Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Fotograf: Lars-Anders Strandberg Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive tre procent. Det är något lägre än värdeökningen för Sveriges totala export och import. Ökningen var både en pris- och volymeffekt. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med tre procent mellan 2009 och 2010. Vodka stod dock för åtta procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel 2010. Handeln med norsk lax sätter liksom tidigare stora avtryck i statistiken. Rapport 2011:35

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 2010 Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive tre procent. Det är något lägre än värdeökningen för Sveriges totala export och import. Ökningen var både en pris- och volymeffekt. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med tre procent mellan 2009 och 2010. Vodka stod dock åtta procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel 2010. Handeln med norsk lax sätter liksom tidigare stora avtryck i statistiken. Enheten för handel och marknad 2011-10-31 Författare Lars-Anders Strandberg Olof Sköld Jimmie Enhäll 3

Sammanfattning Mellan 2009 och 2010 ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med åtta procent till 54 miljarder kronor och importen ökade med tre procent till 96 miljarder kronor. I jämförelse ökade värdet av Sveriges totala varuexport med 14 procent 2010 medan den totala varuimporten ökade med 17 procent. Värdeökningen var i genomsnitt både en pris- och volymeffekt. Den svenska exportökningen beror främst på en kraftig värdeökning för den största produktgruppen fisk som huvudsakligen utgörs av vidareexport av norsk lax. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med tre procent mellan 2009 och 2010. Vodka stod dock åtta procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel 2010. Exporten består i första hand av fisk, drycker, spannmål och förädlade livsmedel. Dessa produktgrupper står för 68 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper som ökade var fisk (+3,7 miljarder kronor) men även mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m., spannmål och djurfoder som tillsammans ökat sitt exportvärde med ca 1 miljard kronor. Några grupper där exporten minskade var drycker, oljor och fetter samt socker som sammanlagt minskat med ca 0,7 miljarder kronor. Nästan 75 procent av Sveriges export går till EU, i synnerhet till Danmark, Finland Frankrike, Tyskland och Polen. Utanför EU är våra viktigaste handelspartners Norge (2:a största) och USA (7:e största), även om USA:s betydelse som mottagarland minskar. Livsmedelsimporten består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött och drycker. Dessa produktgrupper står för strax över 60 procent av den totala livsmedelsimportens värde. En betydande del av den totala importen är dock norsk fisk som exporteras vidare till andra länder. För vissa produktgrupper ökade importvärdet under 2010 och för vissa minskade det. Bland grupper vars importvärde ökade kan nämnas fisk och kaffe, te, kakao m.m. (+4,4 miljarder kronor), medan importvärdet för drycker, djurfoder, spannmål och diverse livsmedel minskade med ca 1,5 miljarder kronor. Det främsta avsändningslandet för Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är Norge som svarar för 22 procent av det totala importvärdet. Anledningen till det, är som tidigare nämnts, den stora importen av fisk som ensam står för ca 20 procent av Sveriges totala importvärde. Nästan två tredjedelar av den totala importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Nederländerna och Tyskland. Då ska man dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. Sverige har ett betydligt starkare handelsnetto i handeln med bearbetade jordbruksvaror än i handeln totalt med alla jordbruksvaror och livsmedel. Vi exporterar bearbetade produkter för 18 miljarder kronor och importerar för 21 miljarder, vilket betyder att underskottet är mycket mindre än om man tittar på den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Underskottet har minskat med ca en miljard kronor under 2010. Sveriges största exportprodukt inom sektorn är spritdrycker (främst vodka), med ett exportvärde på 4,8 miljarder kronor. Drygt hälften av spritdryckerna (vodka) säljs till USA. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, diverse beredda livsmedel och choklad. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men viktiga varor är diverse beredda livsmedel, choklad, spannmålsberedningar, bakverk samt läsk och öl. 5

