Verksamhetsanalys 2005

Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 25 Del 1 Verksamhetsanalys Del 2 Basala Uppgifter Del 3 Tabellbilaga Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen April 26

OMSLAGSBILDEN: Fyr i Hjo. Konstnär Birgitta Swenson. Bilden är målad inom ett projekt knutet till projektet Livsstil i Väst Tema Glädje. Temaansvarig är Lars Lundgren, Lars skriver så här om glädje: GLÄDJEN ÄR A och O Glädjen är immateriell och kan bara värderas av den enskilde. Den kan inte forceras fram. Mycket av glädjen uppstår i aktiviteter tillsammans med andra, ofta i samband med upplevelser. Eget deltagande och närvaro är en förutsättning för att glädjen skall spridas. Att själv få skapa något med händerna, att se och höra med sinnena är bland det roligaste som vår hjärna vet. Glädjen är också direkt kopplad till prestation och hälsa - om glädjen fi nns med i hela livet så ökar förutsättningarna att må bra såväl kroppsligt som själsligt. I vår tid tenderar vi tyvätt att ägna allt för lite tid åt det. Detta trots att det är just sådana aktiviteter - skapande, påfyllning, utbyte och reflektion - som inte bara skänker glädje, utan också förändrar. Projektet Livsstil i Väst kommer bland mycket annat att pröva kulturens möjligheter att sprida glädje och ge livsinnehåll. Västra Götalandsregionen är idag en av Skandinaviens mest framgångsrika kulturaktörer. Att utveckla dessa resurser tillsammans med hälsocoacher och personalavdelningar i Västra Götalandsregionen och Volvo är ett spännande utvecklingsarbete. Jag ser med glädje fram emot att få inbjuda er i kulturens världar! Omslagsbilden på denna rapport vägleder er rakt in i glädjens värld! Lars Lundgren, Utredare kultursekretariatet i Västra Götalandsregionen, temaansvarig Glädje.

1 Förord Sjukvården berör oss alla. Omkring 7 procent av befolkningen har kontakt med sjukvården under ett år. Hälso- och sjukvården är Västra Götalandsregionens största verksamhet med en ungefärlig årskostnad på 26 miljarder kronor. Det finns en allmän förväntan om en bättre och öppen uppföljning, med jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Patienter och medborgare har rätt till sådan information. Regionens förutsättningar för att styra och effektivisera hälso- och sjukvården förbättras då uppföljningen utvecklas och utvidgas. År 25 publicerades för första gången en analys av regionens sjukvård (Verksamhetsanalys 24). Den nu publicerade rapporten avser år 25 och omfattar fler aspekter än tidigare. Som en följd av att allt fler kvalitetsregister har valt att öppet redovisa sina resultat har avsnittet om kvalitet och resultat kunnat byggas ut avsevärt jämfört med tidigare år. Ett nationellt projekt i samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting pågår just nu i syfte att genomföra och publicera öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Västra Götalandsregionen deltar aktivt i arbetet, som kommer att påverka den framtida inriktningen av sjukvårdsuppföljningen i Sverige. Denna rapport är en sammanställning av uppgifter från en mängd datakällor. Ett stort antal personer har deltagit i arbetet som samordnats av Marianne Förars vid regionkansliet. Lars-Olof Rönnqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör Bengt Kron Chef för analysenheten

2

3 Innehållsförteckning DEL 1 Förord...1 Innehållsförteckning...3 Inledning...4 Regionens befolkning...6 Perspektiv på resurser och resursförbrukning...1 Självskattad hälsa i befolkningen...14 Befolkningens uppfattning om vården...18 Upplevelser av tillgång till hälso- och sjukvård...21 Konsumtion av hälso- och sjukvård...23 Tillgänglighet...26 Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer...3 Hälso- och sjukvård som utförs inom ramen för besöks- och behandlingsgarantin respektive inom ramen för valfrihetsreglerna...34 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning...35 Ekonomi för hälso- och sjukvård i ett nämndsperspektiv...49 Läkemedel...52 Sjukresor...54 Tandvård...55 Hälso- och sjukvårdspersonal...58 DEL 2 BASALA UPPGIFTER OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS STRUKTUR...61 Ordlista verksamhetsanalys...73 Arbetsgrupper...74

4 Inledning Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen publicerar för andra året en övergripande beskrivning av hälso- och sjukvården i regionen. Rapporten är ett komplement till övrig regional rapportering. Målgrupp för rapporten är i första hand politiska nämnder och styrelser men även andra intressenter. Rapporten är framtagen för att ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen och skall bygga på enhetligt framtagen statistik ur befintliga datakällor och övriga underlag, ge möjlighet till olika typer av jämförelser: över tid, mellan områden och mellan regionen och riket/andra delar av riket, belysa hälso- och sjukvården ur ett genusperspektiv, innehålla analyserande kommentarer, utgöra ett komplement till övrig regional rapportering, i tillämpliga delar samordnas med årsredovisning och budgetunderlagsarbete, på sikt utvecklas med allt större fokus på analys och uppföljning av effektivitet och kvalitet. Rapporten skall således ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket. Kraven på regionalt enhetlig och jämförbar information har varit vägledande för urval av redovisade data. Inom några områden finns idag inte regionalt jämförbara uppgifter. Arbetsgruppen har då valt att inte redovisa dessa data utan utvecklingsarbete har istället inletts för att kunna presentera data i kommande rapporter. En andra mycket viktig utgångspunkt har varit att ta tillvara och använda redan insamlade data. Statistik och andra verksamhetsuppgifter som redan samlats in för regionala och nationella syften har använts så långt som möjligt. Vi har, där det är relevant, strävat efter redovisa data uppdelat på hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Data från 25 har använts där det varit möjligt. Inom området kvalitet och resultat inom hälso- och sjukvård har man såväl inom regionen som nationellt inom regionen startat ett arbete med målsättningen att redovisa fler aspekter på såväl patientupplevd kvalitet som medicinsk kvalitet. I denna rapport presenteras data ur några kvalitetsregister. Föreliggande rapport planeras att successivt utvecklas till en uppföljning med allt större fokus på effektivitet och kvalitet. Rapporteringen om hälso- och sjukvårdsverksamhet kommer i sin helhet att utvecklas såväl vad gäller rapportens innehåll som presentationsformen. Arbetsgrupper I arbetet med framtagandet av data till rapporten har ingått medarbetare från regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning, ekonomiavdelning samt medarbetare från nämndernas hälso- och sjukvårdskanslier. Projektledare har varit Marianne Förars, analysenheten, hälso- och sjukvårdsavdelningen. Rapporten Rapporten innehåller fakta men även analyserande kommentarer som kan vara till hjälp vid tolkningen samt belyser trender och avvikelser. Innehållet är uppdelat i tre delar: Del 1. En första textdel med ett urval av sammanställningar och med analyserande kommentarer. I denna del återfinns såväl jämförelser av vårdkonsumtion som uppgifter om demografi och kostnadsnivå. Del 2. En andra beskrivande del om regionens vårdproduktion med basala uppgifter om utbudet. Del 3. En tredje mer detaljerad tabelldel som kan användas som källa i andra analyser och jämförelser. Del 1 och del 2 trycks i samma volym medan del 3 trycks separat. Rapporten finns också publicerad på regionens hemsida www.vgregion.se.

