Dokumentnamn: Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb AVA-chef, Strömsund kommun Dokumentbeteckning: Utgåva (nr): 1 Fastställt av: Sida (av): 1 (16) Giltigt från (datum): Reviderat (datum): 2012-04-19 Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter Gäddede vattenverk Kvarnbergsvattnet vid Gäddede Foto: Anna Norman, ProVAb Upprättad på uppdrag av Strömsund kommun Uppdragsnummer 11 02 03 284
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 2 (16) INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Teknisk beskrivning... 3 3. Inventering av potentiella föroreningskällor... 5 4. Fastighetsägarförteckning... 8 5. Förslag till skyddsområdesgränser... 8 6. Förslag till föreskrifter... 9 7. Förslag till föreskrifter...10 8. Vattentäktsverksamhetens bedrivande...15 9. Skyltar...15 10. Ny lagstiftning...15 11. Information...15 12. Referenser...16 Bilaga 1. Analysresultat dricksvatten Bilaga 2. Kvarnbergsvattnets samt Stor-Jorm/Kycklingvattnets avrinningsområde Bilaga 3. Riskinventering och riskanalys Bilaga 4. Förteckning över berörda fastigheter Bilaga 5. Karta över föreslaget skyddsområde
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 3 (16) Strömsund kommun Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter 1. Inledning Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. 2. Teknisk beskrivning 2.1 Allmän orientering Vattenförsörjningen av Gäddede samhälle sker genom uttag av ytvatten i sjön Kvarnbergsvattnet. Gäddede vattenverk saknar idag fastsällt skyddsområde samt föreskrifter. Ett skyddsområde är nödvändigt för att så långt som möjligt skydda konsumenterna och att säkerställa att täkten kan användas i framtiden. Vattentäkten är speciellt skyddsvärd då tillgång till reservvattentäkt helt saknas. Detta är ett förslag till skyddsområde samt föreskrifter. Principerna för vattenskyddet följer anvisningarna i Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16) samt Naturvårdsverkets handbok om Vattenskyddsområde (Handbok 2010:5). Ansökan om fastställelse av skyddsområdet kommer att lämnas in till Kommunfullmäktige alternativt Länsstyrelsen. 2.2 Gällande tillstånd Vattendom för vattentäkten saknas. 2.3 Planbestämmelser Översiktsplan för Strömsund kommun antagen av kommunfullmäktige 1991-04-24 Vid revidering av översiktsplan och/eller detaljplaner skall hänsyn tas till skyddsområden och skyddsföreskrifter. 2.4 Beskrivning anläggning Råvattenintag samt vattenverk Gäddede vattenverk är ett ytvattenverk med Kvarnbergsvattnet som vattentäkt. Råvattnet pumpas till vattenverket via en 300 m lång intagsledning. Vattennivån i Kvarnbergsvattnet kan variera mycket kraftigt under året (302-312 m.ö.h.), då den är reglerad för vattenkraft.
