2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Relevanta dokument
Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

Bedömning för lärande i matematik

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind och Anette Skytt. Vad är syftet med detta bedömningsstöd

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Kursplan Grundläggande matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Bedömning för lärande i matematik

Förslag den 25 september Matematik

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Lokal pedagogisk planering

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Arbetsområde: Jag får spel

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplan för Matematik

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Pedagogisk planering i matematik

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

48 p G: 29 p VG: 38 p

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8B Ma: Procent och bråk

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

_ kraven i matematik åk k 6

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009

Transkript:

Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet PRIM-gruppen Bedömningsstöd i matematik Grundskolemodulerna Varje modul innehåller något om bedömning Nytt bedömningsstöd för åk 1-9 som ersätter analysscheman Bedömning för lärande i matematik Gymnasiemodulerna Här finns en speciell modul om bedömning Bedömning för lärande och undervisning i matematik 2015-03-15 / Katarina Kjellström, PRIM-gruppen Formativ bedömning Bedömningsprocesser och nyckelstrategier Lärare Klasskamrat Elev Vart ska eleven? Var är eleven nu? Hur kommer man dit? Klargöra och dela mål för lärande och kriterier för framgång Förstå och dela mål för lärande och kriterier för framgång Förstå och dela mål för lärande och kriterier för framgång Översättning av tabell från William (2007,2011) Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och uppgifter som också ger belägg för elevernas kunnande Aktivera eleverna som resurs för varandras lärande Ge återkoppling som för lärandet framåt Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Syftet med bedömningsstödet för grundskolan är att Ge underlag för att beskriva elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Underlätta, stödja och strukturera planering av undervisning och bedömning. Stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning. Ge underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande Vilka har deltagit i arbetet Ansvariga i PRIM-gruppen Katarina Kjellström: Projektledare, Ansvar årskurs 7-9 Inger Ridderlind: Ansvar årskurs 4-6 Anette Skytt: Ansvar årskurs 1-3 Många matematikdidaktiker och verksamma lärare 2015-03-15 Katarina Kjellström PRIM-gruppen 1

Varför ser materialet ut som det gör Vid bedömningen av elevens kunskaper måste man ta hänsyn både till centralt innehåll och förmågorna Kursplanens tre dimensioner Taluppfattning och tals användning Algebra Geometri Statistik och sannolikhet Samband och förändring Problem -lösning Problemlösning Begrepp Metoder Kunskapskrav Resonemang Centralt innehåll Kommunikation 2015-03-15 / Katarina Kjellström, PRIM-gruppen Kunskapskrav Materialet består av flera olika komponenter. Metoder Åk 3 Godtagbara Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt samt hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett i huvudsak riktigt sätt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Åk 6 Betyget E Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat Åk 9 Betyget E Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat Den första komponenten har kunskapskraven som utgångspunkt. Här beskrivs de aspekter som bör bedömas och som är unika för respektive förmåga. Generell I vilken grad eleven kan tolka muntlig och skriftlig information med matematiskt innehåll I vilken grad eleven kan beskriva sitt tillvägagångssätt vid problemlösning med hjälp av matematiska uttrycksformer Kvaliteten på de strategier och metoder som eleven använder Hur väl eleven tolkar resultat och drar slutsatser I vilken grad eleven bedömer rimligheten i ett resultat 2015-03-11 / Namn Namn, Institution eller liknande 2

Materialet består av olika komponenter. Den andra tar sin utgångspunkt i det centrala innehållet Centralt innehåll i tabellform Generell Algebra Åk 3 Åk 6 Åk 9 A32 Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. A34 Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. A61 Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. A62 Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. A63 Metoder för enkel ekvationslösning. A64 Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas A91 Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. A92 Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. A93 Metoder för ekvationslösning. 2015-03-15 Katarina Kjellström Bedömningsprocessen 2015-03-11 / Namn Namn, Institution eller liknande 2015-03-15 / Katarina Kjellström, Prim-gruppen Hela materialet består av fem olika komponenter Här visas hur de kan användas Du hittar materialet på Centralt innehåll i tabellform Generell Underlag för bedömning Lärardokumentation Elevdokumentation Självbedömning www.skolverket.se/bedomningmatematik Alla filer finns i pdf De filer som läraren ska arbeta med finns också i word 3

www.skolverket.se/bedomningmatematik Dags för film Hur laddar man ner materialet på sin dator Materialet är omfattande och finns därför i en zippad fil på Skolverkets hemsida. Denna fil måste packas upp. Om man har en Mac-dator: Dubbelklicka på zip-filen för att öppna datorns uppackningsprogram och filen packas upp. Om man har en PC: Klicka på zip-filen och välj Spara som, då sparas filen på Skivbordet eller välj Save så finns filen i Download. Från Download kan man dra zip-filen till skrivbordet. Högerklicka på zip-filen på skrivbordet och välj extrahera alla. Klickbar navigationssida över hela materialet / Namn Namn, Institution eller liknande Bedömning för lärande i matematik Klickbar navigation Valbart format / Namn Namn, Institution eller liknande 4