5 Hälso- och sjukvårdsnämndområden i Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndområden 25 Hälso- och sjukvårdsnämnd Antal Andel 65 år+ Andel 75 år+ Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 1 Norra Bohuslän 73 199 36 428 36 771 21 23 2 11 13 9 2 Dalsland 44 315 21 97 22 48 23 25 2 12 14 1 3 Trestad 153 456 76 828 76 628 18 2 16 9 11 8 4 Mellersta Bohuslän och Ale 115 38 57 247 58 61 16 17 15 7 8 6 5 Göteborg Centrum Väster 216 69 11 88 15 261 16 18 13 9 11 6 6 Mitten-Älvsborg 92 577 46 531 46 46 16 18 15 8 9 6 7 Södra Bohuslän 123 826 62 233 61 593 14 16 12 7 8 5 8 Sjuhärad 185 52 93 585 91 935 19 21 16 1 12 8 9 Västra Skaraborg 127 59 63 86 63 649 19 22 17 1 12 8 1 Östra Skaraborg 127 83 63 985 63 818 19 21 17 1 12 8 11 Göteborg Hisingen 126 623 63 215 63 48 15 17 13 8 9 6 12 Göteborg Nordost 14 729 71 33 69 426 13 16 11 8 1 5 TOTALT VGR* 1 528 56 768 344 76 162 17 19 15 9 11 7 * I Göteborgs kommun finns 1572 personer som ej går att klassa i respektive nämnd (5, 11, 12). Dessa personer redovisas i totalsumman för VGR.

6 Regionens befolkning Befolkningens behov av sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som spelar in är ålder, kön och sjuklighet. Även stad eller landsbygd påverkar liksom socioekonomiska faktorer. Viktigast är befolkningens ålder. Ofta används data från region Skåne över hur kostnaderna är fördelade mellan ålderskategorier för bedömning av resursbehov. 35 3 25 2 15 1 5-4 somatisk vård psykiatri primärvård 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85 + Figur 1. Vårdkostnadernas samband med ålder. Från region Skåne 22-24 Kostnaderna för slutenvård per individ ökar brant från 65 års ålder varför andelen individer 65 år och äldre ofta används som mått på resursbehov för vård. Inom VGR varierar befolkningssammansättningen påtagligt med den yngsta befolkningen i Göteborg och den äldsta i HSN 2, Dalsland. Tabell 1. Befolkning i hälso- och sjukvårdsnämndsområden i VGR 25 och andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre. Källa: SCB Hälso och sjukvårdsnämnd Befolkning 25 Andel 65+ Andel 75+ HSN 1 73 199 21 11 HSN 2 44 315 23 12 HSN 3 153 456 18 9 HSN 4 115 38 16 7 HSN 5 216 69 16 9 HSN 6 92 577 16 8 HSN 7 123 826 14 7 HSN 8 185 52 19 1 HSN 9 127 59 19 1 HSN 1 127 83 19 1 HSN 11 126 623 15 8 HSN 12 14 729 13 8 VGR 1 528 56 17 9 I nedanstående figur visas befolkningsprofilen för den nämnd som har den yngsta (HSN 12, Göteborg nordost) och äldsta (HSN 2, Dalsland) befolkningen. Demografiska data I tabellbilagan redovisas mer detaljerat demografi, socioekonomi och vårdutnyttjande per HSN. I VGR liknar befolkningens ålderssammansättning Sverige som helhet. Andelen individer 65 år och äldre är 17% av hela befolkningen i både VGR och Sverige. Det är väsentligt fler kvinnor än män i åldern över 7 år. 14 12 1 8 6 4 2 kvinnor män 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 procent 2,5 2, 1,5 1,,5 HSN 2 HSN 12, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Figur 3. Andel av befolkningen per ettårsklass i två hälsooch sjukvårdsnämnder 25 Källa: SCB. Andelen individer 65 år eller äldre uppdelat på kön ges i figuren nedan. Störst skillnad mellan könen i detta avseende har HSN 5 där andelen äldre kvinnor är nära 5% större än männens andel. Figur 2. Antalet kvinnor och män per ettårsklass i VGR 25. Källa: SCB.

7 HSN 2 HSN 1 HSN 9 HSN 1 HSN 8 HSN 3 HSN 5 HSN 6 HSN 11 HSN 4 HSN 12 HSN 7 kvinnor män 5 1 15 procent Figur 4. Andelen kvinnor respektive män 25, 65 år och äldre i resp. nämndområde. Källa: SCB. Hur kommer befolkningen och befolkningssammansättningen att förändras? SKL (Sveriges kommuner och landsting) har i en rapport nyligen pekat på att behovet av resurser för hälso- och sjukvård kommer att öka kraftigt under den närmaste 25- årsperioden. Ökningen beräknas till ca 5% fram till 23. Kostnadsökningen beror på att befolkningen ökar. Viktigt är också att andelen individer i de vårdtunga åldrarna ökar medan den yngre delen är oförändrad. Hälften av den förväntade kostnadsökningen tillskrivs dessa demografiska förändringar och hälften en mer svårbedömd del som utgörs av medicinteknisk utveckling. En särskild analys har gjorts för utvecklingen för hälso- och sjukvårdsnämndsområdena i regionen baserat på befolkningsprognoser från statistiska centralbyrån 1. SCB:s prognoser pekar på stora skillnader i utveckling för regionens olika delar. Tabell 2. Prognos över befolkningsutveckling i VGR 24-23. Källa: SCB. Procent förändring av befolkning 24-23 HSN -64 år 65 år och Totalt äldre 1 Norra Bohuslän -1,5 49,3 2,2 2 Dalsland -17,4 26,1-7,8 3 Trestad -2,5 41,2 5,4 4 Mellersta Bohuslän och 3,1 75,3 14,4 Ale 5, 11, 12 Göteborgs 12,6 35,1 16, kommun 6 Mitten-Älvsborg -3,3 57, 6,4 7 Södra Bohuslän 3,8 52,1 1,6 8 Sjuhärad,1 37,3 7, 9 Västra Skaraborg -9,5 38,7 -,1 1 Östra Skaraborg -12,5 38,5-2,8 VGR 1,4 42,4 8,4 Vikande befolkningsutveckling ses i Skaraborg, och Dalsland medan den största befolkningsökningen ses i Göteborg. Störst ökning av andelen äldre ses för HSN 4. Det beror på att de idag har en förhållandevis ung befolkning. De detaljerade befolkningsprognoserna finns i sin helhet på regionens hemsida. Befolkningsutvecklingen för hela VGR liknar den i Sverige som helhet. index 1=24 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 24 26 folk VGR folk Sverige 65+ VGR 65+Sverige 28 21 212 214 216 218 22 222 224 226 228 23 Figur 5. Befolkningsutveckling i VGR och Sverige till 23. Källa: SCB Ökningen av befolkningen i VGR förväntas bli något mindre i VGR än i Sverige men andelen äldre förväntas öka på samma sätt som i Sverige. 1 Analys av Västra Götalandsregionens långsiktiga vårdbehov. Regionkansliet 26-3-2