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 4 (16) Intagsdjupet för råvatten är normalt ca 15 m, men kan minska till ca 5 m. Ytvattnet pumpas upp och renas i långsamfilter innan det leds till lågreservoaren. Från lågreservoaren pumpas vattnet vidare ut på nätet efter desinfektion med UV-ljus. Utrustning för desinfektion med klor finns. För mer information om process, dimensionering, drift m.m. se Drift- och skötselinstruktioner Gäddede vattenverk. Vattenförbrukning I Gäddede får ca 180 hushåll sin vattenförsörjning från Kvarnbergsvattnet. Förbrukningen uppgår idag till ca 180 m 3 /dygn. Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker eller att någon vattenkrävande industri etableras. I Gäddede finns endast mindre industrier och näringsverksamheter, och inga av dessa använder stora mängder vatten i processerna. Reservvatten Kommunens plan för reservvattenförsörjning består av att dricksvatten från andra vattentäkter i kommunen transporteras i tankar till Gäddede. Vattentäktens värde Ytvatten har ett värde både som vattentäkt och för andra aktiviteter rekreation, bad, fiske, bevattning etc. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av störst intresse. Utvinningsvärdet motsvaras ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny i händelse av att den skulle bli obrukbar genom förorening eller på annat sätt. Kostnaden för att etablera en ny grundvattentäkt för ett samhälle av Gäddedes storlek är ca 2 miljoner (Pers. komm. Lennart Martinell, ProVAb). I denna kostnad ingår undersökningar, provpumpning etc., men förutsätter att lämpligt område för täkten redan finns utpekat samt att nuvarande beredning i vattenverket kan användas. Kostnaden är även beroende av avståndet mellan täkten och vattenverket och hur långa överföringsledningar som behövs. Enligt Naturvårdsverkets handbok bedöms Gäddede vattentäkt ha ett mycket högt skyddsvärde. Det saknas bl.a. reservvatten. Vattenkvalitet Undersökningar av utgående vatten från Gäddede vattenverk 2008-2011 visar att vattnet håller en god kvalitet (Bilaga 1). 2.5 Kvarnbergsvattnets avrinningsområde Kvarnbergsvattnet är en del av Ångermanälvens vattensystem och har en vattenyta på ca 66 km 2. Största uppmätta djup är 99 meter och medeldjupet ligger på 41 meter. De huvudsakliga tillflödena är Brännälven och Havdalselva i norr samt Junsterforsen (Stor- Jorm/Kycklingvattnet) i söder. Utöver dessa finns även flera mindre tillflöden i form av bäckar och diken. Största uppmätta djup i Stor-Jorm och Kycklingvattnet är 76 respektive 46 meter och medeldjupet ligger på 23 respektive 16 meter. Sjöarna är reglerade för kraftproduktion.
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 5 (16) Sjöarna är näringsfattiga och omges av skogsmark och fjäll. Avrinningsområdet för Kvarnbergsvattnet och Stor-Jorm/Kycklingvattnet finns utmärkta på karta i Bilaga 2. 3. Inventering av potentiella föroreningskällor 3.1 Potentiella föroreningskällor Inom det tänkta skyddsområdet har definierats föroreningskällor med påverkan eller med risk för påverkan av vattenkvaliteten i Kvarnbergsvattnet. I Bilaga 3 finns riskinventering och riskanalys för verksamheter inom det blivande skyddsområdet redovisade. Resultatet av riskanalysen visar att de risker som rangordnas högst är: Påverkan från avfallsanläggningar (läckage) Skogsbruk (fenoler, körskador) Läckage och utsläpp från enskilda avlopp Snöskoterkörning (olycka) 3.2 Transport av eventuell förorening Oljeförorening Transport av eventuella föroreningar i en sjö beror främst på vindhastigheten, då strömhastigheten ofta är låg i sjöar. Oljeföroreningar antas spridas på sjöytor med ca 3 % av vindhastigheten (Naturvårdsverket Handbok 2010:5). Vid en vindhastighet på 10 m/s medför vinddrivningen att en oljeförorening som flyter på ytan av en sjö förflyttar sig 0,3 m/s. I Tabell 1 redovisas beräknad tid för ett utsläpp av en oljeförorening