Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten



Relevanta dokument
Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring.

Datum /

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni Promemoria

Justitiedepartementet SN Dnr 115/2008 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stockholm. Remissyttrande

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Senareläggning av bokföringstidpunkten och förhållandet till misstanke om bokföringsbrott

Begäran om översyn av revisionsplikten


1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION?

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Försöksverksamhet med schablonbeskattning av vissa kontantnäringar Motion av Hardy Hedman (kd) (2005:4)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om

Granskning av årsredovisning

Personalliggare i byggbranschen

Sveriges Byggindustrier

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

RAPPORT Conny Svensson/ Lars Lundh Datum Dnr / /2011

Revisionens betydelse för Skatteverket

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket?


EU trycker på. Sammanfattning SOU 2008:32

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

24 Brottsanmälan Allmänt Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt

Dnr D 25/07


Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Resultaträkning Not Föreningens intäkter Årsavgifter och hyror Övriga intäkter 42 34

Revisionsrapport - Årsredovisning för staten 2017

24 Brottsanmälan Allmänt Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt

Revisionsberättelse för Riksdagens ombudsmän 2016

JS./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Kommer den avskaffade revisionsplikten att påverka den ekonomiska brottsligheten?

Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Revisionsberättelse för Statens historiska museer 2017

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Svensk författningssamling

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Yttrande över Skatteverkets promemoria Personalliggare i fler verksamheter

Stockholm den 19 oktober 2015

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen

Svensk författningssamling

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126

Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2017

Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2017

Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed?

Nadia Bednarek Politices Kandidat programmet LIU. Metod PM

Svensk författningssamling

Revisionsberättelse för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 2016

Senareläggning av bokföringstidpunkten och förhållandet till misstanke om bokföringsbrott

Revisionsberättelse för Luftfartsverket 2016

Överlämnande av revisionsberättelse för Konsumentverkets årsredovisning för 2016

Revisionsberättelse för Statens jordbruksverk 2017

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

Skatteverkets större insatser februari 2015

Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2016

Revisionsberättelse för Migrationsverket 2016

Dnr F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Revisionsberättelse för Uppsala Universitetet 2017

PD m.fl../. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Göta hovrätts, avd. 3, dom den 21 december 2011 i mål B )

1

Revisionsberättelse för Migrationsverket 2017

ÅRSREDOVISNING. Stiftelsen W och Anna Mathilda Wernströms fond Org nr Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning

Fråga 1 Kan jag lämna en bokslutsrapport om kunden inte har undertecknat uppdragsavtalet?

Rutiner för opposition

Revisionsberättelse för Linköpings universitet 2016

Yttrande över Skatteverkets hemställan Förstärkt konkurrenskraft på lika villkor i kontantbranschen

Revisionsberättelse för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2016

Sida 1(5) xxx xxxxx. Svea hovrätt har hemställt att Bokföringsnämnden ska inkomma med yttrande i målet.

ABC Ekonomiska termer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Revisionsberättelse för Statistiska centralbyrån 2016

Yttrande över förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Bokföringsbrott i filialer

Revisionsberättelse för Statens Skolverk 2016

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Osund konkurrens och åtta myndigheters samverkan. AMM-dagarna 2019

Revisionsberättelse för Affärsverket svenska kraftnät 2017

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen

Djursholms AB Rapportering från revision Räkenskapsåret 2015

Svensk författningssamling

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Revisionsberättelse för Försäkringskassan 2016

Remissyttrande. Yttrande över 2004 års skattekontrollutredning Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Revisionsberättelse för Länsstyrelsen i Kalmar län 2017

Transkript:

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Hur påverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen? Magisteruppsats i Externredovisning Vårterminen 2008 Handledare: Gudrun Baldvinsdottir Pernilla Mannius-Lindholm Författare: Maria Bergdahl Mathilda Johanberg

Förord Vi vill rikta ett varmt tack till våra handledare Gudrun Baldvinsdottir och Pernilla Mannius Lindholm för deras tankar och åsikter kring vårt arbete. Vi vill också tacka våra opponenter som har varit till god hjälp för oss under arbetets gång. Till sist vill vi också tacka våra respondenter för att de ställde upp med sin tid, engagerade sig i våra intervjuer och delade med sig av sina erfarenheter. Stort tack! Göteborg den 30 maj 2008-05-30 Maria Bergdahl Mathilda Johanberg

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Avancerad Externredovisning, Magisteruppsats, VT 2008 Författare: : Maria Bergdahl och Mathilda Johanberg Handledare: Gudrun Baldvinsdottir och Pernilla Mannius-Lindholm Titel: Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten - Hur påverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen? Bakgrund och problem: I april i år lämnade det före detta justitierådet Bo Svensson in den utredning till justitieministern som gjorts på uppdrag av regeringen och som rör reglerna om revision. I utredningen föreslås att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rätten undanta mindre bolag från revisionsplikten. Gränsvärdena som föreslås för undantagandet innebär att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor. Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som små och dessa skulle därmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om gränsvärdena blir så som föreslagits. Restaurangbranschen är en bransch där det råder en hög grad av ekonomisk brottslighet och då problemen är stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggare införts och en lag om certifierade kassaregister kommer också att införas år 2010. Samtidigt som det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ett kontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företag inom branschen i och med revisionspliktens avskaffande. Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens har uttryckt oro för ökad brottslighet i och med ett avskaffande av revisionsplikten men denna oro beskriv i utredningen som överdriven. Då det inom restaurangbranschen råder en hög grad av brottslighet redan idag så fann vi det intressant att undersöka vilka argument som talar för och emot att Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll kommer att påverkas i denna bransch. Syfte: Att undersöka om ett avskaffande av revisionsplikten för små företag skulle kunna innebära komplikationer Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll av företag som är verksamma inom restaurangbranschen. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till att undersöka om ett avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära några förändringar i Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll utav företag som är verksamma inom restaurangbranschen då denna bransch är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. Metod: Vi har genomfört fyra intervjuer varav två med respondenter på Skattemyndigheten, en med en revisor från Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt en med en respondent från Ekobrottsmyndigheten. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån vår referensram om myndigheternas kontroll. Resultat och slutsatser: Våra respondenter var i stort sett eniga om att det finns en risk att både omedvetna och medvetna fel kommer att öka när revisionsplikten avskaffas, vilket kommer att resultera i att Skatteverket kommer att behöva utöka sina kontroller. En annan möjlig följd skulle kunna bli att företag kommer att hålla sämre ordning på sina papper utan en revisor. Detta skulle kunna innebära att det blir svårare för Skatteverket att få fram information från företagen och kontrollerna skulle då kunna bli mer kostsamma. Då

restaurangbranschen representeras av många företagare med utländsk bakgrund kan det i denna bransch vara ett ännu större problem då det därmed ofta finns en sämre kunskap om det svenska redovisningssystemet. Vidare talar de flesta argument för att det i Sverige kommer att bli som i Danmark där Skatteverket genomför utökade kontroller av de företag som ej har revisor. För ekobrottsmyndigheten del talar de flesta argumenten för att myndigheten inte kommer att påverkas i någon högre grad av ett avskaffande av revisionsplikten påverkan inte kommer att bli så stor. Deras samarbete med revisorer är inte lika stort och de kommer dessutom in i bilden först när brott redan har begåtts. Då revisorer står för en del av anmälningarna till Ekobrottsmyndighetens skulle dessa kunna minska men det innebär inget direkt påverkan på ekobrottsmyndighetens kontroll utav företag.

