VERKSAMHETSPLAN 2019

VERKSAMHETSPLAN 2019 INLEDNING Om CONCORD Sverige CONCORD Sverige a r en gemensam plattform fo r 64 svenska bista nds- och utvecklingsorganisationer. Vi a r en del av CONCORD Europa, den europeiska konfederationen av civilsamha llesorganisationer som arbetar med utvecklingsfra gor. CONCORD Europa samlar plattformar i samtliga 28 medlemsstater i EU och inkluderar o ver 2 400 organisationer i Europa. Som aktiv nationell plattform utgo r CONCORD Sverige en del av en europeisk och global samverkan mellan akto rer i det civila samha llet fo r att pa verka utvecklingspolitiken pa alla niva er i riktning mot en ha llbar va rld utan fattigdom och ora ttvisor. CONCORD Sverige har tva roller: att tillsammans med medlemmar bilda opinion och pa verka beslutsfattare samt att sta rka kapaciteten hos medlemmar. Syftet med CONCORD Sveriges opinions- och pa verkansarbete a r att ha inflytande som en dialogpart i utvecklings- och samsta mmighetsfra gor. Vidare syftar arbetet till att sa tta agendan och bevaka beslutsfattares fo rda politik, uppma rksamma dem pa gjorda a taganden och o nskva rda utfall baserat pa analyser som görs tillsammans med medlemsorganisationerna. Syftet med CONCORD Sveriges kapacitetssta rkande arbete a r att bidra till att va ra medlemmar i ho gre utstra ckning kan delta i pa verkansarbete gentemot beslutsfattare samt lära av varandras erfarenheter i arbete med våra gemensamt prioriterade frågor. Vidare syftar det till att sta rka medlemmars kapacitet att so ka och handla gga EU-finansierade insatser tillsammans med sina partners. CONCORD Sveriges arbete bygger på aktivt deltagande och inflytande från medlemsorganisationerna. Stora delar av verksamheten utformas i våra arbetsgrupper för olika tematiska frågor, där medlemmarna är med och utför arbetet. Under 2019 finns följande arbetsgrupper: Agenda 2030 och samstämmighet, Företagande och mänskliga rättigheter, Migration, AidWatch och utvecklingsfinansiering, Civic space, Jämställdhet, EU-finansiering, samt en tillfällig grupp för arbetet med EU:s nästa långtidsbudget. Övergripande prioriteringar i verksamheten 2019 Under 2019 kommer vi att etablera relationer med nyvalda riksdagsledamöter, nya statsråd och statssekreterare i regeringen, samt fördjupa relationen med beslutsfattare vi sedan tidigare har haft en dialog med. Med anledning av det blocköverskridande samarbetet så kommer vi ha anledning att på olika sätt följa upp partiernas åtaganden att genomföra Sveriges politik för global utveckling och Agenda 2030, och löftena om en utvecklingspolitik som utgår från berörda människors perspektiv och rättigheter. Arbetet för att främja civilsamhällets utrymme och att Sverige bedriver en verkligt feministisk utrikespolitik fortsätter vara viktiga frågor, och vi prioriterar också att påverka förhandlingarna om EU:s migrations- och flyktingpolitik. Alla ovanstående teman berörs på olika sätt i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget (MFF), och vi kommer att lägga särskilt fokus på dessa förhandlingar under 2019. En annan viktig övergripande prioritering under året är valet till Europaparlamentet i maj. Inför detta kommer vi att ta fram underlag och informationsmaterial om parlamentets roll i globala frågor, arrangera utfrågningar av toppkandidater, och genom media nå ut med våra huvudbudskap. I kommunikationsarbetet gentemot alla målgrupper är en prioritering under året att utveckla en tydligare identitet för CONCORD Sverige, inte minst genom vårt språkbruk. En annan prioritering under året, utöver det medlemsarbete som sker i våra arbetsgrupper, är att även göra en särskild satsning på relationerna med medlemmar som inte är aktiva i arbetsgrupper. Uppföljning av verksamhetsplanen Denna verksamhetsplan innehåller tolv verksamhetsmål för 2019. De utgår från CONCORD Sveriges inriktningsmål, men motsvarar inte inriktningsmålens struktur på ett sådant sätt att varje verksamhetsområdes mål för året bara bidrar till ett inriktningsmål. Detta beror på att verksamhetsmålen följer den organisatoriska indelningen av verksamheten, och de flesta delarna av verksamheten strävar i 1

riktning mot flera inriktningsmål. Till exempel arbetar vi integrerat med påverkan, opinion och kapacitetsstärkande i arbetsgrupperna, så majoriteten av verksamhetsområdena 2019 har delmål som bidrar både till ett politiskt inriktningsmål och till inriktningsmål 5 och 6 om att stärka vår plattform och medlemmarnas kapacitet. Verksamhetsmålen och delmålen och indikatorer för att följa upp måluppfyllelse ligger till grund för strukturen på årets verksamhetsberättelse och de kanslirapporter (fem om året) som den bygger på. Kansliet gör mer detaljerade planer halvårsvis, som stäms av på planeringsdagar i januari och augusti. Utvärdering av verksamheten sker dels i arbetsgrupperna efter större aktiviteter och i slutet av året, och dels internt på kansliet, efter varje avslutat större projekt samt på en utvärderingsdag i december. Verksamhetsplanen stäms av med arbetsgrupperna löpande under året och justeras vid behov. Koppling till inriktningsmålen Två verksamhetsmål 2019 är övergripande processer där vi arbetar mot inriktningsmålen 1-6: 1. Övergripande arbete gentemot riksdag och regering: Bidra till ökad kännedom och förståelse hos en bredare grupp riksdagsledamöter och beslutsfattare om CONCORD Sveriges arbete och deras ansvar för en hållbar och rättvis utveckling, för att de mer aktivt ska driva våra frågor. 2. EU-parlamentsvalet 2019: Ge de kandidater som väljs in i Europaparlamentet möjligheter att ta del av våra synpunkter i syfte att de ska vara kunniga och aktiva kring EU:s roll för en hållbar och rättvis utveckling och ett öppet och humant Europa. Inriktningsmål 1: Sverige och EU ska driva en samstämmig politik i enlighet med gjorda globala, regionala och nationella åtaganden om mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling, och göra ytterligare åtaganden som bidrar till en rättvis, jämställd, jämlik och hållbar global utveckling fri från våld. 3. Agenda 2030 och samstämmighet: Samla civilsamhällets engagemang för att Sverige ska ha en bättre definierad och förankrad politik för Agenda 2030, där samstämmighetspolitiken (PGU) och åtagandet om att ingen ska lämnas utanför är självklara förutsättningar, samt har konstruktivt bidragit till genomförandet i EU och globalt. (även inr. mål 5 och 6) 4. Migration: Bidra till ökad kunskap och ökat engagemang hos svenska beslutfattare i Europaparlamentet, regeringen och riksdagspartierna att verka för en rättighetsbaserad migrationspolitik inom EU och FN. (även inr. mål 5 och 6) 5. Företagande och mänskliga rättigheter: Bidra till ökad kunskap och ökat engagemang hos politiska beslutsfattare för bindande regler för företagande och mänskliga rättigheter, och till offentlig debatt om frågan. (även inr. mål 3, 5 och 6) Inriktningsmål 2: Sverige och EU ska uppfylla åtaganden om utvecklingsfinansiering och utvecklingseffektivitet, och göra ytterligare åtaganden som bidrar till att utvecklingsfinansiering utformas med utgångspunkt i rättighetsperspektiv, prioriteringar hos människor som lever i fattigdom och förtryck samt civilsamhällets delaktighet. 