ANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER.

Relevanta dokument
10 x 100 kg, 9 x 105 kg, 8 x 110 kg, 7 x 115 kg, 6 x 120 kg, 5 x 125 kg, 4 x 130 kg, 3 x 135 kg, 2 x 140 kg

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Analys av ett träningspass i sittande latsdrag till bröstet

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen.

Abstrakt. Resultat. Det blev mycket stora förbättringar i effektutveckling, genomsnittshastighet, topphastigheter samt tid till topphastighet.

Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet

Testerna visar en minskning på alla belastningar koncentriskt i effektutvecklingen. Även försämringar i den excentriska fasen i effektutveckling.

Abstrakt. Resultat. Min frågeställning har varit hur mycket det skiljer sig i mellan dessa övningar i alla mätpunkter som är beskrivna ovan.

Alla repetitioner har genomförts i maximal hastighet koncentriskt och optimalt excentriskt.

Höga koncentriska testvärde ger även höga excentriska testvärde.

Skillnader mellan träning med skivstång och isokinetisk träning

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Abstrakt. Resultat. Sammanställning efter alla diagrammen.

AP(W) medelvärde hela passet

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap.

Abstrakt. Resultat. Testerna visat stora och mycket stora förbättringar både bilateralt och unilateralt. Även stora ökningar i belastning i kilo.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Abstrakt. Genomförande. Resultat

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 50 % av 1 RM i explosiv styrka?

Abstrakt. Resultat. Tio träningspass ha genomförts 2 gånger/vecka måndag och torsdag. Under träningsperioden har belastningen ökats en gång.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar benstyrka

Min frågeställning har varit kan isokinetisk träning ge förbättringar i effekt, topphastighet och tid till topphastighet med tester med fristång.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Abstrakt. Resultat. Testerna visar stora och mycket stora skillnader på de olika belastningarna mellan de aktiva. Sammanfattning.

Min frågeställning har varit hur mycket påverkar maximalstyrkan powerutvecklingen på belastningarna 60 kg 80 kg samt 100 kg i övningen bänkpress.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning. Den största skillnaden är i den excentriska fasen. En längre sammanfattning finns efter alla diagram.

Det blev stora och mycket stora skillnader på vissa av mät faktorerna och mindre på andra. Hängande ryck, hängande frivändning, hängande höftdrag

Min frågeställning har varit hur påverkas testresultaten på två ben om man tränar alla stående övningarna på ett ben i taget?

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar bestyrka

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Explosiv styrka och snabbstyrka

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Styrketräning oktober till januari

Än en gång har jag bara testat en aktiv Stellan Kjellander elitkastare i slägga.

Abstrakt. Sammanställning test

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning år

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

FLOWIN Friktionsträning

SSLK Sommarträning U14:1 19/20

Träna med instruktör, i grupp, i gymmet HIT, Högintensiv Träning Onsdagar kl Vårens HIT, hög intensiv träning, fortsätter att

Sammanställt av Kenneth Riggberger. Plyometrisk träning

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 75 % av 1 RM i maximalstyrka?

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hoppförmåga. SJ = koncentrisk hopp utan arminsats. CMJ= excentriskt koncentriskt hopp utan arminsats på två och på ett ben.

Effekter av träning på vibrationsplatta

Metoder att träna kondition på!

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Veckoträning Erfaren/tre pass/ 10 veckor

En kort löpträningsguide

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?

NYTT SUPERPASS gör dig stark och till en bättre löpare på en gång

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Fysträning Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Handla billiga träningskläder

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Styrketräning säsongen 2016/2017

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Vad säger bilden dig? Reflektera och läs sedan igenom hela dokumentet. Vi ses igen den 8/7 starkare än någonsin! //P04 ledarna

Styrketräning - Grundprinciper

LÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way. fredag 6 december 13

DAVID CITY LINE. movement as medicine

Individuellt träningsprogram

8 sätt att variera dina set

Ut och träna. Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen.

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Transkript:

ANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER. Bakgrund Peak power samt tid till peak power är viktiga egenskaper vid utvecklingen av explosiv träning samt vi maximalstyrketräning. Hur hög effekt kan man utveckla och hur lång tid tar det att nå peak power? Detta är en viktig del för elitidrotten. Hur kan ett träningspass läggas upp? Jag har mätt aktiva på allra högsta nivå i halva knäböj i en Smithmaskin. På en belastning runt 70 % av 1 RM. 4 serier x 5 repetitioner i ett sträck med 6 minuters vila mellan serierna på belastningen 0 kg. Utförande optimal hastighet excentriskt samt maximal hastighet koncentriskt. Efter genomförda tester ligger dessa aktiva på samma nivå. Skiljer det något mellan de aktiva i peak power koncentriskt och excentriskt samt i tid till peak power koncentriskt och excentriskt? Klarar de av att hålla samma höga effekt genom hela träningspasset totalt 0 lyft? För att kunna göra jämförelser bör det inte skilja för mycket på förflyttningssträckan excentriskt samt koncentriskt. Förflyttningssträckan koncentriskt Skillnader i förflyttningssträcka con mellan aktiv 1 och aktiv,7 8,0 44,1 46,0 44,1 43,6 45,3 44,6 39, 43,8 SERIE 1 SERIE SERIE 3 SERIE 4 SUMMA (Con) Displ.[cm] aktiv 1 (Con) Displ.[cm] aktiv Här ser man att det skiljer mycket lite mellan de aktiva 5,3 cm på hela träningspasset.

Förflyttningssträckan excentriskt Skillnader i förflyttningssträcka ecc mellan aktiv 1 och aktiv,6 9,8 43,0 44,0 4,8 41,4 44, 4,5 4,6 41,9 SERIE 1 SERIE SERIE 3 SERIE 4 SUMMA (Ecc) Displ.[cm] aktiv 1 (Ecc) Displ.[cm] aktiv Samma i den excentriska fasen mycket små skillnader Förflyttningssträckan koncentriskt/excentriskt Skillnader i förflyttningssträcka con/ecc mellan aktiv 1 och aktiv 345,3 347,8 87,1 90,0 86,9 85,0 89,5 87,1 81,8 85,7 SERIE 1 SERIE SERIE 3 SERIE 4 SUMMA Summa aktiv 1 Summa aktiv Samma här små skillnader

Belastningen mäts både excentriskt som koncentriskt Belastning i kilo Belastning i kilo 500 600 600 00 00 00 00 650 650 650 650 650 650 650 650 SERIE 1 SERIE SERIE 3 SERIE 4 SUMMA KG con KG ecc Summa Total belastning på detta pass är 500 kg Hur lång tid tar detta pass i sekunder? Träningstid Träningstid 3,40 3,49, 1,37 1,,1 T[S] CON TN[S] ECC TOTALT Träningstid Aktiv 1 Träningstid Aktiv Aktiv 1 har lite kortare träningstid koncentriskt. Medan aktiv har lite kortare träningstid excentriskt. Total träningstid skiljer det i stort sett ingenting.

Att detta är aktiva på toppnivå ser man när man går in och tittar hur mycket kilo man förflyttar/sekund. Kilo/sekund Skillnader i kilo/sekund mellan aktiv 1 och aktiv 33 34 1 KILO/SEKUND CON KILO/SEKUND ECC CON/ECC Aktiv 1 Aktiv Även här skiljer det i stort sett ingenting mellan de aktiva.

Det har varit mycket små skillnader i förflyttningssträcka, träningstid samt kilo/sekund. Skiljer det något mellan de aktiva när vi tittar på peak power koncentriskt/excentriskt? Peak power infinner sig någonstans längs förflyttningssträckan där man dels får fram hur hög effekten är samt även får fram hur lång tid det tar att nå peak power. Peak Power koncentriskt 6000 Watt con skillnader mellan aktiv 1 och aktiv 5000 4000 3000 000 00 0 1 3 4 5 vila 6 7 8 9 vila 1 vila 0 Watt con Aktiv 1 Watt con Aktiv Här kan vi se att aktiv har lite högre effekt värden än aktiv 1.

Peak Power excentriskt 5000 4500 4000 3500 3000 500 000 00 00 500 Watt ecc skillnader mellan aktiv 1 och aktiv 0 1 3 4 5 vila 6 7 8 9 vila 1 vila 0 Watt ecc Aktiv 1 Watt ecc Aktiv I den excentriska fasen blir det tvärtom aktiv 1 har betydligt höge värden än aktiv. Man ser även att aktiv 1 får mycket stora förbättringar från repetition 1 till repetition osv. Skillnader koncentriskt/excentriskt aktiv 1 5000 4500 4000 3500 3000 500 000 00 00 500 Skillnader mellan watt con och watt ecc aktiv 1 0 1 3 4 5 vila 6 7 8 9 vila 1 vila 0 Watt con Aktiv 1 Watt ecc Aktiv 1 Aktiv 1 har högre effekt värden i den excentriska fasen i förhållande till den koncentriska fasen. Vilket normalt sett är ovanligt.

