MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSPROGRAM 2012-2015 Arbetsdokument Innehåll Inledning...2 Vision & Värdegrund...3 Miljöpolicy...3 Syfte...3 Omfattning...3 Tillämpning och ansvar...3 Bakgrund...4 Miljöfrågan ur ett globalt perspektiv...4 Det nationella miljöarbetet...5 Struktur på Miljö- och hållbarhetsprogrammet...5 Landstingets utmaningar...6 Låg klimatpåverkan...6 Hälsosam omgivningsmiljö...7 Rik biologisk mångfald...8 Hållbar resursanvändning...9 Socialt ansvar...10 Miljömål och åtgärder...11 Övergripande klimatmål...11 Energi...13 Resor & Transporter...14 Läkemedel...15 Kemikalier...17 Avfall & återvinning...18 Livsmedel...19 Produkter...21 Organisation för hållbarhet...22 Uppföljning och redovisning...23 Arbetsdokument MHP 20110929.doc 1
Inledning Landstingsfullmäktige beslutade.. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 2
Vision & Värdegrund Landstingets vision är utgångspunkten för den verksamhet som bedrivs. Visionen antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006. Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Miljöpolicy Örebro läns landsting har som främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Landstinget verkar också för en god regional utveckling, kultur och bildning. Landstingets vision om en hållbar utveckling anger riktningen för vårt arbete, som ska bedrivas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vi värnar miljön och människors hälsa och välbefinnande, nu och i framtiden. Därför ska vi: arbeta aktivt för att förebygga och minska utsläpp, avfall och förbrukning av resurser driva hållbar utveckling och innovation genom att upphandla och köpa varor och tjänster med hänsyn till människor och miljö i vår samverkan med andra organisationer på ett öppet och lyhört sätt verka för en hållbar utveckling verka för ökad insikt om sambandet mellan hälsa och miljö, både i den egna verksamheten och i regionen säkerställa att alla chefer och medarbetare har den kunskap och de resurser som krävs för att ta miljöhänsyn i handling och beslut Syfte Syftet med Miljö- och hållbarhetsprogrammet är att utifrån politiska visioner och kartläggning av landstingets miljöpåverkan fastställa mål och åtgärder för perioden 2012-15. Omfattning Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) omfattar landstingets förvaltningar och bolag som ägs till 50 % eller mer. I de fall externa intressenter omfattas framgår detta i särskilda avtal. Tillämpning och ansvar Miljö- och hållbarhetsprogrammet är underlag till landstingets verksamhetsplan och förvaltningarnas verksamhetsplaner. Nämnden för Trafik, miljö och service gör årliga överenskommelser med förvaltningarna baserade på Miljö- och hållbarhetsprogrammet, som därmed integreras i verksamhetsplanerna enligt bilden nedan. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 3
Bakgrund Miljöfrågan ur ett globalt perspektiv Genom forskning görs försök att definiera gränsvärden för planetens motståndskraft mot miljöförstöring 1, 2. Några av dessa gränsvärden har vi redan överskridit och några är vi nära (se figur). Det kan leda till dramatiska konsekvenser för oss människor och för naturens förmåga att leverera de ekosystemtjänster vi är beroende av. 3 Dessa konsekvenser beskrivs översiktligt under landstingets "utmaningar" nedan. Figur 1. Illustration av planetens gränsvärde inom nio planetära biofysiska processer. Den gröna cirkeln representerar det säkra handlingsutrymmet, de röda staplarna visar det uppskattade läget för respektive process. 1 Rockström, J. & Wijkman, A. (2011) Den stora förnekelsen. Stockholm, Medströms Bokförlag. Läs mer i The Millennium Assessment Reports (2005) http://www.maweb.org/en/index.aspx 2 Rockström et al. (2009) A safe operating space for humanity. Nature vol 461, Macmillan Publishers Limited. 3 FN:s konvention om biologisk mångfald (2010) http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/28/07/fda2f01a.pdf Arbetsdokument MHP 20110929.doc 4
