Översyn av hyror, taxor och stöd till föreningar i Gävle kommun

KULTUR & FRITID GÄVLE Översyn av hyror, taxor och stöd till föreningar i Gävle kommun Förslag på nya stöd och taxor 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 5 Mål... 5 Metod... 5 Bakgrund... 6 Aktivitetsstöd... 6 Driftstöd... 7 Underhållsstöd... 7 Övriga kontanta stöd... 8 Taxor... 8 Dialogmöten... 8 Omvärldsanalys... 10 Resultat förslag på nya stöd... 11 Allmänna kriterier...12 Medlemsstöd... 13 Anläggningsstöd... 15 Verksamhetsstöd... 17 Taxor...19 Övergång till ett nytt system...21 Sammanställning...21 Diskussion... 22 För beslut... 24 Referenser... 25 Bilagor 2

Sammanfattning Programmet Hållbar idrott Gävle antogs i Kommunfullmäktige 2014. I programmet ingick det bland annat att göra en översyn för att skapa jämställda taxor och stöd. År 2014 genomfördes således en kartläggning för att få en tydligare bild över hur stöd och hyressubventioner fördelats mellan föreningar. Kultur & fritid Gävle har ett flertal stöd till föreningslivet. Avdelningen Fritid hanterar idag fem olika former av kontantstöd: Aktivitetsstöd, Driftstöd, Underhållsstöd, Kartstöd och Stöd utöver norm. Förslaget är att ändra det befintliga stödsystemet till ett nytt system med stöden Medlemsstöd, Anläggningsstöd och Verksamhetsstöd, som ersätter dagens fem stöd. Stöden är menade att bidra till att uppfylla den idrottspolitiska visionen om en långsiktigt hållbar idrott i Gävle kommun genom perspektiven social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. Det finns många uppfattningar om vad som är ett rättvist stödsystem. Att införa nya stöd eller justera befintliga stöd innebär många aspekter att ta hänsyn till, såsom hållbarhet, mångfald, jämställdhet och likabehandling. En mångfald av fritidsaktiviteter, idrotter och föreningar har varit utgångspunkt för att nå fler barn och ungdomar i olika målgrupper. Med den enskilda medlemmen i fokus, som det nya Medlemsstödet har, uppmuntras föreningen till att öka medlemstalet snarare än att öka träningsintensiteten hos föreningens redan aktiva medlemmar. Med Anläggningsstödet skapas ett rättvist system som är hållbart ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Stödet ska vara möjligt att söka för alla föreningar med egenägd anläggning. Med hänsyn till egenägda anläggningars fördelar föreslås ersättningen vara 50 % av de utvalda driftkostnaderna men med möjlighet att nå upp till 75 % ersättning om föreningen kan påvisa ett aktivt miljömässigt arbete. Alla föreningar som är berättigade Medlemsstöd har också möjlighet att söka Verksamhetsstöd. Det som föreningen söker Verksamhetsstöd för ska kunna härledas till det kulturpolitiska- eller idrottspolitiska programmet med utgångspunkt från något eller flera av perspektiven social-, miljömässigoch/eller ekonomisk hållbarhet. Det finns olika sätt för föreningar att få tillgång till träningslokaler. Majoriteten av idrottsföreningarna hyr lokal per timme via Kultur & fritid Gävle. Alla som hyr lokaler av Kultur & fritid Gävle får i regel en hyressubvention. Taxorna är uppdelade i kategorierna ungdom, vuxen och privat taxa. Förslaget är att utgångspunkten i prissättningen ska vara ungdomstaxan. Vuxentaxan föreslås vara 3,5 gånger ungdomstaxan och den privata taxan 4,5 gånger ungdomstaxan. Så är förhållandet på de flesta kategorierna redan idag men inte alla, därför föreslås taxorna justeras. Att införa ett nytt stödsystem kommer att innebära en övergångsperiod. Rapportering kommer att ske genom det tekniska systemet Aktivitetskort på Nätet, ApN. Medlemstödet föreslås börja gälla från och med halvårsskiftet, 1 juli 2016 varpå första utbetalning kommer att ske våren 2017. Aktivitetsstöd betalas således ut hela 2016 enligt nuvarande princip. Anläggningsstödet föreslås börja gälla från och med 1 januari 2016 och första utbetalningen blir på våren 2017. Driftstöd betalas därför ut enligt nuvarande princip sista gången under våren 2016. Verksamhetsstödet föreslås börja gälla från och med 1 januari 2016. Det finns också olika utmaningar för Kultur & fritid Gävle. Inne i tätorten kan det exempelvis vara svårt för föreningar att få tider i hallar medan på landsbygden kan det vara svårt att få tillräckligt med medlemmar för att fylla en hall. Likaså vetskapen om att ett kontant stödsystem enbart stödjer föreningslivet och inte spontanidrotten. Kultur & fritid Gävles sätt att främja spontanidrotten är istället att skapa fysiska förutsättningar runt om i kommunen. Nästa steg i åtgärdsprogrammet för idrottspolitiskt program - Hållbar idrott Gävle är att ta fram en anläggningsstrategi vari spontanidrott kommer att hanteras. 3

Inledning Hösten 2011 beslutade Kultur- och fritidsnämnden i Gävle kommun att ett nytt idrottspolitiskt program skulle tas fram. Syftet med programmet var att Gävle kommun ville stärka och utveckla förutsättningarna för att idrotten skulle vara tillgänglig för alla medborgare på likvärdiga villkor utifrån sina skilda behov och förutsättningar. Programmet Hållbar idrott Gävle antogs i Kommunfullmäktige 2014. I programmet ingick det bland annat att göra en översyn för att skapa jämställda taxor och stöd. År 2014 genomfördes således en kartläggning för att få en tydligare bild över hur stöd och hyressubventioner fördelats mellan föreningar. Med hjälp av information från Riksidrottsförbundet, Gävle kommuns boknings- och ekonomisystem och avtal med föreningar kunde sammanställningar och jämförelser göras. Föreningar subventioneras på flera plan, dels genom subventionerade hyror och taxor och dels i form av kontanta stöd och material (Fritidsstöd och utveckling, 2015). Det finns många uppfattningar om vad som är ett rättvist stödsystem. Att införa nya stöd eller justera befintliga stöd innebär många aspekter att ta hänsyn till. Det finns flera utvecklingsområden för att förbättra och erbjuda jämställda och rättvisa hyror, taxor och stöd. Rättvist och hållbart innebär inte att det ska vara samma summa pengar till alla, olika anläggningar och idrotter kostar olika mycket. En mångfald av fritidsaktiviteter, idrotter och föreningar är utgångspunkt för att nå fler barn och ungdomar i olika målgrupper. Idrottsföreningar Övriga föreningar Lagidrotter Individuella idrotter Stora föreningar - Små föreningar Pojkar - Flickor Hållbarhet, mångfald, jämställdhet och likabehandling. Tätort - Landsbygd Organiserad föreningsidrott - Spontanidrott Kommunala anläggningar Egenägda anläggningar 4