Summary Between 2009 and 2010, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by eight per cent to SEK 54 billion and imports increased by three per cent to SEK 96 billion. In comparison, the value of Sweden s total exports of goods increased by 14 per cent 2010 while total imports of goods increased by 17 per cent. The increase in value was on average both a result of increased prices and increased volumes. The increase in Swedish exports is mainly due to a sharp increase in value for the largest product group fish, which primarily consists of re-exports of Norwegian salmon. The export value of vodka, the largest domestically produced export product, declined by three per cent between 2009 and 2010. Vodka, however, made up eight per cent of the total export value of agricultural products and food in 2010. Exports mainly consist of fish, beverages, cereal and cereal products and processed food. These product groups account for 68 per cent of the total value of food exports. Product groups with an increase are fish (+SEK 3.7 billion) but also dairy products, coffee, tea and cocoa, cereals and cereal products and animal feed which together increased its export value by approximately one billion SEK. Some groups where exports have declined are beverages, oils and fats and sugar which together declined by approximately SEK 700 million. Almost 75 per cent of Swedish exports go to the EU, particularly to Denmark, Finland, France, Germany and Poland. Of non-eu countries, our most important trading partners are Norway (second largest) and the US (seventh largest), even though the importance of the US as a recipient country is declining. Food imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, and beverages. These product groups account for slightly above 60 per cent of the total value of food imports. However, a significant part of total imports is Norwegian fish that is re-exported to other countries. For some product groups the import value increased in 2010 and for some it decreased. Some product groups for which the import value increased are fish, coffee, tea and cocoa (+SEK 4.4 billion), while the import value of beverages, animal feed, cereal and cereal products and various processed foods declined by approximately SEK 1.5 billion. The main country of dispatch for Swedish agro-food imports is Norway, which account for 22 per cent of the total import value. As previously mentioned, the main reason is the large imports of fish, which on its own represent approximately 20 per cent of Sweden s total value of imports. Almost two thirds of total imports come from other EU countries, primarily Denmark, the Netherlands and Germany. However, it should be born in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are slightly overestimated in the data. Sweden has a much stronger trading position for processed products than for all agro-food products. We export processed products for SEK 18 billion and import for SEK 21 billion, which results in a much smaller deficit than for total agro-food trade. The deficit has decreased by approximately one billion SEK in 2010. Sweden s largest export product in this sector is spirits (vodka), with an export value of SEK 4.8 billion. More than half of the total quantity goes to the US. Other important product groups are bread and bakers wares, various processed foods and chocolate. Imports are more evenly distributed across various product groups, but some important products are various processed foods, chocolate, cereal preparations, bakers wares and soft drinks and beer. 7

Innehåll 1 Inledning... 11 1.1 Rapportens upplägg... 11 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC... 11 1.1.2 Ländergrupper... 12 1.1.3 Tabellernas form och innehåll... 13 1.1.4 Import och export... 13 1.1.5 Disposition... 13 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995... 14 2 Handelsutveckling... 16 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2010... 16 2.2 Sveriges exportutveckling under 2010... 17 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel... 18 2.2.2 Export till olika ländergrupper... 18 2.2.3 Viktiga exportmarknader... 19 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling... 20 2.3 Sveriges importutveckling under 2010... 23 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport... 23 2.3.2 Import från olika ländergrupper... 23 2.3.3 Viktiga avsändarländer... 25 2.3.4 Olika produkters importutveckling... 26 3 Fördelning på ländergrupper och länder... 28 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder... 28 3.2 Sveriges handel med EU-27... 32 3.3 Sveriges handel med övriga länder i Central- och Östeuropa samt Ryssland... 47 3.4 Sveriges handel med övriga OECD-länder... 51 9