Det nationella miljöarbetet Det svenska miljöarbetet utgår från internationella överenskommelser och krav från EU, exempelvis EUs strategi 2020, samt regionala och nationella miljökvalitetsmål (se tabell nedan). Därtill kommer olika styrmedel som lagar, skatter mm. Tabell 2. Prognos att nå de nationella miljökvalitetsmålen till 2020. Struktur på Miljö- och hållbarhetsprogrammet Med utgångspunkt från EU:s målområden, de planetära gränsvärdena samt de nationella och regionala miljökvalitetsmålen har landstinget identifierat fem utmaningar. Dessa utmaningar är komplexa och har implikationer för stora delar av verksamheten i landstinget. Utmaningarna hanteras genom att arbeta med konkreta mål och åtgärder inom sju miljömålområden som har identifierats genom kartläggning av landstingets miljöpåverkan. Genom målområde Organisation för hållbarhet förbättras förutsättningar att arbeta effektivt med miljöfrågorna. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och Hälsa hållbar och utveckling livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Socialt ansvar Rik biologisk mångfald Hälsosam omgivnings-miljö Låg klimatpåverkan Hållbar resursanvändning Kemikalier Produkter Resor och transporter Livsmedel Avfall Läkemedel Energi Organisation för hållbarhet Figur 3. Samband och struktur på landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-15. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 5
Tabellen nedan visar hur landstingets utmaningar relaterar till EU:s målområden, de nationella miljökvalitetsmålen och de globala miljöproblem som är utgångspunkt för forskningen om planetära gränsvärden 4 Landstingets Utmaningar EU:s målområden Nationella miljökvalitetsmål Områden med planetära gränser Låg klimatpåverkan Hälsosam omgivningsmiljö Rik biologisk mångfald Hållbar resursanvändning Socialt ansvar vid upphandling och inköp Klimatförändringar Hälsa och livskvalitet Natur och biologisk mångfald Natur, resurser och avfall 1. Begränsad klimatpåverkan Klimatförändring 2. Frisk luft, 4. Giftfri miljö, 5. Skyddande ozonskikt, 6. Säker strålmiljö, 9. Grundvatten av god kvalitet, 15. God bebyggd miljö, 3. Bara naturlig försurning, 4. Giftfri miljö, 7. Ingen övergödning, 8. Levande sjöar och vattendrag, 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 14. Storslagen fjällmiljö, 15. God bebyggd miljö, 16. Ett rikt växtoch djurliv Kemisk förorening, Uttunning av ozonlagret, Atmosfärisk aerosolbelastning Förlust av biologisk mångfald, Klimatförändring, Kemisk förorening, Global färskvattenanvändning, Havsförsurning, Förändrad landanvändning 9. Grundvatten av god kvalitet Kväve- och fosforcyklarna, Global färskvattenanvändning, Förändrad landanvändning Kemisk förorening, Global färskvattenanvändning Tabell 3. Landstingets utmaningar och i relation till EU, nationella mål och planetens gränsvärden. Landstingets utmaningar Låg klimatpåverkan De ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären beror till stor del på användningen av fossila bränslen, men även avskogning, förändrad markanvändning och jordbruk ger betydande bidrag. Globala åtgärder som begränsar utsläppen behövs för att förhindra att medeltemperaturen ökar upp emot sex grader de närmaste 100 åren 5. Människors grundläggande levnadsvillkor hotas när smältande glaciärer leder först till översvämningar och därefter till att världens vattenförsörjning kraftigt minskar. Omkring en sjättedel av jordens befolkning väntas bli drabbade. Vid sydliga breddgrader kommer torka att leda till minskade skördar, vilket kan leda till att miljontals människor saknar möjlighet att producera eller köpa tillräckligt med mat. Sjukdomar som malaria och denguefeber förväntas bli vanligare. Många känsliga ekosystem, som t.ex. korallrev som är mycket betydelsefulla för biologisk mångfald och fiske, riskerar att slås ut 6. 