Anvisningar för ifyllande av ELTU -blanketter 2011

Anvisningar för ifyllande av ELTU -blanketter 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänt beträffande datainsamlingen om kommunal tillsyn och undersökning av livsmedel... 2 1.1 Ändringar i anvisningar och blanketter år 2011... 2 1.2 Tillämpningsområde för datainsamling om livsmedelstillsyn... 2 2. Bakgrunds- och personuppgifter gällande kommunal tillsyn och undersökning av livsmedel (blank. A (1/2) 3 2.1 Bakgrundsuppgifter om tillsynsenheten... 3 2.2 Person som ger tilläggsuppgifter om blanketten... 3 2.3 Personalen och dess arbetsinsats för tillsyn och undersökning av livsmedel... 4 2.4 Tillsynspersonalens tjänste-/befattningsbeteckningar... 4 2.5 Undersökningspersonalens tjänste-/befattningsbeteckningar... 5 2.6 Övriga bakgrundsuppgifter gällande livsmedelstillsynen (blankett A 2/2)... 5 3 Livsmedelstillsynen och tillsynens prestationer (blanketter B 1/4 3/4)... 6 3.1 Rubrikerna i B-blanketternas kolumner... 6 3.2 B-blanketternas radrubriker... 8 3.2.1 Platser och anläggningar för primärproduktion, tidigare objekt enligt hygienlagen (blank. B 1/4 och 2/4)... 8 3.2.2 Livsmedelslokaler, tidigare objekt enligt hälsoskyddslagen (blankett 3/4)... 11 4. Laboratorieundersökningar för livsmedelstillsyn (blankett C)... 12 4.1 Rubrikerna i C-blankettens kolumner... 12 4.2 C-blankettens radrubriker... 13

1. Allmänt beträffande datainsamlingen om kommunal tillsyn och undersökning av livsmedel Insamlingen av uppgifter över livsmedelstillsynen verkställdes fram till år 2006 på basis av artikel 14 i direktivet 89/397/EEG om offentlig tillsyn. Direktivet ifråga upphävdes med förordningen (EG) Nr 882/2004, som trädde i kraft i början av år 2006, och kommissionen har utarbetat anvisningar för årlig rapportering (2007/363/EY). Livsmedelssäkerhetsverket Evira insamlar uppgifter om tillsynen på samma sätt som under tidigare år av de kommuner, som inte har KUTI datasystem i bruk. Med datainsamlingsblanketterna insamlas huvudsakligen de uppgifter som behövs för bedömning av verkställigheten av livsmedelstillsynen i kommunerna, ledningen av tillsynen och årlig rapportering till EU. Vid datainsamlingen år 2010 tillämpas den tidigare, om än föråldrade ELTU-klassificeringen av objekt, då man vill säkra verkställandet av övergångsfasen för datasystemen. För att tillgodose livsmedelstillsynens behov håller man på att ta fram ett centraliserat datasystem, vars första fas (objektdatasystemet, KUTI 1) har blivit klart under år 2008. Projektets andra fas (tillsynsdatasystemet, KUTI 2) definierats och tas i bruk i början av år 2011. I det nya datasystemet klassificeras tillsynsobjekten enligt riskklassificeringen i nya bestämmelser och det nationella livsmedelstillsynsprogrammet, men i systemet införs dessutom uppgifter om objekten enligt ELTU-klassificeringen så att man även under perioden då kontrollsystemen förändras kan följa upp tillsynen. Sedan 1.9.2001 har kommunerna/samkommunerna kunnat komma överens om att en tjänsteinnehavare kan utföra tillsyn under tjänsteansvar också i en annan kommun/samkommun (se SHM:s utredningar 10/2001). Myndigheten för livsmedelstillsynen kan exempelvis vara en överkommunal nämnd med representanter från samtliga samarbetande kommuner. Ifall en överkommunal nämnd har tillsatts, svarar nämndens s.k. hemkommun på alla kommuners vägnar på eventuella utredningsförfrågningar m.m. I hälsovårdslagen och andra speciallagar om miljöhälsovård har inlagts lagändringar avsedda att underlätta samarbetet mellan kommuner/samkommuner. Uppgifterna om livsmedelstillsynen kan levereras antingen på en gemensam blankett eller skilt av varje medlemskommun. Med beteckningen kommun avses nedan konsekvent utöver kommuner även samkommuner och regionala tillsynsenheter eller samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet. 1.1 Ändringar i anvisningar och blanketter år 2011 Blanketterna har ändrats på så sätt, att KUTI objekt klassificering har tillfogats bredvid ELTU klassificering (med undantag av primärproduktion). Helt nytt är sidan B 4/4. Dit anmäls antalet företagare som på marknaden släpper ut material och förnödenheter som kommer i beröring med livsmedel och har anmält om sin verksamhet till tillsynsmyndighet. 1.2 Tillämpningsområde för datainsamling om livsmedelstillsyn På blanketterna anmäls uppgifter som berör: - tillsyn enligt livsmedelslagen (23/2006); - dessutom anmäls uppgifterna om den tillsyn enligt EU-förordningarna som kommunerna har förordnats att verkställa, ex. övervakning av yttre kvalitet på hönsägg, bredbara näringsfetter och naturprodukter. På blanketten uppges inte 2