1. INLEDNING 1 1.1 PROBLEMBAKGRUND 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION 2 1.3 PROBLEMFORMULERING 3 1.4 SYFTE 3 1.5 AVGRÄNSNING 4 2 METOD 5 2.1 METODANSATS 5 2.2 DATAINSAMLING 5 2.3 FÄLTSTUDIE 6 2.3.1 VAL AV ORGANISATION OCH RESPONDENTER 6 2.3.2 METOD FÖR DATAINSAMLING 6 2.3.3 METOD FÖR DATAANALYS 7 2.3.4 VALIDITET OCH RELIABILITET 7 3 REFERENSRAM 9 3.1 REDOVISNING OCH REVISION 9 3.1.1 REVISORNS GRANSKNING 9 3.1.2 REVISIONSBERÄTTELSEN 11 3.1.3 REVISORNS ANMÄLNINGSPLIKT 11 3.2 AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN 12 3.3 EKOBROTT 13 3.3.1 RESTAURANGBRANSCHEN 14 3.4 INTRESSENTMODELLEN 16 3.4.1 SKATTEVERKET 17 3.4.1.1 FUNKTION 17 3.4.1.2 NYTTA AV REVISIONEN 18 3.4.2 EKOBROTTSMYNDIGHETEN 19 3.4.2.1 FUNKTION 19 3.4.2.2 NYTTA AV REVISIONEN 19 3.5 INTRESSE OCH BRANSCHORGANISATIONER 20 3.6 SAMMANFATTNING REFERENSRAM 20 4 EMPIRI 22 4.1 REVISOR 22 4.1.1 PRESENTATION AV RESPONDENT OCH REVISORNS FUNKTION 22 4.1.2 RESTAURANGBRANSCHEN 22 4.1.3 NYTTA AV REVISION 23 4.1.4 MÖJLIGA FÖLJDER AV AVSKAFFANDET 24 4.1.5 MÖJLIGA ÅTGÄRDER OCH PÅVERKAN PÅ KONTROLLEN I FRAMTIDEN 25 4.2 SKATTEVERKET 25 4.2.1 PRESENTATION AV RESPONDENT OCH MYNDIGHETENS FUNKTION 25 4.2.2 RESTAURANGBRANSCHEN 26 4.2.3 NYTTA AV REVISION 26

4.2.4 MÖJLIGA FÖLJDER AV AVSKAFFANDET 28 4.2.5 MÖJLIGA ÅTGÄRDER OCH PÅVERKAN PÅ KONTROLLEN I FRAMTIDEN 29 4.3 EKOBROTTSMYNDIGHETEN 31 4.3.1 PRESENTATION AV RESPONDENT OCH MYNDIGHETENS FUNKTION 31 4.2.3 NYTTA AV REVISION 33 4.3.4 MÖJLIGA FÖLJDER AV AVSKAFFANDET 33 4.3.5 MÖJLIGA ÅTGÄRDER OCH PÅVERKAN PÅ KONTROLLEN I FRAMTIDEN 34 5 ANALYS OCH RESULTAT 35 5.1 RESTAURANGBRANSCHEN 35 5.2 NYTTA AV REVISION 36 5.3 MÖJLIGA FÖLJDER AV AVSKAFFANDET 38 5.4 MÖJLIGA ÅTGÄRDER OCH PÅVERKAN PÅ KONTROLLEN I FRAMTIDEN 40 6 SLUTSATSER 42 6.1 SLUTSATS 42 6.2 SLUTDISKUSSION 42 6.3 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 44 6.4 EGNA REFLEKTIONER 44 REFERENSLISTA 46

1. Inledning I detta inledande kapitel tar vi upp den debatt som förts kring vår problemformulering samt bakgrunden till den. Problemdiskussionen leder sedan fram till vår problemformulering och avslutningsvis redogörs för syftet med denna studie. 1.1 Problembakgrund En tydlig trend inom redovisning är att lagstiftare och normgivare arbetar aktivt med att skapa förenklingar för mindre företag 1. Både i Sverige och i EU pågår omfattande arbeten vars syften är att förenkla för företag genom bland annat regelförändringar inom bolagsrätt, redovisning och revision (SOU 2008:32). Revision av ett företags årsbokslut är obligatoriskt enligt EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. EG-rätten ger dock de enskilda medlemsländerna möjligheten att underlätta för mindre bolag genom att undanta dessa ifrån revisionsplikten. (Halling, 2005b) Kravet på kvalificerad en revisor i samtliga aktiebolag som idag gäller i Sverige infördes år 1983. Motivet till beslutet var då att bekämpa ekonomisk brottslighet och att skydda ägare som ej har direkt insyn i den dagliga redovisningen samt att uppmärksamma eventuella ekonomiska problem i företaget. (Nyquist, 2005) Sverige är idag, tillsammans med Malta, ensamma i EU om att ha denna lagreglering kring revision (Thorell & Norberg, 2005). England och Danmark är exempel på länder inom EU som har haft revisionsplikt men som valt att avskaffa den, Danmark så sent som våren 2006 2. England har tre gånger höjt gränsvärdet och idag ligger det på det maximalt tillåtna i EU, vilket innebär att cirka 90 procent av bolagen i England ej har krav på revision (Halling, 2005b). Frågan om vissa bolag skall undantas från revisionsplikten har skapat stor debatt i Sverige. Svenskt Näringsliv gav professorerna Per Thorell och Claes Norberg i uppdrag att se över för- och nackdelar med ett avskaffande av revisionsplikten och i mars 2005 kom deras rapport Revisionsplikten i små aktiebolag. I rapporten kom de fram till att revisionsplikten ej längre är försvarbar för små aktiebolag. (Thorell & Norberg, 2005) I slutet av år 2006 gav sedan regeringen före detta justitierådet Bo Svensson i uppdrag att se över reglerna om revision för små företag samt föreslå nödvändiga ändringar i regelverket inför ett avskaffande av revisionsplikten (SOU 2008:32). Den tredje april i år lämnade Bo Svensson över sitt delbetänkande kring utredningen om revisorer och revision, avskaffande av revisionsplikten för små företag, till justitieminister Beatrice Ask. I utredningen drogs samma slutsats som i Thorell och Norbergs rapport att revisionsplikten bör avskaffas för små företag. Förslaget, som utgör en anpassning till EU, skulle resultera i att cirka fyra procent av de svenska företagen enlig lag skulle vara tvungna att ha en revisor. Detta innebär att EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv i så fall skulle utnyttjas maximalt. I förslaget föreslås att de nya reglerna skall gälla från och med 1 januari, 2010. Ett avskaffande av revisionsplikten för små företag skulle innebära att de själva kan välja de redovisnings- och revisorstjänster de anser sig behöva [1]. Detta skulle göra de svenska företagen mer konkurrenskraftiga i den hårdnande konkurrensen från företag som i dag inte har revisionsplikt eller har lägre kostnader än de svenska för bland 1 Caisa Drefeldt, föreläsning Handelshögskolan Göteborg 2008-02-25 2 Caisa Drefeldt, föreläsning Handelshögskolan Göteborg 2008-02-25 1