4 Tabellen visar inte alla relationer utan bara de som bedöms viktigast 5 Europas Miljö - Tillstånd och utblick 2010 http://www.eea.europa.eu/soer/synthesis/translations/europas-miljoe-2013- tillstaand-och 6 Exploring the resilience in coral reefs (2009) http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:210852 Arbetsdokument MHP 20110929.doc 6
Stigande havsnivåer kan tvinga uppemot 200 miljoner människor att flytta när odlingsbar mark läggs under vatten. Även Örebro län riskerar att drabbas av klimatförändringarna. Det kan ske i form av fler och kraftigare stormar, fler skördar som slår fel, översvämningar eller utbredning av sjukdomar som idag är sällsynta på våra breddgrader. Uteblivna åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan komma att generera kostnader motsvarande minst fem % av världens BNP per år. 7 Världens ledare har därför lovat att arbeta för att jordens temperatur inte ska stiga med mer än 2 grader och att koldioxidutsläppen ska ha halverats till år 2050 8 från 1990 års nivå 9. Koldioxidutsläppen i industriländerna behöver då minska med 80-95 % till 2050 10. År 2009 beslutade därför den svenska riksdagen att till år 2020 bör de svenska koldioxidutsläppen reduceras med 40 % jämfört med år 1990. Inom EU ska andelen förnybara energikällor öka med 20 % och energieffektiviteten med 20 % till år 2020 11. Därför behövs både energieffektivisering och en övergång till förnybar energi. Vision Örebro läns landstings klimatpåverkan är inte större än vår proportionerliga del av vad planeten kan hantera utan att jordens medeltemperatur ökar med mer än två grader från förindustriell nivå. Hälsosam omgivningsmiljö Vår hälsa påverkas av en mängd faktorer i vår omgivningsmiljö. Vi utsätts för strålning, smittoämnen och buller samt påverkas av kvaliteten på luft och vatten för att nämna några exempel. Det allvarligaste miljörelaterade hotet mot vår hälsa på lång sikt kommer dock troligen från kemikalier. Kemikalier sprids i samband med att varor produceras, används och blir till avfall, via livsmedel och genom läkemedel. De finns i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker, i plastkärl och teflonpannorna i köket. Enbart på den europeiska marknaden beräknas det finnas 30 000 70 000 kemikalier i omlopp, av vilka endast ett fåtal har testats avseende miljö- och hälsoeffekter 12 eftersom forskningen inte håller samma takt som nyintroduktionen. När nya problem uppmärksammas har ofta skadliga halter hunnit ackumuleras i miljön och ämnet finns inbyggt i varor, byggnader eller infrastruktur 13. Läkemedel är kemikalier som ska kunna passera magsäcken utan att effekten förloras, vilket också leder till att vissa läkemedelsrester sprids till sjöar och vattendrag utan att brytas ned. De som framför allt kan innebära risker är antibiotika, som kan ge resistenta bakteriestammar och hormonpreparat som kan orsaka hormonella störningar hos djur och människor 14. Vi vet än så länge ganska lite om hur vi påverkas av den blandning av kemikalier 15 som vi utsätts för i vår vardag, hur de samverkar när de samlas i människokroppen eller ute i naturen. Forskare ser dock samband mellan miljögifter och neuropsykiska störningar hos barn, missfall, diabetes, sjuklig fetma, 7 Sternrapporten (2007) http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5711-1.pdf 8 Klimatmötet i Köpenhamn 2009 samt i Cancun 2010 9 IPPC visade dock i sin rapport 20079 att om man lyckas halvera koldioxidutsläppen till 2050 skulle det bara innebära 50 % chans att vi inte överstiger 2-gradersmålet 10 Europas Miljö - Tillstånd och utblick 2010 http://www.eea.europa.eu/soer/synthesis/translations/europas-miljoe-2013- tillstaand-och 11 Europa 20/20/20 (2010) http://ec.europa.eu/eu2020/pdf/1_sv_act_part1_v1.pdf 12 http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/om-kemikalier/organiska-miljogifter/ 13 http://www.kemi.se/upload/giftfri%20milj%c3%b6/docs/giftfri%20milj%c3%b6_preciseringar_%20uppf%c3%b6ljning_ 2011.pdf 14 http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/lakemedelsboken/lakemedelsbokenhyperlinked-h-adj/startsida.pdf Avsnitt Läkemedel i miljön. 15 Även naturligt förekommande ämnen i onaturliga koncentrationer, t.ex. tungmetaller som bly, Kadmium och kvicksilver samverkar i sammanhanget Arbetsdokument MHP 20110929.doc 7
minskad fertilitet hos män samt ökad risk för testikelcancer 16. Kostnaden för denna påverkan är svårbedömd, men troligen hög redan idag. Kemikalieinspektionen har tagit fram en handlingsplan för att minska risken att människor utsätts för farliga kemikalier i sin vardag 17. EU:s nya kemikalielagstiftning bidrar också till att öka kunskaperna om riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedel samt bättre information om farliga kemiska ämnen i varor. Även luftkvaliteten är en viktig faktor för hälsan, speciellt för barn och äldre med hjärt- och kärlsjukdomar eller med luftrörs- och astmabesvär. Lokalt spelar utsläpp från trafiken och uppvärmning betydande roller för luftkvaliteten. God kulturmiljö, tillgång till grönområden och möjlighet till rekreation, att slippa besväras av buller från trafik m.m. är alla bidragande faktorer till en hälsosam omgivningsmiljö. 18 Vision Omgivningsmiljön i Örebro län skall vara hälsofrämjande. Invånarna ska utsättas för så låga miljörelaterade hälsorisker som möjligt. Örebro läns landsting bidrar inte till att försämra möjligheten för människor i andra delar av världen att leva i hälsosamma miljöer. Rik biologisk mångfald Biologisk mångfald är det begrepp som beskriver variationen av liv på jorden. Dagens biologiska mångfald är frukten av miljontals år av evolution. Inom varje ekosystem bildar alla levande varelser, inklusive människan, en gemenskap där de interagerar med varandra och gör det mänskliga samhället möjligt. Detta kan belysas genom att titta på de tjänster ekosystemen bidrar med till de mänskliga samhällena. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra kategorier 19 : Tillförande: mat, vatten, råvaror, mediciner, energi Reglerande: klimatreglering, avfalls, vatten- och luftrening... Stödjande: närings- och fröspridning, primär produktion Kulturella: rekreation, inspiration, vetenskaplig upptäckt Olika typer av mänsklig påverkan utsätter idag de flesta ekosystem för en mycket stor press 20. EU:s art- och habitatdirektiv visar att nästan tre fjärdedelar av naturtyperna och ungefär hälften av arterna inte har långsiktigt livskraftiga bestånd 21. Vissa forskare menar att vi gått in i en ny geologisk era, antropocen, där människans aktivitet påverkar hela planetens förmåga att reglera sig själv 22. Arter utrotas genom mänsklig påverkan mellan 100-1000 gånger snabbare än vad som anses vara naturligt 23. Förlusten av biologisk mångfald är en förlust av ett egenvärde. Men det påverkar också det mänskliga samhället genom att ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster som rent vatten och livsmedel urholkas. En minskad biologisk mångfald gör också