6. AidWatch och utvecklingsfinansiering: Samla civilsamhällets engagemang för att beslutsfattare i Sverige, EU, FN och OECD DAC ska driva och värna biståndsnivåer och en utvecklingspolitik som utgår från berörda människors perspektiv och rättigheter och principerna för effektivt utvecklingssamarbete, och är fristående från andra intressen. (även inr. mål 5 och 6) 7. EU:s nästa långtidsbudget: Bidra till att målgrupper som på olika sätt har möjlighet att påverka inriktningen på EU:s nästa långtidsbudget har tagit intryck av CONCORDs positioner så att de verkar för ett starkt fokus på utveckling i långtidsbudgeten. (även inr. mål 6) Inriktningsmål 3: Sverige och EU ska utforma och genomföra internationell politik och utvecklingssamarbete som skyddar och främjar det demokratiska utrymmet för civilsamhället och människors deltagande och inflytande med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. 8. Civilsamhällets demokratiska utrymme: CONCORD Sveriges rekommendationer för att främja civilsamhällets utrymme har nått fram till beslutsfattare i riksdag och regering och kunnat användas i den internationella politiken, fått genomslag i form av ökad dialog inom utvecklingssamarbetet och i medlemsorganisationernas kapacitet att hantera och driva frågorna. (även inr. mål 5 och 6) 2

Inriktningsmål 4: Sverige och EU ska som del av utvecklingspolitiken, samstämmighetspolitiken och Agenda 2030 göra starka åtaganden för jämställdhet och se till att dessa genomförs och får finansiering. 9. Jämställdhet: Bidra till fördjupat engagemang hos svenska beslutfattare inom regeringen och riksdagspartierna att verka för en feministisk utrikespolitik och ökat fokus på jämställdhet inom EU:s utrikespolitik och FN. (även inr. mål 5 och 6) Verksamhetsmålen 2019 för kommunikation och medlemsarbete gäller både inriktningsmål 5 och 6: Inriktningsmål 5: Att via medlemskap samla en mångfald av organisationer som är engagerade i frågor som rör global utvecklings-, jämställdhets- och samstämmighetspolitik, som därmed bidrar till att stärka identiteten som en gemensam plattform med stor samlad sakkunskap och en tydlig röst om dessa frågor. Inriktningsmål 6: Medlemmarna och deras samarbetspartners stärker sin kompetens och förmåga att agera kring Sveriges och EU:s utvecklings- och samstämmighetspolitik och valda delar av utrikespolitiken samt att bidra till genomförandet av Agenda 2030. 10. Kommunikation: Stärka CONCORD Sveriges identitet och bli en tydligare röst, och en mer relevant aktör för riksdagsledamöter, alla våra medlemmar och journalister som bevakar våra frågor på de stora mediernas redaktioner. 11. Medlemsarbete: Stärka arbetet med systematisk dialog och kommunikation med medlemmar om deras möjligheter och mervärden med CONCORD Sverige som gemensam plattform. Inriktningsmål 7: Medlemmarna stärker sin kompetens och sina samarbetspartners förutsättningar att söka, få beviljat och genomföra EU-finansierade insatser samt stärka sin relation till EUkommissionen och EU-delegationerna. 12. EU-finansiering: CONCORD Sveriges medlemmar har fått kunskap om trender och förändringar i EU:s utvecklingsprogram och har fått ett gott stöd i att stärka sin kapacitet att förstå, söka och hantera EU-finansiering utifrån sina olika behov. 1. ÖVERGRIPANDE ARBETE GENTEMOT RIKSDAG OCH REGERING CONCORD Sveriges relationer med beslutsfattare har fördjupats och breddats under de senaste åren. Vi ser ett behov att utveckla såväl målgruppsanalys som metoder för vårt arbete, och i utvärderingar av arbetet under 2018 så identifierades några lärdomar och utmaningar som vi kommer att integrera i vårt arbete gentemot beslutsfattare under hela nuvarande mandatperiod. Vi behöver förbättra kontinuiteten i dialogen med fler beslutsfattare, även med andra riksdagsledamöter än de i utrikesutskottet. Vi behöver öka kunskapsnivån hos beslutsfattare, såväl nyvalda som har en begränsad erfarenhet av våra frågor, men även de med viss erfarenhet som blivit omvalda. Informationsservicen till beslutsfattare behöver utvecklas och systematiseras. Vi ser också ett behov av att vår argumentation, analys och kommunikation i större utsträckning förklarar bakgrunden till våra rekommendationer. I detta ingår att utveckla arbetet med hur vi paketerar och anpassar budskap till olika målgrupper utifrån deras kunskap och position i frågan. Utvärderingar pekar också på att vi behöver vara inlyssnande i dialogen, möta politikers behov och intressen, och inte endast framföra våra budskap. Vi behöver sträva efter mindre och informella möten vid fler tillfällen. Ett viktigt fokus ligger på att utveckla relationerna med riksdagsledamöter, men arbetet inkluderar även regeringsföreträdare och tjänstemän. Gentemot regering och departement kommer vi att fortsätta vår etablerade dialog inom flera politikområden, samtidigt som vi även här utvecklar såväl analys som kontinuitet. Bidra till ökad kännedom och förståelse hos en bredare grupp riksdagsledamöter och beslutsfattare om CONCORD Sveriges arbete och deras ansvar för en hållbar och rättvis utveckling, för att de mer aktivt ska driva våra frågor. 3