i olika utsläppspunkter i Kvarnbergsvattnet att nå råvattenintaget vid olika vindhastigheter. Tabell 1. Uppskattad tid som det tar för en oljeförorening att transporteras till råvattenintaget vid Gäddede vattenverk. Lermon (Kvarnbergsvattnet) är beläget 9 km, Kyrkbolandet (Kvarnbergsvattnet) 16 km, Valmon (Kvarnbergsvattnet) 66 km, Kycklingvattnet (Kycklingvattnet) 10 km, Storön (Stor- Jorm) 13 km och Jormlien (Stor-Jorm) 23 km från intaget. Samtliga tider är ca-tider. Utsläppspunkt Vindhastighet Vinddrivning m/s timmar Lermon 10 8,3 Kyrkbolandet 10 15 Valmon 10 24 Kycklingvattnet 10 9,3 Storön 10 12 Jormlien 10 23 Lermon 20 4,2 Kyrkbolandet 20 7,4 Valmon 20 12 Kycklingvattnet 20 4,6 Storön 20 6,0
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 6 (16) Jormlien 20 12 Övriga föroreningar Föroreningar som blandas ned i det övre 1-metersskiktet av vattenmassan (exempelvis avloppsvatten) kan antas ha en transporthastighet motsvarande 1,5 % av vindhastigheten (Naturvårdsverket Handbok 2010:5). Vid en vindhastighet av 10 m/s förflyttar sig föroreningen med 0,15 m/s. I Tabell 2 redovisas den tid det tar för ett utsläpp som blandas ned i det övre 1- metersskiktet av vattenmassan att nå råvattenintaget, vid olika utsläppspunkter i Kvarnbergsvattnet. Tabell 2. Uppskattad tid som det tar för en förorening som blandas ned i det övre 1-metersskiktet i vattenmassan att transporteras till råvattenintaget för Gäddede vattenverk. Lermon (Kvarnbergsvattnet) är beläget 9 km, Kyrkbolandet (Kvarnbergsvattnet) 16 km, Valmon (Kvarnbergsvattnet) 66 km, Kycklingvattnet (Kycklingvattnet) 10 km, Storön (Stor-Jorm) 13 km och Jormlien (Stor-Jorm) 23 km från intaget. Samtliga tider är ca-tider. Utsläppspunkt Vindhastighet Vinddrivning m/s timmar Lermon 10 17 Kyrkbolandet 10 30 Valmon 10 48 Kycklingvattnet 10 19 Storön 10 24 Jormlien 10 48 Lermon 20 8,3 Kyrkbolandet 20 15 Valmon 20 24 Kycklingvattnet 20 9,3 Storön 20 12 Jormlien 20 24 Vindförhållanden i Gäddede För att ett ev. utsläpp i Kvarnbergsvattnet ska nå råvattenintaget vid Gäddede vattenverk på de angivna transporttiderna i Tabell 1 och Tabell 2 krävs en nästan rak nord-västlig vind för att transportera föroreningen till Gäddede. Det förutsätts även att föroreningen inte fastläggs under transporten. För att ett ev. utsläpp i Kycklingvattnet eller Stor-Jorm ska nå råvattenintaget vid Gäddede vattenverk på de angivna transporttiderna ovan krävs en nästan rak nordlig vind för att transportera föroreningen till Gäddede. Det förutsätts även att föroreningen inte fastläggs under transporten. I Gäddede har SMHI en station för vindmätning. De vanligaste, och förhärskande vindriktningarna är från S och NV. Detta medför att sannolikheten för att en eventuell förorening
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 7 (16) som flyter på ytan eller blandas in i det övre 1-metersskiktet av sjön ska transporteras rakt mot råvattenintaget i Gäddede är ur detta perspektiv förhållandevis stor. Fastläggande av föroreningar Kvarnbergsvattnet och Stor-Jorm/Kycklingvattnet har en komplex morfometri, bl.a. finns flera öar, vikar, trösklar och djuphålor, som begränsar transporter mot råvattenintaget. Vid ett utsläpp i den norra delen är sannolikheten stor att föroreningarna ej sprids vidare mot råvattenintaget för Gäddede vattenverk. I Stor-Jorm/Junsterforsen finns möjlighet att begränsa utbredningen från en eventuell förorening i Junsterforsen (ca 50 m bredd) eller i Stor-Jorms utlopp vid Storön (300 m bredd). Detta förutsätter dock att föroreningen transporteras på vattenytan och att mobiliseringstiden är tillräckligt lång samt att tillgång till länsar finns. I Kvarnbergsvattnet medför sjöns bredd att det är svårt att begränsa en eventuell förorenings utbredning med länsor. Utspädning av föroreningar Uppgifter om vattenföring i Kvarnbergsvattnets utlopp har hämtats från Gäddede Kraft AB (Statkraft