annat revision. I förslaget ges också skatteverket utökade kontrollmöjligheter som en sorts säkerhetsåtgärd. Dessa åtgärder innebär att Skatteverket löpande skall kunna utföra allmänna kontroller av ett företags bokföring och räkenskaper samt att företagare måste uppge i sin skattedeklaration om en uppdragsgivare hjälpt till med årsbokslutet eller om en revisor granskat årsredovisningen (SOU 2008:32). I och med debatten kring revisionspliktens vara eller icke vara har nyttan för redovisningens olika intressenter också varit ett självklart ämne för debatt. Skatteverket tror inte att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna medföra några positiva effekter (ECON-rapport 2007-092). Urban Bjerger, Skatteverkets expert i utredningen under Bo Svensson, menar att revisorn ger redovisningen en grundkvalitet som skatteverket kan lita på (Åskåker, 2008). Avskaffas revisionsplikten uppstår risken för att både medvetna och omedvetna fel kommer att öka (ECON-rapport 2007-092). Det i sin tur leder till en försämrad skattebas och ökade skattefel (Åskåker, 2008). Ekobrottsmyndigheten talar i sin tur om att revisorernas anmälningsskyldighet tyder på en brottsförebyggande effekt, vilket framkommit genom en sammanställning av antalet anmälningar från revisorer. Enligt Ekobrottsmyndigheten hade vissa av dessa brott inte upptäckts om inte revisorn hade gjort an anmälan. (BRÅ-rapport, 2004:4) 1.2 Problemdiskussion Ekonomisk brottslighet, eller ekobrott, syftar till de brott som begås inom en lagligt bedriven näringsverksamhet för egen vinnings skull. De ekobrott som i Sverige står för det största antalet anmälningar är skattebrott, bokföringsbrott och brott mot borgenärer. Många av dessa brott är spaningsbrott, det vill säga att brottet måste upptäckas av ett kontrollorgan. Detta medför att kriminalstatistiken över ekobrotten i större utsträckning speglar omfattningen på kontrollinsatserna än på den faktiska brottsligheten. (BRÅrapport 2002:1) Företag i kontantbranschen 3 har länge förknippats med problem kring ekonomisk brottslighet (Ekobrottsmyndigheten, 2007). Ett utav problemen är den stora omfattningen av oredovisade intäkter, något som kan hänföras till att det är en bransch med många små transaktioner där kunderna ej har något intresse utav att få kvitto på sitt inköp (FAR, 2007). Att få ett kvitto är heller ingen garanti för att försäljningen verkligen registreras i företagets bokföring (Hagnell, 2007). På marknaden används ofta avancerade datorsystem för att manipulera bokföringsprogram eller för att programmera kassasystem så att affärstransaktioner kan döljas. Möjligheten att använda sig utav svart arbetskraft är också större i kontantbranscher då den stora tillgången på kontanter gör att utbetalningar av svarta löner enklare att dölja. (Ekobrottsmyndigheten, 2007) Effekterna av dessa problem blir bland annat att företag som sköter sin bokföring korrekt får illojal konkurrens och att förtroendet för skattesystemet minskar (FAR, 2007). Under de senaste åren har också revisorernas arbete i kontantbranschen hamnat i fokus och kritik har riktats mot deras arbete då stora brister i revisioner blivit uppmärksammade. Revisorn måste kunna förvissa sig om huruvida intäkter har redovisats på ett korrekt sätt. Då oredovisade kontanter kan vara svåra att spåra kan det innebära svårigheter vid revisorns granskning och kompletterande åtgärder, utöver de traditionella 3 Med näringsidkare i kontantbranschen avses i Regeringens proposition 2006/07:105 näringsidkare som säljer varor och tjänster mot kontant betalning. 2

revisionsåtgärderna, kan bli nödvändiga. Andra faktorer som gör kontantbranschen svårkontrollerad är att den interna kontrollen av kontanthanteringen samt efterlevnaden av bokföringslagen kan vara bristfällig. (FAR, 2007) Revisorer har sedan 1999 en skyldighet att anmäla eventuell misstanke om ekonomiska brott till åklagare (BRÅ-rapport 2004:4). Avsikten med lagen var dock inte att revisorn aktivt skulle leta efter brott i redovisningen utan att revisorn skulle vara uppmärksam under revisionsarbetet på förhållanden som ej verkar verkade vara korrekta (Ekobrottsmyndigheten 1). Antalet anmälningar om brott från revisorer har ökat och fortsätter också att öka (ECON-rapport 2007-092). Enligt branschsaneringsutredningens betänkande Branschsanering och andra metoder mot ekobrott är restaurangbranschen en utav de branscher inom kontantbranschen som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet (FAR, 2007). Det är framförallt inom restaurangbranschen som också den organiserade brottsligheten är utbredd (Ekobrottsmyndigheten, 2007). Restaurangbranschen domineras av små företag och majoriteten av företagen kommer alltså att beröras av ett avskaffande av revisionsplikten (FAR, 2007). Skatteverket är negativt inställda till att helt avskaffa revisionsplikten för mindre företag då många utav de misstag som begås av företag beror på ren okunskap. Både Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten anser att de har nytta av revisorns kontroll då den förebygger brott och utgör en extern kvalitetssäkring, vilket resulterar i en bättre redovisning. Den preventiva effekten är särskilt viktig och är av stort värde för Skattemyndigheten. (Precht, 2005a) Skatteverket har redan aviserat för så kallade flygande revisioner om revisionsplikten avskaffas, såsom nu är fallet i Danmark. I Danmark måste företagen idag ange i sin inkomstdeklaration om en revisor har granskat årsbokslut eller årsredovisning. Om ett företag inte har haft en revisor så ser det danska Skatteverket det som en anledning till skatterazzia. (Åsell, 2008b) Anmälningar från revisorer om ekobrott ökar (ECON-rapport 2007-092) samtidigt som karaktären på ekobrotten blir alltmer komplexa (Noteringar: Gör revisorn någon nytta?, 2007). En ny lag om certifierade kassaregister är på väg och personalliggare har också införts (Höglund, 2006). Samtidigt som kontrollen av restaurangbranschen på vissa håll ökar kommer en majoritet av dessa bolag att beröras av ett avskaffande av revisionsplikten. Detta gör att vi tycker det vore intressant att se om kontrollen av dessa företag kommer att påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten då de verkar i en bransch med hög ekonomisk brottslighet. 1.3 Problemformulering Vilka argument talar för och emot att ett avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll av företag inom restaurangbranschen? För att kunna besvara vår problemformulering måste vi även besvara frågan: Vilken nytta har Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten av revision idag? 1.4 Syfte Vår studie syftar till att undersöka om ett avskaffande av revisionsplikten för en majoritet av Sveriges aktiebolag skulle kunna innebära komplikationer vid kontroll av företag som 3

