Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Område Hälso- och sjukvård Fastställd: 2015-11-01 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal sidor Kvalitetsansvarig: AnnaKarin Bye Gäller t.om 2018-10-01 1. Inledning och syfte All vård och omsorg som bedrivs i kommunen ska vara av god kvalitet. I begreppet god kvalitet ingår också god vårdhygien. Det framgår tydligt i hälso- och sjukvårdslagen 2 : Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Smittspridning som orsakas av personal är en vårdrelaterad infektion som kan leda till skada och lidande för den som drabbas. Syftet med denna riktlinje är att förhindra smittspridning genom att tydliggöra ansvarsförhållanden och arbetssätt så att verksamheter kan upprätthålla en god vårdhygienisk standard, enligt gällande lagar och föreskrifter. Samtidigt som hygienrutiner används i arbetet så ska rutinerna stämma överens med ett salutogent förhållningssätt. Hälso- sjukvårdslagen säger att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Till hjälp i balansgången mellan hygienregler och etiska perspektiv finns ett nätverk där såväl hygienrutiner som etiska dilemman ska diskuteras. Kompendiet Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län ska användas som komplement till denna riktlinje för anvisningar och instruktioner gällande olika smittor och sjukdomar. 2. Omfattning Arbetet med att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner gäller för samtliga medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen som har ett arbete där man kommer i direktkontakt med kunder/patienter. Detta gäller egenregi och privata utförare av vård och omsorg. Föreskrifter om basala hygienrutiner (SOSFS 2007:19) samt tillhörande direktiv, ska vara kända i verksamheten. För personlig assistans gäller föreskrifterna för de assistenter som arbetar vid särskilda boendeformer men inte dem som arbetar i enskilt boende. Däremot gäller kraven att följa basala hygienrutiner för personlig assistans i enskilt boende när man utför delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. För socialtjänstens område (SoL), inom verksamhet för stöd och service (LSS) och i kommunal hälso- och sjukvård ska det inom varje enhet där hälso- och sjukvårdslagstiftning tillämpas, finnas ett ledningssystem för följsamhet till basala hygienrutiner (SOSFS 2011:9). 3. Begrepp Vårdrelaterad infektion (VRI) Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Rådhusgatan 8 0171-62 50 00 0171-62 61 24 7 07 27-3 212000-0282 745 31 ENKÖPING E-post: vardomsorg@enkoping.se
2 (6) som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning. Vårdrelaterat smittbärarskap Symtomfritt bärarskap av smittämne, vilket överförts antingen till person som erhåller vård och omsorg i samband med åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad utförd av personal inom vård och omsorg, eller till personal under yrkesutövning inom vård och omsorg. Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Risker för skador eller ohälsa som orsakas av kontakt med smittämnen eller andra biologiskt verkande ämnen i arbetsmiljön. 4. Smittvägar Det finns olika smittvägar för bakterier och virus. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta är när bakterier och virus sprids via direkt beröring. Indirekt kontaktsmitta är när bakterier och virus sprids indirekt via orena händer, kläder och föremål. Luftburen smitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som sprids i luften. Dessa droppar kan även torka ihop till aerosol som då lättare sprids i luften och som sedan andas in. Från huden sprids också partiklar med innehåll av bakterier via luften. Tarmsmitta Sprids via smittämnen som utsöndras med tarminnehåll och som når munnen, antingen direkt, det vill säga fekal-oral smitta eller indirekt. 5. Basala hygienrutiner Varje verksamhet ska känna till och följa basala hygienrutiner samt ha ett hygienombud som kan ge råd och stöd i hygienfrågor. Ett felaktigt användande av handskar kan till exempel leda till ohygieniskt arbete och inte vara förenligt med ett salutogent förhållningssätt. Hygienrutinen på enheten bör därför förklaras och samtalas om med hygienombudet för att tillämpas på bästa sätt. För den basala hygienen gäller följande: Personalkläder i vård och omsorg Arbetskläder ska ha kort ärm och får endast bäras i arbetet, arbetar man på flera olika platser får kläderna bäras mellan dessa platser eller till exempel om man följer med kund och gör inköp. Arbetskläderna får inte tas med hem utan lämnas och tvättas på arbetsplatsen i 60 grader. Rutin ska finnas för hur arbetskläder hanteras så att det finns i tillräcklig omfattning för ordinarie och vikarierande personal på arbetsplatsen. Vid utbrott av smitta krävs ökad tillgång till arbetskläder för att förhindra smittspridning.