A. Etablerade, långsiktiga och systematiserade relationer med den identifierade gruppen av beslutsfattare - Identifiering och analys av ca 50 riksdagsledamöter för kontinuerlig kontakt under mandatperioden, och göra ett ramverk för dokumentation och analys av dessa kontakter - Möten med utvalda ledamöter för att etablera och utveckla relationerna - Dialogmöten med UD EU-korr inför nya ordförandeskap och relevanta ministermöten - Dialog med politiskt sakkunniga på UD om utvecklingspolitiska processer - Dialogmöte med biståndsminister eller statssekreterare om utvalda frågor B. Stärkta informationskanaler mellan CONCORD Sverige och beslutsfattare genom systematiskt och anpassat arbete. - Informations-kit och nyhetsbrev till identifierade riksdagsledamöter och tjänstemän - Specialutskick inför viktiga händelser under riksdagsåret Inbjudningar till kunskapshöjande seminarier och erbjudanden om föreläsningar C. Stärkt kapacitet hos medlemmar att delta i dialogmöten. - Workshop för att stärka kunskapen hos medlemsorganisationer om hur vi utformar och anpassar budskap i dialogen med beslutsfattare - Ta fram checklista för dialogmöten i syfte att stärka kapaciteten hos medlemsorganisationer D. Stärkt möjlighet för medlemmar att delta i utformning och samordning av vårt övergripande/samlade påverkansarbete - Två policyforum (vår/höst) för att stärka det gemensamma påverkansarbetet, öka förståelsen om vårt samlade arbete, och möjliggöra för organisationerna att bidra till arbetet. - Utveckla CONCORD Sveriges policyutskick till medlemsorganisationer i förhållande till övrig kommunikation sättningarna med det övergripande målgrupps- och metodarbetet framöver ska finnas som utgångspunkt för hela vår verksamhet, inklusive planering och genomförande i de olika arbetsgrupperna. Uppföljningen av de politiska resultaten av vårt påverkans- och opinionsarbete sker inom ramen för respektive arbetsgrupp. sättningarna för det övergripande arbetet är vårt sätt att förbättra metoderna och systematisera vår dialog med beslutsfattare, och stärka kapaciteten hos medlemsorganisationer i samtliga arbetsgrupper att föra dialog och påverka. Med hjälp av förbättrad dokumentation kommer det att vara möjligt att arbeta mer långsiktigt, identifiera prioriteringar och strategiska vägval. Kontakter med beslutsfattare sker också i stor utsträckning i enskilda organisationers arbete. Det övergripande ramverket för kontakter med beslutsfattare kommer vara en resurs i deras arbete, och bidra till bättre synkroniserat agerande. Arbetet gäller såväl riksdagen som regeringen och departementen. Arbetssättet kommer också ligga till grund för hur vi arbetar gentemot svenska Europaparlamentariker under kommande mandatperiod (se nedan). 2. EUROPAPARLAMENTSVALET 2019 Valet till Europaparlamentet i maj 2019 har en relativt kort valrörelse, och får inte lika mycket uppmärksamhet i svensk media som ett riksdagsval. Det kommer att vara ett större fokus på enskilda kandidater och deras prioriterade frågor jämfört med nationella val. Debatter och utspel följer därmed inte nödvändigtvis partilinjer. Även om få kryssade sig förbi andra kandidater så valde ungefär hälften av de som röstade i Europavalet 2014 att personkryssa. 4

Under våren fattar samtliga partier beslut om sina listor, så det återstår att analysera kandidaternas profiler. Vi kan dock redan nu se att kandidaterna för flera partier kommer vara personer som i dagsläget har en plats i Europaparlamentet, och därmed erfarenhet som ledamot. Däremot har få av dem positioner med ansvar för någon av våra prioriterade frågor. Vi kommer således att behöva stärka kunskapen om EU:s globala roll och bistånds- och utrikesfrågor hos flera av kandidaterna. Redan nu kan vi se några frågor som kommer att vara i fokus. EU:s migrationspolitik och klimatfrågan är två av dessa, och EU:s budget (inklusive i relation till Brexit och EU-samarbetets framtida roll) kommer troligtvis att debatteras. Jämfört med riksdagsvalet är förutsättningarna bättre för att utrikespolitiska frågor får en plats i valrörelsen. Det är förstås inte givet att vinkeln sammanfaller med våra värderingar, men diskussioner om EU:s roll i världen och gentemot grannländer ger möjlighet att ta upp våra frågor. Vi ser med oro på hur högernationalistiska partier samlar sig till en gemensam front på ett annat sätt än vid valet 2014, och det kommer att märkas även på svensk nivå. Inskränkningar av mänskliga rättigheter och EU:s grundläggande värderingar sker i flera medlemsländer, och frågan om hur EU ska agera i denna oroande utveckling kommer troligtvis att diskuteras även i valrörelsen i Sverige. Ge de kandidater som väljs in i Europaparlamentet möjligheter att ta del av våra synpunkter i syfte att de ska vara kunniga och aktiva kring EU:s roll för en hållbar och rättvis utveckling och ett öppet och humant Europa. A. Ökad kunskap hos kandidaterna om hur de kan påverka EU:s utvecklings- och utrikespolitik och vilken politik vi ser behov av att de driver i Europaparlamentet. - Möten och uppvaktning av partiernas toppkandidater med underlag om våra frågor - Utfrågning av kandidater i april/maj i Stockholm - Underlag med exempel på hur Europaparlamentet har gjort skillnad för globala frågor den senaste mandatperioden och vilka frågor som står på spel under kommande mandatperiod - Enkät till toppkandidaterna/partierna om våra frågor - Bjuda in kandidater att medverka i seminarier utifrån CONCORDs olika sakområden (se separata planer) - Uppvaktning av parlamentariker efter valet och möten i Stockholm eller Bryssel. B. Medlemsorganisationer samlas i ett gemensamt påverkans- och opinionsbildande arbete inför valet och under valrörelsen om ett humant och öppet EU och unionens roll för en hållbar och rättvis utveckling - Budskap på sociala medier utifrån underlag om hur Europaparlamentet gjort skillnad - Gemensamma utspel i digitala kanaler på några bestämda datum under maj månad - Delning av enkätsvaren i digitala kanaler C. EU:s roll för en hållbar och rättvis utveckling lyfts i media - Kontakta journalister för att säkerställa att EU:s globala roll inkluderas i deras bevakning - Gemensam debattartikel om vikten av ett humant och öppet EU - Lansera enkätsvaren gentemot media D. I samverkan med andra nätverk öka väljares kunskap om varför Europaparlamentsvalet har betydelse för ett humant och öppet EU som motverkar nationalism och rasism - Samverkan med andra nätverk i civilsamhället som bevakar Europaparlamentsvalet, för möjlighet till gemensam opinionsbildning 5