att ekosystemens motståndskraft mot mänsklig påverkan urholkas vilket kan leda till tröskeleffekter med snabba negativa förlopp som följd. Det är svårt att ange ett värde för hur stor förlust av biologisk mångfald våra ekosystem tål, men påfrestningen på ekosystemen behöver minska avsevärt och takten med vilken arter utrotas behöver 16 Theo Colborn http://www.endocrinedisruption.com/home.php samt Stefan Jarls film Underkastelsen http://www.underkastelsen.se/ 17 http://kemi.se/upload/om_kemi/docs/regeringsuppdrag/handlingsplan-giftfri-vardag.pdf 18 De nationella miljökvalitetsmålen http://www.miljomal.nu/ 19 The Millennium Assessment Reports (2005) http://www.maweb.org/en/index.aspx 20 The Millennium Assessment Reports (2005) http://www.maweb.org/en/index.aspx visar att 2/3 av de viktigaste ekosystemen utnyttjas over sin förmåga 21 Miljömålen, svensk konsumtion och global miljöpåverkan 2010 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-1280-9.pdf 22 Uttrycket myntat av nobelpristagaren Paul Crutzen 23 Rockström et al. (2009) A safe operating space for humanity. Nature vol 461, Macmillan Publishers Limited. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 8
troligen minska med mer än en faktor 10 24. Världens regeringar beslutade därför vid FN-konferensen i Nagoya 2010 att öka andelen skyddad mark och hav till 17 respektive 10 % 25. Vision Örebro läns landsting bedriver sin verksamhet så att vi inte väsentligt bidrar till att den biologiska mångfalden utarmas någonstans på jorden. Örebro läns landsting samverkar med lokala aktörer för att inom sina verksamhetsområden bevara den biologiska mångfalden i länet. Hållbar resursanvändning Klimatförändringarna kan ses som ett symtom på att människors samlade efterfrågan på energi råvaror överstiger vad planeten kan leverera 26. Efterfrågan leder också till en enorm mängd avfall. Enligt FN kan efterfrågan på livsmedel, foder och fiber öka med 70 % till år 2050. Redan år 2030 kan den globala efterfrågan på energi och rent vatten ha ökat med 40 % vardera 27. Det är därför av stor vikt att dessa resurser hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt. Jordens naturtillgångar delas vanligen in i lager, fonder och flöden. Lager består av ändliga resurser som byggts upp under mycket lång tid och som i praktisk mening ej förnyas som fosfor, råolja, stenkol, naturgas och malm. Fonder är resurser som byggs upp eller förnyas långsammare och där avkastningen är förnyelsebar om uttaget ej är för stort och kapitalet (fonden) bevaras. Exempel på fondresurser levande system som skog eller fiskbestånd, men även ytvatten och jordmån Flöden är resurser som förnyas kontinuerligt oavsett uttag som solljus, vindar och regn. På samma sätt som det inte är hållbart att använda ett krympande kapital för att betala löpande utgifter går det inte heller långsiktigt att bygga samhället på att förbruka de lagrade naturresurserna och fonderna. För flera lagerresurser som olja, kol, fosfor, koppar och uran har vi kanske redan idag nått toppen av utvinningstakten (s.k. "peak") och har i så fall framför oss en gradvis minskande tillgång på resurserna 28. Även fondresurser, som är essentiella för mänskliga samhällen överutnyttjas både globalt, regionalt och lokalt 29. Exempel är färskvatten 30, jordbruksprodukter, skog och fisk. Utöver den direkta bristen på vatten, mat och resurser som behövs för ge förutsättningar för ekonomisk utveckling, underblåses även politisk oro och väpnade konflikter i kampen om de begränsade resurserna. När tillgången på grundläggande resurser minskar samtidigt som efterfrågan ökar går ekvationen inte ihop. Vi behöver leva på flödena och avkastningen från fonderna samt skapa mer slutna system för de lagerresurser vi är beroende av 31. Det kan t.ex. röra sig om att hitta alternativ till fossila bränslen, återanvända metaller, återtillföra fosfor till jordbruksmarken, bidra till hållbart skogsbruk och fiske etc. 32 Vision Örebro läns landsting använder resurser på ett hållbart sätt. Det innebär att främst förnybara resurser används och att kretsloppen är slutna då ej förnybara resurser används. 