8 Mönster i dödlighet Den vanligast förekommande dödsorsaken är cirkulationsorganens sjukdomar (figur 6). Nästan hälften av alla dödsfall både bland män och kvinnor inträffar på grund av cirkulationsorganens sjukdomar och cirka en fjärdedel beror på tumörsjukdomar. Skador och förgiftningar är vanligare bland män och dödsfall inom psykiska sjukdomar är något vanligare bland kvinnor. Siffrorna för Västra Götalandsregionen skiljer sig inte nämnvärt från nationella siffror. kvinnor män Psykiska sjukdomar 6% Skador och förgiftningar 3% Andningsorgane ns sjukdomar 7% Psykiska sjukdomar 4% Skador och förgiftningar 6% Andningsorgane ns sjukdomar 7% Övriga dödsorsaker 17% Tumörer 23% Övriga dödsorsaker 13% Tumörer 26% Cirkulationsorga nens sjukdomar 44% Cirkulationsorga nens sjukdomar 44% Figur 6. Dödsorsaker för män och kvinnor i Västra Götalandsregionen 23 Källa: Dödsorsaksregistret 23, EpC Socialstyrelsen Förlorade år per 1 8 7 6 5 4 3 2 1 män kvinnor 199 1991 VGR RIKET VGR 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Figur 7. Antalet förlorade levnadsår per 1 invånare i åldern 1-74 år 199-25 (åldersstandardiserat) Källa: Befolkningsstatistik och statistik över dödsfall, SCB Andelen dödsfall i åldrarna 1-74 år utgör en tredjedel av samtliga dödsfall för män och en femtedel för kvinnor i Västra Götaland och även i Sverige. Antalet förlorade levnadsår är mycket högre för män än för kvinnor (figur 7). Till stor del kan männens överdödlighet förklaras av högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar i yngre åldrar jämfört med kvinnor. Antalet förlorade levnadsår minskar över tid, både för män och kvinnor, men minskningen är större bland män (figur 7). Den främsta förklaringen är en minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, men dödligheten på grund av självmord och olycksfall har också minskat. Antalet förlorade levnadsår är högst i nordöstra Göteborg (HSN12), Hisingen (HSN11), och Dalsland (HSN2) bland männen under perioden 21-25 (figur 8). För kvinnorna ligger Nordöstra Göteborg (HSN12), Norra Bohuslän (HSN1) och Hisingen (HSN11) högst. Spridningen mellan nämnderna är större för männen än för kvinnorna. Göteborgsnämnderna har minskat mest över tid, framförallt bland männen. Förlorade levnadsår Dödligheten är i hög grad relaterad till ålder. Ett sätt att belysa för tidig död är att beräkna antalet förlorade levnadsår. Genom att beräkna skillnaden mellan en övre åldersgräns (t.ex. 75 år) och individens ålder vid dödsfallet får man ett mått på förlorade levnadsår. Ett dödsfall vid t.ex. 5 års ålder bidrar med 25 förlorade år (75-5=25), men valet av övre åldersgräns kan variera. Viktiga dödsorsaker där många år förloras är cancer, skador och alkoholrelaterade sjukdomar. Förlorade år per 1 7 6 5 4 3 2 1 HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur 8. Antalet förlorade levnadsår per 1 invånare i åldern 1-74 per hälso- och sjukvårdsnämnd under perioden 21-25 (åldersstandardiserat) Källa: Befolkningsstatistik och statistik över dödsfall, SCB

9 Det är svårt att förklara skillnaderna mellan nämnderna utan fortsatta analyser. Antalet förlorade år varierar stort mellan åren, särskilt för de mindre nämnderna. Detta kan i många fall förklaras av att ett enstaka ungt dödsfall bidrar till många förlorade levnadsår och detta kan ge stort utslag framförallt i de mindre nämnderna (Norra Bohuslän, Dalsland och Mittenälvsborg). Genom att studera femårssnittet minskar extremvärdena, men dessa kan fortfarande avspeglas. För att få större förståelse för skillnader i förlorade levnadsår mellan nämnderna bör man studera olika dödsorsaker och vad som påverkar dem (trafikolyckor, skador, incidensen av olika sjukdomar m.m.). För att följa upp hälso- och sjukvårdens resultat kan man undersöka i vilken utsträckning sjukvårds- och hälsovårdsinsatser kan påverka livslängden 2. Sjukvårdsindikatorer är sådana dödsorsaker som kan påverkas av sjukvårdens insatser, t.ex. vaccinationer, screening, behandling. Hälsopolitiska indikatorer är dödsorsaker som kan påverkas av preventionens möjligheter (sjukvården eller samhället), t.ex. rökning. Inträffade dödsfall i dessa åtgärdbara dödsorsaker utgjorde 21% av alla dödsfall i Sverige 23 3. Antalet förlorade år för sjukvårdsindikatorer har minskat under åren 1987-23 i Sverige både bland män och kvinnor, medan förlorade år bland hälsopolitiska indikatorer varit oförändrade under senaste 1-årsperioden för män och till och med ökat något bland kvinnor 4. Detta är ett resultat av en ökad dödlighet i lungcancer bland kvinnor. Kort om regionens befolkning Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. Befolkningens ålderssammansättning i VGR liknar Sveriges sammansättning, det finns fler äldre kvinnor än män. Ålderssammansättningen skiljer sig mellan nämnderna (HSN 12, Göteborg nordost, är yngst och HSN 2, Dalsland, är äldst). Demografiska förändringar förväntas leda till att resursbehovet för hälso- och sjukvård kommer att öka kraftigt under den närmaste 25-årsperioden, och det kommer att vara stora skillnader mellan nämnderna enligt prognos. Den främsta dödsorsaken i VGR och Sverige är cirkulationsorganens sjukdomar. Antalet förlorade levnadsår som ett mått på för tidig dödlighet (<75 år) är högre för män än för kvinnor. Det finns skillnader i förlorade levnadsår mellan nämnderna. I folkhälsopolitisk rapport 25 (Statens Folkhälsoinstitut) föreslås förlorade levnadsår som en indikator på hälso- och sjukvårdens förmåga att påverka hälsotillståndet. Föreliggande data har tagits fram i samarbete med folkhälsokommitténs kansli. 2 Åtgärdbara dödsorsaker en indikator på hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Spri-rapport nr 377 1994 3 Dödsorsaker 23, Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen 25 4 Dödsorsaker 23, Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen 25