är verksamma inom restaurangbranschen. När vi talar om kontroll syftar vi till Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll av företag. 1.5 Avgränsning Vi vill undersöka om ett avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära några förändringar i Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll utav företag som är verksamma inom branscher med en hög grad av ekonomisk brottslighet. Detta innebär en naturlig avgränsning till ett mindre antal branscher. Av dessa branscher har vi valt att undersöka restaurangbranschen. 4

2 Metod I detta kapitel redogör vi för vilken metodansats vi valt att använda oss utav och argumenterar för de olika val vi gjort. Vidare redogör vi för primär- och sekundärdata, val av respondenter samt metod för datainsamling och dataanalys. Till sist diskuterar vi validiteten och reliabiliteten i vår datainsamling. 2.1 Metodansats För att kunna genomföra denna studie ansåg vi att vi först behövde skaffa oss mer kunskap inom ämnet. Det innebar att vi först sökte information från litteratur, aktuella artiklar samt Internet. När vi hade skaffat oss en bra uppfattning om vad som skulle ingå i vår referensram samlade vi in empiri för att se om de förväntningar vi skapat stämde överens med hur verkligheten ser ut. Då vi skriver om något som ännu inte trätt i kraft, och det därmed var svårt att veta precis vad vi sökte, så har vi även i efterhand kompletterat referensramen med information som vi ansåg vara viktig för vår studie. För att få en djupare förståelse för ämnet fann vi att en kvalitativ ansats var mest fördelaktig för denna studie. Den kvalitativa ansatsen innebär en informationsinsamling i ord med en hög grad av öppenhet (Jacobsen, 2002). Då vi ville undersöka respondenternas syn på problemet ville vi ej begränsa deras svar. Den kvalitativa ansatsen ger oss möjligheten att ställa följdfrågor och diskutera svaren med respondenten och sätter därmed få begränsningar på de svar respondenterna ger. Detta ger oss en bättre och mer djupgående uppfattning om respondenternas tankar och åsikter. Upplägget vi kommer att använda oss utav är intensivt. Det innebär att undersökningen kommer att gå på djupet för att få en så total förståelse som möjligt av undersökningsenheterna och den kontext som de befinner sig i (Jacobsen, 2002). 2.2 Datainsamling För att kunna besvara vår problemställning har vi behövt samla in både primär- och sekundärdata. Då vi undersöker eventuella effekter av en lag som ännu ej trätt i kraft så finns det ej data som kan ge stöd för all den empiriska informationen som vi samlat in. På grund av detta kommer större fokus att ligga på de empiriska data vi samlat in. Primärdata är information som samlas in för första gången (Jacobsen, 2002). Vi har samlat in primärdata genom att intervjua två respondenter från Skatteverket, en från Ekobrottsmyndigheten samt en från Öhrlings PricewaterhouseCoopers, totalt fyra stycken intervjuer. Sekundärdata inhämtas ej direkt av författaren utan är information som redan finns insamlad av andra (Jacobsen, 2002). I denna uppsats har vi ej använt oss utav tidigare genomförda forskningsrapporter vilket gör att vi ej heller kan säga att vi fått fram ny kunskap utan snarare bekräftat olika förhållanden med hjälp utav vår referensram. Sekundärdata som vi använt oss utav har vi fått från böcker, artiklar, tidskrifter och Internet. Genom Göteborgs Universitets bibliotek har vi kunnat använda oss av databaserna Far Komplett och Affärsdata. Vi har också använt oss utav bibliotekskatalogen Gunda för att söka efter litteratur inom ämnet. De främsta sökord vi har använt oss utav är revision, revisionsplikt, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, 5

kontantbranschen, restaurangbranschen och ekobrott. Övrig information på Internet har vi bland annat sökt på hemsidor såsom Riksdagen, FAR SRS, Svenskt Näringsliv, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Vid användandet utav sekundärdata och primärdata gäller det att ha ett kritiskt förhållningssätt vid urvalet av källorna (Jacobsen, 2002). Vid vårt urval av sekundärdata har vi främst använt oss litteratur och olika artiklar. Med de artiklar som ej varit vetenskapliga har vi sett till vem som är författare och vem eller vilka som eventuellt blivit intervjuade och på så vis bestämt om vi kunnat använda informationen eller ej. 2.3 Fältstudie 2.3.1 Val av organisation och respondenter Då vårt syfte med denna uppsats är undersöka Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll av företag föll det sig naturlig att också göra intervjuer med dem. Det kändes även naturligt att intervjua en revisor då det är kontrollen som de utför som kommer att kunna väljas bort av vissa företag. Att få en revisors syn på hur deras kontroll av restauranger ser ut idag ansåg vi vara av stor vikt för att kunna bedöma vilken kontroll som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kommer att kunna gå miste om. Vi kontaktade Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket först via e-post och bad dem hjälpa oss med att komma i kontakt med personer inom organisationerna som har rätt kunskap och kompetens för vår studie. På Ekobrottsmyndigheten fick vi kontakt med Sverker Lundh som arbetar som eko-revisor och som också tidigare arbetet som externrevisor. På Skatteverket fick vi kontakt med Annette Dahlberg som har suttit med i utredningen under Bo Svensson. Efter att ha intervjuat henne ansåg vi att vi också skulle behöva en kompletterande intervju med någon inom Skatteverket som hade god insyn i speciellt restaurangbranschen. Vi kontaktade återigen Skatteverket och de hjälpte oss då att komma i kontakt med Conny Svensson som arbetar med restaurangkontrollen i hela Sverige. Respondenten Inger Kollberg från revisorsfirman hade vi tidigare haft kontakt med från föreläsningar på Handelshögskolan och vi visste därför att hon arbetar med revision av mindre företag samt med företag inom restaurangbranschen. 2.3.2 Metod för datainsamling Vi valde att göra öppna intervjuer med viss struktur med våra respondenter. Sådana intervjuer kännetecknas av att undersökare och respondent samtalar med varandra som i en vanlig dialog (Jacobsen, 2002). I dessa intervjuer finns också få eller inga begränsningar för vad respondenten får säga (Jacobsen, 2002). Då vi ville få fram djupare information och inte ställa ledande frågor för att ej styra intervjupersonerna ansåg vi att detta var ett passande upplägg på intervju för oss. Denna typ av intervju är ofta tidskrävande och lämnar en stor datamängd att sortera och analysera, därav lämpar den sig bäst när det endast är ett fåtal enheter som skall undersökas (Jacobsen, 2002). Enligt Jacobsen (2002) bör den öppna intervjun ej vara så strukturerad att det finns i förväg bestämda frågor med svarsalternativ men den bör ej eller vara helt öppen utan någon plan alls för vad som skall diskuteras. I enlighet med detta har vi utarbetat en intervjumall för vardera intervjun med frågor som tog upp de viktigaste delarna som vi ville beröra men utan att lägga in värderingar för att undvika ledande frågor. Enligt 6