Exempel på hur materialet kan användas Analys av kursplanen och Stöd för planering av ett speciellt arbetsområde. Välj ett arbetsråde t.ex Statistik åk 7 Utgå från tabellen med centralt innehåll och markera de punkter som ni tycker ska vara med i arbetsområdet Kopiera in dessa i Underlag för bedömning Gör sedan Lärardokumentationen och Självbedömningen till eleverna / Namn Namn, Institution eller liknande 2015-03-11 Anette Skytt, PRIM 2015-03-11 / Namn Namn, Institution eller liknande 5

Arbetsområden som finns behandlade i materialet Likhetstecknets innebörd i åk 3 Algebra årskurs 6 Algebra och mönster åk 8 Geometriska objekt åk 2-3 Fyrhörningar, omkrets och area åk 5 Area och volym åk 8 Proportionella samband åk 2 Proportionella samband och koordinatsystemet åk 6 Funktioner åk 9 Statistik åk 2 Statistik åk 4 Statistik åk 7 Taluppfattning åk 3 Stora tal och positionssystemet åk 5 Bråk åk 7 Analys av uppgifter med elevarbeten 2015-03-15 / Katarina Kjellström Analys av en uppgifts potential (från gy-modulen) Vilken/vilka förmågor kan elev visa i uppgiften Vilket matematikinnehåll ska eleven tillämpa sin förmågor på? Kan uppgiften lösas på olika sätt och med olika kvalitet? Vilka? Vilka missuppfattningar kan uppgiften avslöja Vilken redovisningsmetod (muntligt, skriftligt) är mest lämplig för uppgiften Är det lämpligt att använda hjälpmedel /digitala verktyg i arbetet med uppgiften 2015-03-15 Katarina Kjellström, PRIM-gruppen Analys av uppgift och elevarbeten med stöd av Bedömning för lärande Area årskurs 5 (Uppgift och elevarbeten) Uppgift Familjen Ryan är på semester i Australien. De har parkerat sin husbil på plats nummer 16. På ritningen ser du hur de har parkerat. Husbilen täcker 8 m 2 av hela platsen. Hur stor area (yta) har hela plats16? Visa hur du löser uppgiften. Vilka förmågor kan eleven visa i sitt arbete med uppgiften? Titta i den generella bedömningsmatrisen. Vilka kunskaper i matematik kan eleven visa? Titta i tabellerna över centralt innehåll. 6

Denna uppgift prövar begreppet area och följande förmågor kan bedömas Elevarbeten Problemlösning - I vilken grad eleven kan tolka skriftlig information med matematiskt innehåll - I vilken grad eleven kan beskriva sitt tillvägagångsätt vid problemlösning med hjälp av matematikens uttrycksformer - Kvaliteten på de strategier och metoder som eleven väljer - Hur väl eleven tolkar resultat och drar slutsatser Begrepp - Hur väl eleven använder olika begrepp - I vilken grad eleven visar kunskap om relationer och samband mellan olika matematiska begrepp Metoder - Hur väl metoden är anpassad till uppgiften/situationen - Hur väl eleven genomför metoder och beräkningar - Hur utvecklingsbara elevens metoder är Resonemang - Kvaliten på elevens matematiska resonemang (motiveringar och argumentationer) Kommunikation - Kvaliten på elevens beskrivningar och redogörelser - Hur väl eleven använder matematikens uttrycksformer Vid analys av elevarbetena fokuserar bedömningen i vilken grad eleven visar, använder och uttrycker kunskaper om den information som finns på ritningen att en förstoring eller förminskning har samma form som originalet skillnaden mellan olika storheter t ex omkrets och area Bedömningen fokuserar även hur väl eleven mäter längd, area med hjälp av olika mätredskap och standardiserade enheter t ex cm och m 2 använder informella och formella metoder för att bestämma omkrets och area för tvådimensionella figurer t ex rektanglar redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t ex med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa Diskutera elevernas arbete med uppgifterna Vilka elevarbeten visar godtagbara kunskaper? Vilka elevarbeten visar på väg mot godtagbara kunskaper och vilka visar en högre nivå? Elevarbeten Avslutande frågor Hur kan lärardokumentationen användas? Vad ska elevernas självbedömning innehålla? Hur kan självbedömningar användas? Vilken hjälp finns i materialet? 7