Den Klassiska musiken Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet.
Forntiden Startade att utforska/härma ljuden i t.ex naturen Syftet: Musiken var funktionell. Användes i det dagliga livet. i arbetet, i glädje, vid sorg och lycka Musiken skapades för de olika ändamålen.
Forntidens instrument Sången/Rösten var det vanligaste instrumentet Trummor som komp. Rasselinstrument som t.ex halsband. Stampade med fötterna och klappade händer Enkla flöjter
Musiken har enstämmig, även om flera instrument spelade samtidigt. Instrumenten understödde sången. Musiken var Homofon. Nya instrumenttyper började utvecklas, T.ex. strängar, rör. System för musiken började skapas, t.ex skalor, teori. man knöt gärna religiösa symboler till skalor och tonhöjder. Förminskad kvint=djävulens intervall Vissa utsmyckningar av melodier förekom. Heterofoni.
GREKERNA 500-200 före kristus Grekerna formulerar tydliga tankar i skrift om musiken och dess ändamål. Musikteorins grunder skapas. Musikens roll blev allt viktigare genom Platon.
PLATON Platon ansåg att om man skulle fostras till en duglig, ansvarsmedveten och moraliskt högtstånde samhällsmedborgare så skulle man traktera instrumentet Kithara samt spela den i den doriska tonarten. Den frygiska skulle men undvika. alla skulle spela ett instrument och sjunga i kör vilket ledde till dramats uppkomst. Solosång och ackompanjemang växte fram ur dramat. Musiken blev en självständig konstart för första gången.
alla skulle spela ett instrument och sjunga i kör vilket ledde till dramats uppkomst. Solosång och ackompanjemang växte fram ur dramat. Musiken blev en självständig konstart för första gången, frikopplad från religion och och moral. Musiken blev underhållning
Pythagoras Urgick från det ensträngade instrumentet Monokordet. Delade stängen efter bestämda lagar. Grunden för vårt notsystem.
Musik: Gregoriansk Musiken och kyrkan Efter kristendomens genombrott ca år 380 startade den europeiska musikens utveckling. Genom Poven Gregorius den store växte kyrkliga, enstämmiga sånger fram. Psalmodi. Gregorius sammanställde sånger och notskriften neumerna börjar att växa fram. Kallades Gregoriansk musik. På 800-talet börjar den första flerstämmiga sången komma.
Musik: Perotinus, Leoninus Flerstämmigheten Efter år 1000 växte den medvetna flerstämmigheten fram. Musiken var knuten till kyrkan och sången. Kompositörer som Leoninus och Perotinus Musiken kunde nu omfatta 4-st stämmor. Polyfonin var skapad(polys=många, fone=ljud
Sången och flerstämmigheten letade sig ut på gatorna. I Wales var man först med att börja sjunga flerstämmigt utanför kyrkan. Andra intervall användes som kyrkan inte gillade, terser och sexter. Kyrkan använde prim, kvart och kvint. Instrument förekommer nu även i kompositionerna. T.ex Luta, psalterium, fiddla, krumhorn.
RENÄSSANSEN ca 1450-1600 Pånyttfödelse Den klassiska antikens ideal och filosofi blev förebilden. De nederländska kompositörerna utvecklade flerstämmigheten/polyfonin ytterligare. Det nederländska sättet att komponera avgjorde om en kompositör tillhörde den rätta skolan Man hade skapat den så kallade Palestrina-stilen.
Man hyllade musik som var avancerad i sin stämföring. Det nyskapande sättet att komponera medverkade ytterligare till notskriftens utveckling. Man komponerade nu även utifrån kända folk melodier, parodi. Man komponerade Madrigaler vars innehåll kunde vara erotiskt, politiskt eller idylliskt.
Palestrina Palestrina-stil Självständig stämföring. 4-6 Stämmor Räddaren av den katolska kyrkomusiken, man ville förbjuda polyfonin i kyrkan men efter att lyssnat till Missa Papae Marcelli avstod man. Komponerade endast kyrkomusik, vokal d.v.s utan instrument Musik: Missa Papae Marcelli
BAROCKEN ca:1600-1750 Generalbas Protest mot den Nederländska polyfonin. Nya musikaliska former som Opera och oratorium dök upp. Former som byggde på monodins genombrott. Musiken var ofta noterad men bara melodi och generalbas stämma.