24 Rockström et al. (2009) A safe operating space for humanity. Nature vol 461, Macmillan Publishers Limited. 25 Rockström, J. & Wijkman, A. (2011) Den stora förnekelsen. Stockholm, Medströms Bokförlag. 26 http://stallom.se/referenspunkter-for-stall-om/ 27 Europas Miljö - Tillstånd och utblick 2010 http://www.eea.europa.eu/soer/synthesis/translations/europas-miljoe-2013- tillstaand-och 28 Hubber-kurvan, Hirsch rapporten, Peak everything http://energybulletin.net/primer 29 http://www.greenfacts.org/en/index.htm, se t.ex. rubrikerna water resources, forests, fisheries etc. 30 Där även fossilt vatten idag täcker en stor del av förbrukningen 31 Agenda 21 http://www.sweden.gov.se/sb/d/6936 32 Fiskeriverket https://www.fiskeriverket.se/download/18.33bca6be10f866e596f8000219/resursraentemodell.pdf Arbetsdokument MHP 20110929.doc 9
Socialt ansvar Människors möjlighet till hälsa och välbefinnande påverkas till mycket stor del av deras arbete. Några områden som ingår i FN:s konvention för mänskliga rättigheter som kan kopplas till arbete presenteras i tabellen nedan med en mycket kort situationsbeskrivning. Område Situationsbeskrivning Barnarbete Det finns idag c:a 158 miljoner barnarbetare 33 Diskriminering Diskriminering baserat på etnicitet, kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning och/eller könsöverskridande identitet eller uttryck är mycket vanligt förekommande i många länder Anställdas rätt till förenings- Möjligheten att organisera sig är mycket begränsad i många länder. och organisationsfrihet Många vanliga leverantörsländer har inte ratificerat ILO:s konventioner (97 & 98) Grundläggande säkerhet och C:a 1 miljon människor dör varje år i arbetsrelaterade olyckor och hälsa på arbetsplatsen sjukdomar 34. De största riskerna finns i utvecklingsländer Skäliga löner 1,4 miljarder lever i extrem fattigdom. Stora grupper arbetare i många länder kan inte leva på sina löner 35 Tvångsarbete och slavarbete Idag arbetar mellan enligt en grov uppskattning 27 miljoner under slavliknande förhållanden 36 Tabell 5. Utvalda mänskliga rättigheter samt kort situationsbeskrivning för respektive område. Av FN:s milleniemål är det två som har speciell betydelse för arbete: Halvera världens fattigdom och hunger Öka samarbetet mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor Både antalet och andelen fattiga har minskat sedan år 2000 men 2008 skedde ett trendbrott då antalet fattiga började öka igen. Med socialt ansvar avses i miljö- och hållbarhetsprogrammet ansvarstagande vid upphandling 37. De krav som ställs vid upphandling har en direkt påverkan på möjligheten för människor i utvecklingsländer att resa sig ur fattigdom och att arbeta under sunda förhållanden (se tabell ovan). En knapp tredjedel av landstingets budget är inköp av olika slag. Man kan alltså säga att en knapp tredjedel av den av landstinget finansierade verksamheten pågår hos leverantörer till landstinget och deras underleverantörer, till stor del i socialt utsatta områden i utvecklingsländer. Vision Örebro läns landstings verksamhet bidrar till att främja mänskliga rättigheter och att människor kan höja sig ur utsatthet, fattigdom och misär. Den verksamhet vi bedriver för att hålla våra länsinvånare friska ska inte bidra till att andra blir sjuka eller utnyttjas. 