Filosofie magisterexamen Examenssystemen I enlighet med förordningen F 794/2004 kan man vid filosofiska fakulteten avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (hum.kand.) och filosofie magisterexamen (fil. mag.). Som påbyggnadsexamina kan man vid fakulteten avlägga filosofie licentiat (fil.lic.) och filosofie doktorsexamen (fil. dr). Filosofie magisterexamen Filosofie magisterexamen är en högre högskoleexamen. Utbildningen som leder till magisterexamen skall ge den studerande god kännedom om huvudämnet eller därmed jämförbar helhet beredskap att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder beredskap att i arbetslivet fungera både som sakkunnig och som utvecklare inom det egna området beredskap för vetenskapliga påbyggnadsstudier goda kommunikations- och språkfärdigheter. Den tvååriga filosofie magisterexamen omfattar 120 studiepoäng (sp). I magisterexamen skall ingå minst fördjupade studier i huvudämnet inom magisterprogram, samt övriga fritt valbara studier. I de fritt valbara studierna kan ingå biämnestudier, språkstudier, praktik eller andra studier som stöder huvudämnets fördjupade studier. I de fördjupade studierna i huvudämnet ingår en pro gradu-avhandling som omfattar minst 30 studiepoäng. Den studerande skall därutöver skriva ett mognadsprov som hänför sig till pro gradu-avhandlingens tema. Pro gradu-avhandling Inom ramen för de fördjupade huvudämnesstudierna skriver den studerande en pro gradu-avhandling. Avhandlingen och därtill hörande studier omfattar minst 30 studiepoäng. Syftet med pro gradu-avhandlingen är att den studerande grundligt sätter sig in i ett problemkomplex som är centralt inom ifrågavarande vetenskapsområde, samt att han/hon förmår problematisera, analysera och rapportera det undersökta fenomenet. Pro gradu-avhandlingen baserar sig på en vetenskaplig problemställning. Pro gradu-avhandlingen skall vara forskningsetiskt godtagbar. Den studerande uppmanas vara ärlig, noggrann och öppen och respektera andra forskares arbete. Skrivanvisningar för studenter inom de humanistiska vetenskaperna finns på webbsidor på adressen www.uva.fi/ fi/for/student/materials/writing_guidelines. Inlämnande och publicering Avhandlingen inlämnas för granskning i två inbundna exemplar, om inte handledaren föreskriver annat. Båda exemplaren inlämnas till amanuens Hanna Korpela. Dessutom inlämnas avhandlingens sammanfattning i form av ett lösblad. Avhandlingens sammanfattning och hela avhandlingen skickas i pdf-format till Tritonias databas. Se Julkaise opinnäytteesi (VY) på Tritonias www-sidor. När avhandlingen blivit godkänd av dekanus, kommer såväl avhandlingen som sammanfattningen att bli synlig på nätet. 21
Bedömning För bedömning av pro gradu-avhandlingen utser den enhetsansvarige två granskare, av vilka den ena kan vara handledaren. Om granskarna är eniga kan de ge ett gemensamt utlåtande. Utlåtandet ges alltid på en särskild bedömningsblankett. Därtill kan granskarna ge ett fritt formulerat skriftligt utlåtande. Om granskarna emellertid föreslår antingen det lägsta eller det högsta vitsordet, bör ett skriftligt utlåtande bifogas bedömningsblanketten. Dekanus godkänner pro gradu-avhandlingen utgående från granskarnas förslag. Dekanus godkänner avhandlingar en gång i månaden. Därför bör man reservera tillräckligt med tid för granskningen före den tilltänkta examensdagen. Pro gradu-avhandlingen bedöms enligt en sjugradig skala approbatur laudatur. Approbatur ( godkänd ) innebär att avhandlingen uppfyller kriterierna för ett vetenskapligt övningsarbete och är ändamålsenligt skriven; den är ett godkänt akademiskt lärdomsprov. Avhandlingens frågeställning och disposition är dock anspråkslös, materialet ringa och avhandlingen som helhet knapphändig. Avhandlingen kan innehålla vissa sak- eller formfel. Lubenter approbatur ( med nöje godkänd ) innebär att avhandlingen beträffande frågeställning eller material är anspråkslös eller ytlig. Avhandlingen är ändamålsenligt skriven och den innehåller inte allvarliga brister, även om den kan uppvisa formella svagheter. Non sine laude approbatur ( ej utan beröm godkänd ) innebär att avhandlingen kan tillerkännas beröm. Som