Vi vill etablera relationer med toppkandidaterna redan i valrörelsen för att på ett tidigt stadium få dem engagerade i nyckelfrågor för en hållbar och rättvis utveckling, och att de som blir invalda väljer att vara aktiva genom utskottsarbete och på andra sätt. Vi vill lyssna in vilka behov och intressen kandidaterna har. Vårt fokus är toppkandidaterna för de olika partierna, men med anledning av det rådande politiska klimatet så ser vi behov av att även bilda opinion och nå ut bredare. Här kommer vi att se över möjliga allianser med andra nätverk. När det är möjligt och önskvärt ska vi samverka och göra gemensam sak med CONCORD Europa, också för att kunna stötta arbetet i andra medlemsländer. Arbetet kommer i stor utsträckning vara samordnat och drivet av CONCORD Sveriges kansli, men det är avgörande att medlemsorganisationerna deltar i aktiviteterna och är engagerade i opinions- och informationsarbetet. 3. AGENDA 2030 OCH SAMSTÄMMIGHET Tre år efter att Agenda 2030 signerades är den etablerad hos olika aktörer. Globala målen syns alltmer i hållbarhetsarbete i kommuner och företag. Regeringen har en handlingsplan som endast sträcker sig till 2020 och i mars 2019 lämnar Agenda 2030-delegationen sin slutrapport, som antagligen ska gå på remiss. Utmaningen ligger i hur regeringen tar till sig delegationens rekommendationer och gör åtgärder i styrning och uppföljning. Ansvaret för Agenda 2030 har flyttats från Finansdepartementet till Miljödepartementet, medan ansvaret för det internationella genomförandet är Utrikesdepartementets. Under 2018 har CONCORD Sverige arbetat för att PGU och samstämmighetspolitiken ska ses som en förutsättning för arbetet med Agenda 2030, vilket nu även är sättet som regeringen beskriver PGU. Samtidigt finns lärdomar av PGU:s femtonåriga historia. Exempelvis att målkonflikter synliggjorts men ofta inte hanterats och att ett forum för uppföljning saknas, förutom regeringens skrivelse till riksdagen. Under 2019 kommer de fem mål 1 som ska upp för utvärdering under HLPF (high level political forum) att vara mål där många av CONCORD Sveriges medlemmar har erfarenheter och engagemang. Det gör att intresset att bidra och närvara är stort. Sveriges ambassadör till FN kommer att vara co-facilitator för ministerdeklarationen i både juli och september. I september under FN:s generalförsamling, UNGA, inleds en översyn av HLPF. Då världen har förändrats sedan 2015 handlar det mycket om att försvara redan gjorda åtaganden och om civilsamhällets röst och utrymme. I januari lanserar EU-kommissionen sitt reflektionspapper om hållbar utveckling och Agenda 2030. Tillsammans med andra reflektionspapper ska det diskuteras under ett toppmöte i Sibiu om EUs framtid. Medlemsstaternas arbete inför detta blir viktigt för att påverka kommande kommissions riktning. Det finns fortsatt behov hos flera målgrupper (riksdagsledamöter, medlemmar, tjänstemän) att förstå hur agendan ska översättas till verksamhet och hur olika aktörer kan delta i den globala processen. Det behövs fortsatt policyutvecklingsarbete och kapacitetstärkande om hur agendan samspelar med de mänskliga rättigheterna och hur rättighetsperspektivet från PGU ska integreras. Samla civilsamhällets engagemang för att Sverige ska ha en bättre definierad och förankrad politik för Agenda 2030, där samstämmighetspolitiken (PGU) och åtagandet om att ingen ska lämnas utanför är självklara förutsättningar, samt har konstruktivt bidragit till genomförandet i EU och globalt. A. Regeringen har ett proaktivt arbete inför och under HLPF som speglar CONCORD Sveriges prioriteringar. 1 4 utbildning för alla, mål 8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 10 minskad ojämlikhet, mål 13 klimat, mål 16 fredliga och inkluderande samhällen, mål 17 partnerskap. 6

7 - Koordinera dialog, policybriefs, sidoevent och närvaro inför, under och efter HLPF - Tillsammans med kommunikationsgruppen New Division, som utarbetat de globala ikonerna för de Globala målen, ta fram en ikon för principen ingen ska lämnas utanför, med lansering i New York och Stockholm. B. Regeringen har i höstbudgeten vidareutvecklat Sveriges handlingsplan och gett en samlad bild av arbetet med Agenda 2030, samt etablerat ett representativt nationellt forum för uppföljning av Agenda 2030 som inkluderar Sveriges agerande globalt - Analys, uppföljning, kommentar, seminarium och ev remissvar till Agenda 2030- delegationens slutrapport - Dialog med Miljödepartementet som samordnare för Agenda 2030 - Informationsutbyte och regelbundna avstämningar med nordiska systerorganisationer - Aktivitet i sociala medier, synliggöra och konkretisera samstämmighetspolitiken som en förutsättning för Agenda 2030 C. Medlemmars tematiska expertis har bidragit till att riksdagsledamöter från olika utskott har ökad kunskap om Agenda 2030 och samstämmighetspolitiken och hur global hållbar utveckling är avgörande för deras frågor. - Kunskapshöjande aktiviteter med riksdagsledamöter från fler utskott, koordineras tillsammans med jämställdhetsgruppen D. CONCORD Sverige har bidragit till kunskap, metodutveckling och engagemang i det svenska civilsamhället utifrån avsiktsförklaringen Civilsamhället för Agenda 2030. - Omvärldsbevakning, arbetsgruppsmöten och kunskapsseminarier för arbetsgruppen - Uppföljning av avsiktsförklaringen Civilsamhället för Agenda 2030, samverkan med NOD och Forum - Metodmaterial om hur organisationer kan använda Agenda 2030 i sin egen verksamhet - Stockholm Civil Society Days 2019 E. CONCORD Europas arbete med Agenda 2030 och samstämmighet, har förstärkts genom aktiva nationella plattformar och tydliga kopplingar mellan EU-nivå och nationell nivå inför bland annat inför toppmötet i Sibiu och HLPF. - Aktivt deltagande i styrgruppen för CONCORD Europas hub för hållbar utveckling och i arbetsgrupperna för Agenda 2030, samstämmighet och ojämlikhet. - Bidra till det gemensamma arbetet inom CONCORD Sverige och CONCORD Europa inför EUvalet och i arbetet med EU:s nästa långtidsbudget. I arbetet med Agenda 2030 och samstämmighet behövs både tematisk expertis och övergripande koordinering för att olika aktörer ska bidra på bästa sätt. Medlemmars tematiska prioriteringar är centrala för arbetet, och en viktig roll för CONCORD Sverige är att skapa förutsättningar för att den breda tematiska expertis och erfarenhet som samlas i Arbetsgruppen för Agenda 2030 ska få stort utrymme i dialoger och positioner. För medlemmarna är det viktigt att CONCORD Sverige skapar både möjligheter för påverkan och kunskapsutbyte kring Agenda 2030. CONCORD Sverige har en etablerad dialog med UD och alltmer även med andra departement. Vi har deltagit på alla högnivåmöten om Agenda 2030 i FN och är en naturlig ingång för regeringskansliets samordning med civilsamhället inför och under HLPF samt i arbetet med PGU. CONCORD Sverige kommer under 2019 ta ett samlat grepp kring relationsskapande med riksdagsledamöter. Utifrån Agenda 2030 och samstämmighetspolitiken är det viktigt med ingångar i riksdagens olika utskott. Ett stort mervärde för CONCORD Sverige är vårt medlemskap i CONCORD Europa. I arbetet med Agenda 2030 och samstämmighet är det strategiskt att knyta ihop nationell och EU-nivå.