3 (6) Arbetskläder ska bytas dagligen eller vid behov oftare. Om kläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat förorenat material ska plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande skyddskläder användas utanpå arbetskläderna. Om skyddskläder används vid vård av eller omsorg om flera personer efter varandra, ska de bytas mellan varje person. Handhygien och personlig hygien Händer och underarmar ska vara fria från ringar, armbandsklockor, armband, förband, stödskenor eller löst hängande smycken. Lågt hår och långt skägg skall vara uppsatt. Naglar skall vara korta och utan nagellack. Lösnaglar får ej användas. Huden på händerna ska vara hel, vid handeksem kontakta din chef. Huvudduk med risk för beröring skall sättas upp. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion, om de är eller kan antas vara smutsiga. Efter vård/omsorg om en person som kräks eller har diarré ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. Skyddshandskar ska användas, om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra när handskarna sätts på. Skyddshandskar som används i vård och omsorg ska vara för engångsbruk och avsedda för ändamålet. De ska bytas mellan olika vård- eller omsorgsmoment. Berör inte omväxlande smutsigt och rent. Vid magsjuka skall alltid händerna tvättas med tvål och vatten. Det räcker inte med att desinfektera dem. Sticksäkra produkter I de verksamheter där det används material som varit i kontakt med kroppsvätskor och som ger risk för stick- eller skärskador ska vassa föremål vara försedda med en fungerande integrerad säkerhetsfunktion. Hygienisk standard vid särskilda boendeformer Socialstyrelsen hänvisar till dokumentet Byggenskap och Vårdhygien - Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler (BOV) som skrivits av Svensk förening för vårdhygien (SFVH). Där framgår det att det ska finnas tillgång till spol- och diskdesinfektor på särskilda boenden. Det skall framgå av den lokala rutinen hur dessa hanteras vid enheten. Egenkontroll För att säkerställa att basala hygienrutinen fungerar ska samtliga medarbetare göra egenkontroll genom inom ett givet tidsintervall (bilaga 1) eller via observation inom ett givet tidsintervall med hjälp av hygienombud och ett särskilt observationsformulär (bilaga 2). Testa dina kunskaper på www.vardhandboken.se, går till Hygien, infektioner och smittspridning
4 (6) 6. Specifika vårdhygienrutiner För specifika vårdhygienrutiner som rör ett visst moment ska kompendiet Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län användas. Exempel på specifika moment är såromläggning, sondmatning, urinkateter och urinuppsamling, andningsvård eller injektion, infusioner, punktioner och venprovtagningar. 7. Samverkan med Landstingets vårdhygieniska expertis För att upprätthålla aktuella kunskaper hos medarbetare och chefer så har kommunen tillgång till landstingets hygiensjuksköterskor och hygienläkare. Kvalitetsområden för samverkan är: övervakning av infektionsläget inom vårdinrättningar undervisning, utbildning och aktuell information uppföljning och utveckling av vårdarbetsrutiner kontroll av steriliserings- och desinfektionsmetoder rådgivning i samband med bygg - och inköpsärenden Vårdhygien kan nås direkt på telefon: 018-611 39 02 8. Hygienombudsorganisation För att nå god hygienisk standard inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter så har förvaltningen ett nätverk med hygienombud. Nätverket har spetskompetens för vårdhygien och fungerar som en länk mellan landstingets hygiensköterska och verksamheten. MAS samordnar nätverket som består av nätverksansvariga för vårdhygien (NAV) och hygienombud. Varje NAV är nätverksansvarig för cirka 15 hygienombud. Resultatenhetschef utser hygienombud och ger dem uppdraget och möjlighet att delta i hygienutbildningar. NAV anordnar forum för hygiendiskussioner med hygienombud. Hygienombud ska finnas på varje arbetsplats och förser sina medarbetare med stöd, råd och information för nya anställa. 9. Ansvarsförhållanden Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättar och informerar om riktlinjer inom vårdhygien Medverkar i länets nätverksträffar vid enheten för vårdhygien, Akademiska sjukhuset samt samordnar hygiennätverket inom vård- och omsorgsförvaltningen. Samordnar och medverkar vid hygienronder/kvalitetsgranskning av verksamheterna. Ska sammanställa statistik från utförarnas egenkontroller och infektionsregistrering och redovisa till Landstingets vårdhygien Resultatenhetschef Inom varje verksamhet skall anpassade rutiner utifrån enhetens verksamhet och denna riktlinje utformas. Det är resultatenhetschefens ansvar att se till att dessa rutiner fastställs och efterlevs och att ny personal introduceras i rutinerna. Resultatenhetschef har ansvar för att: säkerställa att egenkontroller genomförs varje år och utser hygienombud för sin verksamhet.