- de inspektioner, provtagningar och undersökningar enligt lagen om jordbrukspolitik (1100/1994) som berör utbetalningar av EU-jordbruksstöd; - provtagningar och undersökningar som hänför sig till nationella övervakningsprogram för kontroll av främmande ämnen och salmonella; - undersökningar av bekämpningsmedel i vegetabilier. Uppgifterna om de ovanstående rapporteras separat. 2. Bakgrunds- och personuppgifter gällande kommunal tillsyn och undersökning av livsmedel (blank. A (1/2) 2.1 Bakgrundsuppgifter om tillsynsenheten Kommun/samkommun/regional tillsynsenhet Namnet på den kommun, samkommun, regionala tillsynsenhet eller ifall av överkommunala nämnder s.k. värd- eller hemkommun som ansvarar för den kommunala livsmedelstillsynen. Kommuner ingående i samkommunen eller regionala tillsynsenheten En förteckning över de kommuner för vars livsmedelstillsyn samkommunen eller regionala tillsynsenheten (eller hemkommun) ansvarar. Blankettens nummer Ett nummer som används vid den statistiska behandlingen av blanketterna. Evira ifyller. Kommun-/samkommunkod För kommuner består koden av tre siffror (kommunkod) och för samkommuner av två siffror och en bokstav (koden för samkommunen för folkhälsoarbetet). Evira ifyller. Regionförvaltningsverk kod (Evira ifyller): Södra Finlands rfv 1 Sydvästra Finlands rfv 2 Östra Finlands rfv 3 Västra och Inre Finlands rfv 4 Norra Finlands rfv 5 Lapplands rfv 6 Landskapet Åland Invånarantal Kommunens invånarantal i början av det aktuella året. Evira ifyller på basis av Finlands kommunförbunds uppgifter. Areal Sammanlagd areal av markområden, sjöar och vattendrag i kommunen. Evira ifyller på basis av Finlands kommunförbunds uppgifter. Första ankomstpartier Antalet animaliska livsmedelspartier som anländer till kommunens första ankomstplatser. Evira ifyller. 2.2 Person som ger tilläggsuppgifter om blanketten I blanketten antecknas namn, tjänsteställning och kontaktuppgifter för personen som svarar på eventuella frågor om tilläggsuppgifter och preciseringar. 3

2.3 Personalen och dess arbetsinsats för tillsyn och undersökning av livsmedel Antal Antalet personer i kommunen som arbetar med livsmedelstillsyn (punkterna 1-5.2) eller - undersökningar (punkterna 6-10). Principiellt är antalet ett heltal även om personerna ifråga arbetade på deltid eller bara en del av sin arbetstid inom livsmedelstillsynen. Antalet kan vara ett bråk-/decimaltal endast om personerna på så sätt splittrade blir ett heltal när man räknar samman personerna från olika kommuner (och/eller tillsyn och undersökningar). Avsikten är att kunna räkna antalet personer som arbetar inom livsmedelstillsynen i Finland. Personerna antecknas i regel på blanketten för den kommun där befattningen eller tjänsten finns. Kommunerna kan valfritt fördela personerna sinsemellan, men man bör då se till att samma person införs bara en gång (inte som halv eller dubblerad). Vid hopräkning av bråk- eller decimaltalen för en person ska summan bli ett (1) även då denne verkar under olika beteckningar i olika kommuner (ex. som chef för hälsoinspektionen i en kommun och som veterinär i en annan). Vikarier antecknas inte separat, men de personer antecknas som arbetar samtidigt med den ordinarie personalen en längre tid än vad som exempelvis behövs för introduktion till arbetet. Dagsverken av arbetsinsatser för tillsyn/undersökningar Total arbetsinsats av kommunens medarbetare, eller livsmedelstillsyn eller -undersökningar utförda som köpt service, uppges som dagsverken (dagsv). När man köper tillsynsservice från en annan kommun, antecknas inte den andra kommunens personer i antalskolumnen. Den totala arbetsinsatsen som införs i punkten omfattar utöver arbetsinsatsen för tillsyn även den tid som åtgår till tjänsteresor (ex. resor för inspektion och provtagning) samt annan arbetstid förknippad med livsmedelstillsynen, exempelvis anmälningsbehandling, rådgivning, jourhavande, kurser m.m. Tiden är således större än den sammanlagda arbetstid i B-blanketterna som har åtgått till inspektioner. I kalkylerna är ett dagsv 7,5 h och ett manår 220 dagsv. 2.4 Tillsynspersonalens tjänste-/befattningsbeteckningar 1. Chefen för hälsoinspektionen eller motsvarande Här antecknas chefen för hälsoinspektionen, eller motsvarande, dennes arbetsinsats för livsmedelstillsynen samt dennes utbildning, om en chef eller motsvarande har utnämnts i kommunen (och denne har arbetat inom livsmedelstillsynen). Om hälsoinspektionens chef tillfaller uppgifter som berör godkännande av anläggningar i livsmedelsbranschen, behandling av anmälningar m.m. dithörande uppgifter, ska också tiden som har åtgått för uppgifterna antecknas i A-blanketten, även om personen ifråga inte skulle ha utfört inspektioner i anläggningarna ifråga. 2. Veterinärer (andra än ev. ovan nämnda) Här antecknas antalet veterinärer som har deltagit i livsmedelstillsynen samt deras arbetsinsatser för livsmedelstillsynen. Personalgruppen har ofta till uppgift att bl.a. göra inspektionsbesök på gårdar med mjölkproduktion och verkställa de inspektioner som avses i punkterna 1.2 och 1.4 i blankett B. 4

