Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi

Relevanta dokument
Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Teknikbingo Bricka 1

Elektronikbingo Bricka

Få spel på el! inspirationslåda om elektronik

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Polhem en influencer från förr Mekanikens historia

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Kasta loss! inspirationslåda om mekaniska rörelser

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Bee-Bot & Blue-Bot Verktygslära

Från pyssel till teknik -

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga

Haja läget inspirationslåda om enkel teknik

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord

Kom igång med teknik Åk 4-6

Bee-Bot & Blue-Bot Färglära

Micro:bit. Koppla till elektronik

Bee-Bot & Blue-Bot Läsa

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Bee-Bot & Blue-Bot Alfabetsmattan

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Micro:bit. Skapa egna program

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Om klimat, miljö och energi

De mäktiga fem - inspirationslåda om enkla maskiner. Förskola / F-klass

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Kretsar kring el årskurs 4-6

Pedagogisk planering

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Diviga diodtavlan Diana

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Spännande Skuggfiguren Sofia

Härliga hörselskydden Hilma

Min bok om hållbar utveckling

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Strålande skrivaren Sara

Stocksundsskolans Fyror!

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Fysik: Energikällor och kraftverk

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Häftiga hästskolampan Hanna

Teknik Granbergsskolan 7-

Förnybara energikällor:

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Fladdrande flygfäet Felicia

Min bok om hållbar utveckling

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

Flaxande fjärilen Frida

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Smidiga stegsnurraren Sonja

Lysande läslampan Lillian

Ämnesplan i Fysik Treälven

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Energikällor Underlag till debatt

Utbildningspaket Konsumtion

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Programmering är för alla - en värderingsövning

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Transkript:

Centralt innehåll: Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi Årskurs 4-6

Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kring detta. KomTek är en av dessa aktörer. KomTek har sedan flera år ett nära samarbete med Länsstyrelsens sakkunniga och Högskolan i Halmstads likavillkorssamordnare som genomlyser vårt arbete. Ett av våra verktyg för att underlätta arbetet med jämställdhet och mångfald är frågor som syftar till självreflektion. Nedan följer ett antal sådana som KomTek använder i SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) och oavsett kurs inom teknik (mekanik, elektronik, svetsning, programmering, CAD, 3D etc) och oavsett målgrupp. Frågorna tar avstamp i Region Hallands projekt Välmående ger resultat och formulerade i samarbete med Länsstyrelsen. Hur säkerställer du att deltagarnas/medarbetarnas/kollegornas tilltro till sin egen förmåga inte styrs av normer och förväntningar med koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du som pedagog/medarbetare/kollega säkerställa att alla deltagare/medarbetare/kollegor utvecklas på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du säkerställa att ditt bemötande och dina förväntningar på deltagarna/medarbetarna/kollegorna inte styrs av normer och värderingar som har en koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du testa dig fram tillsammans med deltagarna/medarbetarna/kollegorna, våga göra fel? Ett normkritiskt arbetssätt blir man aldrig klar med, det måste göras hela tiden. Hur säkerställer du att du är medveten om att normer och värderingar som har en koppling till diskrimineringsgrunderna påverkar de förväntningar du har på deltagarna/medarbetarna/kollegorna och att det i sin tur påverkar deras motivation? Kom ihåg att olika inlärningssätt kräver olika strategier för inlärning. Som pedagog/medarbetare/kollega kan du börja med att fråga dig själv; Vem är nuvarande metoder/strategier för lärande/samarbete/uppdrag (som jag använder mig av) bäst anpassade för? Tänk utifrån perspektiv kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Centralt innehåll som berörs i lådan I årskurs 4-6 Tekniska lösningar Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer, och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Varför en tekniklåda från KomTek? Inspireras till att komma igång med teknik Synliggörande av teknik Språkutveckling Praktisk matematik Gruppdynamisk utveckling I den här lådan Inspirationslåda som hjälper till att komma igång med teknikundervisningen och om hur bl.a. förnybar energi produceras. Fördjupning i solenergi samt praktiskt arbete med solceller och tillhörande komponenter Förberedelser för dig som lärare: Innan du börjar använda lådan behöver du förbereda genom att ta fram följande material: Sax Papper Säkerhet: Medföljande säkringar måste ingå i de kretsar där batterihållare finns. Säkringarna kan med fördel fästas med eltejp (som finns i lådan). Produkter med solcell behöver ingen säkring! Överblivet material samt verktyg lämnas tillbaka till Komtek!

