Anvisning om hur checklistan för kontroll av märkningarna på förpackningar fylls i

Transkript

1 Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidor 1 / 5 Anvisning om hur checklistan för kontroll av märkningarna på förpackningar fylls i 1 Syftet med kontrollen I detta projekt är syftet med kontrollen av märkningarna på förpackningar att kontrollera att märkningarna på livsmedlen är korrekta med tanke på allergensäkerheten. Vid kontroll av märkningarna på förpackningar kontrolleras om ingrediensförteckningen i fråga om angivandet av allergenerna motsvarar livsmedlets recept och produktinformationen (specifikationerna) om råvarorna. Om fel konstateras i märkningarna, kan det bero på bristfälliga eller felaktiga arbetsrutiner/anvisningar eller på att i sig ändamålsenliga arbetsrutiner/anvisningar inte följs. Ju fler märkningsfel som konstateras, desto sannolikare är det att arbetsrutinerna/anvisningarna inte är i ordning. 2 Hur kontrollen genomförs i praktiken Vid kontroll av märkningarna på förpackningar utnyttjas bilaga 1a). Blanketten skall helst fyllas i maskinellt, om detta bara är möjligt. Om blanketten ändå fylls i för hand, skall detta göras så tydligt som möjligt. Med tanke på möjligheten att jämföra kontrollerna av märkningarna på förpackningar på nordisk nivå är det också viktigt att varje fråga på blanketten besvaras. Med tanke på kontrollen av märkningarna på förpackningen bes varje producent/importör om receptet på produkten som skall kontrolleras och produktinformation om råvarorna. Livsmedelsföretagaren skall med stöd av livsmedelslagen (23/2006, 51 ) ge kontrollören tillgång till dessa dokument. Enligt 26 i samma lag skall företagaren lämna den hjälp som behövs för tillsyn och kontroll. Kontrollen av märkningarna på förpackningarna kan genomföras antingen på kontrollenhetens kontor (huvudsakligen), om materialet fås tillgängligt för kontrollören på kontoret, eller i företagets lokaler, om det är ändamålsenligare av praktiska skäl. En del av företagarna kan också ha produktinformation på sina webbsidor. Punkterna 6 8 på checklistan (gäller användning av en allergenvarningsmärkning) kontrolleras i samband med kontrollen av planen för egenkontroll i företaget och hur denna omsätts i praktiken. 3 Vilka saker som skall kontrolleras I Eviras handbok om påskrifter på förpackningar för livsmedelstillsynsutövare och livsmedelsföretagare (Eviras anvisning 17005/4) ingår detaljerad information om hur märkningarna på förpackningarna skall göras inbegripet angivandet av allergenerna. I denna anvisning har i korthet sammanställts de centrala frågorna med tanke på detta projekt.

2 Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidor 2 / 5 1. Produktkategori Kryssa för (x) den produktkategori, till vilken livsmedlet som kontrolleras hör. Om produkten inte hör till någon av de kategorier som nämnts, kan den inte tas med i kontrollen av märkningarna på förpackningar i detta projekt. Produktkategorierna beskrivs mer detaljerat i punkt 4 Kontrollobjekt i kontrollanvisningen. 2. Har allergenerna angetts i ingrediensförteckningen så som författningarna förutsätter? I bilaga 3 till förordningen om förpackningspåskrifter för livsmedel (HIMf 1084/2004 och ändring 1224/2007, nedan förordningen om förpackningspåskrifter) har räknats upp de beståndsdelar som eventuellt orsakar överkänslighet och som alltid skall anges i ingrediensförteckningen med sitt eget namn. Inget av de undantag, som nämnts i 9 15 i förordningen om förpackningspåskrifter, tillämpas på angivandet av allergener eller ingredienser som härstammar från sådana. Jämför märkningarna med livsmedlets recept och produktinformationen (specifikationerna) om råvarorna. Det är skäl att kontrollera datumen på produktinformationsblanketterna. Om dateringarna på blanketterna är flera år gamla, är det möjligt att företaget inte har tillgång till de senaste (uppdaterade) versionerna av produktinformationsblanketterna. Då är det möjligt att informationen i ingrediensförteckningen inte heller är korrekt och då föreligger också en risk att en allergen kanske inte blivit angiven. Om det i kontrollen konstateras att en eller flera allergener inte är angivna i ingrediensförteckningen, specificeras de på checklistan. Om det i receptet och/eller på produktinformationsblanketterna förekommer handelsnamn, gruppnamn eller annat dylikt och man kan misstänka att dessa består av många ingredienser (såsom råvarublandningar), skall om dessa bes om detaljerad, utredd produktinformation för att man skall kunna försäkra sig om att alla allergener som hamnar i den slutliga produkten blir angivna i märkningarna på förpackningen. Gruppnamn. Om vissa ingredienser är det möjligt att använda gruppnamn (förordningen om förpackningspåskrifter 12 ). Rybsolja kan till exempel anges med gruppnamnet vegetabilisk olja. Gruppnamnet räcker ändå inte, om ingrediensen som anges med gruppnamnet innehåller en allergen, som inte framgår av gruppnamnet. Exempel på sådana gruppnamn är stärkelse och modifierad stärkelse, som skall kompletteras med en hänvisning till ingrediensens vegetabiliska ursprung (såsom kornstärkelse och modifierad vetestärkelse ), om spannmål som innehåller gluten använts vid framställning av ingrediensen. Som ett annat exempel kan nämnas sellerin i en kryddblandning, som skall anges, fastän kryddblandningen inte i övrigt behöver utredas (använd mängd i livsmedlet under 2 %). Ingrediensens namn skall anges exakt. Så som ingredienser i allmänhet skall också ingredienserna som orsakar överkänslighet anges med ingrediensens namn, som exakt preciserar ingrediensen. Gruppnamnet vetemjöl innebär till exempel endast obehandlat vetemjöl, och veteprotein, gluten, veteproteinhydrolysat och glutenhydrolysat skall således anges med sina egna namn. Ingrediensens namn skall också vara sådant, att konsumenten känner igen det. Man kan inte anta att det för alla konsumenter är klart att kasein och vasslemjöl är mjölkprotein. Därför skall de anges i ingrediensförteckningen så, att mjölkursprunget framgår, t.ex. mjölkprotein (kasein) eller kasein (ur mjölk).