3. Tillsynspersonal med annan högskoleexamen Här antecknas exempelvis tillsynspersoner som har avlagt någon annan högre högskoleexamen än veterinärexamen och arbetar som hälsoinspektörer. 4. Tillsynspersonal med annan utbildning än högskoleexamen (hälsoinspektör eller motsvarande) I punkten antecknas den tillsynspersonal med yrkesutbildning, avlagd yrkeshögskoleexamen eller annan kompetens som tjänstgör som hälsoinspektörer eller under motsvarande beteckningar (ex. miljöinspektör, miljösekreterare osv.). 5.1 Biträdande personal (provtagare, byråpersonal osv.) Som biträdande personal antecknas de personer vars arbetsinsats i ex. kansli- eller provtagningsarbetet friställer tillsynspersonalen så att den kan utföra egentligt tillsynsarbete. 5.2 Personer som inte är fast anställda (ex. projektmedarbetare) Vikarier antecknas inte separat, men däremot de personer som utan ordinarie tjänst eller befattning arbetar tillsammans med den ordinarie personalen (en längre tid än vad som behövs för att ex. introducera en vikarie) antecknas i punkt 5.2. 2.5 Undersökningspersonalens tjänste-/befattningsbeteckningar I punkterna 6-10 antecknas antalet undersökningspersonal anställd av kommunerna samt dess arbetsinsats för undersökning av livsmedel. 2.6 Övriga bakgrundsuppgifter gällande livsmedelstillsynen (blankett A 2/2) Planering av tillsynen och kontroll av tillsynen Det huvudsakliga syftet med frågorna beträffande planeringen och kontrollen av tillsynen är att väcka frågor i tillsynsenheten om betydelsen av dessa förhållanden. Då praxis härvidlag är högst varierande är det mycket svårt att på basis av dessa uppgifter göra statistiska kalkyler, men de kan bl.a. användas som bakgrundsuppgifter för bedömningen av den kommunala livsmedelstillsynen. Tillsynsprojekt/Fortbildning Frågor om tillsynsprojekt och fortbildning beskriver resurser som tillförts livsmedelstillsynen. Konsumentklagomål Inkomster från avgifter för livsmedelstillsyn Det insamlas uppgifter om inkomsterna från avgifterna för livsmedelstillsynen så att man kan lämna svar på riksdagens yttrande då den godkände livsmedelslagen (23/2006). I den första punkten antecknas inkomster från avgifter för godkännanden av lokaler och egenkontrollplaner (livsmedelslagen 71.1.1 ). I den andra punkten antecknas inkomster från avgifter som uppbärs enligt punkterna 2-4 i livsmedelslagen 71.1. Här ska alla tillsynsavgifter som uppbärs enligt livsmedelslagen medräknas, inklusive dem för tillsynsåtgärder för vilka det på basis av redan tidigare lagstiftning har uppburits avgifter, ex. avgifter förknippade med tillsynen av mjölkproduktionsgårdar och slakt. Övrigt I nedre kanten av A-blanketten finns plats för valfria kommentarer, som kan gälla kommunens tillsyn eller blanketternas ändamålsenlighet. Man kan också använda blankettens baksida. 5

3 Livsmedelstillsynen och tillsynens prestationer (blanketter B 1/4 3/4) 3.1 Rubrikerna i B-blanketternas kolumner Tillsynsobjekt I blankett B har övervakningsobjekten klassificerats i 41 underpunkter på så sätt, att först i förteckningen finns platser med primärproduktion och s.k. anläggningar, objekt som tidigare underordnades hygienlagen (sidorna 1/4 och 2/4) och efter dem övriga livsmedelslokaler, objekt som tidigare underordnades hälsoskyddslagen (sidan 3/4). Nedan följer närmare anvisningar om hur anläggningarna klassificeras. År 2011 finns det på B blanketter både ELTU klassificering och KUTI klassificering (med undantag av primärproduktion) på så sätt, att bredvid ELTU nummer finns KUTI nummer. Uppgifter om tillsynen Övervakningsuppgifterna gäller livsmedelstillsynens objekt (såväl de som skall godkännas som för vilka skall göras anmälning), deras planer för egenkontroll samt de inspektioner, myndighetsprovtagningar och åtgärder som vidtas i dem (antal och arbetstid). Med hjälp av blanketten utreds livsmedelstillsynen och prestationerna per kommun och objekttyp. De övervakade objekten har indelats i platser med primärproduktion, anläggningar i livsmedelsbranschen och övriga livsmedelslokaler. I blanketten antecknas huvudsakligen tillsynsåtgärder som verkställs med stöd av livsmedelslagen (se s. 3 Tillämpningsområde för datainsamling om livsmedelstillsyn). Tillsynsobjekt totalt (antal) Antalet anläggningar belägna inom kommunen som underordnas livsmedelstillsynen enligt B-blankettens fördelning, med undantag av punkterna 1.2 (Ante mortem - inspektionsbesök på gårdarna) och 1.4 (Kontroll av kött av frilevande vilt), av vilka antecknas endast inspektionsbesökens antal och arbetsinsatsen för besiktningarna. Om anläggningens verksamhet har börjat eller upphört under året, införs i antalet också de för vilka har vidtagits inspektioner och/eller andra åtgärder. Då företagare byts antecknas anläggningen inte som ny, såvida verksamhetens karaktär inte förändras. Om flera företag inom livsmedelsbranschen verkar på samma ställe (ex. i ett köpcentrum eller en saluhall), räknas varje enskilt företag som separat tillsynsobjekt. Livsmedelsföretag kan ha verksamheter som hör till flera grupper, men varje enskilt företag antecknas dock endast en gång och införs under gruppen som motsvarar dess huvudsakliga verksamhet, ex. en butik med bageriverksamhet antecknas endast i punkten försäljningsställen, men om olika företagare svarar för bageri- respektive butiksverksamheten antecknas två objekt i blanketten. Första ankomstplatser (eller aktörer) antecknas under den gruppen som motsvarar dess huvudsakliga verksamhet. Uppgifterna om inkomna första ankomstpartier fås ur Eviras rapporteringssystem för tillsyn över första ankomster. Besök för besiktning av första ankomstpartier antecknas inte som inspektion av objektet. Objekt med godkänd plan för egenkontroll (antal) Här antecknas i regel antalet objekt vars planer för egenkontroll har godkänts. Om objektklassen innefattar objekt vars egenkontrollplaner myndigheten inte behöver godkännas, antecknas här antalet objekt som har en egenkontrollplan. 6

Inspekterade objekt (antal) I punkten antecknas antalet inspekterade objekt. Ett tillsynsobjekt anses vara inspekterat endast en gång oavsett hur många inspektioner man har gjort av objektet under året. Inspektionsbesök totalt (antal) I kolumnen antecknas antalet inspektioner som tillsynsmyndigheterna har gjort av objekten. Inspektionsbesök är besök under vilka man utför en eller flera officiella inspektionsfunktioner (inklusive provtagningar, inspektion av arbetshygien, inspektion av egenkontroll och hur den fungerar). Besök för enbart provtagning räknas dock inte som inspektionsbesök. Under en inspektion kan man syna företaget i dess helhet eller bara delvis, eller bara för något speciellt verksamhetsområde. Ett inspektionsbesök räknas som ett besök även om man i samband med det skulle inspektera flera funktioner inom företaget (ex. en detaljhandel och framställningsverksamhet som sker i butiken) och/eller flera olika förhållanden (som ex. inspektion av råvaror, framställningsmetoder och slutprodukter). Även inspektioner för godkännande av livsmedelslokaler och egenkontrollplaner antecknas som inspektioner. En inspektion som tar flera dygn räknas som en som inspektion. Arbetstid för inspektioner Här uttrycks som dagsverken (dagsv) den arbetstid som har åtgått till verksamhet som direkt hänför sig till inspektionerna, ex. för att göra sig förtrogen med dokument, göra resor, skriva inspektionsprotokoll. En uppskattning räcker om det inte finns arbetstidskontroll. I Eviras kalkyler är ett (1) dagsv = 7,5 h och ett (1) manår = 11 manmån = 220 dagsv. Den totala arbetstiden för inspektionerna som uppges i B-blanketten skiljer sig från den i A-blanketten uppgivna totala arbetsinsatsen för livsmedelstillsyn, då livsmedelstillsynen även omfattar andra uppgifter än inspektioner av anläggningar och det också kan finnas sådana objekt i kommunerna som inte har klassificerats för blankett B (ex. tillfälliga torgförsäljare), men som skall övervakas av kommunen. Även för dessa objekt skall arbetstiden som har åtgått till inspektioner av dem antecknas i A-blanketten. Myndighetsprover Med prover avses officiella prover. Prover inlämnade av konsumenter vid deras klagomål uppges inte, men s.k. motprov tagna av myndigheter uppges. Prover tagna av myndigheter för att styrka funktionsdugligheten i egenkontroll antecknas i blanketten (produktprover, renhetsprover), även om företaget faktureras för provtagningarna och undersökningarna. För bedömningen av tillsynen behövs uppgifter om proverna per övervakningsobjekt (Bblanketten) och för EU:s datainsamling per produktgrupper (C-blanketten). Sammanlagda mängden prover kan vara olika i B- och C-blanketterna, då alla analyserade myndighetsprover anmäls på C-blanketten (också prover under projekt som koordineras av Evira och länsstyrelserna), men bara kommunens myndighetsprover i B-blanketten. Objekt där åtgärder har vidtagits Här anmäls antalet objekt för vilka tillsynsmyndigheten en eller flera gånger under året har skridit till åtgärder. Som åtgärder betraktas de skriftligen framställda åtgärder enligt livsmedelslagen som övervakningsmyndigheten har skridit till p.g.a. förbiseenden att följa regelverk eller bestämmelser. Muntliga anmärkningar eller uppmaningar antecknas inte i den här blanketten som åtgärder. 7