Sverige AB och Holmen Kraft AB). Kvarnbergsvattnet är en djup sjö med en relativt stor volym, och den teoretiska omsättningstiden för vattnet är beräknad till drygt 1 år. Uppgifter om vattenföring saknas för Stor-Jorm och Kycklingvattnet. På vattenmyndighetens hemsida (www.viss.lst.se) finns möjlighet att hämta modellberäknade uppgifter om vattenflöde. Uppgifterna kommer i sin tur från SMHI:s databas HoMER. Beräkningar med denna modell för Stor-Jorm och Kycklingvattnet ger en medelvattenföring om 40 m 3 /s för 1990-2010. Detta värde har använts för att beräkna omsättningstiden i dessa två sjöar. Den teoretiska omsättningstiden i Stor-Jorm är ca 3 månader och i Kycklingvattnet ca 1 månad. Den långa omsättningstiden i Kvarnbergsvattnet medför att små, vattenlösliga utsläpp långt ifrån vattenintaget kommer att hinna spädas mycket innan de når vattenintaget. Även föroreningar som är relativt lättnedbrytbara och släpps ut långt ifrån vattenintaget bör hinna brytas ned innan de når råvattenintaget. Små kontinuerliga utsläpp kan dock ge höga halter om föroreningen ackumuleras och inte bryts ner. I Stor-Jorm och Kycklingvattnet där omsättningstiden är betydligt kortare blir utspädningen av eventuella föroreningar lägre. 3.3 Transport av förorening i vattendrag Ett flertal vattendrag (diken, bäckar och åar) mynnar i Kvarnbergsvattnet, Stor-Jorm och Kycklingvattnet. Rinntiden i vattendrag beror på flera faktorer, bl.a. terrängens lutning, flödessituationen och vattendragets tvärsnittsarea. Kvarnbergsvattnet och Storjorm/Kycklingvattnet är omgivna av fjäll som sluttar relativt brant ner mot sjöarna i flera områden.
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 8 (16) I Naturvårdsverkets handbok (2010:5) finns exempel på transporthastigheter i små vattendrag vid en generell högflödessituation (Tabell 3). Tabell 3. Transporthastighet i små vattendrag vid en generell högflödessituation (Naturvårdsverket Handbok 2010:5) Lutning i m/km Dike m/s Bäck m/s Å m/s 1 (1%0) 0,4 (ca 1,4 km/h) 0,6 (ca 2,2 km/h) 0,8 (ca 2,9 km/h) 5 0,7 (ca 2,5 km/h) 1,1 (ca 4 km/h) 1,6 (ca 5,8 km/h) 10 (1%) 0,9 (ca 3,2 km/h) 1,5 (ca 5,4 km/h) 2,1 (ca 7,6 km/h) Flertalet vattendrag som mynnar i Kvarnbergsvattnet, Stor-Jorm och Kycklingvattnet klassas som diken eller bäckar. Undantaget är Blåsjöfallet som mynnar i norra delen av Kvarnbergsvattnet. Avståndet från ytterkanterna av avrinningsområdet till respektive sjö är runt större delen av sjöarna mellan 2 km och 6 km. Detta innebär att även ett utsläpp i ett litet vattendrag med liten lutning inom avrinningsområdet kan nå vattentäkten på kort tid vid högflöde. Vid större lutning, som det är i flera områden kring sjöarna, blir transporttiderna ännu lägre. 4. Fastighetsägarförteckning Förteckning över berörda fastigheter med registrerade ägare inom föreslaget skyddsområde finns i Bilaga 4. 5. Förslag till skyddsområdesgränser 5.1 Indelning i zoner Vattenskyddsområdet delas in i primär respektive sekundär skyddszon (tidigare inre och yttre skyddszon) samt tertiär skyddszon. Omfattningen av det planerade vattenskyddsområdet samt avgränsningarna för skyddszonerna framgår av upprättad skyddsområdeskarta (Bilaga 5). De föreslagna gränserna kan komma att förändras innan vattenskyddsområdet slutligen fastställs. Primär skyddszon Den primära skyddszonen bör avgränsas så att rinntiden i en sjö eller ett vattendrag medger att en olyckshändelse (som kan leda till vattenförorening) hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Den primära skyddszonen utgörs av sjöar och vattendrag, som är utmärkta på ekonomiska kartan, inom Kvarnbergsvattnets avrinningsområde från Lermon ner till Gäddede samt en strandzon på 50 m på var sida om dessa sjöar och vattendrag, utifrån högsta dämningsgränsen. I den primära zonen ingår även sjöar och vattendrag, som är utmärkta på ekonomiska kartan, inom Stor-Jorm och Kycklingvattnets avrinningsområde från Kycklingvattnet ner till Junsterforsens utlopp i Kvarnbergsvattnet samt strandzon som ovan. Den primära skyddszonen är mindre än vad som rekommenderas i Naturvårdsverkets Handbok. Detta motiveras av att om en förorening släpps ut i råvattentäkten kan intaget stängas och hållas stängt tills föroreningen sanerats eller föroreningen transporterats förbi intaget.