lärdomsprov uppvisar den förtjänster. Den utgör en fungerande helhet och är ett hedervärt lärdomsprov, men det vetenskapliga greppet är ytligt eller avhandlingen är i övrigt ringa till sin omfattning eller i fråga om behandlingen av materialet. Avhandlingen tar föga ställning till forskning på området. Cum laude approbatur ( med beröm godkänd ) innebär att avhandlingen uppvisar önskvärd nivå för ett lärdomsprov. Avhandlingen utgör en god och fungerande helhet och den uppfyller kriterierna för en vetenskaplig avhandling. Den är väldisponerad och välskriven, framställningen är logisk och utmynnar i tydliga resultat. Skribenten förmår också kommentera andras forskning och arbetet uppvisar inte formella eller språkliga svagheter. Magna cum laude approbatur ( med stort beröm godkänd ) innebär att avhandlingen är bättre än medeltalet och att den är ett större självständigt arbete, den är ett gott lärdomsprov. Skribenten behärskar arbetets frågeställning, avhandlingen är förankrad i tidigare forskning som är väldokumenterad. Tack vare avhandlingen har det uppnåtts nämnvärda forskningsresultat eller erhållits ny kunskap inom något av forskningens delområden. Den nya kunskapen kan vara av teoretisk eller metodisk natur, eller något som specifikt hänför sig till det undersökta fenomenet. Eximia cum laude approbatur ( med utmärkt beröm godkänd ) innebär att avhandlingen är en genuint vetenskaplig avhandling, som behandlar ett relativt svårt ämne eller material. Det metodiska eller det teoretiska greppet tyder på mogenhet. Tack vare avhandlingen kan självständiga vetenskapliga resultat uppvisas, den är ett utmärkt lärdomsprov. Laudatur ( berömlig ) innebär att avhandlingen är ett exceptionellt helgjutet vetenskapligt arbete, som kan publiceras t.ex. i vetenskapliga tidskrifter. Avhandlingen uppvisar ett självständigt, kritiskt, innovativt forskningsgrepp. Arbetets frågeställning eller metod är särpräglad och resultatet utgör ett självständigt vetenskapligt forskningsresultat. Avhandlingen förtjänar ett sällan förekommande hedersomnämnande. När avhandlingen godkänts förses avhandlingsskribenten med en kopia av bedömningsgrunderna och motiveringarna efter fakultetsrådsmötet. 22
Biämnesavhandling Den studerande har även möjlighet att skriva en biämnesavhandling eller avlägga studier av avhandlingskaraktär (omfattning 20 studiepoäng) inom ramen för biämnesstudierna. Dessa studier, tillsammans med övriga fördjupade studier i läroämnet, ger den studerande behörighet för påbyggnadsstudier även i detta ämne. När det gäller skrivande av biämnesavhandling eller avläggande av studier av avhandlingskaraktär skall den studerande komma överens om detta med professorn för det aktuella läroämnet. Mognadsprov för magisterexamen Mognadsprovet för magisterexamen skall påvisa att den studerande är insatt i det ämnesområde som behandlas i pro gradu-avhandlingen, samt att han/hon behärskar finska eller svenska. I de fall då sådan språkkunskap som examensförordningen 794/2004 6 1 mom. avser, inte krävs av den studerande, dvs. om den studerandes skolutbildningsspråk inte är finska eller svenska, fattar dekanus beslut i ärendet utgående från den ämnesansvariges förslag. Den som skrivit mognadsprov för kandidatexamen (lägre högskoleexamen) och där påvisat att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska, behöver inte påvisa detta i mognadsprovet för magisterexamen (högre högskoleexamen). Den studerande behöver enbart påvisa att han/hon är insatt i avhandlingens ämnesområde och provet granskas endast av handledaren. Skrivande och godkännande av mognadsprov Mognadsprov för magisterexamen kan avläggas på två alternativa sätt. 1. Om den studerande i mognadsprovet för kandidatexamen inte påvisat att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska, skrivs mognadsprovet för magisterexamen vid ett sedvanligt tentamenstillfälle. När den studerande har lämnat in sin pro gradu-avhandling för bedömning i slutgiltig form, kan han/hon anmäla sig till mognadsprov. Den studerande anmäler sig på ett tentamenskuvert som inlämnas till studiekansliet senast 7 dagar före tentamensdagen. Mognadsprovets längd är ca ett konceptark (fyra sidor, ca 500 ord). Handledaren ger (vanligen) två rubriker med anknytning till avhandlingens ämnesområde. Den studerande skall välja en av dessa rubriker och skriva en analytisk och välstrukturerad uppsats där han/hon presenterar och analyserar avhandlingens material, forskningsmetoder och resultat. Mognadsprovets språkdräkt granskas av en modersmålslärare (finska eller svenska), innehållet granskas av handledaren. Provet bedöms som godkänt eller underkänt och det registreras som en studieprestation i studieregistret. För mognadsprovet ges inga studiepoäng. 