3.5 Sveriges handel med övriga länder... 55 4 Fördelning på produktgrupper... 66 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper... 66 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)... 68 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)... 70 4.4 Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02)... 76 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)... 81 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)... 85 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)... 91 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter... 91 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m.... 96 4.8 Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)... 101 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)... 104 4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)... 107 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)... 109 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)... 113 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)... 117 4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)... 119 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)... 121 5 Sveriges handel med levande växter... 123 5.1 Export av levande växter... 123 5.2 Import av levande växter... 123 6 Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror... 127 6.1 Export av bearbetade jordbruksvaror... 127 6.2 Import av bearbetade jordbruksvaror... 128 7 Bilaga 1. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper... 134 8 Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i... 137 10

1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 2010. Rapporten beskriver också utvecklingen det senaste året liksom mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och 43. 11

inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga 1. 1.1.2 Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-27. Detta är de 27 länder som utgör EU från och med den 1 januari 2007. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definieras hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 12

1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med en asterisk. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1 000 liter. För starksprit är enheten 1 000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2008 och 2009 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2010 redovisas preliminär statistik. 1.1.4 Import och export I rapporten används begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2010. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 2010 fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under 2010. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under 2010. Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-27 redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-27, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. 4 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 13

Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under 2010. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitet redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga varugrupper. 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet innebar stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m. 1995 inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 4,5 miljoner kronor 5 ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel, alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet, dels på ett svarsbortfall där alla företag i urvalet inte redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2010 innebär detta att 5 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2011, 2011-05-05 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 14

2,3 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,7 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under 2010. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 984 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under 2010. Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till 984 miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EUländer som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU- 27. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 15

2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och 4. 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2010 Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2010 uppgick underskottet i den handeln till 41,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,5 miljarder kronor jämfört med 2009, se figur 1. Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000 och 2010. Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2010 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsprodukter. För förädlade livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter är värdet av importen betydligt större än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även för exempelvis kött, fisk, kaffe, te och kakao m.m., mejeriprodukter, oljor och fetter samt drycker har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är t.ex. starksprit, smör och margarin. 16

Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med EU-27 och Norge. Under 2010 var underskottet 21,5 miljarder kronor i handeln med EU-27, en minskning med 4,4 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 15,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,3 miljarder kronor sedan 2009. När det gäller importen från EU-27 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-27 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2010 ett underskott i handeln med de flesta EUländerna. Detta underskott var särskilt stort i handeln med Nederländerna (8,8 miljarder kronor), Danmark (7,7 miljarder kronor), och Tyskland (5,6 miljarder kronor). Vi har däremot relativt stora överskott i handeln med Finland (3,0 miljarder kronor), USA (2,1 miljarder kronor), Polen (1,9 miljarder kronor), Frankrike (1,4 miljarder kronor) och ett mindre överskott till Storbritannien (0,5 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under 2010 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med drygt 8 procent under 2010. Värdeökningen var i genomsnitt både en pris- och volymeffekt 7. Exportvärdet ökade mellan 2009 och 2010 från 50,2 till 54,4 miljarder kronor, se tabell 2.1.1. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har dock minskat från 5,0 till 4,8 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 8. Exportökningen under 2010 beror till största delen på att exporten av fisk ökade kraftigt (3,7 miljarder kronor) och utgör nu drygt en tredjedel av exporten. Exporten av 7 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010, 2011-03-18. 8 SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2010, i löpande priser, 2011-02-28. 17