Obs! Antalet kan inte vara större än antalet inspekterade objekt. Se även punkten Orsaker till åtgärder. Åtgärder totalt Sammanlagd mängd skriftliga åtgärder (se även punkten Orsaker till åtgärder). Åtgärder antecknas per inspektionsobjekt, icke per inspekterade livsmedel; om exempelvis sista användningsdag har överskridits för fem olika produkter, anges som åtgärdsantal ett, och som åtgärdsorsak anges förpackningspåskrifter och broschyrer. Orsaker till åtgärder (antal) En åtgärd kan ha en eller flera orsaker, varför den totala mängden orsaker inte nödvändigtvis är lika med antalet åtgärder. Orsakernas totala antal kan inte vara mindre än åtgärdernas antal. Med antalet vill man utreda hur ofta alla de nedan nämnda faktorerna är orsaker till skriftliga åtgärder. Egenkontroll Åtgärder som följer av att egenkontrollplanen som livsmedelslagen förutsätter saknas, är bristfällig eller inte har följts. Allmän hygien Åtgärder till följd av de bristfälligheter i konstruktioner (lokaler, utrustning osv.) som konstaterats vid inspektioner och/eller av att förebyggandet av korskontamination i anläggningen är bristfällig. Här antecknas dessutom åtgärder till följd av bristande personalhygien (prydlighet, klädsel m.m.). Sammansättning Åtgärder orsakade av att en produkts konsistens strider mot bestämmelserna (inkl. tillsatsämnen och produktförfalskningar). Kvalitet och föroreningar Här avses försämrad kvalitet eller föroreningar som sensoriskt har konstaterats vid inspektionerna. Förpackningspåskrifter och broschyrer Åtgärder som följer av att man vid inspektioner har konstaterat att förpackningspåskrifter strider mot bestämmelserna (inkl. hälsomärke och tillämpade påståenden). Inspektionen görs så att man undersöker vilka ingredienser som faktiskt används, jämför recept och förpackningsmärkningar med varandra eller granskar påskrifternas riktigheter. 3.2 B-blanketternas radrubriker 3.2.1 Platser och anläggningar för primärproduktion, tidigare objekt enligt hygienlagen (blank. B 1/4 och 2/4) Transportutrustning för livsmedelstransporter enligt anläggningsförordningen (37/VLA/2006) underordnas tillsynen av anläggningen som sänder produkterna. Övervakningstiden antecknas således även för anläggningen ifråga. Tillsynen av transporter av de livsmedel som inte underordnas anläggningsförordningen antecknas i punkt 9.2. Blankett 1/4 1.1 Gårdar med mjölkproduktion 8

Objekt där det görs inspektioner för gårdar med mjölkproduktion. Dessa gårdar förutsättes inte ha planer för egenkontroll. Här antecknas inte tillsynsåtgärder som verkställs med stöd av lagen om jordbrukspolitik (1100/1994) (ex. CAP -stödkontroll). 1.2 Ante mortem -inspektioner på gårdar I blanketten antecknas totala mängden inspektioner samt arbetstiden som åtgår för inspektioner vid besök på gårdar, där man på slaktplatser besiktigar levande slaktdjur eller sjuka djur. 1.3 Slaktplatser Med slaktplatser avses småskaliga slakterier, inte exempelvis utrymmen som godkänts av kommunveterinären för kontroll av frilevande vilt. I antalet objekt antecknas bara de objekt som har varit aktiva under året. I Eviras register: Småskaliga anläggningar i köttbranschen. 1.4 Besök för kontroll av kött av frilevande vilt I blanketten antecknas endast det totala antalet inspektioner samt arbetstiden som har åtgått till inspektion vid besök för kontroll av kött av frilevande vilt på en annan plats som kommunalveterinären har godkänt (livsmedelslagen 13 ) 1.5 Inspektioner av fisk vid landsättning Inspektion vid landsättning av partier av fiskeriprodukter som har fiskats ur naturliga vatten. 1.6 Övriga platser med primärproduktion (med undantag av dem som nämns i punkterna 1.1-1.5 och 7.1) De platser med primärproduktion som i och med livsmedelslagen 23/2006 (22 ) har underordnats kommunens livsmedelskontroll. För att man skall kunna kontrollera förändringen ex. beträffande antalet objekt för livsmedelskontroll, antecknas i punkten endast de platser för primärproduktion som inte var underordnade kommunens livsmedelstillsynsmyndigheters kontroll innan livsmedelslagen trädde i kraft. För platser med primärproduktion antecknas inte tillsynsåtgärder som är förknippade med utbetalning av lantbruksstöd (exempelvis kontroll av naturprodukter och CAP -stödkontroll). 2.1 Anläggningar för hantering av kött (under 3 milj. kg) Skärningsanläggningar och/eller anläggningar som framställer malet kött och/eller produkter av rått kött då produktionsmängden underskrider tre (3) miljoner kilo. I Eviras register: EU-anläggningar i köttbranschen. 