Syfte Syftet är att synliggöra eventuella ojämställdheter och särbehandlingar i det befintliga stödsystemet samt att ge förslag på förändringar och ett nytt stödsystem med fokus på social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. Mål Målet med denna rapport är att presentera ett förslag på ett nytt stödsystem som bidrar till att uppfylla målen i det Idrottspolitiska programmet - Hållbar Idrott Gävle och som skapar bättre förutsättningar för föreningslivet i Gävle kommun att bedriva bra barn- och ungdomsverksamhet på ett jämlikt och rättvist sätt. Metod Nya förslag har arbetats fram genom att använda kartläggningsrapporten från 2015, Översyn av hyror, taxor och stöd Kartläggning nuläge, som grund. Kartläggningen beskriver befintliga stöd och belyser fördelningen av stöd och subventioner mellan föreningar. Utvecklingsområden har därefter lyfts fram och de har legat till grund för att skapa förslag på nya stöd. Eftersom uppdraget utgår ifrån det idrottspolitiska programmet ligger fokus naturligt på idrottsföreningar. Stöden är dock, precis som tidigare, även anpassade till övriga fritidsaktiviteter. För att alla uppgifter i kartläggningen ska vara jämförbara och inregistrerade från alla olika källor har år 2013 används som basår. Kartläggningen har kompletterats med en insamling av medlemsantal, aktiva medlemmar 2014. En förfrågan skickades ut under 2015. Av 118 föreningar som fick förfrågan, har 83 föreningar lämnat in uppgifter. En del föreningar har lämnat uppgifter om alla medlemmar och inte bara de medlemmar som är aktiva och stödberättigade. Det innebär att vid vissa uträkningar, som ska fördelas per aktiv medlem, har inkluderat medlemmar som inte är stödberättigade. Till exempel har vissa föreningar gymverksamhet som inte är ledarledd och därmed är den medlemmen inte stödberättigad. Vid uträkningar av hyra har faktiska kostnader för hyra, värme, vatten, el, sopor och personalkostnader räknats samman. Detta för att flera olika typer av anläggningar ska kunna jämföras med varandra, trots olika förutsättningar och kostnader i övrigt. Faktiska kostnader som underhåll av anläggningar, förbrukningsvaror med mera är således inte medräknade trots att det är en kostnad för Kultur & fritid Gävle och indirekt en subvention för den som hyr anläggningen. Investeringar har också uteslutits ur de jämförande beräkningarna eftersom de ser väldigt olika ut från år till år. Inte heller avskrivningar har tagits med för att få så jämförbara variabler som möjligt. I de fall där föreningar hyr per timme har Kultur & fritid Gävles kostnader fördelats på det antal timmar som varje specifik anläggning har öppet för uthyrning. Föreningars verksamhetsrapporter har används för att få ett underlag på föreningarnas faktiska kostnader för sina egenägda anläggningar. En del verksamhetsrapporter har inte haft tillräckligt detaljerade uppgifter när det gäller ekonomiredovisning för att få ett fullständigt underlag. Föreningslivet, Gästriklands Idrottsförbund, politiker och tjänstemän på Kultur & fritid Gävle har under dialogmöten kommit med synpunkter och utvecklingsförslag som vägts in i de nya förslagen. 5

Bakgrund Kultur & fritid Gävle har ett flertal stöd till föreningslivet. Avdelningen Fritid hanterar idag fem olika former av kontantstöd. Under 2013 var budgeten 5 651 050 kr, fördelat på: Aktivitetsstöd 2 550 000 kr Driftstöd 2 701 050 kr Underhållsstöd 250 000 kr Kartstöd 75 000 kr Stöd utöver norm 75 000 kr År 2014 utökades budgeten med 1 300 000 kr; Aktivitetsstöd 3 350 000 kr (från 3,75 kr till 5 kr per deltagartillfälle) Driftstöd 2 701 050 kr Underhållsstöd 450 000 kr Kartstöd 75 000 kr Stöd utöver norm 75 000 kr Särskilt riktat stöd 300 000 kr (ett nytt stöd) Aktivitetsstöd Syftet med Aktivitetsstödet är att ge föreningar som arbetar med barn- och ungdomsverksamhet en ekonomisk grundtrygghet samt att stimulera till ökad aktivitet bland barn och ungdomar. Stödet baseras på antalet deltagare i åldersgruppen 7-20 år. Handikappföreningar och personer med funktionsnedsättningar är stödberättigade även efter 20 års ålder. År 2013 betalade Kultur & fritid Gävle ut Aktivitetsstöd till 98 föreningar varav 15 stycken med annan verksamhet än idrott, exempelvis scouter. Under flera års tid har fotboll, ishockey och innebandy varit de tre största idrotterna i Gävle kommun baserat på deltagartillfällen. Bland de tio vanligaste idrotterna i Gävle kommun är fördelningen 66 % pojkar och 34 % flickor. Dessa tio utgör 84 % av de totala antalet deltagartillfällena. Under 2013 genomförde Kultur & fritid Gävle en undersökning, Din Fritid, om kultur- och fritidsvanor bland alla elever i årskurs 6 och 9 i Gävle kommun. Undersökningen visar att flickor och pojkar idrottar lika mycket men att pojkar i större utsträckning än flickor är medlemmar i en idrottsförening. Gym, motionsspår och privata dansstudios är med stor sannolikhet anläggningar där en stor andel flickor utövar sin idrott (Kultur & fritid Gävle, 2014). Utformningen av dagens Aktivitetsstöd tar inte hänsyn till dessa aktiva ungdomar eftersom stödet endast riktas till föreningsdriven verksamhet. Ett fåtal kommuner har löst problematiken genom att införa så kallade idrottscheckar som syftar till att gynna den enskilda individen. Pojkar finns i större utsträckning än flickor i föreningsledd verksamhet. Skillnaden är större inom träningsintensiva lagidrotter där pojkar, ännu tydligare, är överrepresenterade. Eftersom dagens Aktivitetsstöd baseras på deltagartillfällen medför detta att pojkars idrottande subventioneras mer än flickors. Att jämföra antal deltagartillfällen i förhållande till medlemsantal fördelat på kön, ålder och aktivitet gör att flickors och pojkars idrottande kan förstås på ett tydligare sätt. Likaså blir barns och ungas träningsvolym jämförbara i olika idrotter. Det vill säga: får barn lika möjlighet till träningstid avsett kön och idrott? Gävle 6