produktgrupperna mejeriprodukter och ägg, kaffe, te, kakao m.m., spannmål samt djurfoder ökade också men i mindre omfattning (en miljard kronor). Däremot minskade exporten av följande stora produktgrupper; drycker, oljor och fetter samt socker (0,7 miljarder kronor). 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för svenska jordbruksvaror och livsmedel var 190 miljarder kronor 2008 9. Detta kan ställas i relation till värdet av importen som samma år var drygt 88 miljarder kronor. Importens värde kan alltså uppskattas till ca 47 procent av produktionsvärdet. Exportvärdet uppgår till närmare 48 miljarder kronor och därmed ca 25 procent av produktionsvärdet. Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet 2010 var drygt 129 miljarder svenska kronor för Danmark och knappt 67 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till knappt 13 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, drygt 4 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 2.2.2 Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 uppgick 2010 till 40,3 miljarder kronor, vilket betyder att närmare tre fjärdedelar av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1.1. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet 1995. I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-27 ökade kraftigast för produktgrupperna fisk och mejeriprodukter (3,9 miljarder kronor). Exporten minskade sammanlagt med närmare en miljard kronor för produktgrupperna drycker, socker, spannmål samt frukt och grönsaker. Tabell 2.1.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2005 2010 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) 2005 2006 2007 2 008 2009 2010 EU-27 1) 23 230 27 288 29 676 33 980 37 127 40 338 Övriga CÖE-länder + Ryssland 876 659 907 1 283 1 133 1 061 Övriga OECD-länder 8 769 8 936 9 088 9 719 10 045 10 255 Övriga länder 1 784 1 955 1 915 2 981 1 936 2 758 SUMMA 34 660 38 838 41 586 47 963 50 241 54 413 1) Exportvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. 9 SCB nationalräkenskaper, tillgång och användning per produkt 2008, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 18

2010 års exportvärde till länder som inte är EU-medlemmar var 14,1 miljarder kronor, se tabell 2.1.1, en ökning med närmare en miljard kronor jämfört med 2009. Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU; närmare 39 procent av den exporten gick till Norge och närmare 24 procent till USA. Ytterligare drygt fyra procent av exporten gick till Ryssland. Exporten till Norge ökade med knappt fyra procent. Däremot minskade exporten till USA med närmare fem procent. Drycker, kaffe, te, kakao m.m., djurfoder och diverse livsmedel 10 svarade för de största exportökningarna till Norge. Minskningen av exporten till USA beror framför allt på att dryckesexporten gick tillbaka något under 2010 (d.v.s. exporten av vodka). De senaste fem åren, från 2005 till 2010, har den svenska jordbruksexportens värde ökat med 57 procent. Exporten till EU-27 har ökat med närmare 74 procent medan exporten till övriga ländergrupper ökat med 23 procent under samma period, se figur 3. Det är således exporten till EU-länderna som ökar kraftigast. Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 och tredje land, 2005 2010 (Miljarder kronor) 2.2.3 Viktiga exportmarknader Under 2010 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Norge, Finland, Frankrike och Tyskland. USA var under inledningen av 2000-talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av sex länder. Värdet av exporten till Danmark ökade med fem procent under 2010. Exporten till Norge ökade med fyra procent medan exporten till Finland minskade med tre procent. Vidare ökade exporten till Frankrike och Tyskland med 17 respektive en procent. Avslutningsvis minskade exporten till USA med fem procent. Minskningen av exporten till Finland beror främst på att fler produktgrupper såsom frukt och grönsaker samt kött tydligare minskat än resterande produktgrupper ökat. Exportökningen till 10 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 19