3 Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidor 3 / 5 Sammansatta ingredienser. Med en sammansatt ingrediens avses ett annat livsmedel som använts vid framställning av ett livsmedel och som innehåller fler än en ingrediens. I regel skall alla ingredienser i ett livsmedel anges och därför skall en sammansatt ingrediens redas ut i sina beståndsdelar i ingrediensförteckningen. Margarinet som använts som ingrediens i en bulle skall till exempel redas ut i sina beståndsdelar i ingrediensförteckningen. Om så inte gjorts, är det möjligt att t.ex. mjölkproteinet (allergen), som margarinet innehåller, inte blir angivet i produktens ingrediensförteckning. I vissa mycket få fall kan ingrediensen anges i ingrediensförteckningen med sitt eget namn utan att den behöver redas ut. Exempel på ett sådant fall är en produkt, där den sammansatta ingrediensens andel i slutprodukten är under 2 % och dess sammansättning fastställts i gemenskapslagstiftningen (såsom sylt och choklad). Det är ändå skäl att observera att inga undantag i angivandet av en ingrediens gäller sådana ingredienser, som eventuellt orsakar överkänslighet, utan de skall alltid anges med sitt eget namn. Sojalecitinet i choklad skall t.ex. anges med sitt eget namn (inte som E 322). 3. Är märkningarna gjorda på finska och svenska(/norska/danska)? De obligatoriska märkningarna skall göras på finska och svenska. Som undantag från detta kan livsmedel som framställts i Finland och som saluhålls endast i enspråkiga kommuner förses med enspråkiga märkningar på dessa kommuners språk (förordningen om förpackningspåskrifter 5 ). Detta gäller också frivilliga varningsmärkningar. I stället för svenska kan användas märkningar på norska eller danska. Då skall ändå ses till att uttrycken som används i märkningarna är tydliga och begripliga för en svenskspråkig konsument. Som exempel kan nämnas det svenska ordet vassle, som på danska är valle och på norska myse. En svenskspråkig konsument kan inte antas förstå vad valle och myse betyder. De finsk- och svenskspråkiga märkningarna skall motsvara märkningarna som gjorts på andra språk. Särskilt då märkningarna på förpackningar översätts från ett språk till ett annat kan någon ingrediens av misstag falla bort ur ingrediensförteckningen eller bli felaktigt översatt. 4. Är märkningarna lätta att läsa? Märkningarna på förpackningar är en mycket viktig informationskälla för konsumenterna och särskilt för allergiker. På grund av att märkningarna på förpackningarna är så viktiga har det ställts krav på märkningarnas tydlighet och synlighet. De obligatoriska märkningarna skall vara (förordningen om förpackningspåskrifter 3 ): lätta att få syn på tydliga gjorda med tillräckligt stor teckengrad lätta att läsa lätta att förstå hållbara För att dessa principer skall bli verklighet förutsätts också att märkningarna inte täcks över, skyms eller avbryts av något annat i skriftlig eller bildlig form.