2.2 Anläggningar för hantering av kött (över 3 milj. kg) Skärningsanläggningar och/eller anläggningar som framställer malet kött och/eller produkter av rått kött då produktionsmängden överskrider tre (3) miljoner kilo. I Eviras register: EU-anläggningar i köttbranschen. 2.4 Köttproduktanläggningar (slutprodukter under 3 milj. kg/år) I Eviras register: EU-anläggningar i köttbranschen. 2.5 Köttproduktanläggningar (slutprodukter 3-10 milj. kg/år) I Eviras register: EU-anläggningar i köttbranschen. 2.6 Köttproduktanläggningar (slutprodukter över 10 milj. kg/år) I Eviras register: EU-anläggningar i köttbranschen. 2.7 Småskaliga anläggningar i köttbranschen (andra än slaktplatser) I Eviras register: Småskaliga anläggningar i köttbranschen. 2.8 Kyllager Enskilda kyllager antecknas i bara en punkt, enligt arten av deras huvudsakliga produktgrupp eller enligt vilken produktgrupp tillsynsbehovet huvudsakligen bestäms. I Eviras register: Lageranläggningar. Blankett B (2/4) 3.1 Anläggningar i fiskeribranschen för enbart rensning av fisk 9

Här antecknas anläggningar där fisken endast rensas men inte behandlas på annat sätt, ex. fileras. Obs! Varje enskild fiskeribranschanläggning antecknas i bara en punkt. I Eviras register: Förteckning över godkända finländska anläggningar i fiskeribranschen 3.2 Anläggningar i fiskeribranschen (under 100 000 kg/år) Här antecknas anläggningar där fisk också behandlas på annat sätt än rensas, då vikten av produkterna ut från anläggningen underskrider 100 000 kg/år. I Eviras register: Förteckning över godkända finländska anläggningar i fiskeribranschen 3.3 Anläggningar i fiskeribranschen (över 100 000 kg/år) Här antecknas anläggningar där fisk behandlas också på annat sätt än rensas, då vikten av produkterna ut från anläggningen överskrider 100 000 kg/år. Obs! De småskaliga anläggningar i fiskeribranschen (fiskare eller fiskodlare), enligt den tidigare hälsoskyddslagen, som levererar produkter under 10 000 kg/år direkt till konsumenter, storhushåll eller detaljhandelsbutiker antecknas i punkt 8.3. I Eviras register: Förteckning över godkända finländska anläggningar i fiskeribranschen 3.4 Kyllager Obs! Ett enskilt kyllager antecknas i bara en punkt på basis av sin huvudsakliga produktgrupp, även om klassificeringen ibland kan vara besvärlig. I Eviras register: Lageranläggningar. 4.1 Anläggningar i mjölkbranschen (under 500 000 kg/år) Objekten grupperas enligt mängden råmjölk som används i produktionen. I Eviras register: Godkända verksamma anläggningar i mjölkbranschen i Finland 4.2 Anläggningar i mjölkbranschen (500 000-2 milj. kg/år) Objekten grupperas enligt mängden råmjölk som används i produktionen. I Eviras register: Godkända verksamma anläggningar i mjölkbranschen i Finland 4.3 Anläggningar i mjölkbranschen (över 2 milj. kg/år) Objekten grupperas enligt mängden råmjölk som används i produktionen. I Eviras register: Godkända verksamma anläggningar i mjölkbranschen i Finland 4.4 Övriga anläggningar i mjölkbranschen Till denna grupp hör anläggningar som inte tar emot råmjölk. I Eviras register: Godkända verksamma anläggningar i mjölkbranschen i Finland 4.5 Kyllager i mjölkbranschen Obs! Ett enskilt kyllager antecknas i bara en punkt på basis av sin huvudsakliga produktgrupp, även om klassificeringen ibland kan vara besvärlig. I Eviras register: Lageranläggningar 5.1 Äggpackerier Anläggningar av olika storlek antecknas i samma punkt fastän kontrollbehovet enligt lagen är större i stora anläggningar än i mindre. I Eviras register: Godkända äggpackerier i Finland 5.2 Anläggningar för äggprodukter I Eviras register: Godkända anläggningar för äggprodukter i Finland 6.1 Partiaffärer och lager Ett enskilt lager antecknas i bara en punkt i blanketten. Punkten i blanketten väljs enligt den huvudsakliga verksamhet som är mera viktig ur tillsynens synvinkel. I Eviras register: Lageranläggningar. 10

3.2.2 Livsmedelslokaler, tidigare objekt enligt hälsoskyddslagen (blankett 3/4) Blankett B (3/4) 7.1 Direktförsäljning, förpackning och tillverkning i anslutning till gårdsbruk Här antecknas lantbruk (platser för primärproduktion) som producerar oförädlade jordbruksprodukter, eller produkter som har framställts av sådana, för konsumenter och/eller storhushåll. Detta gäller jordbruk som lagrar, förpackar, framställer, eller direkt eller indirekt säljer sådana produkter. Objekt som antecknas här, antecknas inte i punkt 1.6. 8.1 Bagerier och anläggningar för spannmålsprodukter Kvarnar införs antingen här i denna punkt eller nedan i punkt 8.4 (huvudsakligen producenter som säljer direkt till konsumenterna). 