Danmark omfattar framförallt fisk och mejeriprodukter. Till Norge, har som redan nämnts, exporten av drycker, kaffe, te, kakao m.m., djurfoder och diverse livsmedel 11 gått bra. I övrigt kan man konstatera att exporten till Portugal, Polen och Spanien ökat med 32, nio respektive sju procent. För samtliga tre länder är det främst exporten av fisk som har ökat. Tabell 2.1.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2009 och 2010 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan 2009 1) 2010 1) 2009 och 2010 insamlat insamlat % 1 Danmark 5 884 1 Danmark 6 162 4,7 2 Finland 5 335 2 Norge 5 463 3,7 3 Norge 5 265 3 Finland 5 175-3,0 4 Tyskland 4 247 4 Frankrike 4 669 17,5 5 Frankrike 3 975 5 Tyskland 4 306 1,4 6 Polen 3 757 6 Polen 4 094 9,0 7 USA 3 497 7 USA 3 339-4,5 8 Storbritannien 2 962 8 Storbritannien 3 085 4,2 9 Spanien 1 971 9 Spanien 2 116 7,4 10 Portugal 1 577 10 Portugal 2 083 32,0 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 988 mkr 2009 och 984 mkr 2010. 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.1.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2009 och 2010. Värdet av exporten ökade mest för följande stora produktgrupper; fisk (+3,7 miljarder kronor), mejerivaror och ägg (+437 miljoner kronor), kaffe, te, kakao m.m. (+227 miljoner kronor), spannmål och varor därav (+198 miljoner kronor) och djurfoder (+150 miljoner kronor). Däremot minskade exporten av följande stora produktergrupper; drycker (-261 miljoner kronor), oljor och fetter (-252 miljoner kronor) och socker och sockervaror (-171 miljoner). Den ökade fiskexporten beror till stor del på ökad export av hel lax till EU- 27, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Sett över en längre tidsperiod, 2002 2010, har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. Den klart största ökningen nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (14 miljarder kronor motsvarande 272 %). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling är; mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m., spannmål, diverse livsmedel och drycker. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under 2010 fisk, drycker, spannmål, och diverse livsmedel, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för 37 miljarder kronor eller 68 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 35 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Exporten till EU-27 domineras till stor del av fisk och fiskprodukter (46 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (nio procent) och diverse livsmedel (nio procent). I 11 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 20

exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (28 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (16 procent) och diverse livsmedel (15 procent), se vidare i kap. 3. Tabell 2.1.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2002 2010 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC: 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 00 Levande djur 117 159 220 219 181 177 225 186 164 01 Kött och köttvaror 1 084 1 168 1 276 1 498 1 595 1 837 2 353 1 935 2 020 02 Mejeriprodukter och ägg 1 642 1 688 2 207 2 523 2 619 3 038 3 520 3 136 3 573 03 Fisk, kräft- o. blötdjur m.m. 5 119 5 657 6 681 8 773 11 442 11 040 12 283 15 393 19 067 04 Spannmål och varor därav 3 604 4 202 4 084 4 155 4 489 5 492 6 620 5 887 6 085 05 Frukt och grönsaker 1 619 1 731 1 901 2 077 2 404 2 451 2 464 2 811 2 847 06 Socker, sockervaror m.m. 884 688 897 837 1 113 886 1 328 1 413 1 242 07 Kaffe, te, kakao m.m. 1 981 2 085 2 091 2 572 2 673 2 850 3 043 3 300 3 527 08 Djurfoder 299 326 362 367 398 525 755 1 027 1 177 09 Diverse livsmedel 3 354 3 045 3 467 4 489 4 528 4 989 5 679 5 684 5 642 11 Drycker 4 839 5 114 5 225 5 266 5 503 6 087 6 805 6 527 6 266 12 Tobak och tobaksvaror 321 193 250 272 321 330 446 528 568 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 27 28 44 53 116 77 83 121 192 4 Oljor och fetter 1 646 1 841 2 027 1 559 1 455 1 809 2 359 2 293 2 041 SUMMA 26 536 27 925 30 732 34 660 38 838 41 586 47 963 50 241 54 413 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2010 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,3 %). Oljor och fetter (3,8 %), socker och sockervaror (2,3 %), djurfoder (2,2 %), tobak och tobaksvaror (1,0 %) och oljefrön och oljehaltiga nötter (0,4 %). 21