Jacobsen (2002) är det viktigt att inte inleda med alltför precisa frågor då risken är att vi då endast får svar på det som vi anser vara viktigt. I vår intervjumall försökte vi därför ställa mer allmänna frågor i början och snäva in frågorna kring problemformuleringen på slutet. Vidare ställde vi följdfrågor för att skapa en öppen diskussion med förhoppningen att få fram nya infallsvinklar under undersökningens gång. Varje respondent fick sin specifika intervjumall utskickad några dagar innan intervjutillfället för att ha chans att ta reda på information och hinna gå igenom frågorna inför intervjun. Intervjuerna spelades in på band, med respondentens godkännande. Att spela in intervjuerna på band fann vi nödvändigt för att få med all information men också för att vi båda två skulle kunna vara aktiva i intervjun för att få en bra kontakt med respondenten. Alla respondenter blev också erbjudna anonymitet för att alla skulle våga tala så öppet som möjligt. Intervjuerna med respondenterna på Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Ekobrottsmyndigheten skedde på deras arbetsplatser. Intervjun med Dahlberg från Skatteverket gjordes via telefon medan intervjun med Svensson gjordes på hans arbetsplats. 2.3.3 Metod för dataanalys Öppna intervjuer ger ofta en stor mänga data varför det är nödvändigt att reducera, förenkla och strukturera den insamlade informationen för att kunna få en överblick över materialet (Jacobsen, 2002). Vi valde att lyssna av inspelningarna av intervjuerna och skriva ner dem i sin helhet. Anledningen till att vi valde att göra på detta sätt var för att vi ansåg att det var lättare att få en överskådlig blick av materialet för att sedan kunna ta ut de viktigaste delarna för vår studie. När vi gjort detta strukturerade vi upp varje intervju och tog bort information som vi ej fann relevant för vår studie. De två intervjuerna från Skatteverket satte vi sedan samman. Vi valde att ha samma rubriksättning genom hela empirin för att göra den så lättöverskådlig som möjligt. Detta var något som vi också hade i åtanke redan när vi skapade intervjumallarna. Efter att ha gjort en första reducering och strukturering av empirin analyserade vi informationen. Vi började med att plocka ut de viktigaste delarna och försökte samtidigt att behålla strukturen som vi haft i empirin. Vi försökte hitta likheter i de olika respondenternas svar men även se till olikheter i deras olika svar. Vårt analysverktyg var intressentmodellen som vi också beskrivit i referensramen. Då vi var klara med vår analys försökte vi sen att koppla den till vår referensram. Vi återgick sedan till empirin och gick igenom vilken information vi använt oss utav för att sedan göra ytterligare en reducering av den information som vi ej behövt eller kunnat använda. När vi gick igenom sekundärdata som vi samlat in gjorde vi sammanfattningar av de viktigaste delarna och på dem byggde vi sedan upp vår referensram. Efter att vi samlat in vår empiri gjorde vi vissa kompletteringar till vår referensram. 2.3.4 Validitet och Reliabilitet Validitet står för giltighet och relevans och det ger uttryck för om vi mäter det som vi önskar mäta (Jacobsen, 2002). I en kvalitativ studie är inte validiteten endast kopplad till datainsamlingen utan till hela processen för studien (Patel & Davidson, 2003). Vi anser att det genom hela vår uppsats finns en röd tråd och att vi följer vår problemställning väl. Referensramen anser vi vara relevant för att kunna tolka den empiri som vi samlat in. Till 7

vår analys av empirin använder vi också den erkända intressentmodellen från referensramen för att analysera vårt material. Vidare anser vi att våra respondenter gav oss information så att vi kunde besvara vår problemformulering och vi ställde även flera frågor för att kunna underbygga deras olika argument. Reliabilitet står för tillförlitlighet och med det menas att undersökningen måste gå att lita på (Jacobsen, 2002). Då vi valt att göra en kvalitativ uppsats med intervjuer så kan vi inte erhålla siffermått på reliabiliteten i vår uppsats (Patel & Davidson, 2003). Tillförlitligheten i vår undersökning är istället i hög grad relaterad till de intervjuer vi gjort (Patel & Davidson, 2003). Då vi genomförde våra intervjuer lät vi banda dem för att vi skulle kunna gå igenom dem i efterhand och se till att vi fått med all information på ett korrekt sätt. Vi har också båda varit med vid alla intervjuer så att vi efteråt har kunnat stämma av med varandra att vi uppfattat informationen på ett likartat sätt. Enligt Patel och Davidson (2003) förhöjs reliabiliteten i intervjuerna om de genomförs enligt dessa två sätt. Något som kan uppstå under intervjuer är så kallad intervjuareffekt (Patel & Davidson, 2003). Med det menas att intervjuaren med sin fysiska närvaro och sitt sätt att uppträda kan påverka respondentens svar (Patel & Davidson, 2003). Genom telefonintervjuer kan dessa effekter minskas (Jacobsen, 2002). Tre av de intervjuer vi genomfört har varit personliga och en via telefon. Vi anser dock att detta inte haft någon påtaglig effekt på de svar vi fått. I intervjuunderlaget hade vi öppna frågor som inte skulle vara ledande, något vi också försökte ha i åtanke när vi ställde följdfrågor. Vi försökte att inte avbryta respondenterna under intervjuerna för att låta dem tala så öppet och fritt som möjligt. Då vi i våra intervjuer inte heller ställt frågor som är av känslig karaktär så tror vi att det i sig minskar intervjuareffekten. Vi upplevde att alla fyra respondenter kändes avslappnade och inte besvärade av våra frågor. 8

