används även för att räkna om pensionsspararnas pensionsbehållningar. Inkomstpensionen kan således ses som en form av obligatoriskt banksparande där inkomst/balansindex är bankräntan i systemet. 2

I figur 1 nedan visas de ackumulerade, årliga, omräkningarna med dagens följsamhetsindexering och förändringen i prisutvecklingen (prisbasbeloppet). 130 125 120 Pensionsomräkning (index 2001=100) Förändringen i prisbasbelopp (2001=100) 115 110 105 100 95 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Av figuren ovan framgår att för de som var pensionär redan 2001 har pensionen realt ökat varje år t.o.m. år 2009. År 2010 och 2011 minskade pensionens värde bland annat genom att balanseringen, bromsen aktiverades 2010. År 2011 och 2012 var pensionen lägre än vad den hade varit om den hade prisindexerats, år 2013 var pensionen på samma nivå som om den hade prisindexerats. År 2014 och 2015 är pensionen med följsamhetsindexeringen åter något lägre än vad den hade varit med prisindexering. Från 2016 är pensionen som beviljats 2001 eller tidigare åter högre med följsamhetsindexeringen än vad den hade varit med prisindexering. År 2018 är pensionen drygt fem procent högre än vad den hade varit med prisindexeringen. Detta gäller dock enbart de som var pensionärer under hela perioden 2001 till 2018. De som till exempel gick i pension under den finansiella krisen 2008-2009 skulle ha haft marginellt högre pension, 0,03 procent, 2018, om deras pension hade varit prisindexerade. De som däremot gick i pension 2011 har med dagens indexering, nästan åtta procent högre pension 2018 än om pensionen prisindexerats. Av tabell 1 nedan framgår skillnaden mellan dagens pensionsomräkningar och alternativet med omräkning med hänsyn till prisindexering, förändringen i prisbasbeloppet 3, beroende på pensionerings år under perioden 2001-2018. Alternativet med prisindexering innebär att skillnaden nedan även kan utläsas som förändringen av dagens pensioner med hänsyn till inflationen, dvs. den reala utvecklingen av dagens pensioner.

4.5 5.1 3.4-1.2-1.9 0.6-2.2-2.9 2.4 4.5 4.4 3.3 3.2 2.9 2.3 2. 3.9 4.5 2.8-1.7-2.4 0.1-2.8-3.4 1.8 3.9 3.8 2.8 2.7 2.3 1.8 1. 2.1 2.7 1.1-3.4-4.1-1.7-4.5-5.1 0.1 2.1 2.0 1.0 0.9 0.5 0.0 0. 2.1 2.7 1.1-3.4-4.1-1.7-4.5-5.1 0.1 2.1 2.0 1.0 0.9 0.5 0.0 1.6 2.1 0.5-4.0-4.6-2.2-5.0-5.6-0.5 1.6 1.5 0.4 0.4 0.0 1.2 1.8 0.2-4.3-4.9-2.5-5.3-5.9-0.8 1.2 1.2 0.1 0.0 1.1 1.7 0.1-4.4-5.0-2.6-5.4-6.0-0.9 1.2 1.1 0.0 0.1 0.6-1.0-5.4-6.0-3.6-6.4-7.0-1.9 0.1 0.0 0.0 0.5-1.1-5.5-6.1-3.7-6.5-7.1-2.0 0.0 2.0 2.6 1.0-3.5-4.2-1.7-4.5-5.2 0.0 7.6 8.2 6.5 1.7 1.1 3.6 0.7 0.0 6.9 7.5 5.8 1.1 0.4 2.9 0.0 3.8 4.4 2.8-1.8-2.5 0.0 6.5 7.1 5.4 0.7 0.0 5.8 6.4 4.7 0.0 1.0 1.6 0.0-0.6 0.0 0.0 * 2001 eller tidigare.