På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna. Mellan 2009 och 2010 ökade laxens andel av den totala exporten från 19 till 22 procent medan vodkans andel minskade från nio till åtta procent. Hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-27 under 2010. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Olika former av förädlad fisk kommer på andra plats i listan. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-27 var Frankrike, Polen, Portugal, Spanien och Storbritannien. Andra viktiga exportprodukter till EU-27 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel, övriga oljor och fetter samt vodka. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga livsmedel och flytande margarin. Tabell 2.1.4 Stora svenska exportprodukter 2009 2010 till EU och tredje land Stora exportprodukter 2009 1) 2010 1) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk 9 403 Hel laxfisk 11 860 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 1 913 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 397 Övriga fiskfiléer och fiskkött 1 680 Övriga fiskfiléer och fiskkött 2 034 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 437 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 381 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 1 293 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 1 151 Vodka 930 Övriga oljor och fetter 814 2) Övriga oljor och fetter 788 2) Vodka 810 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 585 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 656 Vete 544 Övrig hel fisk 631 Övriga såser 531 Rostat kaffe 560 Till tredje land Till tredje land Vodka 3 519 Vodka 3 490 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 895 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 934 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 680 Mjölk- och gräddpulver 798 Mjölk- och gräddpulver 639 Övriga bakverk, bröd m.m. 671 Övriga bakverk, bröd m.m. 628 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 652 Övriga tobaksvaror 372 Övriga tobaksvaror 410 Rostat kaffe 353 Rostat kaffe 358 Övriga produkter av fisk 344 Övriga produkter av fisk 346 Övriga oljor och fetter 319 2) Söta kex, småkakor, rån etc. 304 Söta kex, småkakor, rån etc. 278 Chokladberedningar (block, kakor, pulver mm) 286 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrerats, omförestrats eller eladiniserats. 22

2.3 Sveriges importutveckling under 2010 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2010 till närmare 96 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med tre procent sedan 2009, se tabell 2.2.1. Värdeökningen var i genomsnitt både en pris och volymeffekt 12. Sveriges totala varuimport ökade med 17 procent samma år. Det betyder att värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel, liksom motsvarande export, ökar betydligt långsammare än varuhandeln som helhet. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten minskade från 10 procent 2009 till nio procent 2010. I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till ca 3 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; fisk, kaffe, te, kakao m.m., oljefrön och oljehaltiga nötter samt kött. 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 190 miljarder kronor 2008 13. Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 88 miljarder kronor. Importens värde är alltså ungefär 47 procent av den svenska produktionen. Värdet av vår export utgör 25 procent av den svenska produktionen. Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer finner man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstora medan Norges och Finlands import är mindre. År 2010 uppgick värdet av den danska importen till knappt 81 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var 40 miljarder kronor för Norge och 35 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare. 2.3.2 Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-27 uppgick 2010 till 61,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 64 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.2.1. Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer mer än hälften av vår jordbruksimport från EU-27 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Värdet av importen från EU-27 minskade dock med två procent under 2010. Importen minskade för framförallt följande fyra produktgrupper; diverse livsmedel, drycker, spannmål samt djurfoder. Dessa grupper minskade med mellan sex och 15 procent. Kaffe, te, kakao m.m. som är en betydande produktgrupp ökade med ca 11 procent. 12 Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010, 2011-03-18. 13 SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2008, löpande priser. Datan i den här tabellen är inte helt jämförbar med resten av rapporten eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC. 23

Tabell 2.2.1 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2005 2010 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* 2005 2006 2007 2008 2009 2010 EU-27 1) 43 791 48 315 51 931 60 509 63 013 61 819 Övriga CÖE-länder + Ryssland 235 340 278 407 465 370 Övriga OECD-länder 12 634 15 427 17 052 18 541 20 842 24 269 Övriga länder 5 976 7 148 8 083 8 909 8 967 9 491 SUMMA 62 636 71 229 77 343 88 366 93 287 95 948 1) Importvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importstatistiken ger en något bristfällig bild av olika länders betydelse för svensk import. Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick 2010 till 34,1 miljarder kronor, varav 56 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Väl över hälften (62 procent) av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är väl spridd: de främsta avsändningsländerna är Brasilien och USA med fyra fem procent vardera, följt av Malaysia, Sydafrika, Kina och Thailand med ca två tre procent. Importen från Brasilien består främst av kaffe, foder och kött. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter). Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-27 och tredje land, 2005 2010 (miljarder kr) 24

