Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni 2008
Varför ska vi arbeta med kvinnors företagande? Jämställdhet: Män och kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter Utveckling och tillväxt: för ett hållbart samhälle i Norrlands inland
Bilden av företagaren Vad tänker ni när ni hör begreppet företagare? Kvinnors företagande?????
Entreprenören
Genussystemet
Genussystemet Yvonne Hirdmans sammanhållande teori om kön och makt Dikotomi & Hierarki Arbete, fritid, politik,. Allt färgas av detta system Genusarbetsdelning leder till Genuskodat näringsliv
Bilder av genusarbetsdelningen
Regionala könskontrakt en möjlighet att se förändring?... Traditionella könskontrakt Moderna könskontrakt Otraditionella könskontrakt
Ett regeringsuppdrag i samråd med Nutek och Statens Jordbruksverk kartlägga och analysera kvinnors företagande i gles- och landsbygd. Uppdraget innefattar att identifiera möjligheter och hinder för kvinnors företagande samt föreslå åtgärder. Uppdraget ska också innefatta kvinnors företagande inom den sociala ekonomin.
Rapporten 2008: Kvinnors företagande Allmän bild andel av nyföretagandet lägre än männens företagande storleksmässigt mindre än mäns och med annan branschprofil (tjänster vs. industriell tillverkning) företagsstart ofta försiktigare och med lägre lånefinansiering än män ambitioner att jämka samman företagandet med familjelivet framförs oftare än d:o för män benägenhet är större att i tidiga skeden testa idéer, diskutera företagsplaner med rådgivare än män deltagande i formella/informella nätverk lägre än mäns Men, bilden är inte helt entydig
Andel kvinnor som är 50 glesbygdskommuner (Sverige). Procent. Anställda Egenföretagare Fåmansaktiebolag s-delägare Operativa företagsledare Kombinatöre r (av operativa företagsledare) 2004 49,1 (49,9) 30,1 (32,6) 19,1 (20,3) 25,7 (26,6) 35,8 (37,0) 2005 48,9 (49,9) 30,3 (32,9) 19,5 (20,6) 25,9 (26,9) 35,7 (37,0) 2006 48,8 (49,9) 30,3 (33,2) 18,9 (20,0) 26,1 (27,1) 35,6 (37,1) 2007 i kooperativt företagande (36 %) SCB (RAMS och Yrkesregistret), Bolagsverket, Coompanion
Branschstruktur - Operativa företagsledare med ägarintresse (50 glesbygdskommuner, 2006) Bransch Stock (% Q) Nya ftg (% Q) (%-enh.) Hälso- och sjukvård 538 (55,6) 114 (50,9) -4,7 Hotell/Restaurang 2 951 (56,2) 730 (49,3) -6,9 Utbildning/FoU 172 (22,1 47 (34,0) +11,9 Handel m.m. 4 009 (27,1 785 (28,0) +0,9 Finans. vksmh/ftgstj 2 793 (24,4) 732 (26,0) +1,6 Jord/Skog 6 306 (16,8) 1 389 (25,2) +8,4 Tillverkning 2 438 (16,1) 469 (20,9) +4,8 Transp./Kommunik. 1 696 (6,7) 264 (9,8) +3,1 Bygg 3 003 (2,5) 507 (4,9) +2,5 Totalt 26 016 (25,0) 5 778 (29,2) +4,2 SCB (RAMS och Yrkesregistret) och Bolagsverket
Bilder och berättelser styr och hindrar Vem är företagare? Vad är ett företag? Kön, bransch och företagsform spelar roll!
Bilder och attityder - problem Förväntan/bild om företag, branscher, juridisk företagsform Kooperativt företagande missgynnas Nyföretagande premieras framför befintligt företagande Nya verksamheter inom gröna näringar syns inte alltid i off. lantbruksstatistik
Behandla alla lika Som rådgivare ska vi bemöta alla människor lika. Men gör vi det? Den unga tatuerade kvinnan som vill starta ett företag, behandlar vi henne på samma sätt som den medelålders mannen i slips? Bilden av företagaren är fortfarande bilden av en man, oftast en svensk medelålders man. Värmlandskooperativen 2007
Rådgivarrollen Processinriktad företagsrådgivning lockar fler kvinnor än män Likabemötande. Genus, branschtillhörighet, företagsform och företagsstorlek. Kvalitetsutveckling istf särskild rådgivning Uppfattningar om brister inom t.ex. turism, diversifierade gröna näringar, verksamheter som idag utförs inom offentlig sektor
Statistik och register - problem Näringsgrensklassificering. Verksamheter där män är överrepresenterade har ofta fler yrkes- och näringsgrensklasser. Sysselsättning bland kvinnor tenderar att uppfattas som mer koncentrerad/sårbar Se rapporten Genusaspekter på SNI-koden Kvinnors företagande syns inte alltid. Familjejordbruk, rennäring, nya gröna näringar
Företagsfrämjande tjänster som efterfrågades Nyföretagare mer generella frågor, stämma av, företagsformer, finansiering, starta-egetutbildning Etablerade företagare. Vidareutveckling av verksamheten, finansieringsmöjligheter/investeringar Kvinnor mer benägna att ställa frågor, testa idéer, män i större omfattning nätverk, kontakter Kapitalbehov
Småföretagsdagarna Örebro 28-29 januari 2009 Vad kan göras? Stärk och kvalitetssäkra rådgivning Samordning och kvalitetssäkring Utbildning, bla i genusmedvetenhet Attitydneutralitet företagsformer, branschtillhörighet, företagsstorlek, företagarens kön, ålder och etnicitet bör behandlas lika
Regional tillväxt i nya moderna former Kunskap och information Tjänster Nätverk och samverk på lokal och regional nivå Öppenhet vad gäller kön, bransch och företagsformer
Företagare?