4 Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidor 4 / 5 Målet är att en person med normal synförmåga lätt kan läsa märkningarna utan hjälpmedel på samma sätt som tidningar eller böcker. 5. Har produkten försetts med en allergenvarningsmärkning? I kontrollprojektet kartläggs hurdana allergenvarningsmärkningar som används i märkningarna på förpackningar till livsmedel och hur allmänna sådana märkningar är. Utöver det kartläggs också vilka allergener varningsmärkningarna gäller. Om det finns en allergenvarningsmärkning i märkningarna på förpackningen till produkten som skall kontrolleras, kryssar du för (x) punkten i fråga på checklistan. Om någon annan ordalydelse förekommer i märkningarna på förpackningen, kryssar du för (x) punkten Annan varningsmärkning, vad? och antecknar varningsmärkningen i checklistan i den ordalydelse den har i märkningarna på förpackningen (såsom Spår av nötter ). 6. Vad anger producenten/importören som orsak till att varningsmärkningen används? I kontrollprojektet kartläggs orsakerna till att livsmedelsföretagarna anser användning av en allergenvarningsmärkning som nödvändig. Med denna fråga insamlas också information för utvärdering av det om varningsmärkningen är vilseledande eller inte. Denna fråga framförs öppet till livsmedelsföretagaren under kontrollbesöket som gäller planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken och som svar antecknas den grund/de grunder som företagaren uppger. Det är således inte meningen att räkna upp alternativa svar för att förutse företagarens svar. Om inget lämpligt alternativ finns bland svaren, kryssar du för (x) punkten Annat och antecknar det som företagaren uppger som orsak. 7. Är varningsmärkningen vilseledande? För att utvärdera det om varningsmärkningen är vilseledande eller inte är det nödvändigt att göra en helhetsutvärdering av den information, som samlas in såväl under kontrollen av märkningarna på förpackningarna som under kontrollen av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken. För att man skall komma till den slutsatsen att varningsmärkningen är vilseledande, skall det vara helt uppenbart att märkningen är vilseledande. Som exempel på detta kan nämnas en situation, då allergenerna inte på något sätt beaktats i faroanalysen och en varningsmärkning trots det märkts ut i märkningarna på förpackningen för säkerhets skull. Som vilseledande kan också betraktas det, att en produkt till exempel försetts med den engelskspråkiga varningsmärkningen May contain traces of peanuts, men med ingen motsvarande svenskspråkig märkning Kan innehålla spår av jordnötter. Vid utvärdering av det om en varningsmärkning är vilseledande, kan man ta beslutsschemat (producenter) i punkt 4.4. i kontrollanvisningen till hjälp. Importörer skall åter med dokument kunna påvisa för kontrollören att användningen av allergenvarningsmärkningen bygger på varuleverantörens (såsom producentens) faroanalys.

5 Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidor 5 / 5 8. PILOTPROJEKT: Utvärdering av det om en allergenvarningsmärkning är vilseledande med hjälp av samnordiska kriterier Ett mål med det nordiska projektet för kontroll av allergenmärkningarna är att försöka ta fram samnordiska kriterier för användningen av allergenvarningsmärkningar. I Sverige har man länge använts sig av gemensamma branschriktlinjer, i vilka man också fastställt villkoren för användning av allergenvarningsmärkningar. Arbetsgruppen i det nu aktuella projektet har med de svenska kriterierna som grund utarbetat ett utkast till samnordiska kriterier. Innan sådana kriterier tas i bruk är det viktigt att utvärdera hur de fungerar i kontrollarbetet i praktiken. Med fråga 8 utvärderas (som pilotprojekt) således hur de samnordiska kriterierna för allergenvarningsmärkningar (utkast) fungerar. Frågan besvaras utgående från den information som erhållits vid kontroll av märkningarna på förpackningarna och vid kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken. Observera att dessa kriterier inte är gällande kriterier i Finland. Är allergenvarningsmärkningen vilseledande? (alla nedan beskrivna tre kriterier uppfylls inte). 1. Kontaminationen kan inte hanteras och en hantering av hela produktionsprocessen betraktas med andra ord som omöjligt, till exempel på grund av att en del av produktionsprocessen delvis sker i ett slutet system eller på en linje, som inte kan rengöras med vatten. 2. Allergener har efter rengöring sporadiskt konstaterats i analyser (homogent fördelade allergener) eller i form av synliga bitar (ohomogent fördelade allergener) 3. Allergenens förekomst har dokumenterats med hjälp av rengöringskontroll, analysresultat eller verifierade konsumentreaktioner (flera anmälda reaktioner inom en kort tidsperiod) Precisering till kriterieutkast 1: Produktionsutrustningen kan till sin konstruktion vara så sluten, att det inte är möjligt att rengöra den tillräckligt ur allergensynvinkeln och det är därmed möjligt att råvarurester som innehåller allergener blir kvar i utrustningen. Tillräcklig rengöring förutsätter i allmänhet också att vatten används. Precisering till kriterieutkast 2: Som exempel på en homogent fördelad allergen kan nämnas mjölk och som exempel på en ohomogent fördelad allergen bitar av nötter. Precisering till kriterieutkast 3: Förekomsten av allergener skall dokumenteras i egenkontrollen. Om rengöringskontrollen är visuell (såsom bitar av nötter, rester av råvaror), skall resultaten antecknas. Om snabbtester för påvisande av allergener använts i rengöringskontrollen skall också resultaten av dessa tester antecknas. Resultaten av eventuellt gjorda allergenanalyser av slutprodukten skall också antecknas. Allergiska reaktioner som konsumenter anmält om skall dokumenteras och man skall på bästa möjliga sätt försöka utreda om det finns att samband mellan användningen av företagets produkter och den allergiska reaktion som konsumenten anmält om. I vissa situationer är sambandet uppenbart (en person med stark allergi mot ägg får till exempel en omedelbar reaktion efter att ha ätit av ett livsmedel som innehåller ägg), i vissa situationer är det mer utmanande att utreda ett eventuellt samband.