1 Perspektiv på resurser och resursförbrukning Kostnaderna för hälso- och sjukvård varierar betydligt mellan landstingen. De uppgifter som rapporteras in till SKL tas fram enligt ett särskilt regelverk där justeringar bl.a. görs för centrala kostnader och intäkter. SKL:s sammanställning redovisas först på hösten året efter varför endast 24 års siffror kan redovisas här. De uppgifter som lämnas till SKL är inte jämförbara med kostnader på nämndnivå och materialet finns inte fördelat per hälso- och sjukvårdsnämnd. I ett särskilt avsnitt redovisas hälsooch sjukvårdsnämndernas kostnader/ekonomiska ersättning för hälso- och sjukvård inklusive högspecialiserad vård på nämndnivå. Kostnaden 24 för hälso- och sjukvård per invånare var 14 933 kronor i VGR. Kostnaden för hälso- och sjukvård 24 var lägre än genomsnittet i Sverige (15 535 kronor). Med kostnader menas landstingens nettokostnader som finansieras med skatter och statsbidrag. Befolkningens egna utgifter för hälso- och sjukvård ingår inte i jämförelsen. I figur 9 visas landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare 24 5. Genomsnitt Norrbotten Gotland Västernorrland Stockholm Dalarna Blekinge Kalmar Gävleborg Jämtland Västerbotten Örebro Värmland Skåne Sörmland Jönköping Kronoberg Västra Götaland Uppsala Västmanland Halland Östergötland 4 8 12 16 Figur 9. Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare 24. Källa SKL. Den viktigaste faktorn för sjukvårdskostnader är befolkningens ålder men det finns andra faktorer som också har betydelse för befolkningens vårdbehov och landstingens förutsättningar för kostnader för vård. I utjämningssystemet för hälso- och sjuk- 5 Landsting och regioner i diagram och siffror 24, Sveriges kommuner och landsting vården beräknas en förväntad kostnad efter invånarnas ålder, kön, socioekonomi och antal individer i särskilt vårdtunga grupper samt efter glesbygd. Detta behovstal utgör en grund för den statliga utjämningen av kostnader mellan landstingen. Att värdera landstingens kostnader i ljuset av dessa behovstal är ett annat sätt att jämföra landstingens kostnader för vård. Landstingsförbundet har jämfört kostnaden i respektive landsting med förväntade kostnader utifrån utjämningssystemets beräkningsgrunder. 6 Stockholm Gotland Blekinge Dalarna Norrbotten Västernorrland Uppsala Kalmar Jämtland Örebro Gävleborg Västerbotten Kronoberg Värmland Jönköping Västmanland Sörmland Skåne Västra Götaland Halland Östergötland 2 4 6 8 1 12 Figur 1. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 24 (genomsnitt = 1) Källa SKL. Stockholms läns landsting skall enligt utjämningssystemets modell ha en kostnad per invånare som ligger på 97% av riksgenomsnittet. Den faktiska kostnaden är emellertid 18 % av genomsnittet. Stockholm har därför ett indextal på 11 (1,8/,97x1). Justerat för de förväntade skillnaderna är således sjukvårdskostnaden högst i Stockholm och lägst i Östergötland. VGR förväntas enligt utjämningssystemet ha en kostnad som ligger på 11 % av riksgenomsnittet. Den faktiska kostnaden är emellertid endast 96% av riksgenomsnittet. VGR har därför ett indextal på 95 vilket kan tolkas som att kostnaderna för vård är låga i ett nationell perspektiv. 6 Jämförelser mellan landsting och regioner ur olika perspektiv, Sveriges kommuner och landsting 25

11 Om VGR skulle ha förbrukat lika mycket resurser per invånare för hälso- och sjukvård som genomsnittet i Sverige skulle kostnaderna varit drygt en miljard högre 24. Om hänsyn tas till behovsindex skulle VGR s kostnader varit 1,3 miljarder högre. Om kostnaderna per invånare varit samma som i Stockholms läns landsting, som har ett större skatteuttag, skulle kostnaderna varit 2,83 miljarder högre och ytterligare drygt en miljard högre om hänsyn tas till utjämningssystemets metod för behovsbedömning. Utöver vad som redovisas här innehåller SKL:s rapportering en detaljerad jämförelse av kostnader uppdelat på typ av vård. Produktivitet i sjukvården Analyser av produktivitet i sjukvården visar hur många prestationer som utförs i förhållande till insatta resurser. Det måste skiljas från effektivitet. I effektivitetsbegreppet vägs in sådant som kvalitet och att man utför de prestationer som det är störst behov av d.v.s. produktionens effekt på resultat och hälsa. Produktivitetsbegreppet ger ändå betydelsefull information om hur resurserna används. Tillgången till jämförelsedata förbättras successivt genom utvecklingsarbete inom SKL där kvaliteten förbättras efterhand. Uppgifter finns på landstingsnivå över specialiserad somatisk vård där sjukhusens produktion har störst betydelse. Nedan har valts en figur som visar kostnad per konsumerad DRG-poäng. Norrbotten Västernorrland Södermanland Gotland Dalarna Blekinge Värmland Örebro Gävleborg Västmanland Västerbotten Jämtland Riket Västra Götaland Stockholm Skåne Kronoberg Uppsala Kalmar Halland Jönköping Östergötland 1 2 3 4 5 Figur 11. Kostnad per konsumerad DRG-poäng för specialiserad somatisk vård 24. I beräkningen har även all specialiserad öppenvård vid, och utanför sjukhus, omvandlats till DRG-poäng 7. Skälet till val av konsumerade DRG-poäng är att om kostnad per producerad DRG-poäng används så får landsting utan universitetssjukhus lägre kostnader eftersom den mest komplicerade vården av egna invånare bedrivs av andra landsting. 7 Att beräkna produktivitet i sjukvården" Landstingsförbundet SKL 24 År 23 hade VGR den näst lägsta kostnaden per DRG-poäng. År 24 hade VGR en kostnad som var nära genomsnittet för riket. Denna förändring beror på att ett stort antal landsting sänkt sina kostnader per DRG-poäng. Flera landsting har kostnadssänkningar nära 1% per år. I sådana fall kan i första hand förbättrad registrering antas vara orsaken till produktivitetshöjningarna Sammanfattningsvis kan konstateras att kostnaden i VGR är stabil mellan åren och hävdar sig väl i ett nationellt perspektiv. Störst metodproblem finns som tidigare i beskrivning av den öppna vården och vid omvandling av dessa prestationer till jämförelsetal. Det finns också mycket stora skillnader i omfattningen av produktionen av öppen specialiserad vård. Någon mer detaljerad genomgång av data har ännu inte gjorts. Samtidigt som man kan konstatera att det finns metodproblem är det viktigt att arbetet med jämförelsetal fortskrider. Ett annat angreppssätt har för jämförelser tillämpats i det nationella KPP-samarbetet där sjukhusens kostnader för den somatiska vården har beräknats. KPP betyder kostnad per patient. Genom att extremt dyra patienter kan tas bort från jämförelsen blir sjukhusen bättre jämförbara med varandra. Dock kvarstår skillnader i uppdragen för sjukhusen varför universitetssjukhus är bäst jämförbara med varandra. Tabell 3. Kostnadsjämförelse 23 mellan sjukhus i det nationella KPP-samarbetet. Index kostnad är kostnad per DRG-poäng för sjukhusens slutenvård efter det att vårdtillfällen med extrema kostnader tagits bort. Genomsnitt = 1. index kostnad Universitetssjukhuset Lund 14 Akademiska sjukhuset, Uppsala 14 Karolinska universitetssjukhuset Solna 13 Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 12 Sahlgrenska universitetssjukhuset 12 Norrlands universitetssjukhus, Umeå 98 Kärnsjukhuset Skövde 97 Sjukhuset i Lidköping 89 Länssjukhuset Halmstad 87 Varbergs sjukhus 87 Kungälvs sjukhus 86 Enköpings sjukhus 76 I denna jämförelse finns det intressanta skillnader som lämpar sig för fortsatt analys. Ett problem även vid denna typ av analys är hur kostnader fördelas mellan den öppna och slutna vården. Det pågår en snabb utbyggnad av KPP-system även för den öppna vården vilket torde förbättra jämförbarheten påtagligt. I VGR har analyser gjorts sedan 1992 av kostnadsutvecklingen för sjukhusen. Det finns således mer

, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 1, 12 än 1 års uppföljning av sjukhusens kostnadsutveckling på ett jämförbart sätt. Procent 2 15 1 5-5 -1 1992 1994 1996 Figur 12. Sjukhusens ackumulerade procentuella förändring av kostnaden. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Analysen visar en resursåtgång för sjukhusen som liknar förändringen i BNP. Mellan 23 och 24 har kostnaderna minskat. Sedan 1998 har prestationerna granskats på motsvarande sätt och har ställts mot kostnadsutveckling som produktivitetsmått. I figuren visas ökningen av kostnader per prestation för sjukhusen i VGR. 14 12 1 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 23 24 Figur 13. Procentuell förändring av kostnad per prestation (ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår) för de offentligt drivna sjukhusen i VGR 1998-24. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Den genomsnittliga kostnaden per prestation ökar från 1998 men det finns en avstannande tendens efter 21 och en minskning av kostnaderna 23-24. Mätningarna ger en bild av förändringen över tid och det finns tydliga perioder med olika utveckling. Sett över ett längre perspektiv finns det komponenter som denna typ av mätningar inte fångar. Det gäller t.ex. effekter av nya och oftast dyrare tekniker. 1998 2 22 24 Primärvård Under 25 har färdigställts en studie över produktivitet inom primärvård. Den innebar en kartläggning av lönekostnaderna per besök för olika personalkategorier. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Liten medel stor Figur 14. Kostnad (kronor) för läkarlön per läkarbesök vid vårdcentraler i VGR. Uppdelning av vårdcentraler har gjorts i tre lika stora grupper efter storlek i baserat på antal läkarbesök. Varje punkt representerar medelvärdet för en vårdcentral. Källa: Nyckeltal i primärvården, rapport VGR Figuren visar den stora variation som finns mellan individuella vårdcentraler. Just denna bild visar kostnad per prestation för olika stora vårdcentraler. Studien är ett första steg i att ge verksamheterna nyckeltal för jämförelser. Även om det kan finnas skillnader i redovisning av prestationer och skillnader i uppdrag och typ av patienter visar studien på en avsevärd variation i kostnad per prestation. Studien omfattade endast offentligt drivna vårdcentraler. Fortsatta studier, även inkluderande privata vårdcentraler, är planerade. Vårdtider inom den somatiska vården Ett ofta använt produktivitetsmått är vårdtider, det vill säga hur många dagar en patientgrupp genomsnittligt vårdas inskriven på sjukhus. Korta vårdtider kan tyda på resursproblem men korta vårdtider används oftare som ett mått på väl fungerande vårdflöden och vårdtider i kirurgi har föreslagits som mått på kvalitet i vården. Vårdtider kan dock förlängas om man driver poliklinisering av verksamheter långt så att bara särskilt vårdtunga grupper sköts i slutenvård. Patientsammansättning och ålder påverkar också vårdtider. SKL har gjort en sammanställning av vårdtider för specifika diagnoser vid landstingen i Sverige.