5 (6) minst en observationsstudie av verksamhetens tillämpning av basala hygienrutiner genomförs per år enligt blanketten Egenkontroll för vårdhygienisk standard. Observationen skall genomföras av hygienombud och resultatet skickas till MAS. all personal får utbildning avseende skötsel och användning av spol- och diskdesinfektorer om detta finns på enheten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Sjuksköterskan ansvarar för att motverka smittspridning och att sprida kunskap om hur personer med smitta ska vårdas och upprätta nödvändiga rutiner i samråd med verksamhetschef och hygienombud. Ska utföra infektionsregistrering enligt instruktion på anvisad blankett (bilaga 3) och rapportera till MAS. Vid behov initiera och genomföra riskbedömningar för att förhindra VRI. Har ansvar att kontakta MAS eller länets hygiensjuksköterska vid misstanke eller utbrott av magsjuka eller annan mycket smittsam sjukdom. Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut har ett särskilt ansvar för att hjälpmedel hanteras på enheten enligt de hygieniska principer som gäller för rengöring och transport. bistå verksamhetschefen med råd angående hygienhantering av hjälpmedel. Följa basala hygienrutiner. Hygienombud Hygienombud ska ha en grundläggande kunskap i vårdhygien om basala hygienrutiner, smittspridning, desinfektion, resistenta bakterier och vara insatt i hanteringsordningen vid utbrott av magsjuka. Grundutbildning samt kontinuerlig utbildning av hygienombud tillhandahålls av vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. Hygienombudens roll är: Att aktivt arbeta med hygienfrågor på den egna enheten tex genom att stimulera kollegor i hygienarbetet och hjälpa dem med egenkontroller. Att delta i lokala hygiengruppsmöten med NAV samt terminsträffar för ombuden. Att informera, ge råd och utbilda personal, vikarier och studerande om de vårdhygieniska rutinerna som gäller på arbetsplatsen. Har ansvar för att rapportera avvikelser och komma med förbättringsförslag. Att samverka med Landstingets hygiensjuksköterska och kommunens sjuksköterska vid smittsamma utbrott av tex magsjuka eller influensa. Nätverksansvarigt ombud för vårdhygien, NAV NAV har spetskompetens inom vårdhygien och utöver det ansvar som hygienombuden har, så ska NAV samordna ombuden och inbjuda och hålla i forum för hygienfrågor. I dessa forum ska aktuell information spridas och hygiendiskussioner hållas, där etiska perspektiv är en del. NAV är en stödfunktion för ombuden och en länk mellan ombud och MAS samt landstingets hygiensjuksköterska.
6 (6) Vård- och omsorgspersonal Ansvarar för att medverka och följa basala hygienrutiner. All personal har ett personligt ansvar för att känna till gällande riktlinjer och dokument och att vid misstanke om smitta/infektion meddela sjuksköterska. Bilagor Självskattningsformulär (bilaga 1) Egenkontrollprogram för vårdhygienisk standard (bilaga 2) Blankett för att personal tagit del av hygienrutiner (bilaga 3) 10. Styrdokument Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) Byggenskap och Vårdhygien. Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler (BOV). Svensk förening för vårdhygien (SFVH). God hygienisk standard i kommunal vård, omsorg och hemsjukvård - Möjligheter till förbättringsarbete. Socialstyrelsen 2008, Artikelnr 2008-124-1, www.socialstyrelsen.se Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2012, Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Landstinget Uppsala län Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Patientsäkerhetslag (2010:659) Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:19) Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2015:10) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)