3 Referensram I detta kapitel kommer vi att redogöra för vår referensram. Vi inleder med att beskriva vad redovisning och revision innebär samt vad en revisors arbete innebär. Vi definierar vad ekobrott är och beskriver hur restaurangbranschen ser ut och vilka åtgärder som gjorts inom branschen för att motverka skattebrott och ekobrott. Vi beskriver intressentmodellen som är vårt analysverktyg samt de intressenter som berörs i denna studie. Avslutningsvis ges en kort sammanfattning av vår referensram. 3.1 Redovisning och revision Bokföring skall fungera som underlag vid kontroll och uppföljning av verksamheten. Företagaren själv har intresse utav bokföringen för att kunna styra den egna verksamheten men det finns också externa intressenter såsom olika myndigheter som har intresse utav den. Intressenterna måste kunna lita på bokföringen, att den är korrekt upprättad och stämmer överens med verkligheten. (Ekobrottsmyndigheten 2) Revision är att med professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig årsredovisning, bokföring och förvaltning. (FAR, 2007, sid. 19). En revisor ska se till att ett bolags räkenskaper har genomgått en ändamålsenlig kontroll och ger därmed en slags garanti för att den externa redovisningen avspeglar bolagets förhållande på ett korrekt sätt. (Dahlqvist & Elofsson, 2005). Revision innebär att granska redan inträffade händelser, men den moderna synen på revision innebär även att den ska utgöra en förebyggande, stödjande och hjälpande funktion (Jerlinger, 2003). Genom revision skapas förtroende och trovärdighet åt ett företags finansiella information (FAR, 2001). Revisorn ska bland annat se till att det finns en fullständighet i redovisningen, att samtliga transaktioner och affärshändelser har bokförts och med rätt belopp. Enligt aktiebolagslagen ska revisorn anmärka på om företaget ej betalt eller redovisat sina skatter och avgifter i enlighet med skattebetalningslagen. (FAR, 2007) En av de viktigaste aspekterna är att revisorn bidrar med en företagsekonomisk kompetens som ofta inte finns på mindre bolag. Detta var också ett utav argumenten när revisionsplikten infördes för samtliga aktiebolag i Sverige. Det kan många gånger vara svårt för en företagare att bedöma kompetensen hos olika rådgivare och utredningar tyder på en bristande kompetens hos redovisningskonsulter inom redovisnings- och skatteområdet. Genom revision kan problem i bolaget identifieras vid ett tidigare skede vilket resulterar i bättre förutsättningar för företaget att vidta åtgärder och undvika konkurs. En risk är att företag i kris väljer bort revision av kostnadsskäl. Detta trots att det är dessa företag som är i störst behov utav revisorns rådgivning. (Andersson, 2005) 3.1.1 Revisorns granskning Genom att ha en väl fungerande intern kontroll i företaget minskar risken för såväl omedvetna som avsiktliga fel i de dagliga rutinerna och minskar fel i företagets redovisning (FAR, 2007). Med intern kontroll menas att det i företaget finns ett genomtänkt och fungerande system för hur ansvar och arbete är uppdelat. I ett fungerande system ska till exempel inte samma person ansvara för att både bokföra och godkänna en 9

transaktion i alla olika led. I ett litet företag med få anställda är det dock svårt att ha en omfattande intern kontroll. (FAR, 2001) För att påtala relativt allvarliga omständigheter gällande bolagets interna kontroll eller redovisning rapporterar revisorn till styrelse och VD genom erinringar och påpekanden. Revisorn kan även lämna anmärkningar eller upplysningar i revisionsberättelsen som då blir offentliga. (Dahlqvist & Elofsson, 2005) När en revisor skall göra en granskning utav ett företag kan en substansgranskning eller en granskning utav företagets interna kontroll göras (FAR, 2001). Med substansgranskning menas att granska olika resultat- och balansposter samt de olika transaktioner som gett upphov till posterna (FAR, 2006). Ett internt system är dock aldrig helt säkert och därför måste substansgranskning alltid göras i viss mån. Till följd av att många mindre företag ej har något system för intern kontroll är ibland substansgranskning också det enda alternativet för revisorn. Vilken typ av granskning revisorn väljer beror på hur företagets interna kontroll ser ut och hur stor risken är för väsentliga fel i räkenskaper och förvaltning. (FAR, 2001) Varje företag är unikt och revisorn bör därför granska varje företag utifrån dess unika förhållanden (FAR, 2007). Granskningen skall dock alltid ha sin tyngdpunkt på de områden som löper störst risk för väsentliga fel (FAR, 2001). I enlighet med god revisionssed skall en revisor löpande följa utvecklingen i ett företag, ha en kontinuerlig kontakt med företaget samt göra så stor del som möjligt av sitt arbete innan räkenskapsåret är slut (FAR, 2001). Detta skapar en möjlighet till att hinna uppmärksamma eventuella felaktigheter innan räkenskapsåret är slut så att företagaren ges en chans att rätta till dem, något som är av extra stor vikt inom kontantbranscher (FAR, 2007). Det skapar också möjlighet för revisorn att hinna planera om granskningen om så skulle behövas (FAR, 2001). Då en revisors uppgifter och kontroll skiljer sig från Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens är det därför också rimligt att dessa olika granskare också kan göra olika iakttagelser. Även om iakttagelserna från Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens utredare skiljer sig ifrån revisorns så innebär det därför inte att revisionen ej är upprättad enligt god revisionssed. (FAR, 2007) Hanteringen av likvida medel är förenad med en hög risk och är ofta svår att kontrollera. Detta beror på att kontanter är lättflyttade och det kan många gånger vara svårt att identifiera den rätta ägaren. Revisorn ska granska hur hanteringen av kontanterna sköts och huruvida företaget uppfyller bokföringslagens krav på verifikationernas innehåll och arkiveringskrav. I kontantbranschen är intäktsredovisningen en riskpost och fusk med redovisningen av intäkter kan på mycket kort tid skapa stora latenta skatteskulder och avgiftsskulder. Att detta är en riskpost beror på ovannämnda problem med kontanterna men en annan orsak är att den interna kontrollen av hanteringen utav kontanter kan vara dålig. Det går också alltid att manipulera kassasystem och på så vis krympa intäkterna. FAR SRS har utarbetat en checklista speciellt för kontantbranschen (FAR, 2007), som restaurangbranschen går under. Checklistan fungerar som ett hjälpmedel för revisorn vid revision av ett företag inom kontantbranschen. Till checklistan har också en handledning revision av företag i kontantbranschen utarbetats. (FAR, 2007) Flera revisorer hävdar att de valt att inte tagit sig an uppdrag från vissa kunder på grund av misstanke om oegentligheter eller att de ansett att kunden verkar oseriös. Det förekommer även att revisorer avstår från vissa känsliga branscher, såsom restaurangbranschen, för att undvika svårbedömda situationer. Företag som håller på med ekonomisk brottslighet kan använda sig utav mindre seriösa revisorer för att få sin årsredovisning godkänd. (BRÅ-rapport, 2004:4) 10