kommun har dock hittills inte haft tillförlitlig statistik på hur många aktiva barn- och ungdomar som finns i respektive förening. En insamling av medlemsuppgifter har gjorts under 2015 för att få en bild över föreningars medlemsantal (Bilaga 1 - Medlemsstatistik). I Hållbar idrott Gävle ingår ett jämställdhetsarbete där syftet är att skapa en mer jämställd och likabehandlande idrott där ett resultat kan vara att få fler flickor till föreningslivet. En fördel med att stöden går till föreningar är att föreningslivet fyller en viktig funktion i samhället. Det finns ett symbiotiskt förhållande mellan föreningar som erbjuder en värdefull fritid och kommunen som blir mer attraktiv om det erbjuds bra möjligheter till fritidssysselsättning (Wijkström, Hybrider i civilsamhället, 2012). Kommunen har i större utsträckning lättare att nå och stödja ideella föreningar än privata aktörer. Kultur & fritid Gävle ställer krav på att föreningen som söker Aktivitetsstöd ska bedriva barnoch ungdomsverksamhet. Syftet är att ge stöd till föreningar som främjar barns och ungdomars fritid. Idag finns det inga riktlinjer vad fritid innefattar, idrott och kulturverksamhet har likställts med exempelvis att läsa läxor eller att grilla korv. Driftstöd Driftstöd betalas ut till föreningar som äger idrotts- eller friluftsanläggningar. Stödet avser att täcka en del av föreningens driftkostnader och löpande kostnader för underhåll av den egna anläggningen. Idag bedöms varje förening utifrån ett poängsystem där olika anläggningstyper genererar olika många poäng. En fotbollsplan med gräs ger till exempel 15 poäng, en tennisbana ger 6 poäng, en motocrossbana 10 p och så vidare. Föreningen får årligen en utbetalning beroende på hur många poäng de har sammanlagt, i dagsläget motsvarar varje poäng 2 550 kr (Fritidsstöd och utveckling, 2015). År 2013 var budgeten för Driftstöd 2 701 050 kr totalt. Driftstödet är i hög grad ett ojämställt stöd. En av nackdelarna är att det är ett slutet stöd och därmed har nya föreningar inte möjlighet att söka. Det är endast de föreningar som idag söker och får Driftstöd som har möjlighet att söka Underhållsstöd. När poängsystemet byggdes utgick poängen från de driftkostnader som var aktuella vid tidpunkten. Kostnader för olika typer av anläggningar har förändrats över tid och förhållandet mellan olika idrottsanläggningar överensstämmer inte med dagens faktiska driftkostnader. Under intervjuer med Gästriklands Idrottsförbund uttrycker föreningar att systemet är förlegat och att stödet inte svarar mot de kostnader föreningen har idag (Gästriklands Idrottsförbund, 2015). Till skillnad från föreningar som hyr lokaler hos kommunen kan föreningar med egenägda anläggningar i större utsträckning påverka sin egen verksamhet och anläggning när det exempelvis gäller fördelning av träningstider, utformning av anläggning, extern uthyrning och kioskintäkter. Underhållsstöd Forskning visar att material och underhåll på anläggningar är stora utgifter för föreningar (Hellman & Dartsch, 2014). Det är idag enbart föreningar som har egna anläggningar som kan ansöka om Underhållsstöd. För att få Underhållsstöd krävs det att föreningen får Driftstöd och Aktivitetsstöd samt att föreningen gör en ansökan med en beskrivning av vilka underhållsåtgärder de vill göra på sin anläggning. Byte av lampor, nya fönster, inköp av gräsklippare är några exempel på sådant föreningar sökt stöd för. Det är en hög efterfrågan på 7

Underhållsstöd i förhållande till en låg budget. År 2013 var Underhållsstödets budget på 250 000 kr, ansökningar gjordes för totalt 2 985 331 kr. Övriga kontanta stöd Föreningar har olika förutsättningar och olika behov av stöd. Utöver aktivitets-, drift- och Underhållsstöd finns även stöden; Kartstöd budgeterat till 75 000 kr och Stöd utöver norm med 75 000 kr i budget. Kartstödet betalas ut till orienteringsklubbar som tar fram kartor. Kartorna används även av skolor men skolors efterfrågan på kartor är oklar. Träningsstöd söks bland annat av en bandyförening och en skidförening som tränar på annan ort eftersom det inte anses finnas träningsmöjligheter för föreningarna i kommunen. Det finns flera skidföreningar från Gävle kommun som tränar i Kungsberget i Sandviken, trots det är det bara den ena föreningen som får stödet. Vilka som är berättigade stödet och vilka kriterier som ska uppfyllas för att få stöden är otydliga. Taxor Det finns olika sätt för föreningar att få tillgång till träningslokaler. Majoriteten av idrottsföreningarna hyr lokal per timme via Kultur & fritid Gävle. Alla som hyr lokaler av Kultur & fritid Gävle får i regel en hyressubvention. Taxorna är uppdelade i kategorierna ungdom, vuxen och privat taxa. I de lokaler där både ungdomar och vuxna har aktiviteter får föreningarna i snitt en hyressubvention på 81 % för ungdomar och 65 % för vuxna. Föreningar som hyr lokaler där de faktiska kostnaderna för drift och hyror är höga får en högre hyressubvention eftersom taxorna grundar sig på storleken på lokalen. Taxorna skiljer sig också åt beroende på vilken typ av anläggning/lokal det är. Olika storlekar på sporthallar, ishallar eller fotbollsplaner är indelade i olika kategorier och har olika taxor. Jämförbara anläggningar/lokaler har samma taxor. Ett undantag är Sörby IPs fotbollshall där en tredjedels hall jämförs med en stor sporthall (kategori III). En hel hall får således hög timkostnad. Ett annat undantag är Fjärran Höjder som hyr ut sin idrottshall och simbanor till andra taxor än övriga idrottsanläggningar som Kultur & fritid Gävle tillhandahåller. (Kartläggning nuläge). Dialogmöten Ett flertal dialogmöten har ägt rum under översynen. Kultur & fritid Gävle har haft ett par träffar med Gästriklands Idrottsförbund för att få synpunkter på hur ett stödsystem skulle kunna gynna idrotten i Gävle kommun på bästa sätt. Gästriklands Idrottsförbund har bland annat lyft att föreningar behöver enkla ansökningsvägar, att medlemsfokus är önskvärt istället för nuvarande fokus på träningsintensitet samt att det finns ett ökat behov av stöd till investeringar i egenägda anläggningar. Vid två tillfällen har föreningar bjudits in för att diskutera stödsystem. Tanken med mötena var att föreningar förutsättningslöst skulle diskutera kring hur pengar på bästa sätt fördelas till barn och ungdomsverksamhet på ett jämlikt och jämställt sätt. Några grundförslag presenterades för att användas som diskussionsunderlag. Något sifferunderlag på hur ett nytt stöd skulle göra skillnad hos varje förening rent ekonomiskt valdes att inte redovisas för att diskussionerna skulle ha fokus på vad som är bäst för barn och ungdomsverksamhet och inte på enskilda föreningars minskning eller ökning av stöd. 8