Skillnader koncentriskt/excentriskt aktiv 6000 Skillnader mellan watt con och watt ecc aktiv 5000 4000 3000 000 00 0 1 3 4 5 vila 6 7 8 9 vila 1 vila 0 Watt con Aktiv Watt ecc Aktiv Aktiv däremot har höge effekt värden i den koncentriska fasen En viktig faktor förutom höga effekt värden även hur lång tid det tar att nå peak power. Tid till peak power koncentriskt 0,60 Tid till peak power con skillnader mellan aktiv 1 och aktiv 0,50 0,40 0,30 0,0 0, 0,00 1 3 4 5 vila 6 7 8 9 vila 1 vila 0 (Con) Peak@[s] Aktvi 1 (Con) Peak@[s] Aktvi Här kan man se att aktiv även har kortare tid till peak power plus att han även hade högre effekter än aktiv 1.

Tid till peak power excentriskt 0,45 0,40 0,35 0,30 0,5 0,0 0, 0, 0,05 Tid till peak power ecc skillnader mellan aktiv 1 och aktiv 0,00 1 3 4 5 vila 6 7 8 9 vila 1 vila 0 (Ecc) Peak@[s] Aktiv 1 (Ecc) Peak@[s] Aktiv Här blir det omvända att aktiv 1 har snabbare tider till peak power samt högre peak power än aktiv.

Som avslutning ska vi titta på hur trendlinjerna blir på hela träningspasset. Detta pass består av 4 serier x 5 repetitioner i ett sträck med 6 minuters vila mellan serierna. Vid power träning vill man kunna ligga på samma nivå på alla serierna. Trendlinjen hela passet peak power watt koncentriskt 6000 Trendlinjen hela passet peak power watt con 5000 4000 3000 000 00 0 1 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Watt con Aktiv 1 Watt con Aktiv Linjär (Watt con Aktiv 1) Linjär (Watt con Aktiv ) Aktiv 1 har en trendlinje som är något stigande Medan aktiv har en jämn linje. Detta innebär att båda lyckas med att hålla en peak power under hela passet.

Trendlinjen hela passet peak power watt excentriskt Trendlinjen hela passet peak power watt ecc 5000 4500 4000 3500 3000 500 000 00 00 500 0 1 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Watt ecc Aktiv 1 Watt ecc Aktiv Linjär (Watt ecc Aktiv 1) Linjär (Watt ecc Aktiv ) I den excentriska fasen är det något stigande trendlinje för båda. Trendlinjen i tid till peak power koncentriskt 0,60 0,50 0,40 0,30 0,0 0, Trendlinjen hela passet i tid till peak power con 0,00 1 3 4 5 6 7 8 9 1 0 (Con) Peak@[s] Aktvi 1 (Con) Peak@[s] Aktvi Linjär ((Con) Peak@[s] Aktvi 1) Linjär ((Con) Peak@[s] Aktvi ) Här blir det bli ett litet tapp för aktiv 1.

Trendlinjen i tid till peak power excentriskt Trednlinjen hela passet i tid till peak power 0,45 0,40 0,35 0,30 0,5 0,0 0, 0, 0,05 0,00 1 3 4 5 6 7 8 9 1 0 (Ecc) Peak@[s] Aktiv 1 (Ecc) Peak@[s] Aktiv Linjär ((Ecc) Peak@[s] Aktiv 1) Linjär ((Ecc) Peak@[s] Aktiv ) Aktiv 1 tappar mycket lite medan aktiv har en positiv linje. Sammanfattning Nu har jag tittat på peak power och redovisat detta i watt. Normalt gör jag även en sammanställning på den relativa styrkan watt/kilo kroppsvikt. Tanken med en analys av ett träningspass är att få fram rätt mängd träning och kanske det viktigaste hur lång vilan är mellan serierna. Detta för att man ska kunna hålla alla serierna på ungefär samma nivå. Nu var belastningen runt 70% av 1 RM vilket innebär att det är i den lägre % satsen för maximalstyrka. Där man kunnat se här är att de aktiva klarar av att hålla peak power och tiden till peak power under hela träningspasset. De båda aktiva har flyttat 500 kg på 3,4 sekunder i mycket höga hastigheter vilket givetvis är en träningsform som är mycket effektiv. Men som man måste vara tränad för att klara av. För här blir det mycket stora belastningar som kräver en mycket väl utvecklad bål styrka som ben styrka. Denna träning bör ligga i högprestations stadiet. Man kan även se att det skiljer sig en del mellan de aktiva trots samma kapacitet. Aktiv var bättre i den koncentriska fasen medan aktiv 1 var bättre i den excentriska fasen. Fördelen att träna denna typ av träning i en Smithmaskin är att man kan hålla höga hastigheter samtidigt som man kan ha stora belastningar. Sedan kan man givetvis träna andra ben övningar med fri stång. Men när det gäller power träning föredrar jag att man gör detta i en Smithmaskin. KENNETH RIGGBERGER