3.1.2 Revisionsberättelsen Enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) 9 kapitlet 34 skall en revisor göra en anmärkning i revisionsberättelsen om företaget ej uppfyllt sina skyldigheter gällande skatter och avgifter och enligt 9 kapitlet 37 skall revisorn i ett sådant fall omedelbart skicka in en kopia av revisionsberättelsen till Skatteverket. Innan lagen infördes låg ansvaret på företagen själva att lämna in revisionsberättelsen i samband med inlämnandet av deklarationen. Syftet med lagen var därför att effektivisera beskattningssystemet (Thorell & Norberg, 2005). Idag finns det dock skattekontosystem och förseningsavgifter som gjort att delar av lagen ej längre fyller samma viktiga funktion som när den infördes (Thorell & Norberg, 2005). Några exempel på felaktigheter, om de är allvarliga, som revisorn ska anmärka på är ifall företaget gjort sig skyldig till eftersläpningar i bokföringen, har bristfälliga kassarutiner eller misskött skatteredovisningen. Detta oavsett om en rättelse har skett eller inte. (Dahlqvist & Elofsson, 2005) Kritik har riktats mot att revisionsberättelsen inte är så informativ. Revisorns arbete är dock mycket förebyggande, där fel och brister påpekas under granskningens gång. Revisorn tar då upp kritik och förslag till förbättringar direkt med berörda parter på företaget (FAR, 2007) vilket gör att företaget blir medvetna om svagheterna snabbt. (FAR, 2001) Detta gör att många av de fel som revisorn upptäcker kan rättas till innan årsredovisningen är klar och revisionsberättelsen skall skrivas. Har felaktigheterna rättats finns det ej längre anledning för revisorn att ta upp felaktigheterna i revisionsberättelsen. 3.1.3 Revisorns anmälningsplikt Revisorernas arbete innebär att verka för att den befintliga lagstiftningen efterföljs och denna typ av kontroll utgör en viktig brottsförebyggande funktion. Utöver denna kontrollfunktion har revisorer sedan 1999 även en skyldighet att anmäla eventuell misstanke om ekonomiska brott till åklagare vilket förstärker revisorns brottsförebyggande roll. (BRÅ-rapport, 2004:4) Avsikten med lagen var dock inte att revisorn aktivt skulle söka efter brott i redovisningen utan att revisorn skulle vara uppmärksam under revisionsarbetet på förhållanden som ej verkade vara korrekta (Ekobrottmyndigheten 1). I de fall en revisor ej lever upp till anmälningsskyldigheten riskerar revisorn disciplinåtgärder från revisorsnämnden. Ekobrotten är ofta svåra att upptäcka då de ofta äger rum i miljöer där myndigheterna ofta saknar tillträde. Ekobrotten upptäcks och anmäls så gott som uteslutande utav konkursförvaltare och skatterevisorer. Då det endast är de företag som gått i konkurs och de fåtal företag som blir föremål för skatterevision som faller in under denna granskning är samhällets kontrollsystem begränsade. Det är därmed svårt att med hjälp av hot om lagstiftning och strängare straff bekämpa och förebygga den ekonomiska brottsligheten när upptäcktsrisken är så liten. Ett sätt att komma tillrätta med dessa problem är för lagstiftaren att använda sig utav en tredje part som har tillgång till företagets räkenskaper och därmed kan upptäcka och anmäla dessa brott. En revisor har inga motiv att dölja brott som begåtts av företag och kan därmed utgöra en förebyggande kraft mot ekonomisk brottslighet. (BRÅ-rapport, 2004:4) Revisorns anmälningsskyldighet inträder vid en relativt låg grad av misstanke. Det är viktigt att det ej hinner gå någon längre tid från det att misstanke om brott uppkommer tills det att revisorn anmäler det misstänkta brottet. Reglerna om revisorns handlingsplikt vid misstanke om ekonomisk brottslighet innebär dock inte att den granskning som revisorn genomför blivit mer omfattande än vad som krävdes innan lagändringen. 11

Revisorn är inte skyldig att kontinuerligt efterforska huruvida ekonomisk brottslighet förekommit i bolaget. Anmälningsskyldigheten uppkommer först efter att misstanke om brott har uppkommit. Revisors anmälningsplikt gäller inte vid försöks eller förberedelsebrott utan anmälningsplikten träder först ikraft när brottet är fullbordats. (FAR, 2004). Ekobrottsmyndigheten menar att revisorernas anmälningsskyldighet tyder på en brottsförebyggande effekt, vilket framkommit genom en sammanställning av antalet anmälningar från revisorer. Enligt Ekobrottsmyndigheten hade vissa av dessa brott inte upptäckts om inte revisorn hade gjort an anmälan. Flera av de revisorer som brottsförebyggande rådet intervjuat menar dock att den brottsförebyggande effekten av anmälningsskyldigheten endast är marginell. Ett antal revisorer påpekar att åtgärder kan ske på ett smidigare sätt, till exempel genom informella samtal med styrelsen. Detta då de flesta fel som upptäcks är omedvetna fel som beror på ren okunskap och det därmed inte finns något brottsligt uppsåt. (BRÅ-rapport, 2004:4) 3.2 Avskaffandet av revisionsplikten Revision av ett företags årsbokslut är obligatoriskt inom EU. Genom EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv har dock de enskilda medlemsländerna möjligheten undanta mindre bolag från lagstadgad revision. För att falla in under denna kategori får företaget inte ha överskridit två av tre uppsatta gränsvärden under de två senaste åren. (Halling, 2005b) Denna lättnad utnyttjar många utav EU-länderna och bland annat Storbritannien, Tyskland och Holland utnyttjar dessa undantagsbestämmelser fullt ut (SOU 2008:32). Regeringen gav i slutet av år 2006 Bo Svensson i uppdrag att se över reglerna om revision för små företag samt föreslå nödvändiga ändringar i regelverket inför ett avskaffande av revisionsplikten (SOU 2008:32). Under arbetets gång gjorde Bo Svensson och utredningens sekreterare studieresor till Danmark, Finland, England och Nederländerna som tidigare har valt att avskaffa revisionsplikten. De träffade också Dr Jill Collis vid Kingston University i England som har forskat kring effekterna av revisionspliktens avskaffande i England. I april i år kom delbetänkandet och ett slutbetänkande är planerat till september nu i år. I utredningen föreslås att alla företag som inte uppnår mer än ett utav det fjärde direktivets gränsvärden skall ha möjligheten att ej använda sig utav en revisor. Parametrarna för de olika gränsvärdena är balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda och dessa värden ligger idag på 41, 5 miljoner, 83 miljoner samt 50 anställda. Vidare föreslås att dessa nya bestämmelser skall träda i kraft den 1 juli 2010 (SOU 2008:32). Regeringens utredning konstaterar att de negativa effekterna är svåra att uppskatta. De hävdar att mycket av den kritik som riktats mot förslaget präglas av revisorernas rädsla att förlora den monopolställning de idag har. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har också uttryckt oro om att skattefelet och den ekonomiska brottsligheten kommer att breda ut sig om företag ej längre har en revisor. I utredningen dras slutsatsen att detta är en överdriven oro från myndigheternas sida. I den analys som gjorts kommer utredarna fram till att sambandet mellan kvaliteten på företagens upplysningar till Skatteverket och revisionsplikt är oviss. Det är därför svårt att bedöma vad effekterna av ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna bli för skatteintäkterna. Utredarna menar att skattekontrollen i Sverige är riskorienterad och effektiv och effekter på skatteintäkterna skulle endast vara marginella. Detta ses som ett argument för att det ej vore rimligt att utöka kontrollen av de 12