2. Om mognadsprovet för magisterexamen skrivs på samma språk som för kandidatexamen, godkänns pro graduavhandlingens sammanfattningstext som mognadsprov. Före mognadsprovet skall den studerande lämna in en kopia av kandidatexamensbetyget till handledaren. Av sammanfattningen bör framgå: avhandlingens ämnesområde avhandlingens ämne, material och syfte forskningsmetoder (om undersökningen är av teoretisk natur och baserar sig på ett bestämt skriftligt material, bör de viktigaste källorna nämnas; om undersökningen är av empirisk natur, bör tillämpade forskningsmetoder nämnas) centrala forskningsresultat slutledningar och rekommendationer utgående från undersökningens resultat nyckelord. 23
Sammanfattningen skall rymmas på en sida (font 12, radavstånd 1). Mognadsprovet granskas av handledaren. Mognadsprovet bedöms som antingen godkänt eller underkänt och det registreras som en studieprestation i studieregistret. För mognadsprovet ges inga studiepoäng. Krav på mognadsprovets språkdräkt Mognadsprov som krävs för magisterexamen, bör uppfylla följande minimikrav beträffande provets språkdräkt: 1. Handstilen skall vara läslig, stora och små bokstäver samt ordgränser skall kunna särskiljas. 2. Uppsatsen skall ha rubrik. Innehållet skall överensstämma med rubriken. 3. Texten skall ha tydlig styckeindelning. 4. Rättskrivning och skiljetecken skall vara korrekta. 5. Förhållandet mellan sats och mening skall tydligt framgå. 6. Ordföljden skall vara entydig och i harmoni med presenterad information. 7. Stilen är sakprosa. 8. Texten framställs i språklig form, inte med hjälp av t.ex. tabeller, diagram och figurer. 9. Texten skall utgöra en strukturerad och sammanhängande helhet. 10. Läsaren skall kunna förstå texten. Skribenten kan inte anta att läsaren tidigare bekantat sig med hans/ hennes avhandling. Mognadsprovet kan underkännas om det innehåller grova och systematiskt upprepade fel som hänför sig till något av ovannämnda problemområden, eller om det innehåller en stor mängd direkta fel av varierande slag. Magisterprogrammen, läroämnen och studiehelheter Alla de nya magisterstuderande avlägger filosofie magisterexamen i magisterprogram. Inom det humanistiska vetenskapsområdet kan man avlägga magisterexamen i följande magisterutbildningsprogram: Comparative Cultural Studies/Vergleichende Kulturstudien huvudämnen: tyska (och englanti) Magisterprogrammet i svenska och språkbad Magisterprogrammet för språkexpertis i ett specialiserat samhälle huvudämnen: finska som det andra inhemska språket, modersmålet svenska, tyska, (ruotsi och englanti) Teknisen viestinnän maisteriohjelma huvudämnet: viestintätieteet inriktningsalternativet: terminologia Viestinnän monialainen maisteriohjelma inriktningsalternativen: organisaatioiden viestintä och digitaalinen media Som biämnen kan väljas följande läroämnen och studiehelheter: engelska finska som det andra inhemska språket flerspråkighet franska språket interkulturell kommunikation modersmålet svenska nordiska studier nykysuomi ruotsin kieli ryska språket terminologi och teknisk kommunikation tolkning tyska språket och kulturen viestintätieteet Mer information om magisterprogrammen finns på adressen www.uva.fi/fi/education/master. 24