13 Tabell 4. Medelvårdtid för vissa diagnosgrupper 24 inom VGR. Genomsnitt för riket inom parentes. Källa: SKL Vårdtid VGR (riket) Män Kvinnor Kranskärlsoperation 12 (9,7) 14,1 (1,7) Ballongvidgning (PCI) 4,6 (3,1) 5,3 (3,6) Total höftledsplastik 1,4 (8,1) 11,5 (8,9) Akut hjärtinfarkt 6,7 (5,2) 7,9 (6,3) Astma KOL 5,2 (5) 6,7 (5,9) Stroke (Slaganfall) 14,1 (12) Infektionssjukdomar 5,7 (5,7) Bröstcancer 6,9 (7,1) Depressioner 2,5 (18,9) Lunginflammation 7,2 (6,6) Generellt sett är vårdtiderna i VGR något längre än i riket. Undantag är infektionssjukvård, och bröstcancervård. Vårdtiderna för sjukhusen inom VGR har analyserats tidigare för verksamhetsåret 1999 8. Figuren nedan visar hur vårdtiderna för den somatiska vården utvecklats till och med 25. Det kan konstateras att den tidigare utvecklingen fortsätter mot allt kortare vårdtider. Vårdtiderna har minskat mest vid Kungälvs sjukhus och SU. Förändringen är minst vid SkaS som redan tidigare hade den kortaste vårdtiden. Direkta jämförelser av vårdtider mellan sjukhus innebär svårigheter på grund av sjukhusen vårdar olika typer av patienter. I Kungälvs sjukhus ingår t.ex. inte förlossnings- och barnsjukvård och SU innehåller region- och högspecialiserad vård. Ett annat sätt att jämföra vårdtider är vårdtider för befolkningen i områden runt sjukhusen. Den kompletterar den bild som fås av vårdtider vid respektive sjukhus. När befolkningen studeras domineras mätningen av vårdtiderna vid det sjukhus som svarar för den största delen av vården och ger en bild av det största sjukhuset i området. I vårdtiden ingår då även den del av vården som görs på andra sjukhus. Som ett vårdtillfälle räknas även om patienten flyttat mellan kliniker eller sjukhus. För beskrivning av metodiken hänvisas till rapporten gällande 1999. 8 6 6 5 4 3 2 SU KS NU SÄS+Al SkaS 1999 2 21 22 23 24 25 Figur 15. Vårdtider i dagar för all somatisk vård vid regionens sjukhus. I vårdtiden räknas även in om patienten eftervårdas på ett annat sjukhus. Källa: VEGA. Tabell 5. Förändring av sjukhusens vårdtider mellan 1999 och 25. Källa VEGA Sjukhus % 1999-25 KS -15, NU -1,7 SkaS -1,4 SU -9,8 SÄS+Al -5,2 Alla sjukhus -6,6 8 Vårdtider inom sluten somatisk vård. Analys av ett nyckeltal och skillnader inom Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen 21. Dnr HSS 21-21 4 2 stor-göteborg NU-området S älvsborg Skaraborg Kungälvsomr 1999 2 21 22 23 24 25 Figur 16. Vårdtider i dagar för all somatisk vård för invånarna i områden runt regionens sjukhus. Till varje område har hänförts de kommuner där invånarna får merparten av sin vård vid sjukhuset. Källa: VEGA Bilden visar som tidigare att invånarna i Göteborgsområdet har de längsta vårdtiderna men skillnaden mot övriga områden har minskat. Invånarna runt Kungälvs sjukhus har de kortaste vårdtiderna och skillnaden har förstärkts ytterligare sedan 1999. Beskrivning av vårdtider från ett konsumtionsperspektiv kompletterar den bild som fås genom jämförelser av data specifikt för vårdgivarna. Kort om perspektiv på resurser - kostnader för hälso- och sjukvård varierar betydligt mellan landstingen. Den viktigaste faktorn för kostnader är befolkningens ålder. - VGR:s kostnader för vård är låga i ett nationellt perspektiv - sjukhusens produktivitet har ökat. Vårdcentralernas kostnad per prestation varierar avsevärt - Vårdtiderna blir allt kortare. Generellt sett har VGR något längre vårdtider än riket

14 Självskattad hälsa i befolkningen I Socialstyrelsens lägesrapport 25 om Folkhälsan noteras att befolkningens hälsa har utvecklats positivt i många avseenden. Livslängden fortsätter att öka, rökningen minskar och alkoholkonsumtionen ökar inte längre. Ingen ytterligare ökning av andelen oroliga och ängsliga personer kan ses. Den befarade ökningen av alkoholrelaterad dödlighet kan inte avläsas i statistiken. När det gäller barn och unga finns en del orosmoln, till exempel att fler unga vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning och att fetman ökar. Det finns en utveckling mot att allt fler äldre överlever med kroniska sjukdomar vilket innebär att behoven av sjukvårdsinsatser ökar. I detta avsnitt redovisas ett urval av data från den nationella folkhälsoenkäten och vårdbarometern. Nationella Folkhälsoenkäten Under 25 genomfördes den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? i Sverige. I enkätundersökningen tillfrågades ett urval av befolkningen i åldrarna 16-84 år om bland annat sin hälsa. Det totala urvalet i Västra Götalandsregionen omfattade sammanlagt 26 4 personer i åldern 16-84 år. Totalt var det 16 253 personer i Västra Götalandsregionen som besvarade frågeblanketten, vilket är 62,4 procent av urvalet. Materialet har kalibrerats i syfte att reducera såväl urvals- som bortfallsfelen. Resultaten av den nationella enkäten kan hämtas via Statens Folkhälsoinstituts hemsida (www.fhi.se). Resultat från VGR är under sammanställning och kommer att presenteras på www.vgr.se/nfhe Vårdbarometern Landstingsförbundets rullande mätning av svenska folkets inställning till hälso- och sjukvård Vårdbarometern omfattar telefonintervjuer med personer över 18 år. Västra Götalandsregionen deltar, genom de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna i undersökningen (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr o m kvartal 3 år 25). Vid fyra tillfällen under året intervjuas 2 425 västragötalänningar, d.v.s. sammanlagt 9 7 personer per år. Hittills har 2% av befolkningen i VGR intervjuats. Västra Götalandsregionen har utnyttjat möjligheten att lägga till extrafrågor till Vårdbarometern. De intervjuade har fått svara på om de har någon sjukdom eller diagnos inom grupperna hjärtsjukdom, cancer, diabetes, stroke, ledgångsreumatism, svår astma KOL, osteoporos, psykisk sjukdom och allvarligt funktionshinder. I rapporten benämns dessa samlat som kroniskt sjuka. Resultat från undersökningen presenteras kontinuerligt för hälso- och sjukvårdsnämnderna. Rapporter finns framtagna vid respektive hälso- och sjukvårdskansli. Resultatet från regionen och övriga landsting kan även hämtas på hemsidan www.vardbarometern.nu. Allmänt hälsotillstånd En av frågorna i undersökningen Vårdbarometern är Hur bedömer du ditt nuvarande hälsotillstånd. Hur mår du? Jag tänker på hur du generellt mått den sista tiden, inte om du just idag är tillfälligt förkyld eller liknande. Svarsalternativen ges enligt en fem-gradig skala (mycket bra, ganska bra, någorlunda/varken bra eller dåligt, ganska dåligt, mycket dåligt). Enligt undersökningen 25 anger 75 procent av de svarande i VGR att hälsan är ganska bra eller mycket bra. Motsvarande siffra för år 24 är 77 procent. Västmanland Västernorrland Östergötland Sörmland Norrbotten Gävleborg Västra Götaland Västerbotten Värmland Stockholm Skåne Riket Uppsala Halland Dalarna Blekinge Kalmar Jönköping Kronoberg 5 1 15 Figur 17. Den självskattade hälsan. Andel som mår ganska dåligt eller mycket dåligt. Källa:Vårdbarometern 25