Energi Faktaruta Elproduktion Framställning av el. I Sverige produceras el i vattenkraftverk, kärnkraftverk, kraftvärmeverk, vindkraftverk samt solceller Elektricitet Ett naturfenomen som finns till följd av att atomens delar har olika elektrisk laddning Ström Ett mått på hur många elektroner som flödar genom en ledning på en viss tid. Ström mäts i enheten ampere, som förkortas A. Solcell Omvandlar ljuset direkt till elenergi med hjälp av så kallat halvledarmaterial. När solljuset träffar cellens framsida skapas en elektrisk spänning mellan cellens framoch baksida. Kopplar man en ledning mellan fram- och baksidan får man ut en strömcell Solkraft Samlingsnamn för olika tekniker att producera el med solen som energikälla Förnybar energikälla Använder energi som ständigt förnyas, alltså produceras på nytt genom att omvandlas i naturliga kretslopp. Exempel är vattenkraft, solenergi, vindenergi, biobränsle och vågenergi För att kunna tända en lampa, spela dataspel, få värme i elementen på vintern och köra bil behöver vi olika former av energi. Men vad är energi och var finns den? Utan energi, inget liv. Slocknar solen, slocknar allt liv på jorden. Det är energi i det gigantiska perspektivet. Energi i den mindre skalan handlar om att lamporna längst gatan lyser på natten, att spisen fungerar när mat ska lagas, och industrier behöver energi till sin produktion. Energin är viktig för vår livskvalitet och för att samhället ska fungera. Samtidigt påverkar vår energianvändning miljön. Ett sätt att minska miljöpåverkan är att använda och producera energi smartare Solenergin har varit uppvärmning till vår planet i miljarder år, och moderna forskare har lärt sig att utnyttja denna makt genom att skapa elektricitet och andra energikällor. Eftersom solenergi är naturligt och inte orsaka förorening är det att föredra framför andra källor som olja eller kol. Solpaneler är dock dyra och få människor har idag råd att gå över från fossila bränslen till solenergi Vart kommer solenergi ifrån? Solstrålning, som härrör från solen, håller jorden varm. Överallt där dagsljus träffar jorden kan solstrålning samlas in, men den största mängden energi kan samlas i öknar nära ekvatorn. Hur kan solenergi användas? Solenergi kan användas för att värma vatten eller luft i bostäder, kontor, växthus, butiker, lagerlokaler, garage och så vidare. Solceller är gjorda av paneler, som samlar in solljus och omedelbart omvandla den till el. Solceller stora nog att värma ett helt hus är ännu inte särskilt vanligt.

Uppgifter 1. Syfte: Undersöka olika sätt att hushålla med energi i hemmet samt konsekvenser av olika teknikval, till exempel för och nackdelar med olika tekniska lösningar. Eleven ges förutsättningar att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar samt värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Förslag på genomförande: Ta reda på mer fakta och information om begreppet energi och om de energikällor bilderna ovan visar, hur energiförsörjning fungerar samt hur klimatet påverkas av vår energianvändning. Diskutera Vad är dessa bilder exempel på? Vilka är förnybara? Vad menas med förnybar? Vad tror du kommer hända om vi i framtiden använder mer och mer elektricitet? Varför skulle vi inte klara oss utan solen? Varför är det viktigt att spara energi och tänka på miljön? Ge exempel på uppvärmningskällor som är bra för miljön.

Uppgifter 2. Sol i sinnet Solceller Material: Solcell*, motor*, motorhållare*, elsladd*, eltejp*, skaltång*, remskivor*, tryckknapp*, diod* samt återvinningsmaterial (kartong) Syfte: Att bygga en konstruktion som drivs med en solcell. Att eleverna får en förståelse för hur el kan produceras. Låta eleverna ta reda på mer fakta om solceller samt vilka fördelar och nackdelar solceller har i framställningen av el. Förslag på genomförande: Klassen kommer överens om ett tema de vill jobba kring. Det kan till exempel vara Framtidsstaden, Miljö och återvinning 2030 eller Sol i sinnet. Dela därefter in eleverna i grupper om tre och tre. Varje grupp enas om vad som ska konstrueras. I lådan finns en visningsprodukt på hur en konstruktions skulle kunna se ut. Eleverna kan antingen göra en liknande och utveckla produkten vidare eller konstruera en solcellsprodukt efter egen fantasi. Gruppen gör en skiss på sin konstruktion, skriver en begreppsordlista samt anger vilket material som behövs. Bygg därefter konstruktionen och förklara hur den fungerar. Låt grupperna ge feedback på varandras konstruktioner. Reflektera över konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar, och genomför eventuella förbättringar. Låt klassen sammanfatta resultatet. Kanske kan detta vara en uppstart till fortsatt arbete med hållbar energi? * Finns i lådan