2.3.3 Viktiga avsändarländer De viktigaste avsändarländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2010 var Norge (21,1 miljarder kronor), Danmark (13,9 miljarder kronor), Nederländerna (10,2 miljarder kronor kr) och Tyskland (9,9 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för omkring 57 procent av importvärdet. Jämfört med 2009 ökade importen från Norge med 20 procent. Importen från Norge utgjordes till över 91 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark minskade med fyra procent. Här minskade importen för flertalet av produktgrupperna, dock inte de två största, kött och mejeriprodukter, som ökade något. Från Tyskland minskade importen endast obetydligt med under en procent. Totalsiffran döljer dock att vissa produktergrupper minskade tydligt medan andra ökade tydligt. Nederländerna däremot ökade sin export till Sverige med fyra procent där främst kaffe, te, kakao m.m. samt kött och mejeriprodukter ökade. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2010 var Brasilien och USA. Importen från Brasilien ökade med 20 procent under 2010 medan importen från USA minskade med 11 procent. Importen från Brasilien utgörs nästan uteslutande av kaffe, foder och kött. Importvärdet av alla dessa produkter ökade 2010 jämfört med 2009. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter), drycker samt diverse livsmedel. 25

2.3.4 Olika produkters importutveckling Av tabell 2.2.2 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2009 och 2010 ökade importvärdet mest för fisk samt kaffe, te och kakao m.m. som tillsammans ökade med ca 4,4 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med drygt 16 procent jämfört med förra året. För produktgrupperna drycker, djurfoder, spannmål, diverse livsmedel samt frukt och grönsaker minskade värdet av importen under året med 1,8 miljarder kronor. Sett över en längre tidsperiod, 2002 2010, har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper utom tobak och tobaksvaror. Importvärdet för denna produktgrupp minskade under perioden med 38 procent. Förutom fisk är det kött, frukt och grönsaker samt mejeriprodukter som ökat mest, uttryckt i absoluta tal. I procent är det fisk, levande djur, mejeriprodukter samt oljor och fetter som ökat mest. Även importen av kött, kaffe, te, kakao m.m., diverse livsmedel samt drycker har ökat markant i procent räknat. Tabell 2.2.2 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2002 2010 fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produktgrupper Import (mkr) 1) enligt SITC: 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 00 Levande djur 108 149 143 133 217 213 342 386 302 01 Kött och köttvaror 4 983 5 302 5 881 6 819 7 631 8 298 9 748 9 750 9 861 02 Mejeriprodukter o. ägg 2 696 2 931 3 274 3 790 4 470 4 940 6 245 7 010 7 043 03 Fisk, kräft- o. blötdjur m.m. 7 883 8 473 9 564 12 024 14 916 16 792 17 783 19 991 23 478 04 Spannmål o. varor därav 3 230 3 154 3 437 3 605 3 724 4 125 4 795 4 838 4 492 05 Frukt o. grönsaker 11 762 12 136 12 448 13 511 14 996 15 699 16 708 16 790 16 517 06 Socker, sockervaror m.m. 1 825 1 787 1 761 1 790 1 851 1 876 2 126 2 299 2 181 07 Kaffe, te, kakao, m.m. 3 957 3 897 4 084 4 930 5 055 5 502 6 411 6 802 7 694 08 Djurfoder 2 159 2 074 2 102 2 030 2 165 2 250 3 064 3 429 3 054 09 Div. livsmedel 3 456 3 665 3 979 4 134 4 718 5 071 5 977 6 371 6 043 11 Drycker 5 334 5 462 5 687 6 031 6 316 7 078 7 917 8 845 8 351 12 Tobak o. tobaksvaror 2 055 2 176 1 948 1 273 1 261 1 162 1 192 1 333 1 281 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 538 577 589 384 433 557 772 538 682 4 Oljor och fetter 1 977 2 140 2 246 2 182 3 476 3 781 5 285 4 904 4 970 SUMMA 51 963 53 923 57 143 62 636 71 229 77 343 88 366 93 287 95 948 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importstatistiken ger en något bristfällig bild av olika länders betydelse för svensk import. 26