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 9 (16) Sekundär skyddszon Syftet med en sekundär skyddszon är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen utgörs av sjöar och vattendrag, som är utmärkta på ekonomiska kartan, inom Kvarnbergsvattnets avrinningsområde från Kyrkbolandet/Åviken ner till Lermon samt en strandzon på 100 m på var sida om dessa sjöar och vattendrag, samt zonen 50-100 på var sida om de sjöar och vattendrag som omfattas av primär zon. I den sekundära zonen ingår även sjöar och vattendrag, som är utmärkta på ekonomiska kartan, inom Stor-Jorm och Kycklingvattnets avrinningsområde från Storön ner till Kycklingvattnet samt strandzon som ovan. Även all småskalig ytvattendränering på och under mark ska omfattas. Den sekundära skyddszonen är mindre än vad som rekommenderas i Naturvårdsverkets Handbok. Detta motiveras av den stora vattenvolymen i Kvarnbergsvattnet samt Stor- Jorm/Kycklingvattnet vilket medför att en eventuell förorening späds mycket innan den når råvattenintaget. Tertiär zon En tertiär skyddszon skall avgränsas så att även mark och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Då den sekundära zonen är något mindre än vad som rekommenderas i Naturvårdsverkets Handbok är det viktigt att inrätta en tertiär skyddszon för att skydda hela tillrinningsområdet. Den tertiära skyddszonen utgörs av sjöar och vattendrag, som är utmärkta på ekonomiska kartan, inom resterande del av Kvarnbergsvattnet, Stor-Jorm och Kycklingvattnets avrinningsområde i Sverige samt en strandzon på 100 m på var sida om dessa sjöar och vattendrag. 6. Förslag till föreskrifter Nedan angivna föreskrifter skall gälla inom det skyddsområde som angivits på upprättad skyddsområdeskarta. 6.1 Allmänna bestämmelser och information Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan av ytvattentäkten Kvarnbergsvattnet (Gäddede vattenverk) inte uppstår. Härigenom skall uppnås att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Inrättande av vattenskyddsområde för Kvarnbergsvattnet, Stor-Jorm och Kycklingvattnet med avrinningsområden görs för att skydda tillgången på råvatten för dricksvattenförsörjningen i Gäddede. De regler som upprättats för skyddsområdet kan innebära inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter och omfattar både pågående verksamheter och tillkommande verksamheter. Vid bedömningen av inskränkningar i enskilds rätt, för att syftet med ett vattenskyddsområde skall tillgodoses, har beaktats att syftet kan uppnås endast genom höga skyddsnivåer och
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 10 (16) långt gående restriktioner. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär och sekundär zon. Om det visar sig att syftet med vattenskyddsområdet inte uppnås med befintliga föreskrifter kan föreskrifterna ändras eller kompletteras så att nödvändigt skydd uppnås. I de fall tillstånd krävs, får sådant medges av tillsynsmyndigheten (Miljö- och byggnämnden, Strömsunds kommun) och kan bli förenat med villkor. Tillstånd får medges om den sökande visar att verksamheten kommer att kunna utföras och drivas utan risk för skada på ytvattenförekomsten. I de fall anmälan krävs, görs den till tillsynsmyndigheten (Miljö- och byggnämnden, Strömsunds kommun). 6.2 Allmän hänsyn För att undvika att Kvarnbergsvattnet förorenas gäller de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken 2 kap. 1-9. Alla som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs och utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 6.3 Anmälan av olyckshändelse Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening, skall omedelbart anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan skall göras till SOS alarm (tel. 112). 