Generalbasen/Basso continuo Viktig roll i ackompanjemang till solosång. Sångaren kunde ta sig stora friheter, improvisera. Generalbasstämman reglerades av bastonen och de siffror som stod över eller under. Istället för att skriva alla stämmor användes generalbasen. Siffror anger vilket ackord. Continuo-instrument: Cembalo, Orgel, Luta Musik: Chembalo, Luta
Musik: J S Bach Jul Oratoriet, Johannes passionen Kyrkan Det vokala blev viktigt Ny kompositionsformer uppstod som var knutna till kyrkan Koralen - En viktig del i gudstjänsten, församlingssång Passionen - Bygger på Jesu lidandes historia, berättare, solo, kör, instrumentackompanjemang. Kören har viktig roll och berättar handlingen. Dramatisk handling. Oratoriet - Stor komposition för berättare, solo, kör och orkester. Mässan - Man talar/gestaltar gudstjänsten med hjälp av musiken
Mässans delar Kyrie (Herre, förbarma dig) Gloria (Ära vare gud) Credo ( Jag tror, trosbetjännelsen) Sanctus (Helig är gud) Agnus dei (Guds lamm) Musik: J S Bach - Mässa i h-moll
Nya instrumentalformer Concerto grosso - Stor orkester mot en liten. Typiskt med terass-dynamik, dynamiken skiftar plötsligt. Fugan - 3-5 självständiga stämmor som bygger på ett tema. Temat vandrar genom de olika stämmorna, komponerades efter stränga lagar. Här kan kompositören visa sina yttersta kunskaper. J S Bach anses som den främste. Svit - En sammansättning av danssatser. Musik skriven för att dansa till. Satserna: Allemand-courante-saraband-gigue Tema med variation - Man skrev musik utifrån ett tema/melodi och gjorde förändringar i rytm, melodi eller karaktär genom de olika satserna. Passacaglia - Variation över en upprepad basstämma, upprepande basstämma. Musik: Preludium och fuga i d-moll, Allemand/ Saraband (Söllscher), Goldberg varr. Weiss Passa.
Barockens tonsättare J S Bach (Johannes-Passionen, Toccata och fuga i d-moll) Claudio Monteverdi (Canzonette, Book 1) Jean-Baptiste Lully (The tragedy of Armide) Arcangelo Corelli (Concerto grosso in D-major Op.6) Antonio Vivaldi (De fyra årstiderna) Domenico Scarlatti (Harpsicord sonata in d-minor kk-417) Georg Philip Telemann (Trio sonata in D-minor, Flöjt) Georg Freidrich Händel (Messias, Water music)
WIENKLASSICISMEN ca 1770-1830 Mannheimskolan ligger till grund för hur man komponerar. Man ville uttrycka människans känslor och lidande med musiken. Man skapade effekter med musiken, suckar, raketer generalpauser. Crescendo-Diminuendo effekter ersatte barockens terassdynamik Kontraster mellan musikens olika delar blev viktig. Orkesterns skicklighet blev nu viktig, musiken blev mera avancerad att spela. Generalbasen byttes ut mot utskrivna stämmor.
Sonaten och Symfonin Instrumentalmusikens epok har inletts 1-2 musiker som spelade en sonat. 4-5 musiker spelade t.ex stråkkvartett, pianokvintett, blåskvintett. Hel orkester spelar symfonin. Alla musik kunde vara i Sonatform. Musik: Mozart Symfoni Nr. 40 G-moll Jupiter symfonin. Molto allegro, Andante, Menuetto allegretto, Allegro asai Antalet musiker som spelar benämner verket. Man ville ha logik och ordning i musiken.