Exempelvis förhandlar EU gemensamt under HLPF. EU kan även fungera som en motor för fler länder att flytta fram positionerna kring hållbar utveckling. Policysamordnaren kommer därför att fortsätta ingå i styrgruppen för CONCORD Europas hub för hållbar utveckling. CONCORD Sveriges roll är inte att möjliggöra lokalt genomförande av Agenda 2030 i Sverige. Däremot kan vi bidra med den globala dimensionen till det svenska civilsamhället och ingå i folkbildande och opinionsbildande sammanhang för att stärka kunskapen om Agenda 2030. Under 2019 ska vi fördjupa kunskapen om kopplingen mellan Agenda 2030 och mänskliga rättigheter. Vi ska också ta fram en global ikon för den viktiga principen ingen ska lämnas utanför. Ikonerna för de Globala målen har gett ett visuellt språk som ökat kännedomen om Agenda 2030 i samhället. Kunskapen om åtagandet att ingen ska lämnas utanför och dess innebörd är inte lika känt som målen. Vi vill därför synliggöra det med en ikon i samma formspråk som kan spridas globalt. Att organisationer som arbetar med olika aspekter av ojämlikhet gör detta tillsammans, och i samarbete med internationella partners, bidrar både till diskussionen om åtagandet inom civilsamhället och underlättar utåtriktad kommunikation. 4. MIGRATION OCH UTVECKLING Under senare år har stora förändringar skett i Sveriges och EU:s migrations- och flyktingpolitik. Allt fler migrations- och flyktingpolitiska beslut speglar EU-ländernas ovilja att bevilja asyl till människor på flykt och välkomna migranter. Flyktingars och migranters rättigheter förbises och internationella konventioner och överenskommelser frångås allt oftare. EU har gjort flera kontroversiella överenskommelser med andra länder i syfte att hindra flyktingar och migranter att ta sig till unionen. För tillfället pågår en revidering av EU:s gemensamma asylregler (CEAS) och flera ändringar riskerar att resultera i försämringar för asylsökande. EU-kommissionen har annonserat att processen med de fem rättsakterna inom CEAS ska påskyndas och vara klara till våren 2019. De förordningar som EU beslutar om blir tvingande för Sverige. Vi befarar att vi är på väg in i en postkonventions-era, där länders egenintressen anses som en giltig anledning att bryta mot folkrätten. I linje med dessa intressen finns också starka tendenser att villkora bistånd i syfte att hindra migration. Det syns i förslaget till biståndsinstrument i EU:s långtidsbudget, förslag om landsättningsplattformar i tredje land och migrationsavtalen med Turkiet och Libyen. EU planerar att ingå fler sådana bilaterala avtal. Diskursen kring migrationspolitiken är för tillfället tätt kopplad till säkerhet och data, och samtidigt försvinner de mänskliga perspektiven. Migration kommer sannolikt att ta mycket plats i debatten inför årets val till Europaparlamentet. Då finns anledning att lyfta mer humana perspektiv i diskussionen om vilket Europa vi vill ha och möta argument som högernationalistiska partier för fram med fakta om migration, utveckling och mänskliga rättigheter. F. Bidra till ökad kunskap och ökat engagemang hos svenska beslutfattare i Europaparlamentet, regeringen och riksdagspartierna att verka för en rättighetsbaserad migrationspolitik inom EU och FN. A. Svenska Europaparlamentariker har god kännedom om och engagerar sig för att EU:s gemensamma asylpaket (CEAS) 2 ska säkra mänskliga rättigheter och utgå från hållbar utveckling. - Träffa nuvarande Europaparlamentariker för uppdatering om förhandlingarna, utbyte av synpunkter och påverkansmöjligheter - Bidra med underlag till CONCORD Sveriges arbete med Europaparlamentsvalet - Etablera och följa upp kontakt med invalda Europaparlamentariker samt bevaka dess engagemang i migrationsfrågor 2 Utvalda rättsakter: Asylprocedursförordningen, skyddsgrundsförordningen och återvändandedirektivet. 8

B. Regeringen och riksdagen har god kännedom om och engagerar sig för att EU:s gemensamma asylpaket och migrationsdiskussioner på HLPF 3 ska säkra mänskliga rättigheter och utgå från hållbar utveckling. - Bidra till positioner inför FN:s high level political forum (HLPF) om Agenda 2030 - Bevaka EU-toppmöten, regeringens kommenterade dagordningar och EU-nämndens aktiviteter. Uttala oss om rådets slutsatser efter möten och sprida CEAS-filmen inför - Ha kontakt med och ta fram underlag riktat till tjänstepersoner på justitiedepartementet, partiernas migrationspolitiska talespersoner och riksdagsledamöter i EU-nämnden - Uttala oss om utvecklingen kring den svenska tillfälliga asyllagen i koppling till CEAS, med utgångspunkt i samstämmigheten med Sveriges politik för global utveckling. - Bidra med underlag till Barometern 2020 C. CONCORD Sverige bidrar till CONCORD Europas arbete med att EU antar riktlinjer för utveckling, mänskliga rättigheter och migrationssamarbete med tredje land, och ser till att information förmedlas mellan CONCORD Europas arbete och svenska beslutsfattare. - Bidra till underlag om riktlinjer - Förmedla ståndpunkter till svenska beslutsfattare D. CONCORD Sverige har skapat tillfällen där medlemsorganisationer genom erfarenhetsutbyten och fortbildning stärker sin kapacitet i frågor som rör migration, utveckling och mänskliga rättigheter. - Medlemmar håller dragningar på arbetsgruppsmötet i sina sakfrågor - Genomföra studieresa till Bryssel Frågor som rör migration beskrivs av EU som avgörande för dess existens. EU har beslutat att migration ska genomsyra hela långtidsbudgeten. Därtill revideras en rad rättsakter på migrationsområdet i ett gemensamt asylpaket (CEAS). I en majoritet av Europeiska rådets slutsatser har migrationsfrågor behandlats, och medlemsstaterna har tagit initiativ till bilaterala migrationsavtal med Libyen och Turkiet, och särskilda förvaltningsfonder på temat inom biståndet. Det krävs därför mycket tid till bevakning av området vilket måste räknas in i planeringen. Det kräver också tydliga avgränsningar. CONCORD Sveriges roll är att bevaka de frågor som har anknytning till rättigheter, hållbar utveckling och hur Sveriges och EU:s politik påverkar människor i andra länder. Årets planering fokuserar därför på ett antal frågor med betydelse på lång sikt, såsom borttagandet av sur place-skäl 4 för uppehållstillstånd, förbud mot permanenta uppehållstillstånd, framtagande av lista på säkra länder för återvändande