8.2 Matfabriker och handelskök 8.3 Småskaliga livsmedelsanläggningar i fiskeribranschen (under 10 000 kg/år) Här antecknas de anläggningar i fiskeribranschen enligt tidigare hälsoskyddslagen som levererar under 10 000 kg produkter om året direkt till konsumenter, storhushåll och/eller detaljhandeln. 8.4 Tillverkare som huvudsakligen säljer direkt till konsumenterna Till denna grupp räknas producenter som huvudsakligen säljer sina produkter direkt till konsumenter. Oftast sker då framställningen och försäljningen av produkterna i samma lokaler. 8.5 Övriga tillverkningsanläggningar Exempelvis sötsaks- och saftfabriker samt honungsförädlare. 9.1 Packerier 9.2 Partiaffärer, lager och transporter Distributionsverksamhet som sker innan detaljhandeln, ex. transportfirmor, import, partiförsäljning och partilagring. Exempelvis transportföretag som underställts SHM:s förordning 597/2000 (förordning om temperaturerna och övriga förhållanden vid transport av livsmedel) antecknas som sådana objekt. Obs! Mobila butiker eller apparater som underordnas förordningen om livsmedelstillsyn antecknas i punkten 11.4 Torg och övriga försäljningsställen. 10.1 Restauranger och övriga serveringsplatser (under 50 kundplatser) Här antecknas utöver restauranger även grillar och större tillfällen för allmänheten med färre än 50 kundplatser. Då är ett offentligt tillfälle ett objekt. 10.2 Restauranger och övriga serveringsplatser (över 50 kundplatser) Här antecknas utöver restauranger även grillar och större tillfällen för allmänheten med fler än 50 kundplatser. Då är ett offentligt tillfälle ett objekt. 10.3 Övriga storhushåll (storkök) Här antecknas bl.a. kök i daghem, skolor och sjukhus samt personalrestauranger, andra än centralkök. 10.4 Övriga storhushåll (centralkök) Här antecknas utöver centralkök även verksamhet omfattande cateringservice inklusive tillredning av hemburen mat. 11.1 Butiker (över 1 000 m 2 ) I butiker större än 1 000 m 2 kan det finnas flera företagare, ex. bageriverksamheten kan ske i en särskild lokal inom butiken. Då antecknas olika företagare under egna punkter. 11.2 Butiker och försäljningsställen (100-1 000 m 2 ) 11

11.3 Försäljningsställen (under 100 m 2 ) 11.4 Torg och övriga försäljningsställen Som antal antecknas här antalet enskilda näringsutövare dvs. de som har anmält om regelbunden försäljning av livsmedel. Tillfälliga säljare antecknas inte här, men arbetsinsatsen som åtgår till övervakningen av dem beaktas i A-blanketten. Med övriga försäljningsställen avses här objekt som underordnas livsmedelstillsynen men saknar en egen punkt i blanketten, exempelvis lager hos företag som säljer via post eller Internet samt de mobila butiker eller apparater som underordnas 3 i förordningen om livsmedelstillsyn 321/2006. Obs! Större allmänna tillfällen där man säljer och/eller serverar livsmedel antecknas antingen i punkt 10.1 eller i 10.2 så att en händelse antecknas som ett objekt. Blankett B (4/4) På blankett B 4/4 anmäls de företagare som på marknaden släpper ut material och förnödenheter som kommer i beröring med livsmedel och företagaren har anmält om sitt verksamhetsställe och den verksamhet till tillsynsmyndigheten. (Anmälningsskyldigheten berör företagare som tillverkar material och förnödenheter som används i tillverkningen av kontaktmaterial och förnödenheter, tillverkare av egentliga kontaktmaterial, företagare som bedriver partihandel med kontaktmaterial (inte minuthandel) samt förtagare som på EU:s inre marknad handlar med kontaktmaterial eller importerar dem från länder utanför EU-området och företagare som bedriver motsvarande exportverksamhet). På blanketten anmäls antal av företagare enligt verksamhetstyp och precisering av verksamhetstyp. Också anmäls antal av företagare som har plan för egenkontroll eller kvalitetshanteringssystem. 4. Laboratorieundersökningar för livsmedelstillsyn (blankett C) I blankett C antecknas också de undersökningar som Evira och regionförvaltningsverk har låtit utföra. Uppgifterna i blankett C behövs för EU:s datainsamling. För bedömningen av den kommunala livsmedelstillsynen insamlas provuppgifter enligt B-blankettens uppdelning (per övervakad anläggning), varför det inte räcker att man uppger proverna bara i C-blanketten. Helt allmänt berör uppgifterna som antecknas i C-blanketten undersökningar som görs i laboratorier, inte ex. hälsoinspektörens inspektioner av riktigheten i förpackningspåskrifter eller ytrenlighetsundersökningar gjorda med Hygicult. 4.1 Rubrikerna i C-blankettens kolumner Prov Prover indelas i 19 olika grupper, som klargörs under radrubrikerna nedan. Prover (antal) Med prover avses officiella prover. Konsumentklagomålsprover som inlämnats av konsumenter uppges inte, men s.k. motprov tagna av myndigheter antecknas. Prover tagna av myndigheter för övervakning av egenkontrollen antecknas i blanketten (produktprover, renhetsprover). Total bedömning Prover totalt Här antecknas antalet analyserade prover. Av samma prov kan göras flera undersökningar, men ex. olika mikrobiologiska undersökningar räknas som en undersökning. Endast i 12