Musik: Mozart piano sonat Nr. 2 i f-dur Allegro assai, Adagio, Presto. Sonaten Delad i fyra delar: 1:a satsen är snabb. 2:a satsen är långsam, med variationer på t.ex tema/melodi. 3:e satsen är en menuett el. szherzo(kan uteslutas i Solo-konsert) 4: satsen snabb. (Sonatformen: Beethoven symfoni No. 5)
Kompositörer Wolfgang Amadeus Mozart ( Eine kleine nacht musik, Requiem in D-minor K-626) Ludwig van Beethoven (Symfoni No. 5, Für Elise, Månskenssonaten ) Joseph Haydn (Symfoni No. 94 Pukslaget,Sats nr. 2 Andante)
Romantiken 1800-talet Musik: Wagner opera, Tristan och Isolde, Prelude Människor blir ännu mera upplysta, industrialiseringen startar och människorna flyttar till städerna. Kompositörerna slipper nu vara knutna till t.ex. Hov, att komponera musik för särskilda tillfällen/ändamål. Musiken bygger på de wienklassicistiska kompositions formerna, Sonat, Symfoni Romantiken bryter de harmoniska lagarna som wienklassicistiska musiken byggt på. Musiken blir djärvare, klangerna djärvare, fler ackord, tonartsbyten som tidigare var otänkbart. Funktions harmoniken är sprängd Programmusiken växer fram.
Musik: Schubert, An den mond. Chopin: Nocturne No. 2 in E flat major. Paganini: Caprice Nr. 5 Kompositörer som Franz Schubert komponerar vokalmusik där sångstämman och pianostämman är likvärdiga varandra. Pianovirtuosen Frédéric Chopin komponerar pianomusik. Virtuosen Nicoló Paganini komponerade musik för violin som bara han själv kunde spela. 24 capricci. Han ansågs vara en Häxmästare i förbund med djävulen.
Programmusik Musik: Berlioz Symphonie fantastique, Debussy Clair de lune Programmusiken är inte knuten till något utomstående som t.ex. kyrkan, hov. Verk som symfoniska dikter, tondikter, Symfonier med handling. Man vill skildra eller väcka föreställningar om t.ex. händelser, stämningar, en idé, ett reseminne eller ett konstverk. Musiken kan berätta en saga eller göra ett musikaliskt porträtt. T.ex. Symphonie fantastique av Héctor Berlioz. Berättar om en förälskelse. Motsatsen till Programmusiken kallas absolut musik t.ex instrumentalverk av J S Bach, Mozart. Ingen handling.
Kompositörer Romantiken Felix Mendelssohn (Lieder ohne worte Book 6 Op. 67) Robert Schumann (Children Scenes Op. 15) Frédéric Chopin (Nocturne No. 2 Eb-moll Op.9.2) Nicoló Paganini (24 Capricci) Franz Liszt (Liebestraum) Héctor Berlioz ( Symphonie fantastique ) Johannes Brahms (Hungarian Dance) Peter Tjajkovskij (The Nutcracker Suite) Gustav Mahler (Symfoni Nr. 5) Programmusik Héctor Berlioz ( Symphonie fantastique ) Sergei Prokofiev (Peter and the wolf Op.67) Mussorgsky (Pictures at an Exhibition) Claude Debussy ( Clair de lune månsken) Richard Strauss (Also sparch Zarathustra)
Impressionismen 1900-talet Impressionism = Intryck, Hämtat från målarkonsten t.ex. Manet, Monet, Renoir. Tonarter försvinner, svävande tonalitet, avsaknad av musikaliska motiv/melodier. Improvisation blir viktig. Grunden till de musikaliska verken är ofta litteratur eller målningar.
Kompositörer Musik: Stravinskij, Le sacre du printemps Kompositörer som Debussy och Ravel 1913 uröppförs baletten Våroffer av kompositören Igor Stravinskij. Uppfördes i Paris-operan och blev en stor skandal som skakade hela världen. Musiken kallades för Bullermusik Stravinskij inspireras även av Jazz och gammal musik som man kan höra i vissa av hans verk. Maurice Ravel (Bolero) Claude Debussy ( Clair de lune månsken) Igor Stravinskij (Le sarce du printemps Våroffer )
Expressionismen Expressionismen skapades som en protest mot Impressionismen. Den atonala musiken skapas. Tonarter är bortkopplade, släktskapen mellan intervaller är borta samt känslan av ett tonalt centrum. Skaparen var Arnold Schönberg, skapade tolvtonsmusiken.
Tolvtonsmusiken Musik: Schönberg, Perrot lunaire Op. 21 Grundmaterial för att stycke. En serie av skalans alla tolv halvtoner. Ingen ton får bilda centrum så en tonarts förankring skapas. Ingen ton får upprepas innan alla använts. Ett arbetsmaterial för kompositörerna