Procent Av tabell 1 ovan framgår att de flesta men inte alla har fått realt ökade pensioner fram till 2018. För en person som gick i pension 2008 har pensionen 2018 minskat marginellt, realt med 0,03 procent och prisindexerade pensioner hade således marginellt förbättrat deras pensioner. För personerna som pensionerades till exempel 2008 så ökade pensionerna 2009 realt med 0,1 procent. Därefter minskade pensionen 2010 realt med två procent i jämförelse med 2008 års nivå. Året efter, 2011, sjönk pensionen ytterligare och i jämförelse med 2008 års nivå hade pensionen realt minskat med 7 procent. Åren därefter förbättrades pensionen för att 2017 vara 0,6 procent högre än 2008 års nivå. År 2018 minskade dock pensionen något och i jämförelse med 2008 års pensionsbelopp var den något högre, 0,1 procent. Prisindexerade pension hade såldes inneburit något, 0,1 procent, högre pension för de som gick i pension 2008. För samtliga pensionärer innebar pensionsomräkningen 2017 2018 en real försämring av pensionen med omkring 0,6 procent jämfört med pensionen 2017. Noterbart är att för personerna som gick i pension under 2011 och 2012 har pensionerna realt fram till idag räknats upp med 7 8 procent. Av figur 2 nedan, framgår den reala pensionsutvecklingen fram till 2018 för olika pensioneringsår. 8 6 7,6 6,9 6,5 5,8 4 4,5 3,9 3,8 2 0-2 2,1 2,1 2,0 1,6 1,2 1,1 1,0 0,1-0,0-0,6 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Pensioneringsår Männen har idag i genomsnitt cirka 14 000 kronor per månad i inkomstpension. Motsvarande belopp för kvinnorna är nästan 10 000 kronor. En procentenhet innebär därmed omkring 140 kronor per månad för män respektive 100 kronor per månad för kvinnor. Prisindexerade pensioner är inte är lika följsam för ekonomins konjunktursvängningar. Fördelen för pensionärerna med prisindexering är att pensionerna blir mer förutsägbara, i relation till de förvärvsaktivas blir de dock följsamma.

Under perioden 2010 2018 användes balansindex istället för inkomstindex i omräkningen av pensionerna. Balansindex och balansering sker när inkomstpensionssystemets skulder överstiger dess tillgångar och balanseringen varar så länge balansindex understiger inkomstindex, det vill säga så länge som den ackumulerade indexeringen inte kommit ikapp inkomstindexets ackumulerade utveckling. När balanseringen stängs av är pensionernas värde åter på den nivå de skulle ha varit utan balansering. I beräkningen ovan med alternativet med prisindexerade pensioner har vi inte justerat för att prisindexeringen beroende på reglernas utformning i ett annorlunda indexerat system torde ha påverkat balansindex och därmed påverkat pensionsomräkningarna. Om pensionerna hade fortsatt varit prisindexerad under perioden 2002 2018 hade pensionsutbetalningarna till hushållen varit totalt omkring 38 miljarder kronor lägre. Som nämnts tidigare hade alla pensionärer inte fått det sämre med prisindexering. De som gick i pension 2009 skulle ha fått oförändrat eller i genomsnitt 3 4 kronor mer i pension per månad å andra sidan hade de som gick i pension 2011 fått upp till drygt 1 000 kronor mindre i pension per månad, om pensionerna i stället hade varit prisomräknade. Om pensionerna i stället hade varit prisindexerade så kan det ha påverkat vissa personers pensionsbeslut. Av tidigare figur framgår att i ett kortsiktigt perspektiv på några år är det fördelaktigare för den enskilde att gå i pension en högkonjunktur vid prisindexerade pensioner än med inkomstindexerade pensioner. Lägre inkomstpensioner totalt skulle bland annat ha ökat statens utgifter för grundskydd och minskat kommunernas skatteintäkter. Den negativa finansiella effekten för offentlig sektor av lägre pensioner till hushållen är inte beräknade eftersom syftet med denna rapport enbart är att påvisa vad effekten skulle ha blivit på inkomstpensionen brutto med prisindexerade pensioner.