6.4 Upplysningsplikt Verksamhetsutövare och fastighetsägare är skyldiga att upplysa anställda, entreprenörer, hantverkare, transportörer och andra som anlitas för arbeten på, eller leveranser till anläggningar eller fastigheter inom skyddsområdet, om att särskilda vattenskyddsregler gäller inom området, samt att kunna tillhandahålla skyddsföreskrifterna. 6.5 Föreskrifter Primär zon 2 Petroleumprodukter Hantering av mer än sammanlagt 50 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor kräver tillstånd. Med hantering avses inte här användning i maskiners och fordons egna tankar samt transporter genom skyddszon. Från förbudet undantas hantering av petroleumprodukter för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja för uppvärmning. Hantering av upp till 50 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor ska ske på att sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. 3 Bekämpningsmedel och gödningsmedel
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 11 (16) Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Tillstånd från tillsynsmyndighet erfordras för yrkesmässig spridning av gödningsmedel (t.ex. naturgödsel, handelsgödsel och avloppsslam). Gödningsmedel får inte under någon tid på året spridas på frusen, tjälad eller snötäckt mark. Gödningsmedel får inte spridas närmare vattendrag eller öppna diken än 20 meter. För nya upplag av gödsel samt ny- och ombyggnader av gödselvårdsanläggningar krävs tillstånd enligt dessa föreskrifter. För befintliga upplag och anläggningar får tillsynsmyndighet föreskriva särskilda försiktighetsmått. 4 Avverkning av skog och upplag av timmer Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudna. Tillfälliga sådana upplag får inte förekomma utan tillstånd. Med tillfällig menas högst en avverkningssäsong (6 månader). Lagring av ved för uppvärmning för husbehov är undantaget förbud respektive tillståndsplikt. Lagring av timmer och massaved i vattenområdet är inte tillåten. Vid skogliga arbeten (t.ex. avverkning, markberedning) ska arbetet utföras så att körskador så långt möjligt ej uppstår. 5 Infiltration och avledning av avloppsvatten Anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten (inklusive toalettvatten och BDT-vatten) eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområde får inte utföras eller ändras utan tillstånd. Avloppsanläggningar ska uppfylla kraven på hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållspillvatten (2006:7). Utsläpp av annat avloppsvatten får inte förekomma utan tillstånd. Dagvatten- och avloppsledningar med tillhörande anordningar skall vara täta samt underhållas så att funktionen ej försämras. Ledningar skall kontrolleras regelbundet. 6 Avfallshantering och deponering Det krävs tillstånd för att lägga ut, deponera eller gräva ned animaliskt avfall, avloppsslam, latrin, hushållsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall eller industriavfall. Kompostering av latrin är tillåten efter tillstånd. Det är förbjudet att lägga ut fyllnads- eller avjämningsmassor av sådan beskaffenhet att dräneringsvattnet från dem kan förorena yt- eller grundvatten. Snö från områden utanför vattenskyddsområdet får inte läggas upp inom vattenskyddsområdet. 7 Miljöfarlig verksamhet