Vid det första tillfället bjöds föreningar med egenägda anläggningar in. Många föreningar lyfte att det är en tuff ekonomisk situation för föreningar med egenägda anläggningar i kombination med att ideella krafter minskar. Föreningarna önskade att ett större stöd skulle betalas ut. En stor och viktig utgift som det idag inte finns någon täckning för är vaktmästaruppdraget. Föreningar vill ha ekonomiskt stöd för personal som jobbar på anläggningarna. Föreningarna lyfte även att deras maskinparker är i dåligt skick och att det skulle vara en vinning om det fanns en gemensam maskinpark där de kunde låna maskiner av kommunen och slippa dyra investeringar. Det optimala skulle även vara om det fanns personal vid maskinparken att tillgå. Vid mötet presenterades ett förslag på att ersätta dagens Driftstöd och utgå från 60 % av anläggningarnas faktiska kostnader (driftkostnader för el, värme, vatten och avlopp, sopor, bränsle) med ett maxtak på 200 000 kr. Föreningarna ansåg dock att det är mycket mer som ingår i driften än de angivna posterna och att maxtaket borde ligga på 400 000 kr. Ett par föreningar ansåg att Driftstödet inte stimulerar till att jobba energieffektivt och miljömässigt på sina anläggningar. Föreningarna lyfte även behovet av att kunna söka investeringsstöd. Vid det andra tillfället bjöds de föreningar in som hyr kommunens lokaler och enbart får Aktivitetsstöd. Av dryga 25 föreningsrepresentanter var lagidrottsföreningar överrepresenterade. Föreningar med lagidrotter ansåg att det inte är till någons fördel att ändra dagens Aktivitetsstöd till ett Medlemsstöd. De ansåg att lagidrottsverksamhet sysselsätter fler barn och ungdomar samtidigt på deras fritid än andra verksamheter och bör därför också ha en större del av stödet. Flertalet föreningar ansåg också att stödberättigad ålder borde sänkas till 5-6 år och höjas till 25 år. Ett par föreningar lyfte att de har sin verksamhet i stadsdelar där en viss del inte betalar medlemsavgifter men där föreningarna ändå låter barn och ungdomar delta. Ett Medlemsstöd innebär att de skulle få mindre stöd jämfört med dagens Aktivitetsstöd. Ett par föreningar ansåg att ett Medlemsstöd skulle främja bredden och att mindre föreningar skulle kunna få bättre förutsättningar. En del hockeyföreningar ansåg att de inte kan hyra fler tider eftersom det är fullt i alla hallar och att det i praktiken skulle innebära att de inte kan öka sitt medlemsantal och därmed inte heller öka sitt stöd. Föreningar med fotboll- och hockeyverksamhet lyfte frågan att säsongerna har blivit längre inom idrotterna och att taxor borde följa med den utvecklingen. Idag är det betydligt dyrare att hyra utanför det kommunen klassar som ordinarie säsong. Vid båda tillfällena presenterades ett förslag på Verksamhetsstöd där föreningar skulle kunna söka stöd för material, underhåll, sociala projekt etc. Verksamhetsstödet fick liten diskussionstid eftersom föreningarna fortsatte att ta upp de andra stödförslagen under en stor del av tiden. Föreningar med egenägda anläggningar ansåg att det skulle vara bättre att ta bort Verksamhetsstöd och lägga dessa pengar på Anläggningsstöd och Underhållsstöd. En förening lyfte att arvoden för ledare ökar och det är något som kommunen skulle kunna vara med att stödja för att främja ökad breddverksamhet. Kultur & fritid Gävle upplever att föreningar oavsett om de är hyresgäster eller har egenägda anläggningar ofta vänder sig till kommunen för att få stöd till material och andra idrottsspecifika saker. Eftersom det inte finns något sådant stöd har Kultur & fritid Gävle, utan någon egen strategi som gör att föreningar behandlas lika, i vissa fall försökt att lösa föreningarnas behov med att köpa in material. Förutom dialogmöten har separata möten hållits med enskilda föreningar för att få en inblick i föreningarnas specifika behov. Ett flertal interna möten inom Kultur & fritid Gävle har hållits för att få input och synpunkter från medarbetare och politiker som jobbar direkt eller indirekt med föreningar, anläggningar och utbetalning av stöd. 9

Omvärldsanalys Många kommuner i Sverige arbetar i nuläget med att se över sina ekonomiska stöd till föreningar. På många håll har liknande stöd som i Gävle kommun använts, dessa stödsystem skapades främst under 90-talet och behöver nu uppdateras och anpassas till dagens krav. Taxor och stöd har studerats i andra kommuner, jämförbara med Gävle, för att få en uppfattning om hur Gävle kommuns taxor och stöd ligger till i förhållande till övriga Sverige. Förutsättningarna skiljer sig åt från kommun till kommun. Det kan bland annat bero på invånarantal, geografisk placering, traditionen i föreningslivet, stad eller landsbygd. Om kommunen har god ekonomi eller har stora stödjande företag på orten påverkar också. Behoven hos kommunerna är olika och kräver därför olika typer av stöd, det finns alltså inte bara ett optimalt och rätt sätt. Föreningslivet har också förändrats över tid, både i frågan om engagemang men också i frågan om krav på utrustning och lokaler. Allt färre barn och unga har förtroendeuppdrag i en förening (Blomdahl, Elofsson, Åkesson, & Lengheden, 2014). Forskning visar att material och underhåll av anläggningar är stora utgifter för föreningar (Hellman & Dartsch, 2014). Driftstöd Ett flertal andra kommuner utgår från faktiska driftkostnader för exempelvis el, vatten, värme, sopor och bränsle och betalar därefter ut ett stöd med 40-80 % av de faktiska kostnaderna. Taxor Eftersom lokaler skiljer sig åt i utformning är de svåra att jämföra rakt av. Vid en enkel jämförelse med Jönköping, Umeå, Västerås, Eskilstuna och Sundsvalls kommuner är Gävles taxor generellt lite högre. I jämförelse med Norrköpings kommun har Gävle kommun generellt lägre ungdomstaxor men lika eller högre vuxen och privattaxa. Gävle kommun har för uthyrning av bad lägre priser än Jönköpings kommun, liknande och lägre priser jämfört med Västerås och liknande priser som Sundsvall. Umeå har lägre badpriser än Gävle. Norrköping har privattaxa för hyresgäst från annan kommun. Både Västerås och Karlstad tillämpar dubbel avgift för dem som inte är verksamma i respektive kommun. Nolltaxa I vissa kommuner förekommer det nolltaxa för barn- och ungdomsidrotten när de bokar tider i kommunens lokaler. I exempelvis Karlstad kommun har stödberättigade föreningar nolltaxa och behöver därför inte alls betala för att hyra lokaler, förutom en låg avgift, 100 kr för konstgräsplan/timme under vintertid. Om det skulle införas i Gävle kommun blir det inte jämlikt och rättvist eftersom Kultur & fritid Gävle inte kan garantera att det finns lokaler till alla idrotter/aktiviteter. Föreningarna skulle antagligen också uppleva det som en påtaglig ekonomisk förlust om Aktivitetsstödet/Medlemsstödet plockades bort, vilket skulle vara en förutsättning för nolltaxa utifrån den budget Kultur & fritid Gävle har idag. Idrottscheck Ett fåtal kommuner har infört så kallade idrottscheckar som gynnar den enskilda individen. En idrottscheck skulle innebära att utbetalningar av stöd flyttades från att gå till föreningarna till att gå direkt till den enskilda individen. Leverantörerna av idrott och motion skulle kunna vara både föreningar och företag. Leverantörerna skulle sedan få en ersättning från kommunen för det antal idrottscheckar de fått av deltagarna. Om aktivitet och folkhälsa är de enda viktiga kriterierna är det underordnat om det är en förening eller ett företag som är leverantör. En idrottscheck skulle i sig vara rättvis och jämlik och nå ut till alla som är 7-20 år. 10