företag som berörs av en avskaffad revisionsplikt. För att vara försiktiga så föreslås dock i utredningen att Skatteverket för säkerhets skull skall få utökade kontrollbefogenheter. Den första åtgärden som föreslås ger Skatteverket möjlighet att löpande under året göra en allmän kontroll utav ett företags bokföring och annan räkenskapsinformation. Detta skall medföra att Skatteverket kan göra snabba och effektiva kontroller som ej är alltför kostnadskrävande. Dessa kontroller skall vara föranmälda eller avtalade och utföras antingen på företaget eller på Skatteverkets kontor. Den andra åtgärden innebär att en företagare måste uppge i sin skattedeklaration om årsbokslut upprättas eller upprättats med hjälp av en uppdragstagare och om årsredovisningen granskas eller granskats av en revisor. Syftet med de två åtgärder som föreslås är att de skall kompensera för den skattekontroll som faller bort i och med att revisionsplikten tas bort för små företag. Även när det gäller oron om ökad brottslighet så kommer utredarna fram till att det här ej kommer ske någon märkbar ökning. Då vare sig Skatteverket eller Ekobrottsmyndigheten föreslås utökade kontroller så föreslås ej heller utökade resurser till dessa två myndigheter (SOU 2008:32). Utredarna menar ej att revision inte fyller någon funktion, tvärtom så anser de att revision tillför ett värde för företagaren. De menar dock att varje enskilt företag måste ha möjlighet att själv välja vilka tjänster det behöver och på så vis tror de att de också kommer att köpa in dessa tjänster. På så vis kommer kvaliteten på räkenskaperna att bevaras och oron om ökat skattefel och en högre grad av ekonomisk brottslighet kommer ej att bli verklighet (SOU 2008:32). 3.3 Ekobrott Ekobrott leder till stora ekonomiska skador och den största skadan som de skapar anses vara det försämrade förtroendet för näringslivet och mellan olika företag. Ekonomisk brottslighet har även en negativ inverkan på samhällsekonomin genom att det skapar en illojal konkurrens, och risken finns därför att effektiva företag kan konkurreras ut utav ineffektiva företag. En företagare som befinner sig i ekonomisk kris på grund av hård konkurrens kan känna sig tvungen att bryta mot lagen för att kunna driva sin verksamhet vidare. Risken finns också att det brottsliga beteendet sprider sig och leder till en attitydförändring då moralbilden förändras. Diverse offentliga skandaler har gjort att värderingarna i samhället i stort förändrats och tanken att alla andra gör det blir mer accepterad. Ett exempel som gör att vanligt folk tar lätt på lite eget skattefiffel är när höga fallskärmar delas ut till statliga bolagsdirektörer i företag i monopolställning. (BRÅ 2003:1) Den växande affärsverksamheten i det moderna samhället är en orsak till att fler tillfällen för den ekonomiska brottsligheten har uppstått. En annan orsak är den ökade ITanvändningen. Ett stort antal personer har därmed tillgång till olika ekonomiska transaktioner och dokument. Mängden brottstillfällen är beroende av hur kontrollerna är utformade och organiserade. (BRÅ 2003:1) Vid ekobrott kan skadeverkningarna påverka ett stort antal offer, till exempel skattebetalarna, där brottets offer kan vara omedvetna om att de blivit utsatta för brott (BRÅ-rapport, 2004:4). Ekobrotten är därför väldigt svåra att upptäcka då offret inte kan anmäla brottet på samma sätt som till exempel vid inbrott, stöld eller andra traditionella brott (BRÅ 2003:10). Ekobrotten i restaurangbranschen är i första hand riktade mot Skattemyndigheten [2] och de brottsförebyggande myndigheterna har idag små möjligheter att förebygga ekobrotten då de enheterna kommer i stort sett uteslutande in i bilden då brottet redan har begåtts (BRÅ 2003:10). 13

Det finns många typer utav ekobrottslingar vilket gör att det måste finnas många olika typer utav åtgärder för att förebygga dessa brott. Det kan vara allt ifrån att öka informationen och ge service för dem som behöver det till att arbeta med underrättelsetjänst och punktmarkering för aktiva ekobrottslingar. Att genom förebyggande åtgärder möta den ekonomiska brottsligheten torde vara mer framgångsrikt och mindre resurskrävande än att försöka styra in den traditionella brottsbekämpningen på nya spår. Stadsmakterna strävar efter att uppnå en större effekt av det brottsförebyggande arbete som pågår på ekobrottsområdet. De brottsförebyggande myndigheterna arbetar bland annat med att skapa incitament att handla rätt samt att göra det svårare och mer riskabelt att begå brott. Den upplevda risken att bli upptäckt och bestraffad är idag låg. De volymmässigt mest omfattande brotten är skattebrott och bokföringsbrott. (BRÅ 2003:1) Bokföringsbrott gör den sig skyldig till som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen 11 kapitlet 5 (SFS 1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan bedömas med ledning av bokföringen. Försvårande av skattekontroll gör den sig skyldig till som med uppsåt eller med grov oaktsamhet sin bokföringsskyldighet och därmed försvårar myndigheters kontrollverksamhet. (FAR, 2004) 3.3.1 Restaurangbranschen Det finns branscher där svartarbetet är så utbrett att det är i stort sett omöjligt att konkurrera med vita priser. En bransch där detta är väldigt tydligt är restaurangbranschen, där exempelvis priset för dagens lunch ofta inte täcker kostnaderna för råvarorna (Roos, 2005). Uteblivna skatteintäkter för stat och kommun beräknas årligen uppgå till omkring 100 miljarder kronor och närmare två tredjedelar av skattefelet hänför sig till svarta inkomster. Skatteverket beräknar att småföretag står för upp emot 80 procent av de svarta inkomsterna. Detta beror på att det i dessa företag finns färre inblandade vilket gör det lättare att fuska genom att dölja intäkter för att betala ut svarta löner. (Roos, 2005) Det förekommer skattefusk i samtliga branscher som hanterar mycket kontanter såsom restaurangbranschen, byggbranschen, åkerier, taxi, torghandel och frisörer etcetera (Öhrn, 2007). Enligt beräkningar som genomförts av Skatteverket undanhåller restaurangbranschen årligen 15 miljarder kronor från beskattning, vilket motsvarar 15 procent av det totala skattefelet. Dock beror en del av skattefelet inte på medvetet skattefusk utan på ren okunnighet från företagets sida. (Roos, 2005) Problemet vid granskning av kontantbranschen är att kontanta affärshändelser inte lämnar något spår då det inte finns någon motpart som i efterhand kan hjälpa till att verifiera dessa affärshändelser. Revisorn måste därför granska betalningsströmmar, företagets rutiner och underlag för affärshändelser löpande under året då dessa inte kan kontrolleras i efterhand. (Åström, 2005) Skatterevisioner är väldigt resurskrävande och andra alternativ har därför kommit för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Exempel är kraven att föra personalliggare (Höglund, 2006), lagen om certifierade kassaregister (Precht, 2007) och restaurangprojektet (Åström, 2005). Syftet med dessa kontrollåtgärder är att försvåra för företag att undanhålla intäkter för beskattning och öka upptäcktsrisken (Höglund, 2006). 14