punkten övriga undersökningar kan det finnas flera undersökningar per prov (se även Undersökningar ). Mot bestämmelser totalt Åtgärder totalt Antalet åtgärder kan inte överskrida antalet som strider mot bestämmelserna, eftersom att här avses åtgärder där orsaken uttryckligen är att prover/produkter strider mot bestämmelser. Undersökningar Undersökningar har definierats på så sätt, att definitioner/analyser av prover som hör till samma grupp antecknas som en undersökning. Om för malet kött bestäms flera mikrober/mikrobgrupper är det fråga om en mikrobiologisk undersökning. Likaså är det fråga om en undersökning om för bröd bestäms surhetsreglerande medel och konserveringsmedel (tillsatsämnesundersökning). Däremot antecknas vid undersökningar av ex. kadmium och salt i bröd det ena ämnet under undersökningar av främmande ämnen och det andra under övriga undersökningar. Om man av ett prov får flera undersökningsresultat som strider mot bestämmelserna (sensoriskt bedömd kvalitet, mikrobiologisk kvalitet, tillsatsämnen, annan sammansättning, främmande ämnen, förpackningspåskrifter och broschyrer, övriga undersökningar), antecknas varje enskilt förhållande som strider mot bestämmelserna i en särskild punkt. Sensorisk kvalitet Laboratorieundersökningar med metoder som grundar sig på sinnesintryck. Mikrobiologisk kvalitet Här antecknas förutom mikrobiologiska undersökningar även undersökningar av biologiska ämnen (ex. parasiter), toxiner och deras metaboliter. Undersökningsresultaten anses strida mot bestämmelserna när lagstadgade gränsvärden överskrids eller om man på basis av resultaten kan anse att hälsofara föreligger. Tillsatsämnen Sammansättning i övrigt Här antecknas undersökningar av om en produkts sammansättning i övrigt än för tillsatsämnen (ex. salt). Främmande ämnen Här uppges utöver undersökningar av främmande ämnen även bestämningar med Strålsäkerhetscentralens utrustning av radioaktiva ämnen i livsmedel. Här uppges däremot inte undersökningar av bekämpningsmedel eftersom det för dem finns ett särskilt rapporteringssystem, varför dessa uppgifter insamlas separat. Förpackningspåskrifter och broschyrer Här antecknas undersökningar som utreder om uppgifter som ges i påskrifter eller på annat sätt vid försäljning strider mot bestämmelserna. Övriga undersökningar I punkten övriga undersökningar kan antalet undersökningar vara större än antalet prover. När man ex. bestämmer rökbildnings/punkt och syratal i grillfetter är antalet prover ett och antalet undersökningar två. 4.2 C-blankettens radrubriker 1. Mjölk och mjölkprodukter 13

Till gruppen räknas också bredbara mjölkfetter (smör, smör 60 och 40 samt bredbara mjölkfetter). Glass uppges i punkt 11 och mjölkprodukter processade till laktosfattiga i punkt 17. 2. Vissa restaurangfetter 3. Kött och köttprodukter, vilt och fjäderfä 4. Ägg och äggprodukter 5. Fisk och fiskprodukter, kräftdjur och musslor 6. Spannmåls- och bageriprodukter 7. Frukt och grönsaker samt produkter av dessa Hit hör också bär, vegetabilier, matpotatis, svamp och produkter tillverkade av dessa. 8. Nötter och nötprodukter samt cocktailsnacks Till den här gruppen hör även olika tilltuggsprodukter, som ex. vegetabiliska och spannmålsprodukter, potatischips m.m. salta bitar. 9. Färdig mat Till denna grupp hör färsk och djupfryst färdig mat samt fyllda smörgåsar. Däremot antecknas soppor, buljonger och såser särskilt i grupp 10. 10. Soppor, buljonger och såser Hit räknas också senap, majonnäs, vinäger och tomatsås (ketchup), sojasåser och övriga kryddsåser. 11. Glasser och efterrätter Också dessertsåser antecknas här. 12. Örter och kryddor Till denna grupp hör också bordssalt och dess ersättningar samt aromprodukter. 13. Saft, drycker, mineralvatten och förpackat vatten 14. Sötsaker, honung och socker Också chokladsötsaker och sockerprodukter som t.ex. kakdekorationer och sirap antecknas här. 15. Kakao och kakaoprodukter, kaffe och te Här antecknas även kakaobönor, kakaodryckspulver, kaffebönor och örtteer. 16. Tillsatsämnen 17. Dietprodukter I gruppen för produkter av speciell dietmat antecknas bl.a. barnmat, bantningsprodukter, sportprodukter, glutenfria produkter och mjölkprodukter processade till laktosfattiga. Däremot antecknas specialprodukterna piller och kompretter i grupp 19. 18. Material som kommer i kontakt med livsmedel Också ythygienprover hör hit. 19. Övriga Hit hör ex. de i punkt 17 nämnda specialprodukterna piller och kompretter. 14