ETT METODSTÖD FÖR ANALYS AV LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

Relevanta dokument
Stöd för lönekartläggning

Överlämnande av särskilda utvecklingsområden till Partsrådet

Överenskommelse rörande särskilda utvecklingsområden

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS

RALS 2010-T Ett löneavtal som visar vägen

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Det är Arbetsgivarverkets, OFR/S,P,O, Saco-S och Sekos utgångspunkt att

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal

Stöd till lokal lönebildning. Resultat av partsgemensamt arbete

Överenskommelse om ändringar av Villkorsavtal och Affärsverksavtal Arbetsgivarverket OFR/S,P,O med anledning av pensionsöverenskommelsen

PROJEKTPRESENTATION. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

5. Likvärdiga arbeten

FÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL

Anna Falck. SUHF 14 november 2017

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Personalutskottets sammanträde den 12 oktober 2016

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Löneprocess inom staten

1 Parterna tecknar avtal med tillhörande bilaga om lokal hantering av revision för arbetstagare tillhörande OFR/S. Avtalet biläggs protokollet.

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Bli Bli medlem i Saco-S-förbund 1

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

Lönesättning riktlinjer

Riktlinjer för lönebildning

LÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Sida 1 / 6. Yrkande OFR/S,P,O

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Att sätta lön. Guide till dig som är chef Karin Karlström och Anna Kopparberg

Lönesättning riktlinjer

Riktlinje för lönebildning

RALS MED AVTALSTEXT, PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER OCH RÅD.

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

RALS med partsgemensamma kommentarer och Förbundsstyrelsens råd

Lönesättning riktlinjer

Handlingsplan för jämställda löner

Likabehandlingsplan

Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016

Ramavtal mellan Arbetsgivarverket och Seko (RALS )

Ramavtal mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O (RALS )

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönekartläggning 2016

Lönekartläggning behövs!

Jämställdhets- och mångfaldsplan

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet

PROJEKTPRESENTATION. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN

RALS Erfarenheter från första delen av avtalsperioden

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

10 steg till jämställda löner

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Av löneavtalen framgår att arbetsgivaren har fortsatt stort ansvar för lönebildningen.

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april Dnr Ks/2010:375

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för likabehandling

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige Lönepolicy

Lönekartläggning 2018

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Förhandlingsprotokoll

Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F

HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

SKL/Sobona och Lärarnas Samverkansråd om lönebildning

Lönekartläggning och löneanalys för 2012

1. Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2012

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Lönebildning

Lönepolicy i. Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

Lönepolicy med riktlinjer

Slutande av avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner

Saco chefsguide. Att sätta lön

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Ärende 13. Lönepolicy revidering

HÖK T. i lydelse fr.o.m AkademikerAlliansen

g SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (5) Personalutskottet

Lönesättande samtal vid Linnéuniversitetet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Jämställdhetsplan 2010 för

Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal

Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten

Välkomna till partsgemensam avtalsinformation EFA - Sveriges Ingenjörer och Unionen

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Transkript:

BESTA-vägen ETT METODSTÖD FÖR ANALYS AV LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

341 376 Utgiven av Partsrådet 2014 Produktion: JN Foto: Camilla Cherry: Åsa Erba-Stenhammar, Lena Emanuelsson, Lars Johansson, Helén Bark, Monica Dahlbom, Ola Lejonborn: Torbjörn Johansen Mats Åstrand: Elisabet Lewis, Helene Ohsbeck: Alf Klang, Jacob Härnqvist: Mattias Lundström och Getty Images Tryck: DanagårdLiTHO AB

BESTA-vägen ETT METODSTÖD FÖR ANALYS AV LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

Varför BESTA-vägen? BESTA-vägen är ett metodstöd som tagits fram av de centrala parterna inom staten. Det används som stöd i de lokala parternas arbete med att säkerställa att det inte uppstår osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Både våra centrala löneavtal och diskrimineringslagen är tydliga med vikten av att aktivt arbeta med detta. BESTA-vägen innebär ett systematiskt sätt att analysera och granska lön och villkor och kan integreras i det lokala lönebildningsarbetet. I arbetet med att säkerställa att lönesättningen hos arbetsgivaren är saklig är flera aktörer involverade. Det yttersta ansvaret för detta viktiga arbete har självklart myndighetsledningen som redan inledningsvis bl.a. behöver ta ställning till ett antal strategiska frågor. Myndighetsledningen behöver också ge de operativt ansvariga ett tydligt mandat för sitt arbete. Andra viktiga aktörer i arbetet med att säkerställa att lönesättningen är saklig är personal/hr-funktionen, de fackliga företrädarna och de lönesättande cheferna. Lycka till med det viktiga arbetet! Styrgruppen för Centrala parters stöd till lokal lönebildning: Monica Dahlbom, ordförande, Arbetsgivarverket Ken Johnsson, Arbetsgivarverket Inger Mattsson Kasserud, Arbetsgivarverket Åsa Erba-Stenhammar, OFR/S,P,O Lena Emanuelsson, Saco-S Lars Johansson, SEKO 4