Studieplanering och studierådgivning Såväl personalen som olika elektroniska verktyg fungerar som stöd och hjälp vid planeringen av studierna. Det är dock den studerande själv som har ansvar för att alla obligatoriska studier som ingår i examensfordringarna för magisterprogrammet slutförs. Orientering till universitetsstudier För de nya studerandena ordnar universitetet, fakulteten och studentkåren orienteringsdagar som det är skäl att aktivt delta i. Avsikten är att garantera de studerande en smidig studiestart och integration i studiesamfundet och den egna fakulteten. De studerande bekantar sig med det egna vetenskapsområdet, undervisnings- och studiepraxis, universitetsstudier, studentservice och studiemiljö. I orienteringsdagarna ingår handledning i smågrupper som förverkligas i tutorgrupper. Alla studerande har en tutor som själv studerar humaniora. Tutorhandledningens syfte är att bekanta den studerande med universitetet, studentorganisationerna, de egna studierna och studiekamraterna samt ge råd i studiesociala frågor. Tutorn hjälper bl.a. till med anmälning till kurser samt introducerar olika elektroniska studiehjälpmedel. Tutorverksamheten koncentrerar sig till början av studierna. Individuell studieplan Vid alla universitet och inom alla utbildningsområden har man infört systemet med individuell studieplan (HOPS, fi. henkilöhohtainen opintosuunnitelma). HOPS Är den studerandes eget hjälpmedel vid studieplaneringen Skall hjälpa den studerande att redan från början utforma sina studier så, att de bildar en ändamålsenlig och välstrukturerad helhet Stöder den studerandes akademiska sakkunskap, vetenskapliga tänkande, samt utvecklar hans/hennes arbetslivsberedskap Är inte ett kontrollmedel för hur studierna framskrider Fakultetens studiechef, amanuens samt lärare och övriga personal ger den studerande studiehandledning och planeringshjälp Studierna planeras så att de kan framskrida genom uppnående av olika delmål Innehållsliga och tidsmässiga delmål planeras a) för examen som helhet b) för ett läsår c) en termin och d) för en enskild kurs Till att börja med uppgörs HOPS med sikte på kandidatexamen Den studerande uppdaterar sin HOPS minst en gång per läsår Den studerande ansvarar för uppföljning, förvaring och förverkligande av HOPS Rätt till ändringar under studiernas gång Utgör en del av en studie-och inlärningsprocess som sträcker sig över hela studietiden. Fakulteterna, läroämnena samt den gemensamma studentservicen ger stöd och hjälp vid HOPS-planering och -uppföljning under hela studietiden. Studiehandledning I det följande presenteras studiehandledningens centrala aktörer vid Vasa universitet. Filosofiska fakulteten: Humanistiska utbildningsområdet (språk och kommunikation) För den studerande är den egna fakultetens roll i universitetets handlednings och rådgivningssystem central. På 25
fakultetsnivå utformas och godkänns förutom läroämnenas undervisningsplaner även examensstrukturerna samt föreskrifter och anvisningar som gäller studierna. Inom humanistiska utbildningsområdet är det fakultetens studiechef Eija Heinonen-Özdemir, e-post: ehe@uva.fi, tfn 029 449 8149 och amanuens Hanna Snellman, e-post hanna.snellman@uva.fi, tfn 029 449 8170, som ger handledning när det gäller examenstudierna som helhet. Råd som rör studierna får man också via adressen: opintoneuvonta.hum@uva.fi. Även på ämnesenheterna och på Språktjänst ger man studiehandledning. Som handledare kan man ha utnämnt en eller flera personer, som kan ha olika beteckningar, t.ex. lärartutor. Dessutom ger varje lärare råd i frågor som gäller hans/hennes egna kurser. Lärarnas och studieförvaltningens mottagningstider finns på adressen www.uva.fi/sv/ for/student. Gemensam student- och ansökningstjänst Student- och ansökningstjänst som finns i administrationsbyggnaden Luotsi erbjuder alla studerande allmän studierådgivning, kanslitjänster och studiestödsrådgivning: Studentkansliet: studieintyg, tentamensarrangemang, olika ansökningar, beställning av officiellt studieintyg. Studiestödsärenden sköts centralt vid Vasa universitet. Allmän studierådgivning inkl. studenturval. Ärenden som rör universitetspraktik och yrkeshandledning. Mer information: www.uva.fi/fi/for/student/guidance Enheten för internationella ärenden Enheten för internationella ärenden ger råd i alla frågor som gäller internationella studier och internationell praktik. Alla som studerar vid Vasa universitet har möjlighet att genomföra en del av sina examensstudier utomlands. Kontaktuppgifter, studiemöjligheter i