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 12 (16) Miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvattnet får inte etableras. 8 Täktverksamhet, andra schaktarbeten och muddring Materialtäkt (grus-, bergtäkt eller liknande) inklusive husbehovstäkter får endast ske med särskilt tillstånd enligt dessa föreskrifter. Tillfartsvägar till täkter bör så långt möjligt vara avspärrade. Schaktning (t.ex. i samband med vägbyggen eller andra anläggningsarbeten), muddring, pålning, spontning och underjordsarbete får inte utföras utan tillstånd. Schaktning och anläggningsarbeten för underhåll av VA-, el- och teleledningar får utföras utan tillstånd. Mindre grävningsarbeten inom tomter och dylikt får utföras utan tillstånd. 9 Energianläggningar Anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång eller vattenkvalitet kräver tillstånd. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men skall uppfylla miljöbalkens krav. 10 Transport av farligt gods Transport av farligt gods får endast ske på av Transportstyrelsen rekommenderade vägar. Undantaget är transporter till fastigheter inom skyddsområdet. 11 Båttrafik, sjöfart Tömning av sanitetstankar är förbjudet. 12 Väghållning Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt kräver tillstånd. Spridning av dammbindningsmedel, vägsalt etc. får inte ske utan tillstånd. Saltinblandad sand (max 2 % salt) undantas från kravet på tillstånd. Sekundär zon 13 Petroleumprodukter Hantering av mer än sammanlagt 250 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor får inte förekomma utan anmälan. Med hantering avses inte här användning i maskiners och fordons egna tankar samt transporter genom skyddszon. Hantering av upp till 250 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor ska ske på att sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Förvaringstankar på eller i mark, stationära förbränningsmotorer etc. med en sammanlagd lagrad volym större än 250 liter skall vara utrustade eller placerade så att den lagrade produkten vid läckage säkert kan förhindras nå omgivningen. Parkering eller uppställning av fordon under längre tid skall ske så att risk för förorening av grund- eller ytvatten inte uppkommer.
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 13 (16) 14 Bekämpningsmedel och gödningsmedel Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel, biologiska bekämpningsmedel och gödningsmedel (t.ex. naturgödsel, handelsgödsel och avloppsslam) kräver tillstånd. Hantering av ensilage och icke yrkesmässig hantering av gödningsmedel (ex naturgödsel, handelsgödsel och avloppsslam) får förekomma i den omfattning som erfordras för normalt nyttjande av fastigheter för jordbruk, boskapsskötsel och trädgårdsskötsel. Vid spridning av gödningsmedel på mark ska dock den påförda mängden anpassas så att yt- och grundvattnet inte påverkas. Lagring av gödningsmedel, kasserade ensilagebalar etc. ska ske så att gödningsmedel förhindras att tränga ner i marken. Spridning av gödsel och avloppsslam får inte ske på frusen, tjälad eller snötäckt mark. Gödningsmedel får inte spridas närmare vattendrag eller öppna diken än 20 meter. 15 Avverkning av skog och upplag av timmer Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudna. Lagring av ved för uppvärmning för husbehov är undantaget från förbudrt. Vid skogliga arbeten (t.ex. avverkning, markberedning) ska arbetet utföras så att körskador så långt möjligt ej uppstår. 16 Infiltration och avledning av avloppsvatten Anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten (inklusive BDT-vatten) eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområde får inte utföras utan tillstånd. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men skall uppfylla miljöbalkens krav. Utsläpp av annat avloppsvatten får inte förekomma utan tillstånd. 17 Avfallshantering och deponering Det är anmälningspliktigt att lägga ut, deponera eller gräva ned avloppsslam, latrin, hushållsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall eller industriavfall. Kompostering av hushållsavfall och latrin är tillåten efter tillstånd. Det är inte heller tillåtet att lägga ut fyllnads- eller avjämningsmassor av sådan beskaffenhet att dräneringsvattnet från dem kan förorena yt- eller grundvatten. Snö från områden utanför vattenskyddsområdet får inte läggas upp inom vattenskyddsområdet. 18 Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvattnet, och som är anmälningspliktig enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får endast ske med särskilt tillstånd enligt dessa föreskrifter. 19 Täktverksamhet, andra schaktarbeten och muddring