En modern och seriös arbetsgivare har inte råd med löneskillnader som beror på kön. En arbetsgivare som vill vara attraktiv, lägger tid och kraft på att säkerställa att man har en saklig lönesättning. Åsa Erba-Stenhammar, OFR/S,P,O Det unika med BESTA-vägens metod är att den bygger på att arbetet med att analysera löneskillnader mellan kvinnor och män på ett tydligt sätt kan integreras i den lokala lönebildningsprocessen. På så vis blir BESTA-vägen ett viktigt inslag i lönebildningsprocessen. Lena Emanuelsson, Saco-S Osakliga löneskillnader är kontraproduktiva för BESTA-vägen förutsätter att arbetsgivaren tar aktiv ställning verksamheten och orsakar ofta onödiga diskussioner i olika strategiska frågor som är viktiga för lönebildningen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. BESTAvägen är ett verktyg för lokala parter att motverka för att BESTA-vägen verkligen ska bli användbar. Monica Dahlbom, Arbetsgivarverket detta. Lars Johansson, SEKO

Metodstödet BESTA-vägen består av sju olika steg 1. Strategiska ställningstaganden Utgångspunkten för detta steg är arbetsgivarens behovsanalys utifrån prioriteringar i verksamheten och behovet av kompetensförsörjning. I det här steget är det myndighetsledningen som är den viktigaste aktören och den som tar ställning till frågor och bekräftar ställningstaganden. 2. 3. Skapa goda förutsättningar och en gemensam arbetsplan Här förbereds det praktiska arbetet med analysen. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att den arbetsgrupp som ansvarar för genomförandet har ett tydligt mandat för sitt arbete. Med en genomtänkt tidplan kan resultatet från löneanalysen tas tillvara i lönebildningsarbetet. Granska bestämmelser och praxis Granskningen handlar om att säkerställa saklig lönesättning genom att gå igenom samtliga faktorer som påverkar lönesättningen. Syftet är att säkerställa att alla förmåner, villkor och principer är utformade och tillämpas på ett könsneutralt sätt. 6

4. Lika arbeten Här ska man avgöra om de löneskillnader som förekommer inom ett lika arbete har direkt eller indirekt samband med kön. Det har ingen betydelse om det är män eller kvinnor som diskrimineras. För att kunna göra denna analys måste man bedöma vilka arbeten som är att betrakta som lika samt identifiera grupper med både kvinnor och män. 5. Likvärdiga arbeten Här ska man analysera löneskillnader mellan arbeten som är att betrakta som likvärdiga. Syftet är att avgöra om det förekommer lönemässig undervärdering av kvinnodominerade arbeten. 6. Ta hand om resultatet Nu är det dags att ta hand om resultatet från det tidigare arbetet. En skriftlig dokumentation underlättar både förankring och uppföljning av resutatet. Se till att de kunskaper som kommit fram återförs till organisationens alla delar. 7. Utvärdera och stäm av mot strategiska ställningstaganden Utvärdera hela analysarbetet, både resultat och arbetsprocess. Med hjälp av utvärderingen kan man kontrollera att de strategiska ställningstagandena har fått genomslag i lönebildningsarbetet. 7

Röster från lokala parter som använt metoden BESTA-vägen är ett handfast och lättanvänt verktyg som ger oss bra underlag inför såväl RALS - förhandlingar som lönekartläggningar enligt Diskrimineringslagen. Partsrådets metodstöd BESTA-vägen är ett bra pedagogiskt arbetsstöd vid analys av löneskillnader och arbetsvillkor mellan kvinnor och män. Metodstödet väcker tankar och idéer kring det övergripande lönepolitiska arbetet på myndigheten. Helén Bark, HR-handläggare Kungliga biblioteket Torbjörn Johansen, Personalchef BESTA-vägen har en bättre Länsstyrelsen i Kalmar län struktur och systematik än de metoder vi använt till lönekartläggningar tidigare vilket innebär bättre träffsäkerhet i analysarbetet. Ingrid Lageborg, SEKO 8

BESTA-vägen känns genomarbetad, har en tydlig metodik och korrelerar bra med vårt övriga statistikarbete vilket utgår från BESTA. Då både den ordinarie lönebildningsprocessen och lönekartläggningen utgår från BESTA kan resultaten och analysen lätt vävas in i lönebildningen och blir därmed inte separata spår i verksamheten. Mattias Lundström, Personalstrateg Länsstyrelsen i Skåne län BESTA-vägen är ett bra instrument för att analysera löneskillnader på grund av kön, men vi har även använt BESTA-vägen för att utveckla det lokala lönebildningsarbetet och för att göra jämförelser mellan Kriminalvårdens olika regioner. Lars Jonsson, Saco-S Kriminalvården Alf Klang, OFR-s Lantmäteriet Vi ser positivt på arbetet med BESTA-vägen. Vi har använt olika metoder för lönekartläggning historiskt sett, men det känns väldigt bra att vi nu har en partsgemensam metod att arbeta med. Elisabet Lewis, Lantmäteriverket BESTA-vägen är ett bra stöd för oss i vårt arbete med sakliga löner. Materialet är pedagogiskt och stegen är lätta att förstå. Bygger på uppgifter som vi redan har. 9

10 Mer information om metodstödet finns på Partsrådets hemsida www.partsradet.se. Där hittar du metodstödet i sin helhet, vanliga frågor och svar, intressanta länkar samt kontaktuppgifter till de centrala parterna.

Rådet för partsgemensamt stöd inom den statliga sektorn, Partsrådet, är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och SEKO. Fokus ligger på stöd till de lokala parterna i gemensamma kärnfrågor som fastställts av de centrala parterna i kollektivavtal. Mer information om Partsrådet finns på www.partsradet.se Partsrådet Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet. Box 3658, 103 59 Stockholm. 08-402 28 30, info@partsrådet.se Org. nr 802400-2480