och korta tidsfrister i asylprocessen och för överklagande. Dessa frågor återfinns också i de rättsakter som EUkommissionen nyligen meddelade att de vill bryta ut ur asylpaketet för beslut tidigt under 2019. Det blir därför viktigt att lägga tid i början av året på detta. I Europeiska rådet förhandlar medlemsstaterna och därför kommer vårt påverkansarbete att fokusera på regeringen. Migrationsfrågorna sköts av både utrikes- och justitiedepartementet, med tonvikt på det senare. Det är viktigt för CONCORD Sverige att lyfta kopplingen mellan departementens ansvar. Kontakter med justitiedepartementet är ännu inte lika upparbetade men har utvecklats under det senaste året. Europaparlamentet har också en viktig roll, så kontakt med relevanta parlamentariker sker löpande. Migration kommer sannolikt att ta mycket plats i debatter inför Europaparlamentsvalet. Där finns anledning att lyfta våra perspektiv och vinkla samtalet bort från den säkerhetsdiskurs som dominerar. CONCORD Sverige tar ett samlat grepp kring Europaparlamentsvalet, vilket arbetsgruppen för migration kommer att bidra till. 3 FN:s High-level Political Forum on Sustainable Development som följer upp och granskar Agenda 2030. 4 Asylskäl som uppkommit på plats i mottagarlandet. 9

Arbetsgruppen står inför utmaningar kopplat till CONCORD Europas arbete och personalomsättning bland medlemmarna. CONCORD Europa har knappa resurser till migrationfrågorna och förser oss inte med bevakning. Det finns en risk att CONCORD Europas arbetsgrupp för migration lägger ner helt. Gällande deltagandet bland medlemmar har det skiftat mycket under det senaste året på grund av personalomsättning i organisationerna. Antalet deltagare har minskat och så även den kontinuerliga aktiviteten. Medlemmarna har gjort ett aktivt val att gemensamt fokusera på EU-nivån för att många viktiga frågor avgörs där, men har begränsad kunskap om EU-nivån och ett ökat ansvar har hamnat på samordnaren. För att möta denna utmaning föreslås en studieresa till Bryssel med gruppen. 5. FÖRETAGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Arbetet för hållbart företagande är en viktig byggsten i Sveriges samlade politik för global utveckling. Svenska företag saknar dock i flera fall tillräckliga processer för att kunna ta ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras i leverantörsleden. Samtidigt har Sverige i sin exportstrategi valt att prioritera många länder där omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter äger rum. På global nivå är det tydligt att företags agerande allt oftare utgör ett stort hot mot människorätts- och miljöförsvarare. CONCORD Sveriges arbetsgrupp för företagande och mänskliga rättigheter argumenterar gemensamt för att regeringen bör tillsätta en utredning om bindande regler för företagande och mänskliga rättigheter i form av obligatorisk Human Rights Due Diligence (HRDD). Gruppens medlemmar har både enskilt och i samverkan tagit fram flera underlag som visar behovet av HRDD-lagstiftning. Under 2019 ska detta budskap målgruppsanpassas och framföras till fler beslutsfattare, inte minst inom riksdagen men även genom utåtriktat kommunikationsarbete. Bidra till ökad kunskap och ökat engagemang hos politiska beslutsfattare för bindande regler för företagande och mänskliga rättigheter, och till offentlig debatt om frågan. A. CONCORD Sverige har skapat tillfällen för medlemsorganisationer att framföra arbetsgruppens rekommendationer till riksdagsledamöter och relevanta representanter inom Regeringskansliet. - Dialogmöte för arbetsgruppen med Sveriges CSR-ambassadör - Öppet seminarium med riksdagsledamöter och experter rörande svensk HRDD-lagstiftning - Möte med Swedish Leadership for Sustainable Development B. Riksdagsledamöter i relevanta utskott uppvisar ökad kunskap och ökat engagemang vad gäller frågan om bindande regler för företagande och mänskliga rättigheter. CONCORD Sveriges rekommendationer används t.ex. för motioner, interpellationer, i debatter och inför ledamöters resor. - Se aktiviteten öppet seminarium ovan. - Färdigställande av argumentationspapper till riksdagsledamöter om varför partierna bör driva HRDD-lagstiftning. - Uppföljning av motion från Vänsterpartiet i utrikesutskottet med förslag rörande HRDD. Ta kontakt med gemensamt förslag om interpellation och erbjudande om underlag. C. Ökad synlighet gentemot redaktioner och beslutsfattare för det gemensamma arbetet kring lagstiftning om mänskliga rättigheter och företag. - Debattartikel och pressmeddelande om gemensamt krav på svensk HRDD-lagstiftning. - Informations- och opinionsarbete i sociala medier i koppling till ovanstående debattartikel 10

- Arbetsgruppen har ett löpande utbyte med ECCJ Sverige rörande relevanta förlopp på EUnivån. Swedwatch koordinerar detta arbete under 2019 och ska ta kontakt med den finska kampanjen för HRDD-lagstiftning med förslag om möte för erfarenhetsutbyte CONCORD Sveriges roll som plattform i frågor som rör mänskliga rättigheter och företag har framförallt kretsat kring den återkommande rapporten Barometer om Sveriges samstämmighetspolitik. Under 2018 har CONCORD sett ett växande engagemang från flera organisationer som vill samarbeta utöver Barometern, kring frågor som rör Human Rights Due Diligence. Medlemsorganisationerna ser ett värde i att agera gemensamt i syfte att få till stånd en utredning om svensk lagstiftning kring HRDD. Arbetsgruppen för företagande och mänskliga rättigheter har under 2018 ökat sin samverkan med arbetsgruppen för civilsamhällets demokratiska utrymme. Detta eftersom medlemmar ser att företags agerande på global nivå i flera fall är den bakomliggande orsaken till att civilsamhällets utrymme inskränks. Att arbetet för civilsamhällets utrymme drar nytta av expertisen hos MR- och företagsgruppen, och vice versa, är viktigt i analyser och rekommendationer som rör dessa frågor. Denna samverkan ska fortsätta under 2019. 