15 För landstingen totalt gäller att mellan 6 till 12 procent av de svarande uppger att hälsotillståndet är ganska dåligt eller mycket dåligt. Motsvarande tal för hälso- och sjukvårdsnämnderna i VGR är mellan 5 och 12 procent. Tabell 6. Andel (%) som mår ganska dåligt eller mycket dåligt. Källa: Vårdbarometern 25 Kvinnor Män Totalt HSN 1 11 6 9 HSN 2 9 5 7 HSN 3 9 1 9 HSN 4 * 11 6 9 HSN 5 9 6 8 HSN 6 1 8 9 HSN 7 12 7 1 HSN 8 11 9 1 HSN 9 1 6 8 HSN 1 9 7 8 HSN 11 9 7 8 HSN 12 12 8 1 VGR 1 7 9 * endast kvartal 3 och 4 Som jämförelse anger 22% av de med kronisk sjukdom att de mår ganska eller mycket dåligt. Kvinnor uppger genomgående ett sämre hälsotillstånd än männen (1% respektive 7%). Det är små förändringar i uppfattningen om bedömningen av det allmänna hälsotillståndet mellan åren 22 till 25. Andelen som uppger att de mår ganska dåligt eller mycket dåligt är konstant mellan 22 och 25. Tabell 7. Förändring av andelen som mår dåligt eller mycket dåligt i VGR. Källa: Vårdbarometern 25 År Kvinnor Män VGR 22 1 8 9 23 1 7 9 24 1 8 9 25 1 7 9 I den Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor finns en fråga hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?. Svarsalternativen är på en fem-gradig skala (mycket bra, bra, någorlunda, dåligt, mycket dåligt). En större andel män och kvinnor uppger att de mår bra eller mycket bra i Vårdbarometerns undersökning jämfört med nationella folkhälsoenkätens undersökning (tabell 8). Det beror sannolikt på att frågorna är något olika. Tabell 8. Självskattad hälsa i VGR (andel). Jämförelse mellan Vårdbarometern 25 och Nationella Folkhälsoenkäten 25 Självskattad hälsa (andel) Kvinnor Män Bra eller mycket bra Vårdbarometern 73 79 Folkhälsoenkäten 65 71 Dålig eller mycket dålig Vårdbarometern 1 7 Folkhälsoenkäten 9 7 I den Nationella Folkhälsoenkäten finns även kompletterande frågor om hälsa, levnadsvanor och motsvarande faktorer som påverkar hälsotillståndet. Tabell 9. Självrapporterad hälsa % Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, 25. Statens Folkhälsoinstitut Kvinnor Män VGR Riket VGR Riket Bra eller mycket bra 65 67 71 69 hälsa Dålig eller mycket 9 7 7 7 dålig hälsa Dålig eller mycket 11 1 12 13 dålig tandhälsa Långvarig sjukdom 35 32 29 28 med nedsatt arbetsförmåga Nedsatt psykiskt 21 21 16 15 välbefinnande Svår värk i rörelseapparaten 21 18 14 13 Stress 17 16 12 11 Sömnsvårigheter 9 7 6 5 Ängslan, oro 8 6 5 4

16 Tabell 1. Beteenden som påverkar den egna hälsan % Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, 25. Statens Folkhälsoinstitut Kvinnor Män VGR Riket VGR Riket Riskabel 1 1 2 16 alkoholkonsumtion Daglig rökare 17 17 13 13 Snusar dagligen 3 4 22 22 Övervikt (inkl fetma) 38 38 53 53 BMI > 25 Fetma BMI > 3 11 11 11 12 Fysiskt aktiv 62 63 66 65 Stillasittande 14 14 15 14 Av tabell 9 framgår att det är små skillnader mellan VGR och riket vad avser befolkningens självrapporterade hälsa. Inom VGR finns det skillnader mellan könen vad avser det självupplevda allmänna hälsotillståndet, den psykiska hälsan samt andelen personer med övervikt. Den självupplevda hälsan varierar mellan nämndområdena. Dessa skillnader i hälsa kan till en liten del förklaras av skillnader i befolkningens ålderssammansättning. Det är fler kvinnor än män som har svår värk i rörelseapparaten. Tabell 1 beskriver bland annat att det är fler män som har riskabel alkoholkonsumtion, men fler kvinnor än män som röker. Psykisk hälsa I den Nationella folkhälsoenkäten finns en kartläggning av upplevd psykisk hälsa. I deras skattning av psykiskt välbefinnande ingår egenbedömning av koncentrationsförmåga, grad av uppskattning, sömnsvårigheter, problemhantering, nedstämdhet, beslutsförmåga, självtillit m.m (GHQ12). Med detta index på psykiskt välbefinnande är det fler kvinnor än män som upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen i riket som upplever nedsatt välbefinnande är liknande den i regionen, både bland män och kvinnor (21% för kvinnor och 15% för män i riket). Skillnaderna mellan åldersgrupperna är stora. Det är särskilt de yngre kvinnorna som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Sysselsättning och födelseland har stor betydelse för psykiskt välbefinnande. Nationella data visar att nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland långtidssjukskrivna (61% för kvinnor och 55% för män), arbetslösa (27% för kvinnor och 32% för män), förtidspensionärer (5% för kvinnor och 28% för män), samt hos personer födda utanför Sverige jämfört med svenskfödda.. Lägsta andelen män och kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande finns bland ålderspensionärer. 3 25 2 15 1 5 HSN 1 Kvinnor Män HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur18 Andel av befolkningen i VGR som anger nedsatt psykiskt välbefinnande. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 25. Statens Folkhälsoinstitut. I regionen är det Nordöstra Göteborg som har störst andel av befolkningen som upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Förutom Nordöstra Göteborg har Göteborg centrum/västra samt Trestad en högre andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande bland män och för kvinnorna ligger Trestad och Hisingen högst. Långvarig sjukdom Fyra av tio kvinnor har besvär av långvarig sjukdom, vilket är något fler än männen. När det gäller långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga är andelen kvinnor (35%) genomgående högre än männen (29%). Riskabel alkoholkonsumtion Riskabel alkoholkonsumtion har beräknats genom att kombinera svaren på frågorna om hur mycket man dricker, hur ofta och hur ofta man blir berusad. De tre göteborgsnämnderna toppar statistiken tillsammans med Trestadsområdet (Trollhättan). Storstadsfenomenet med högt berusningsdrickande slår igenom. Stort utbud av restauranger, stor ungdomspopulation, många studenter samt storstadens förmåga att dra till sig missbrukare i allmänhet. Det är fler män som har riskabel alkoholkonsumtion (2% respektive 1%). Fysisk aktivitet Andelen i VGR som är fysiskt aktiva (ägnade sig åt måttligt ansträngande aktiviteter i genomsnitt motsvarande 3 minuter per dag) är liknande andelen i riket. De som har en stillasittande fritid har också sömnsvårigheter i högre utsträckning än de som motionerar mer. Övervikt och fetma Ett allt större problem i befolkningen är övervikt. Enligt enkätens svar för regionen är 43 procent av männen och 27 procent av kvinnorna överviktiga (25<BMI<3). Elva procent av både männen och kvinnorna är feta (BMI över 3).