olika länder samt länkar till utländska utbytesuniversitet finns på adressen www. uva.fi/fi/for/student/guidance/international_office. WebOodi Vasa universitet använder sig av en omfattande elektronisk studentservice. Varje studerande bör ta i bruk universitetets användarkod för att han/hon ska kunna utnyttja de elektroniska tjänsterna. De studerande får användarkoden antingen av sin tutor i samband med orienteringsdagarna eller vid ADB-centralen (HelpDesk) i Luotsi. Med hjälp av WebOodi kan studenten kontrollera sina egna studieresultat, göra terminsanmälan samt ändra sina person- och kontaktuppgifter. Via WebOodi anmäler man sig även till kurser och tentamina. WebOodi finns på adressen weboodi.uwasa.fi/oodi. Universitetets e-postkode fungerar som användarkod och lösenord. Via WebOodi kan man beställa ett inofficiellt studieutdrag till sin e-postadress. Ett officiellt studieutdrag försett med universitetets stämpel kan man beställa vid studentkansliet i Luotsi. Lukkari Undervisningsschemata för alla fakulteter finns i det elektroniska läsordningssystemet Lukkari på adressen www. uva.fi/fi/for/student. Universitetets internetsidor På Vasa universitets webbsidor (www.uva.fi) finns heltäckande aktuell information som gäller studierna. Studerandes verktyg finss på adressen www.uva.fi/sv/for/student. Universitetsportalen fungerar som ett gemensamt intranet för såväl studerande som personal. Övrig service Studentkåren vid Vasa universitet fungerar som studenternas aktiva intressebevakare i utbildnings- och socialpolitiska frågor samt i internationella ärenden som ansluter sig till dessa. Kontaktuppgifter och ytterligare information: www.vyy.fi. Studentkårens medlemsavgift innehåller en hälsovårdsavgift som berättigar till användande av Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster (YTHS). Studenthälsovården erbjuder studenterna förebyggande hälsovård, sjukvård, mentalvårdstjänster samt tandvård. Mer information: www.yths.fi. 26
ADB-förvaltningens (tietohallinto) uppgift är att utveckla och erbjuda databehandlingstjänster som används för universitetets undervisning, studier, forskning och förvaltning, samt att utveckla och upprätthålla universitetets datatrafiknät och övervaka användningen av både apparatur och program. ADB-förvaltningen publicerar bl.a. Opiskelijan atk-aapinen (Data abc för studerande). I fråga om datorproblem som gäller studierna kan man ta kontakt med ADB-dejouren Helpdesk, som finns i Luotsi. Vetenskapsbiblioteket Tritonia är ett gemensamt vetenskapsbibliotek för högskolorna i Vasa. Kontaktuppgifter och mer information på Tritonias www-sidor (www.tritonia. fi). Hinderslös studiegång Hinderslöshet innebär att den fysiska, psykiska och sociala studiemiljön utformas så, att var och en oberoende av egenskaper kan fungera på samma villkor som alla andra. Hinderslösheten berör alla studenter och hela personalen vid Vasa universitet. Kontaktperson för hinderslös studiegång vid Vasa universitet är Sannakaisa Holmlund, planerare för studieärenden, (sayk@uva.fi) vid studentservice i Luotsi. Studierådgivning och e-postanvändning E-post är ofta det snabbaste sättet att göra förfrågan på, men det kräver gott omdöme av användaren. Ofta är det snabbaste sättet att uträtta ärenden ett personligt besök hos läraren eller den ansvariga studierådgivaren. Du skickar säkert inte e-post om saker som du lätt kan ta reda på i studiehandboken eller på universitetets www-sidor. När du skickar e-post till lärare eller annan personal bör du ge ditt meddelande en tydlig rubrik. När du frågar om saker som gäller studier eller tentamina ska du tillräckligt noggrant berätta vem du är, vilket ändamål, vilken genomförd studieperiod/kurs du frågar om. Många lärare och annan personal svarar på e-post endast vissa bestämda tider (jämförbart med mottagningstider), därför bör du vara beredd på att få svar med flera dagars fördröjning. Ytterligare information Ytterligare information finns i den allmänna handboken, på universitetets webbsidor (www.uva.fi/sv/for/student) samt hos studiechefen. Studieetik Under hela studietiden ställs man inför etiska frågor som gäller universitetsstudier. Studentens