33 http://www.fairtradecenter.se/ 34 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc1446189/ 1,1 milj 2000). 35 http://www.fairtradecenter.se/ 36 http://www.smfcdn.com/assets/pubs/un_chronicle.pdf 37 En organisations sociala ansvar kan sägas innefatta ansvar för sin samverkan med hela det globala mänskliga samhället och hur den påverkar människors levnadsvillkor. Det skulle i så fall innefatta t.ex arbetsmiljön inom landstinget och patientsäkerheten men då det ingår i andra målområdena (personal och god vård) begränsar vi i det här sammanhanget innebörden till socialt ansvarstagande vid upphandling eftersom den frågan hanteras av miljöfunktionen och därmed ingår i målområde miljö och detta program. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 10
Miljömål och åtgärder I detta kapitel beskrivs under varje målområde de mål och åtgärder som ska genomföras under perioden 2012-15. Övergripande klimatmål Landstingets klimatpåverkan är fördelad på ett antal områden (uppgifter från 2010) Tabell 4. Landstingets klimatpåverkan 2010 38. Långsiktigt mål 2020 Landstingets totala klimatpåverkan 39 har minskat med 60 % Mål 2015 Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med 30 % De viktigaste övergripande åtgärderna för att nå klimatmålet presenteras i tabellen nedan. Målen och åtgärderna presenteras under respektive miljömålsområde nedan. Energieffektivisering och egen vindkraft hanteras i miljömålsområde Energi, Länstrafiken och interna resor och transporter i miljömålsområde Resor och transporter och medicinska gaser i miljömålsområde Läkemedel. 38 Klimatpåverkan från el antas vara 400 g CO2/KWh istället för de 100 g CO2/KWh de flesta landsting räknar med, vilket ökar utsläppen väsentligt 39 Räknat i koldioxidekvivalenter Arbetsdokument MHP 20110929.doc 11
Tabell 5. Tabellen visar den minskade klimatpåverkan som klimatmålen och åtgärderna som presenteras för respektive miljömålsområde nedan beräknas ge 40 40 Klimatpåverkan från el antas vara 400 g CO2/KWh istället för de 100 g CO2/KWh de flesta landsting räknar med, vilket ökar utsläppen väsentligt Arbetsdokument MHP 20110929.doc 12
Energi Landstingets energiförbrukning går bland annat åt till uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, belysning, medicinsk utrustning och datorer. De dominerande energikällorna är el och fjärrvärme, men biogas, olja, pellets och solel förekommer också. Landstinget har länge arbetat med att reducera energiförbrukningen, bl a genom att ta tillvara spillvärme och optimera styrning av exempelvis fläktar. Mellan 2004 och 2010 minskade energiförbrukningen per yta med 13 % vilket idag innebär en årlig besparing på knappt 10 miljoner kronor. Energi utgjorde 2010 c:a hälften av landstingets klimatpåverkan. Under perioden har också en övergång till förnybara energikällor påbörjats genom att fossil olja har fasats ut och förnybar el har köpts i större omfattning. Framtida utmaningar handlar om att fortsätta minska energiförbrukningen, trots att utvecklingen går mot allt mer energiintensiv teknik i våra sjukvårdslokaler, samt att frigöra oss från beroende av fossil olja till reservdrift. Att minska elförbrukningen från IT är också viktigt men det berörs inte i åtgärderna nedan då frågor rörande miljö och IT hanteras gemensamt genom framtagandet av en strategi för "Grön IT". Arbetet med miljömålområde energi bidrar främst till att möta utmaningen Låg klimatpåverkan. Arbetet bidrar också till Hållbar resursanvändning genom utfasning av fossila bränslen. Rik biologisk mångfald främjas genom minskat tryck på ny storskalig vattenkraft och Hälsosam omgivningsmiljö främjas genom minskade utsläpp till luft