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 14 (16) Materialtäkt (grus-, bergtäkt eller liknande) inklusive husbehovstäkter får endast ske med särskilt tillstånd enligt dessa föreskrifter. Tillfartsvägar till täkter bör så långt möjligt vara avspärrade. Schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller annat byggande och muddring får inte utföras utan tillstånd. Schaktning och anläggningsarbeten för underhåll av VA-, el- och teleledningar får utföras utan tillstånd. Mindre grävningsarbeten inom tomter och dylikt får utföras utan tillstånd. 20 Båttrafik, sjöfart Tömning av sanitetstankar är förbjudet. 21 Energianläggningar Etablering av anläggning för lagring av och utvinning av värme eller kyla ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång eller vattenkvalitet får inte förekomma utan tillstånd. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men skall uppfylla miljöbalkens krav. 22 Transport av farligt gods Genomgående transport av farligt gods får inte förekomma utan tillstånd på andra vägar än de som rekommenderas av länsstyrelsen. Undantaget är transporter till fastigheter inom skyddsområdet. 23 Väghållning Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt får inte förekomma utan tillstånd. Tertiär zon 24 Petroleumprodukter Hantering av petroleumprodukter i större mängd än 250 liter, för annat ändamål än oljeförsörjning av befintliga bostads- och jordbruksfastigheter, får inte förekomma utan anmälan. Anmälningsplikten gäller ej drivmedel i arbetsmaskiner och fordon. 25 Bekämpningsmedel och växtnäringsämnen Hantering av ensilage, växtnäringsämnen (ex naturgödsel, handelsgödsel och avloppsslam) samt kemiska och biologiska bekämpningsmedel får förekomma i den omfattning som erfordras för normalt nyttjande av fastigheter för jordbruk, boskapsskötsel och trädgårdsskötsel. Vid spridning av växtnäringsämnen på mark ska dock den påförda mängden anpassas så att yt- och grundvattnet inte påverkas. Lagring av växtnäringsämnen, kasserade ensilagebalar etc. ska ske så att växtnäringsämnen förhindras att nå ytvatten. 26 Väghållning Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt får inte förekomma utan anmälan.
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 15 (16) 7. Vattentäktsverksamhetens bedrivande Föreskrifterna utgör inget hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. 8. Skyltar Huvudmannen för vattentäkten skall tillse att informationsskyltar om vattentäkten finns uppsatta på väl synliga platser invid vägar som leder in i eller genom skyddsområdet. Informationsskyltar bör även sättas upp vid båtplatser. Skyltningen skall utföras enligt rekommendationer som utgivits av Naturvårdsverket. Annans mark får tas i anspråk för detta. Om överenskommelse inte kan träffas på frivillig väg kan kommunen ålägga en markägare att upplåta sin mark för ovan nämnda ändamål. 9. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna inom här aktuellt skyddsområde gäller utöver här meddelade föreskrifter. 10. Information Det är brukligt att huvudmannen för vattentäkten regelbundet informerar samtliga fastighetsägare och brukare inom skyddsområdet om här meddelade föreskrifter.
Reviderat (datum): 2012-04-19 Sida: 16 (16) 11. Referenser Naturvårdsverkets handbok om Vattenskyddsområde (Handbok 2010:5) Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J., Pers, C. 2004. Grundvattenbildning i svenska typjordar - översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell. Uppsala universitet. Institutionen för geovetenskaper. Luft- och vattenlära. Report Series A. No. 66