etiska handlande baserar sig på att han/hon utför sina studieprestationer självständigt eller som aktiv medlem i en grupp. Universitetsstudier förutsätter självständighet, initiativförmåga och uthållighet. Studenten måste behärska omfattande helheter samt ha förmåga att förstå även komplicerade sammanhang. I skriftliga arbeten måste man iaktta godkända vetenskapliga principer och värderingar. För att undvika missförstånd när det gäller grupparbete bör man på förhand komma överens om gemensamma spelregler som bekräftas skriftligen. Alla medlemmar i gruppen bär ansvar för att grupparbetet fungerar, eftersom ett oetiskt beteende hos en enda medlem leder till en kritisk granskning av hela gruppens arbete. Arbete som sker på nätet förutsätter speciell handledning i hur man använder elektronisk information och övrigt elektroniskt material. Studenterna måste följa lagar och känna till grundprinciperna när det gäller vad som är rätt eller vad som inte är tillåtet (t.ex. att fuska, plagiera eller utföra studieprestationer för någon annans räkning). Turnitin elektronisk plagiatidentifikation Elektronisk plagiatidentifikation är en del av ett kvalitetssystem för utbildning och forskning. Plagiatidentifikationssystemet är inte en särskild form eller metod för handledning eller bedömning, utan systemet fungerar som ett hjälpmedel i handlednings- och bedömningsprocessen. När det gäller lärdomsprov vid Vasa universitet (kandidatavhandlingar, pro graduavhandlingar, licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar) utför man med hjälp av plagiatidentifikationssystemet en elektronisk äkthets- 27
granskning innan lärdomsprovet kan godkännas. Lärarna kan använda sig av systemet även vid bedömning av andra studieprestationer (t.ex. essäer, övningsarbeten och hemtentamina). Studenten informeras alltid om granskningen och resultatet av denna. Samtidigt ger läraren studenten handledning i källhänvisningsteknik och god vetenskaplig praxis. Biämnesstudier Biämnesstudier vid det egna universitetet Vasa universitet erbjuder goda möjligheter till biämnesstudier över fakultetsgränserna. Universitetets studiehandböcker, internet och fakulteternas studierådgivning tillhandahåller information om de olika studiehelheterna. De olika fakulteterna undervisar och koordinerar förutom rena biämnen även tvärvetenskapliga studiehelheter med biämnesstatus, som även de kan ingå i examen. Ytterligare information om studiehelheterna finns i respektive fakultets studiehandbok. Mer information om biämnesstudierna ger amanuens Hanna Snellman. Studier vid Öppna universitetet och Sommaruniversitetet All universitetsundervisning som ordnas av öppna universitetet vid Vasa universitet samt Sommaruniversitetet är godkänd enligt de examensfordringar som gäller för motsvarande undervisning vid respektive universitet. På programmet finns både Vasa universitets och andra finländska universitets kurser. Studiehelheter och kurser som ingår i Vasa universitets examensfordringar räknas till godo i examen utan särkild överenskommelse. I fråga om tillgodoräknande av kurser som genomförts vid annat universitet är det alltid skäl att på förhand komma överens om detta med ansvarig studierådgivare vid den egna fakulteten. JOO-studier I Vasa har de olika högskoleenheterna och yrkeshögskolorna ingått ett lokalt avtal om flexibel studierätt, som gör utbyte mellan universitetet/-n och yrkeshögskolorna möjligt. Mer information om JOO-studier ger amanuens Hanna Snellman. Studier utomlands Studier utomlands skapar bättre förutsättningar att möta främmande kulturer såväl i hemlandet som utomlands, samtidigt utvecklas språkfärdigheten och kommunikationsförmågan. Även arbetsgivarna uppskattar internationell erfarenhet. Studerande som är inskriven vid Vasa universitet har på basis av ömsesidiga avtal möjlighet at studera vid vissa utländska högskolor, men man kan också söka sig utomlands på eget initiativ, som s.k. freemover. Man kan ansöka om utbytesplats endast en gång per utbytesprogram. Var fjärde studerande vid Vasa universitet som genomför en del av sina studier utomlands. Universitetets strävan är också att erbjuda så många intresserade som möjligt