Resultat förslag på nya stöd Förslaget är att ändra det befintliga stödsystemet till ett nytt system med stöden Medlemsstöd, Anläggningsstöd och Verksamhetsstöd, som ersätter dagens fem stöd. Vid framtagandet av de nya stödförslagen har målsättningen varit att skapa jämställda stöd och bättre förutsättningar för föreningslivet i Gävle kommun att bedriva barn- och ungdomsverksamhet. Med Idrottspolitiska programmet Hållbar Idrott Gävle som utgångspunkt har olika aspekter lyfts fram för att skapa stöd med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Målgruppen för stöden är barn och unga 7-20 år samt personer med någon typ av funktionsnedsättning, utan övre åldersgräns. Anledningen till detta är att i den åldern läggs grunden för god hälsa och för en meningsfull fritid. För personer med funktionsnedsättning är det viktigt att röra på sig och finnas i ett socialt sammanhang. Fysisk träning kan vara särskilt betydelsefullt för denna grupp eftersom deras möjligheter till naturlig rörelseträning ofta är begränsad. Tre utgångspunkter Alla stödberättigade medlemmar i föreningar värderas lika. Ett varierat utbud av fritidsverksamheter och idrotter gynnar barn och ungas olika intressen. Föreningars verksamheter skiljer sig åt och har olika förutsättningar, där varje sammankomst är betydelsefull och bidrar till en meningsfull fritid för barn och unga. Hållbarhet Stöden är menade att bidra till att uppfylla den idrottspolitiska visionen om en långsiktigt hållbar idrott i Gävle kommun genom perspektiven social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. Social hållbarhet innebär ett samhälle där flickor och pojkar, kvinnor och män ges möjlighet att utöva idrott och motion på likvärdiga villkor utifrån sina skilda behov och förutsättningar. Miljömässig hållbarhet innebär att på bästa sätt skapa klimatsmarta idrottsanläggningar, ur energisynpunkt likväl som placering av anläggningar för att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Ekonomisk hållbarhet innebär att möjliggöra idrottslig verksamhet för individen, föreningen och kommunen med en rimlig kostnadsfördelning dem emellan. Medlemsstöd ersätter Aktivitetsstöd Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Anläggningsstöd ersätter Driftsstöd Ekonomisk hållbarhet Miljömässig hållbarhet Verksamhetsstöd ersätter Underhållsstöd ersätter Kartstöd ersätter Träningsstöd Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Miljömässig hållbarhet Figur 1 Förslag tre nya stöd, Medlemsstöd, Anläggningsstöd och Verksamhetsstöd, vilka stöd de ersätter och vilka av perspektiven, social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet som de bidrar till att uppfylla. 11

För att beviljas stöd krävs att föreningen uppfyller vissa kriterier. Dels allmänna kriterier, som gäller för alla föreningar som får stöd av Kultur & fritid Gävle, dels särskilda kriterier för de specifika stöden. Allmänna kriterier Stödberättigad förening Är uppbyggd enligt demokratiska principer. Bedriver varaktig ideell fritidsverksamhet med ett samhällsnyttigt ändamål som är öppen för alla, i en drogfri miljö. Har sitt säte i Gävle kommun, antagit stadgar och valt styrelse bestående av minst tre personer fördelade på ordförande, kassör och sekreterare. Är registrerad i Gävle kommuns föreningsregister. Håller årsmöte där revisorer utses och verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning, budgetoch verksamhetsplan samt revisionsberättelse godkänns. Lämnar årligen in verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning, budget- och verksamhetsplan, medlemsmatrikel samt revisionsberättelse till kommunen. Har registrerat organisationsnummer samt bank- eller plusgirokonto. Främjar integration och mångfald. Låter jämställdhet genomsyra såväl organisation som verksamhet. Motverkar diskriminering. som nyttjar kommunens lokaler Ska ha en myndig säkerhetsansvarig person i föreningen som har genomgått en speciell utbildning via räddningstjänsten. Ej stödberättigad förening Har en skuld till Kultur & fritid Gävle. Ekonomisk förening, politisk förening, elevorganisation, fackförbund, föräldraförening, hyresgästförening, villaförening eller liknande. Ansökan av stöd Vid förstagångsansökan och vid stadgeändring ska ett exemplar av gällande stadgar bifogas ansökan. Ansökan ska ske på Kultur & fritid Gävles blanketter samt vara undertecknad av ordförande och kassör. Återbetalning Om det efter utbetalning av stöd visar sig att utbetalningen grundats på felaktiga uppgifter, är föreningen, på begäran av Kultur & fritid Gävle, skyldig att genast betala tillbaka stödet. Kontroll mm Kultur & fritid Gävle har rätt att kontrollera innehållet i en ansökan och att utöva tillsyn. Om Kultur & fritid Gävle begär det är föreningen skyldig att tillhandahålla redovisning och övriga handlingar som anses nödvändiga för kontrollen. Om ansökan innehåller oriktig uppgift får Kultur & fritid Gävle besluta att föreningen inte är berättigad till stöd för den redovisningsperiod ansökan avser, för viss tid eller tills vidare. Sådant beslut kan också fattas om föreningen låter bli att leverera begärda handlingar. Om en ansökan innehåller obetydliga avvikelser från vad som föreskrivs, får Kultur & fritid Gävle om det finns särskilda skäl, besluta om lämpligt stöd. 12