6. AIDWATCH OCH UTVECKLINGSFINANSIERING Politisering av utvecklingssamarbete är ett växande problem när det gäller migrations- och säkerhetspolitikens inflytande på biståndet, och vissa länders vilja att använda bistånd för att gynna företag från det egna landet. Även fortsatt höga nivåer av bistånd som stannar kvar i Europa är ett problem. Samtidigt försvagas rättighetsperspektivet inom internationellt utvecklingssamarbete. Mer givarstyrda och icke-transparenta former av bistånd har fått ett uppsving, och principer som partnerskap, lokalt ägarskap, transparens, och resultat för människor som lever i fattigdom hamnar i skymundan. Inom EU präglas året av val till Europaparlamentet, förhandlingar om nästa långtidsbudget och ny EUkommission. Det är viktigt att bevaka genomförandet av EU:s bistånd och hur de trender som identifieras ovan påverkar civilsamhället och inriktningen på biståndsprogrammen. Under 2019 fortsätter förhandlingar om biståndsdefinitionen inom OECD DAC, med delvis nya förutsättningar. Reglerna för avräkningar ska tillämpas och nya regler för bistånd till näringslivet ska provas. På svensk nivå har regeringen ännu inte redovisat hur avräkningarna för flyktingmottagande ska beräknas, men det sker under året och granskning behövs för att motverka urholkning. Under våren presenterar OECD DAC sin granskning (peer review) av Sveriges utvecklingssamarbete, vilket ger ett utmärkt tillfälle att föra dialog om utvecklingssamarbetets kvalitet. Likaså den globala uppföljning om utvecklingseffektivitet som publiceras i slutet av våren är ett bra verktyg för en sådan dialog. Agendan för finansiering av utveckling har ett stort år, med en uppföljningsrapport om hur arbetet med att finansiera de globala målen går, och en särskild högnivådialog om utvecklingsfinansiering under FN:s generalförsamling i september. Samtidigt avgränsas ofta diskussioner om finansiering till en mindre del av agendan, den om näringslivets roll (och i synnerhet internationella investerare), medan agendans reformer av finansiella system och förutsättningar för annan finansiering får mindre uppmärksamhet. I Sveriges riksdag är ett relativt stort antal av ledamöterna i utrikesutskottet nya, och i behov av kunskaper om utveckling. Den politiska överenskommelse som ligger till grund för regeringsbildningen kan innebära mer eller mindre omfattande förändringar i förutsättningarna för det svenska biståndet, vilket bör bevakas och kan komma att kräva samordnade förslag från svenska organisationer. Samla civilsamhällets engagemang för att beslutsfattare i Sverige, EU, FN och OECD DAC ska driva och värna biståndsnivåer och en utvecklingspolitik som utgår från berörda människors perspektiv och rättigheter och principerna för effektivt utvecklingssamarbete, och är fristående från andra intressen. 11

A. Skapa bättre förutsättningar för CONCORD Sveriges medlemmar att följa Sveriges och EU:s utvecklingspolitik och processer inom OECD DAC - Löpande uppdateringar på mejllistan för AidWatch-gruppen - Genomgång och kort sammanfattning av årets riksdagsmotioner om internationellt bistånd - Vid behov samordna fortbildande seminarier för medlemmar B. Skapa bättre forum för dialog, granskning och fördjupning av kunskaper mellan CONCORD Sveriges medlemmar och politiker och tjänstemän när det gäller utvecklingssamarbete och utvecklingsfinansiering. - Dialog med UD inför OECD DAC:s Senior Level Meeting i februari - Serie av rundabordssamtal om utvecklingsfinansiering med Sida, UD med flera i mars, april och maj (samarrangemang med olika medlemsorganisationer): o Bättre finansiering via näringslivet o Bättre finansiering via skatter o Bättre finansiering till de mest eftersatta länderna och sektorerna - Seminarium om Sveriges bistånd i juni (med utgångspunkt i OECD:s granskning) - Rekommendationspapper om utvecklingsfinansiering och dialog med UD i augusti, inför högnivådialogen om utvecklingsfinansiering i FN - Analysera och reagera på regeringens vår- och höstbudgetpropositioner, i april och oktober - Lansera AidWatchrapporten i oktober - Bevaka frågan om avräkningar från biståndet - Bidra till CONCORD Sveriges övergripande arbete med information om utvecklingsfrågor till folkvalda i riksdagen och EU-parlamentet. C. Bättre informationsutbyte och samspel mellan den nationella nivån och det internationella civilsamhällets påverkan av beslut om utvecklingspolitik och biståndets förutsättningar inom EU och OECD DAC. - Förmedla relevant information från internationella CSO-nätverk till UD och vice versa - Delta i samordningsmöten och arbete med internationella civilsamhällespositioner inom CONCORD Europa, DAC-CSO reference group och Eurodad - Bidra till CONCORD Europas arbete med att uppdatera metodologin för AidWatchrapporten - Bidra till CONCORD Europas påverkansarbete av EU:s utvecklingssamarbete, t ex Policy Forum on Development, analys av peer review av EU:s bistånd etc. D. CONCORD Sverige har bidragit till en mer effektiv samverkan inom CONCORD Europa rörande genomförandet av och inriktningen på EU:s bistånd, och till en stärkt dialog mellan CONCORD Europa och EU-kommissionen rörande EU:s biståndsprogram. - Delta på möten med CONCORD Europas hub för civilsamhällets utrymme - Delta i CONCORD Europas arbetsgrupp för EU:s biståndsinstrument och bidra till informationsutbyte och gemensamma aktiviteter inom instrumentarbetsgruppen - Följa upp EU:s civilsamhällesprogram, inklusive möten med EU-kommissionen Arbetet med bistånd och utvecklingsfinansiering sker i AidWatch-arbetsgruppen. Medlemmarna bidrar med sina kunskaper till omvärldsbevakning, positioner och gemensamma aktiviteter. Policysamordnaren ser till att detta sker på ett sammanhållet sätt, utför de flesta praktiska uppgifterna och deltar i arbetet inom CONCORD Europa och andra internationella CSO-nätverk. En prioritering i AidWatch-gruppen under 12