17 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 HSN 1 kvinnor män HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur 19. Andel av befolkningen med övervikt (25<BMI<3) Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 25. Statens Folkhälsoinstitut. BMI (Body Mass Index) är ett kroppsmasseindex som baseras på kroppsvikt och längd (vikt i kg/längd i meter 2 ). Normalvikt 18,5-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma > 3 Män har markant mer övervikt än kvinnor, vilket till viss del kan variera beroende på att BMI ej tar hänsyn till fördelningen mellan muskelvävnad och fettvävnad. Andelen män med övervikt och fetma är störst i Västra Skaraborg. Göteborg Centrum Väster har låga värden, vilket till del kan förklaras av stor ungdomspopulation samt befolkning med relativt hög utbildningsgrad och hög inkomst. Kvinnorna i Dalsland och Västra Skaraborg har mer övervikt än i andra delar av regionen. Eventuellt kan det finnas ett samband med att andelen äldre i Dalsland är betydligt högre än i VGR och riket. Tandhälsa I den Nationella Folkhälsoenkäten 25 ställdes frågan Hur tycker du att din tandhälsa är?. De som svarat att de upplevt sin tandhälsa som dålig redovisas könsuppdelat per nämnd. I Västra Götalandsregionen upplever nästan 9 procent sin tandhälsa som god. Sämst tandhälsa upplever befolkningen i HSN 12. En tydlig könsskillnad syns i HSN 1 där kvinnorna upplever sin tandhälsa som sämre. I HSN 3, 1 och 12 uppger männen att de har betydligt sämre tandhälsa än kvinnorna. Procent 25 2 15 1 5 kvinnor män HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur 2. Andel som anser att de har dålig tandhälsa per hälso- och sjukvårdsnämnd och VGR. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 25. Statens Folkhälsoinstitut I samma enkät ställdes frågan: Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård? Var femte invånare i Västra Götalandsregionen har avstått från att söka tandvård trots att man haft behov. I HSN 11 och 12 har var fjärde respektive var tredje invånare avstått från att söka tandvård. En könsskillnad ses i HSN 5 där 26 procent av kvinnorna och 2 procent av männen avstått från tandvård trots att man haft behov. I HSN 3 har männen avstått från tandvård i högre grad än kvinnorna trots att det ansett sig vara i behov. Procent 35 3 25 2 15 1 5 kvinnor män HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur 21. Andel som ansett sig vara i behov av tandvård under de senaste tre månaderna men ändå avstått från att söka vård per hälso- och sjukvårdsnämnd och VGR. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 25. Statens Folkhälsoinstitut Kort om självskattad hälsa - I detta avsnitt redovisas ett urval av data från undersökningarna Vårdbarometern och Nationella Folkhälsoenkäten. - Fler kvinnor än män bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt och siffrorna för VGR skiljer sig inte från riket. - Fler kvinnor än män upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande mätt som GHQ12 (21% respektive 16%). Sysselsättning och födelseland har stor betydelse för psykiskt välbefinnande - Övervikt är ett allt större problem i befolkningen. Fler män än kvinnor är överviktiga (inklusive fetma) (53% respektive 38%). - Tio procent av befolkningen anser att de har dålig tandhälsa och cirka tjugo procent har avstått från att söka tandvård de senaste tre månaderna trots att de haft ett behov. Det finns stora variationer mellan nämnderna.

18 Befolkningens uppfattning om vården Förtroendet för hälso- och sjukvården Svenskt Kvalitetsindex (SKI) samlar in, analyserar och sprider information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster 9. Arbetet med Svenskt Kvalitetsindex drivs inom ramen för ett konsortium som består av Institutet för Kvalitetsutveckling, Statistiska centralbyrån, Handelshögskolan i Stockholm och Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. SKI s undersökning som avser riket (telefonintervjuer), redovisar nöjdhet och förtroende för samhällsservice. Under de senaste åren har dock värderingen av kvalitet och service inom sjukvården varierat. Årets mätning pekar på en förbättring för privat driven öppenvård och en marginell försämring bland den offentligt drivna. Nöjdhet i tabellen nedan baseras på en sammanvägd fråga hur nöjd man är allmänt sett, enligt förväntan och i en ideal situation (3-5 frågor på en 1 gradig skala inte alls nöjd till fullständigt nöjd - som vägs samman). Resultatet för varje individ redovisas på en glidande skala mellan 1 (inte nöjd) och 1 (fullt nöjd) och kan tolkas i vad mån man är nöjd. Tabell 11. Nöjdhet med samhällsservice. Svenskt Kvalitetsindex 25 1998 2 22 24 25 Hälso- och sjukvård - offentligt driven 69 66 65 66 65 - privat driven 76 73 73 74 74 Förskola 71 7 75 74 73 Grundskolan 59 59 66 65 65 Högskola 63 61 65 64 65 Serviceboende 62 61 67 69 68 Polisen 53 53 55 52 49 Skattemyndigheten 57 61 59 57 61 Utvecklingen i nöjdhet för offentligt och privat driven öppenvård har varit parallella under ett antal år, med privatsjukvården på 7-1 enheter högre nöjdhet än motsvarande offentligt driven. Högsta andelen klagomål rapporteras för den offentligt drivna sjukvården. Tio procent anser sig ha haft anledning att klaga men avstått. För patienter till primärvården är såväl den upplevda rent medicinska kvaliteten som kringservicen (hur man blivit omhändertagen, tillgänglighet, mm) viktiga för nöjdhet och förtroende. Däremot spelar den allmänna bilden av sjukvårdsinrättningen i fråga ingen större roll. Svenskt Kvalitetsindex konstaterar att nöjdheten är den enskilt viktigaste faktorn för att skapa förtroende och lojalitet. I den nationella folkhälsoenkäten finns en fråga om vilket förtroende man har för olika samhällsinstitutioner. I regionen uppger 69 procent av de svarande att de har ett stort eller mycket stort förtroende för sjukvården. Polisen är den institution som har näst störst förtroende och där uppger 63 procent av de svarande att de har stort eller mycket stort förtroende för myndigheten. 1% 8% 6% 4% 2% % Sjukvård Polisen Skolan Domstolar Försäkringskassan Riksdagen Fackföreningar Socialtjänsten Politiker i kommun Politiker i VGR Arbetsförmedlingen Figur 22. Andel av befolkningen i VGR som har ganska eller mycket stort förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 25. Statens Folkhälsoinstitut Enkäten ger också en bild av förtroendet för vården inom VGR. Förtroendet varierar mellan 6 och 73 procent mellan nämnderna. Några andra resultat från mätningen från SKI 25: De som besökt akutmottagningar är mindre nöjda än de som besökt privatläkare eller gjort förbokade besök på sjukhus. Kvinnor är en aning mer nöjda än männen. Av de som klagat (8 %) har klagomålen främst riktats till personalen vid besök i öppenvård. 9 www.kvalitetsindex.se