Medlemsstöd Genom att stödja varje enskild medlem skapas en ekonomisk grund och en trygghet för föreningarna på samma sätt som dagens Aktivitetsstöd syftar till. Föreningar som arbetar med barn- och ungdomsverksamhet ges en ekonomisk grundtrygghet och stimuleras till att utöka sin verksamhet. Med den enskilda medlemmen i fokus uppmuntras föreningen till att öka medlemstalet snarare än att öka träningsintensiteten hos föreningens redan aktiva medlemmar. Det nya systemet stödjer mångfald genom att varje medlem är värd lika mycket oavsett vad sysselsättningen är. Den andra delen i det nya Medlemsstödet stödjer varje sammankomst och på samma sätt som dagens Aktivitetsstöd ger detta stöd ett större ekonomiskt bidrag till de föreningar som har en träningsintensiv verksamhet än till de med låg träningsintensitet. Däremot spelar det ingen roll om aktiviteten har fem eller tjugofem deltagare. Föreningar har olika verksamheter och olika förutsättningar. Det är exempelvis färre deltagare under en hoppträning i ett ridhus än i en sporthall där innebandy utövas. Båda träningsformerna sysselsätter barn och unga på deras fritid och bidrar till mångfald och bör således värderas lika högt. Förslag Medlemsstödet ersätter det befintliga Aktivitetsstödet. Dagens Aktivitetsstöd innebär att föreningen får betalt per deltagartillfälle. Träningsintensiva lagidrotter har på så vis fått betydligt mer i stöd än exempelvis individuella idrotter eller scouter. Medlemsstödet är istället ett stöd som baserat på två delar, antal aktiva medlemmar och antal sammankomster. Föreningar som uppfyller de allmänna och särskilda kriterierna har rätt att söka Medlemsstöd. Medlemsstöd beräknas bland annat på ett aktivt medlemskap vilket innebär att varje medlem måste delta i minst fem sammankomster per termin för att räknas som stödberättigad. För att en sammankomst ska räknas i Medlemsstödet krävs att aktiviteten håller på i minst 40 minuter, att den är ledarledd och att minst tre medlemmar deltar. Uträkningar Medlemsstödet budgeteras till drygt 3,2 miljoner kronor år 2016. Det skulle innebära att Kultur & fritid Gävle har utrymme att stödja med 50 kr/medlem/år och 40 kr/sammankomst utifrån framtagen beräkningsmodell. Medlemsstöd = (50 kr * antalet aktiva medlemmar) + (40 kr * antalet sammankomster). Det nya Medlemsstödet skulle innebära att 91 av 108 föreningar, som sökt Aktivitetsstöd under 2012-2014, skulle få mer stöd än när föreningen fick Aktivitetsstöd baserat på 3.75 kr/ deltagartillfälle. 26 föreningar skulle få 10 000 kr eller mer i ökat stöd. Endast tre föreningar minskar sitt stöd med mer än 10 000 kr (Bilaga 2 - Medlemsstöd). Under 2015 får föreningarna Aktivitetsstöd baserat på 5 kr/deltagartillfälle. Med det nya Medlemsstödet skulle 75 av 108 föreningar fortfarande få mer stöd, av dessa får 17 föreningar 10 000 kr eller mer i ökat stöd. Av resterande 33 föreningar är det 14 föreningar som får minskat stöd med mer än 10 000 kr. Beräkningarna är gjorda på alla föreningar som sökt stöd 2012, 2013 och 2014. Alla dessa föreningar har inte sökt Aktivitetsstöd alla år, vilket innebär att denna beräkning ger en marginal och öppnar upp för fler föreningar att söka stödet. Det finns till exempel föreningar i Gävle kommun som har sökt LOK-stödet, den statliga varianten av Aktivitetsstöd, men som inte sökt Aktivitetsstödet hos Kultur & fritid Gävle. 13

Utbetalning Utbetalning föreslås göras två gånger per år och baseras på statistik från ApN (aktivitetskort på nätet). I ApN redovisar föreningarna antal sammankomster, medlemmar och även deltagartillfällen, eftersom medlemmen ska delta minst 5 gånger/termin innan den är stödberättigad. Statistik över deltagartillfällen är också viktigt för att Kultur & fritid Gävle ska kunna göra jämförelser och uppföljningar. Om det finns pengar kvar i potten när Medlemsstödet betalats ut på våren tillfaller de Verksamhetsstödet. De pengar som finns kvar efter att Verksamhetsstödet fördelats tillfaller Medlemsstödet på hösten. Extrapengarna fördelas jämnt och på alla medlemmar, medräknat dem från vårens ansökningar. På så vis tillfaller hela det budgeterade stödbeloppet föreningarna (Bilaga 3 - Utbetalningar). Mångfald gynnar olika intressen Individen i fokus Aktivitet för fler barn och unga Kriterier - Medlemsstöd Stödberättigad förening Bedriver barn- och ungdomsverksamhet för åldrarna 7-20 år och/eller verksamhet för personer med funktionsnedsättning, utan över åldersgräns. Består av minst 10 stödberättigade medlemmar. Använder ApN, Aktivitetskort på nätet. Redovisar en jämställdhet- och likabehandlingsplan. Två styrelsemedlemmar har genom SISU gått en utbildning i jämställdhet. Ska ha varit verksam i minst tre månader efter anmälan om att söka Medlemsstöd, gäller även föreningar som varit vilande eller inte sökt Medlemsstöd det senaste året. Ej stödberättigad förening Uppfyller inte kraven för Allmänna kriterier. Uppfyller inte kraven för Medlemsstödets kriterier. Har inte anmält eller sökt Medlemsstöd, privattaxa gäller då för hyra av lokaler. Stödberättigad sammankomst Ska vara ledarledda och pågå i minst 40 min. Ska ha minst 3 stödberättigade deltagare. Stödberättigad medlem Från och med det år medlemmen fyller 7 år till och med det år medlemmen fyller 20 år. Har betalat en medlemsavgift på minst 30 kronor eller ingår i en familj som betalat en familjeavgift på minst 120 kronor till föreningen. Har varit delaktiga minst 5 gånger på aktiviteter, fördelat på minst 5 veckor/termin. Om en förening har flera sektioner hanteras ansökan sektionsvis. Om en person är medlem i två sektioner räknas denne som två medlemmar, förutsatt att personen har erlagt två separata medlemsavgifter. Ej stödberättigad medlem Stödmedlem (en person som stödjer föreningen men som inte deltar i föreningens verksamhet). Fördelning av Medlemsstöd Om ansökningarna blir så många att det budgeterade Medlemsstödet inte räcker till det belopp som är tänkt per medlem, fördelas stödet procentmässigt lika till alla stödberättigade medlemmar. 14