chansen att studera utomlands. Den som studerar utomlands har fortfarande kvar sina studiesociala förmåner i hemlandet, dvs. studiestöd, bostadstillägg och statligt studielån. Utöver dessa förmåner får den studerande ett resestipendium, som varierar i storlek beroende på utbytesprogram, utbytestidens längd och utbytesland. Studier som avlagts utomlands bör kunna räknas till godo i examensstudierna i hemlandet. Därför är det viktigt att studerande som ämnar söka sig utomlands diskuterar studieprogrammet i förväg med amanuens Hanna Snellman, samt kommer överens om tillgodoräknande av studiepoäng med respektive ämnesinstitution (Learning Agreement). 28
Information om studier utomlands och gällande utbytesavtal, länkar till utländska högskolor finns på adressen www. uva.fi/fi/for/student/studies/study/internationalisation. Tillgodoräknande av studier och tidigare förvärvad kompetens Tillgodoräknande Studerande kan i sin examen tillgodoräkna sig studieperioder som fullgjorts vid annan finländsk eller utländsk högskola på två olika sätt: 1) obligatoriska studiehelheter och kurser vid Vasa universitet ersätts med motsvarande studier som genomförts vid annan högskola och/eller 2) studier som genomförts vid annan högskola inkluderas i examen. Tillgodoräknande och ersättande av studiehelheter kan även gälla kunskap som erhållits på annat sätt än genom regelrätta studier. Ersättning och inkludering Ersättning innebär att obligatoriska studier kan ersättas med motsvarande studier vid annan högskola. Inkludering av studier innebär att man i sin examen vid Vasa universitet kan tillgodoräkna sig studier som genomförts vid annan högskola, om de på ett ändamålsenligt sätt kan ingå i examen som biämnes- eller fritt valbara studier. De inkluderade studierna behöver inte direkt motsvara studier vid Vasa universitet och de ersätter inte heller obligatoriska studieperioder. Tillgodoräknande av examensstudier som avlagts utomlands Studier som avlagts utomlands tillgodoräknas i examen på två sätt: a) de ersätter studier som ingår i examensfordringarna b) de inkluderas i examensstrukturens fritt valbara studier. Läroämnen godkänner, på studerandesansökan, huvudämnes- och biämnesstudierande tillgodoräknande av examensstudier så fullödigt och smidigt som möjligt i enlighet med ECTS-Learning Agreement eller något annat avtal mellan läroämnet och den studerande. Språktjänst handhar tillgodoräknandet av studier i språkoch kommunikationsstudier. Fritt valbara studier och biämnesstudier som avlagts utomlands godkänns av utbildningsprogrammets ledare fakultetens studiechef eller amanuens. En biämneshelhet som utgörs av studier utomlands bör omfatta minst 20 studiepoäng (ECTS). Ett biämne kan bestå antingen av studier inom ett läroämne eller studier inom ramen för ett utbildningsprogram. Om den studerande har genomförts enskilda studieprestationer inom olika ämnen, kan dessa studier inkluderas i studiehelheten Internationella studier (20 sp) som inte godkänns som biämne. Om ECTS inte tillämpats vid det universitet där studierna avlagts, bedöms omfattningen av studieprestationernas arbetsmängd från fall till fall. Då beaktas studiernas totala antal arbetstimmar samt prestationssätt (föreläsningar, tentamen, essä, föredrag, övriga eventuella skriftliga arbeten), samt instuderad litteratur. Amanuens Hanna Snellman ger ytterligare information om tillgodoräknande av studier och tidigare förvärvad kompetens. Universitetsstudier som avlagts utomlands tillgodoräknas till fullo inom examina. Ett studiepoäng motsvarar ett ECTS-poäng. 29
Språk- och arbetspraktik I filosofie magisterexamen kan det ingå fritt valbar språkpraktik högst 10 studiepoäng. Kompetensfördjupande arbetspraktik kan det ingå högst 10 studiepoäng. Även arbetspraktik räknas som fritt valbara studier. Den studerande presenterar vanligtvis innan praktiken börjar en praktikplan, som för arbetspraktikens del godkänns av magisterprogrammet. För språkpraktikens del godkänns planen av den enhet som ansvarar för ifrågavarande språk. När praktiktiden är slut skall den studerande skriva en praktikrapport som godkänns av läraren som enheten utsett för detta ändamål. 30