året är att mer strategiskt använda gemensamt framtagna analyser i respektive organisations påverkansarbete. När det gäller påverkansarbete i biståndsfrågor så vill vi på alla nivåer - Sverige, EU, OECD DAC och globalt - främja en diskussion om internationellt utvecklingssamarbete som utgår från berörda människors perspektiv och rättigheter, och principerna för effektivt utvecklingssamarbete. Vi vill värna biståndsnivåer och freda biståndet från inflytande av andra politiska och ekonomiska intressen. Det tror vi görs bäst både genom att granska problematiska sätt att använda biståndsmedel, men också genom att fördjupa diskussioner om goda erfarenheter och utgå från frågeställningar som sätter fokus på grundläggande värderingar och principer som gör att biståndet ger bäst effekt. Vissa medlemmar i gruppen arbetar huvudsakligen med biståndsfrågor, medan andra har expertis även i bredare finansieringfrågor. Under 2019, då agendan för utvecklingsfinansiering (FfD) följs upp med en högnivådialog, kommer arbetsgruppen att prioritera rundsbordssamtal om utvecklingsfinansiering, som samarrangeras med tre olika medlemsorganisationer utifrån deras sakfrågor. I gemensamma rekommendationer om FfD-agendan som vi tar fram under året så fokuserar vi dock på hur biståndet och utvecklingspolitiken kan bidra till FfD-agendan. På så sätt blir rekommendationerna mest relevanta för så många organisationers påverkan som möjligt. Viktiga åtgärder inom andra politikområden täcks in på ett kompletterande sätt av Barometer-rapporten som Agenda 2030/ samstämmighetsgruppen arbetar med. I bevakningen av EU:s finansiering så prioriterar CONCORD Sverige inte att delta i styrgruppen av denna hub inom CONCORD Europa, som vi gjort under tidigare år. Detta för att arbetet med EU:s nästa långtidsbudget, som är prioriterat och tidskrävande, utförs av samma policysamordnare. Dock prioriterar vi fortsatt att delta i den europeiska arbetsgrupp som bevakar vad som sker i de olika biståndsprogrammen, eftersom den information vi får via detta arbete både ger kunskap till påverkansarbetet om MFF och EU:s bistånd i stort och har stort mervärde i rådgivningen om EUfinansiering till medlemmar. Mest fokuserar vi på programmet för stöd till civilsamhället. 7. EU:S NÄSTA LÅNGTIDSBUDGET Under 2019 fortsätter förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget (Multiannual Financial Framework, MFF) som ska gälla mellan 2021 och 2027 och som sätter prioriteringarna för EU:s externa arbete. Under året förhandlar medlemsstaterna sinsemellan om prioriteringar och budgetnivåer. Avgörande tillfällen blir bland annat europeiska rådets möten, då rådslutsatserna från dessa möten är grunden för förhandlingarna mellan EU-institutionerna. Parallellt med högnivåförhandlingarna förhandlar medlemsstaterna även detaljerna i kommissionens förslag om biståndsbudgeten, vilket sker löpande i en tillfällig arbetsgrupp bestående av medlemsstaterna. Förhandlingarna om detaljerna i biståndsbudgeten väntas påbörjas under våren. Förhandlingarna mellan EU-institutionerna väntas börja först våren 2020 då medlemsstaterna inte kommer att förhandla färdigt långtidsbudgeten sinsemellan förrän hösten 2019. Utifrån de oroande trender vi ser inom EU:s bistånd som beskrivs under Aidwatch- och utvecklingsfinansieringsavsnittet ovan är det viktigt att bevaka budgetförhandlingarna och påverka svenska beslutsfattare men även aktörer på EU-nivå såsom Europaparlamentariker och EU-kommissionen, vilket vi gör genom samverkan med CONCORD Europa. Vårt arbete med Europaparlamentsvalet blir därför också viktigt i denna fråga. CONCORD Sverige har bidragit till att politiker och tjänstemän i Sverige och EU som på olika sätt har möjlighet att påverka inriktningen på EU:s nästa långtidsbudget har tagit intryck av CONCORDs positioner för ett starkt fokus på utveckling i långtidsbudgeten. 13

A. CONCORD Sveriges medlemmar har ökad kunskap och engagemang för EU:s nästa långtidsbudget och bidrar aktivt till CONCORD Sveriges påverkansarbete gentemot svenska beslutsfattare i frågan. - Stärka kunskap och engagemang hos medlemmar genom presentationer t ex på policyforum, för medlemmars ledningar etc. - Genomföra ett frukostseminarium om MFF under hösten - Bidra till kapacitetstärkande om MFF genom en MFF-skola i tio delar (se kommunikationsavsnitt nedan) - Informationsutskick till MFF-gruppen och till andra arbetsgrupper där det är relevant B. Svenska beslutsfattare, tjänstemän och journalister har ökad kunskap om CONCORD Sveriges positioner om EU:s nästa långtidsbudget - Ta fram riktade underlag om specifika delar i MFF i samordning med övriga policysamordnare och MFF-gruppen - Genomföra dialogmöten med UD, Sida, svenska representationen i Bryssel, statsrådsberedningen, svenska EU-parlamentariker, etc. - Hålla kontinuerlig kontakt med tjänstemän och journalister för information om MFF - Ta fram öppna brev inför EU-möten (Europeiska rådet, Utrikesrådet) och ev. medieutspel - Bidra till aktiviteter inför Europaparlamentsvalet (enkät, underlag till kandidater, etc.) C. CONCORD Sverige bidrar till stärkta analyser, positioner samt till en stärkt samverkan inom CONCORD Europa för ett ökat genomslag av CONCORDs positioner om EU:s långtidsbudget hos valda målgrupper. - Följa EU-kommissionens framtagande av riktlinjer för programmering av biståndsbudgeten och bidra till CONCORD Europas positioner och möten med EU-kommissionen - Bidra till arbetet med 4-6 fysiska möten om MFF inom CONCORD Europa under året - Delta i regelbundna Skypemöten med CONCORD Europa - Delta i framtagande av CONCORD Europa positioner för gemensamt påverkansarbete av MFF Då EU:s nästa långtidsbudget (MFF) inte är ett eget tematiskt område utan spänner över flera av CONCORD Sveriges arbetsområden finns ingen given arbetsgrupp dit MFF-arbetet naturligt hör. Därför skapades under hösten 2018 en tillfällig MFF-grupp där medlemmar från olika arbetsgrupper som vill arbeta gemensamt med MFF deltar. MFF-gruppen väntas bidrar till delar av MFF-arbetet även under 2019, framförallt till aktiviteter under Delmål B. Men då påverkansarbetet kommer att fokusera på några utvalda tematiska områden i relation till MFF, såsom jämställdhet, utvecklingseffektivitet och civilsamhällets utrymme, kommer specifik expertis behövas även från andra arbetsgrupper som därför även kommer att bjudas in att bidra till arbetet. En stor del av MFF-arbetet kommer emellertid att utföras av CONCORD Sveriges kansli, i synnerhet aktiviteter under Delmål A och C. 8. CIVILSAMHÄLLETS DEMOKRATISKA UTRYMME Hoten mot civilsamhället ökar på global nivå. Under den senaste mandatperioden har såväl regeringen som Sida tagit steg för att främja civilsamhällets demokratiska utrymme genom svensk utrikes- och utvecklingspolitik, och i biståndet. Samtidigt visar granskningar gjorda av CONCORD Sverige att partierna behöver lägga fram mer sammanhållna politiska lösningar för att möta den snabba negativa utvecklingen. Främjandet av mötes- och föreningsfriheten, yttrandefriheten och andra grundläggande rättigheter och friheter behöver systematiskt integreras i Sveriges internationella politik och i utvecklingssamarbetet. 14