Anläggningsstöd Dagens Driftstöd är menat att täcka en del kostnader för drift och löpande underhåll på föreningens egen anläggning. Idag bedöms varje förening utifrån ett poängsystem där olika anläggningstyper genererar olika mycket poäng. En fotbollsplan med gräs ger till exempel 15 poäng, en tennisbana ger 6 poäng, en motocrossbana 10 poäng och så vidare. Föreningen får årligen en utbetalning beroende på hur många poäng de har sammanlagt. Förutom att dagens poängsystem är föråldrat motsvarar det inte föreningarnas faktiska kostnader för drift av de egna anläggningarna. Det är stora skillnader i kostnadstäckning mellan föreningarna som får Driftstöd. Dessutom är det ett stängt system vilket betyder att andra föreningar, än de som har stödet idag, inte kan få ta del av det (Fritidsstöd och utveckling, 2015). Syftet med ändringen av stödet är att skapa ett rättvist system som är hållbart ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Stödet ska vara möjligt att söka för alla föreningar med egenägd anläggning. Förslag Välskötta föreningsägda anläggningar utgör en resurs för kommunen. De är komplement till de kommunägda anläggningarna och de bidrar till och skapar förutsättningar för föreningar att bedriva bra fritidsaktiviteter för barn och unga. Förslaget är att dagens Driftstöd ersätts av ett Anläggningsstöd. Det nuvarande poängsystemet ersätts av ett system som innebär att föreningarna får stöd baserat på faktiska kostnader för el, värme, vatten och avlopp, bränsle samt sophantering. Föreningar med egenägda anläggningar har i högre utsträckning möjlighet att påverka exempelvis träningstider, anpassa lokaler och generera inkomster vid uthyrning, vilket skapar andra förutsättningar för verksamheten till skillnad från andra föreningar som inte har en egen anläggning. Med hänsyn till egenägda anläggningars fördelar föreslås ersättningen vara 50 % av de utvalda driftkostnaderna men med möjlighet att nå upp till 75 % ersättning om föreningen kan påvisa ett aktivt miljömässigt arbete. Något att ta hänsyn till är att föreningen även får Medlemsstöd som kan användas till driftkostnaderna. På samma vis får andra föreningar använda Medlemsstödet för att betala när det hyr lokaler. Begränsningsfaktorer Stödet begränsas om föreningens barn och ungdomsverksamhet är låg i förhållande till anläggningens faktiska driftkostnader. Maxtak föreslås vara 750 kr/medlem vid grundersättning och 1 000 kr/medlem vid miljöinsats. Är driftkostnaderna höga behövs alltså många medlemmar och miljöinsats för att föreningen ska nå upp till maximala 75 % stöd för sin driftkostnad. För utbetalning av stöd föreslås att minsta stödberättigade nivån börjar vid 10 000 kr och maximalt utgår 400 000 kr. 15

Uträkningar Anläggningsstödet budgeteras till drygt 2,5 miljoner kronor år 2016. Med det nya stödet beräknas knappt 2.2 miljoner kronor betalas ut till föreningar som tidigare sökt Driftstöd. Det skulle innebära att Kultur & fritid Gävle öppnar upp för flera föreningar med egenägda anläggningar att söka Anläggningsstödet. Med det nya Anläggningsstödet skulle 8 av 29 föreningar med egenägda anläggningar får mer i stöd än tidigare. 17 föreningar skulle vara berättigade 75 % av sina faktiska kostnader om de arbetar miljömässigt hållbart. 5 stycken skulle inte vara berättigad något Anläggningsstöd eftersom deras driftkostnader, alternativt medlemsantal, är för låga. För 7 föreningar skulle stödet beräknas utifrån antalet medlemmar och de får då en täckning mellan 24-69 % för sina driftkostnader (Bilaga 4 - Anläggningsstöd). Utbetalningar Ansökan skulle ske en gång per år där driftkostnader specificeras från föregående år. När föreningens verksamhetsberättelse, som verifierar driftkostnaderna, kommer in till kommunen betalas stödet ut (Bilaga 3 - Utbetalningar). Stöd baserat på faktiska kostnader skapar rättvisa Miljöarbete gynnas Kostnader och medlemsantal styr storleken på stödet Kriterier - Anläggningsstöd Stödberättigad förening Uppfyller kraven för Allmänna kriterier. Är förening med egenägd anläggning som får Medlemsstöd. Utbetalning Stödet grundar sig på föreningens faktiska kostnader från föregående år för el, värme, vatten och avlopp, bränsle samt sophantering. Grundersättningen är 50 % av angivna driftkostnader. Med någon form av miljöinsats kan föreningen få 75 % stöd för driftkostnaderna. Stödet begränsas om föreningens barn och ungdomsverksamhet är låg i förhållande till anläggningens faktiska driftkostnader. Ersättningens maxtak är 750 kr/medlem vid grundersättning och 1 000 kr/medlem vid miljöinsats. För utbetalning av stöd måste minsta stödberättigade nivån på 10 000 kr uppnås. Maximalt stödbelopp som går att få är 400 000 kr. 16

Verksamhetsstöd Alla föreningar som är berättigade Medlemsstöd har också möjlighet att söka Verksamhetsstöd. Det som föreningen söker Verksamhetsstöd för ska kunna härledas till det kulturpolitiska- eller idrottspolitiska programmet med utgångspunkt från något eller flera av perspektiven social-, miljömässig- och/eller ekonomisk hållbarhet. Föreningarna kan inte söka Verksamhetsstöd för sådant som övriga stöd hos Kultur & fritid Gävle avser att täcka. Förslag Förslaget är att Underhållsstöd, Kartstöd och träningsstöd tas bort och ersätts med ett Verksamhetsstöd. Föreningar har olika behov av stöd beroende på vilken verksamhet de bedriver och om de har en egen anläggning eller inte. Syftet med Verksamhetsstödet är att erbjuda ett öppnare stöd för att kunna möta föreningar vartefter behov och efterfrågan uppstår hos dem. Verksamhetsstödet kommer att ha prioriterade inriktningar. Exempelvis kan det riktas mot social hållbarhet och stödja föreningarnas arbete med jämställdhet och integration eller mot miljömässig- eller ekonomisk hållbarhet som underhåll, energibesparande åtgärder eller material. Uträkning De pengar som idag fördelas på Underhållsstöd, Kartstöd och träningsstöd slås samman och utgör basen i Verksamhetsstödets pott. Till denna pott läggs Underhållsstöd och en ny pott för särskilt riktat stöd som tillkommit under 2015. Grundpotten består således av 900 000 kr. Blir det pengar över från Medlemsstödet och Anläggningsstödet tillfaller de också denna pott. Utbetalning Verksamhetsstöd föreslås kunna ansökas löpande men kommer att behandlas av Kultur & fritid Gävle två gånger per år. Utbetalning föreslås göras löpande efter inlämnad redovisning (Bilaga 3 - Utbetalningar). Verksamhetsstödet föreslås betalas ut till högst 50 % av kostnaden för föreningens åtgärd/aktivitet. Den resterande delen av den budgeterande kostnaden (minst 50 %) kan komma från föreningen själv eller från andra finansiärer som till exempel sponsorer, enskilda personer, stiftelser, andra projekt eller liknande. Ideella arbetsinsatser värderas och räknas som medfinansiering. Bidrar till bra barnoch ungdomsverksamhet Möter föreningslivets behov Främjar social-, miljömässig- och ekonomisk hållbarhet 17

Kriterier - Verksamhetsstöd Stödberättigad förening Uppfyller kraven för Allmänna kriterier. Uppfyller kraven för Medlemsstödets kriterier. Uppfyller kraven för Verksamhetsstödets kriterier. Ansökan och utbetalning Verksamhetsstöd ansöks två gånger per år. Utbetalning görs löpande efter inlämnad redovisning. Åtgärden ska kunna härledas till det kulturpolitiska- eller idrottspolitiska programmet med utgångspunkt från något eller flera av perspektiven social-, miljömässig- och/eller ekonomisk hållbarhet. Verksamhetsstöd betalas ut till högst 50 % av föreningens kostnad. Den resterande delen av den budgeterande kostnaden (minst 50 %) kan komma från föreningen själv som exempelvis ideellt arbete eller från andra finansiärer som till exempel sponsorer, enskilda personer, stiftelser, andra projekt eller liknande. Verksamhet som ej är stödberättigad För sådan verksamhet som Kultur & fritid Gävle har andra stöd för, utgår inte Verksamhetsstöd. Ideellt arbete Ideella arbetsinsatser värderas och räknas som medfinansiering. Ideellt arbete är en arbetsinsats som utförs av medlemmar från föreningen. Med ideellt arbete menas en arbetsinsats som för projektet framåt. De medlemmar som deltar på informationsmöten, träningar och dylikt, räknas som deltagande och ska inte redovisas som ideellt arbete. Skolbarns tid kan inte heller räknas som ideellt arbete. Ideellt arbete värderas generellt beroende på åldern på den som utför arbetet enligt följande: 13-15 år: 50 kr/h 16-17 år: 120 kr/h Från 18 år: 175 kr/h Ideell tid redovisas på särskild underskriven blankett i samband med slutredovisning och utbetalning. 18

Taxor När det gäller nivån på taxor ligger Gävle kommun i nivå med andra kommuner och bör inte förändras avsevärt. Fjärran Höjders taxor föreslås ha samma uppdelning, ungdom, vuxen och privat, som de övriga taxorna och ligga i nivå med övriga jämförbara anläggningar. Tillika bör Sörby IPs fotbollshalls taxor ses över. Förslaget är att utgångspunkten i prissättningen är ungdomstaxan. Vuxentaxan föreslås vara 3,5 gånger ungdomstaxan och den privata taxan 4,5 gånger ungdomstaxan. Så är förhållandet på de flesta kategorierna redan idag men inte alla, därför föreslås taxorna justeras något, se tabell 1. För hyresgäster från andra kommuner är taxan idag tre gånger privattaxan, detta föreslås tas bort och att de istället får betala privattaxa. Lokaler i kategori I, gymnastiksalar och fotbollsplaner med grus, har låg nyttjandegrad, en låg taxa kan förhoppningsvis främja ett ökat nyttjande, därför har denna taxa justerats nedåt på ungdoms- och vuxentaxan (Bilaga 5 - Anläggningar fördelat i kategorier). För Fjärran Höjder justerades taxan under 2014 för föreningar i motionsbassängen från 50 kr/h för alla till 25 kr/h för ungdom, 100 kr/h för vuxen och 150 kr/h privat. Samma pris gäller för 25 m bassängen inomhus som för 50 m bassängen utomhus. Med utgångspunkt i att vuxentaxa ska vara 3,5 gånger och privat 4,5 gånger ungdomstaxan föreslås en justering av Fjärran Höjders taxor enligt tabell 1. Gymnastiksalen på Fjärran Höjder motsvarar en bokningsbar lokal i kategori II och bör hålla samma pris som dessa. Undervisningsbassängen på Fjärran Höjder är lika stor som bassängen i Valbo och föreslås ha samma prissättning som Valbobadet. Sörby IPs fotbollshall har idag höga taxor jämfört med andra lokaler. Planen i Sörby IPs fotbollshall är 60*40 m, det vill säga inte en fullstor fotbollsplan. För att jämställa idrotterna mer med varandra föreslås en tredjedels hall i Sörby IPs fotbollshall likställas med en lokal i kategori I, en halv hall likställs med 1,5 st. kategori I lokal och en hel hall med 3 st. kategori I lokaler, se tabell 1. Kategori IV, fotbollsplaner med konstgräs, på våren dyrare i drift och får således en högre taxa. Utanför säsong betalas ordinarie taxan plus ett energitillägg för ishallar, kategori IV, och uppvärmd konstgräsplan, kategori V. Kategori Vs energitillägg kommer troligen att ändras eftersom det nuvarande tillägget baseras på Strömvallens kostnader. Gavlevallens kostnader kommer att utgöra mallen för energitillägget i framtiden när det grundar sig på de faktiska energikostnaderna. 19

2015 Justerade taxor Under ordinarie säsong Ungdom Vuxen Privat Ungdom Vuxen Privat Kategori I 58 210 221 49 172 221 Kategori II 90 321 395 90 315 405 Kategori III 106 378 474 106 371 477 Kategori IV - Ishall 126 442 563 126 441 567 Kategori V - Konstgräs 106 378 474 106 371 477 Fjärran Höjder - Simbana 25 100 150 25 88 113 Fjärran Höjder - Undervisning 300 300 550 100 350 450 Valbo - Simbassäng 100 360 450 100 350 450 Sörby IP Fotbollshall, Hela 346 588 788 147 515 662 Sörby IP Fotbollshall, 1/2 del 158 484 588 74 257 331 Sörby IP Fotbollshall, 1/3 del 106 378 474 49 172 221 Utanför ordinarie säsong Ungdom Vuxen Privat Ungdom Vuxen Privat Kategori IV - Ishall v 13 - v 42 126 441 567 Energitillägg 620 620 620 Totalt 683 684 685 746 1061 1187 Kategori V - Konstgräs 1/11-30/4 106 371 477 Vintertillägg 180 180 180 Totalt 284 652 810 286 551 657 Kategori V - Uppvärmt konstgräs 1/11-30/4 106 371 477 Energitillägg 620 620 620 Vintertillägg 180 180 180 Totalt 1 000 1 000 1 000 906 1171 1277 Tabell 1 Tabellen visar taxor 2015 och förslag på justerade taxor enligt att vuxentaxa är 3,5 gånger ungdomstaxa och privat taxa är 4,5 gånger ungdomstaxan. Utanför ordinarie säsong läggs ett energitillägg på för kategori IV och kategori V uppvärmt konstgräs. Kriterier - taxor En förening får föreningstaxa på lokaler uthyrda av Fritidsavdelningen - Kultur & fritid Gävle från och med att föreningen anmält att de vill börja söka Medlemsstöd. 20