från värmekraftverk. Långsiktigt mål 2020 Klimatpåverkan från energianvändning har minskat med 75 % jämfört med 2010 Mål 2015 Klimatpåverkan från energianvändning har minskat med 45 % jämfört med 2010 Energikonsumtionen (kwh/m 2 ) 41 har minskat med minst 15 % jämfört med 2010 Elkonsumtionen (kwh/m 2 ) har minskat med minst 10 % jämfört med 2010 Vid nybyggnation ska landstingsfastigheter högst hålla nivån 70 kwh/m 2. För rena kontorslokaler ska nivån 50 kwh/m 2 hållas 42 Landstinget använder inga fossila bränslen för uppvärmning Åtgärder Egen vindkraftproduktion motsvarande c:a hälften av landstingets elförbrukning. Utred möjligheten att använda förnybart bränsle till reservdrift. Arbetssätt vid ny- och ombyggnation utvecklas till att ytterligare förbättra energi- och miljöprestanda, både vad gäller att höja miniminivån och att genomföra projekt med spetsteknik Åtgärder genomförs för att minska befintliga fastigheters el- och värmeförbrukning Åtgärder genomförs i alla verksamheter för att minska elförbrukning Förutsättningarna att genomföra lönsamma energieffektiviseringar stärks Miljöeffekter Den viktigaste miljöeffekten är minskad klimatpåverkan. Ovan redovisade åtgärder beräknas minska klimatpåverkan med c:a 11 000 ton CO 2 -ekvivalenter. Minskad el- och värmekonsumtion leder dock även till andra positiva miljöeffekter i enlighet med vad som beskrivs i inledningen till målområde Energi. 41 El+klimatkorrigerad värme 42 El+klimatkorrigerad värme Arbetsdokument MHP 20110929.doc 13
Ekonomiska konsekvenser Energieffektiviseringar i enlighet med målen ovan ger med dagens energipriser årliga besparingar på c:a 10 mnkr. Att genomföra åtgärder enligt ovan för att uppnå detta beräknas mycket grovt kräva investeringar på runt 70 mnkr. Troliga följdeffekter av energieffektiviseringsarbetet och att resurser tillsätts att arbeta mer långsiktigt med beståndet är ytterligare besparingar beroende på bl.a. färre reinvesteringar. En investering i egen vindkraftproduktion motsvarande c:a hälften av elförbrukningen beräknas kräva en investering på c:a 140 mnkr och bedöms grovt ge en genomsnittlig årlig besparing över investeringsperioden (efter kapitalkostnader) på knappt 5 mnkr (knappt 9 mnkr med försäljning av elcertifikat). Besparingen beror dock på ett antal osäkra faktorer som ränta elpriser, skatteregler mm. Hälso- och andra effekter Ännu färre fastighetsrelaterade driftstörningar på grund av möjligheten att systematiskt arbeta igenom hela fastighetsbeståndet. Resor & Transporter Ambulanstransporter är en viktig och ofta livsavgörande del av landstingets verksamhet, men det krävs även många andra resor för att få vården att fungera. Servicebilar, godstransporter, sjukresor, hembesök, utbildningsresor och resor till konferenser är några exempel. Färdtjänstverksamhet bedrivs under landstingets huvudmannaskap genom Transam. Denna består till stor del av sjukresor åt landstinget men utför även tjänster åt kommunerna. Landstinget har ett avgörande ansvar för den kollektivtrafik som bedrivs genom Länstrafiken. Länstrafikens verksamhet utgjorde knappt en fjärdedel av landstingets totala klimatpåverkan 2010. Indirekt har kollektivtrafiken dock en stor positiv klimatpåverkan och är av stor betydelse för regionens omställning till ett mer hållbart samhälle. En utmaning är att planera kollektivtrafiken så att den blir ännu bekvämare och mer tidseffektiv och därmed konkurrenskraftigare mot bilen. Länstrafiken arbetar aktivt med att övergå till förnybara bränslen för att minska sin klimatpåverkan. Landstinget bedriver ett aktivt arbete med att minska utsläppen från resor och transporter inom den egna verksamheten, bl.a. genom att öka användningen av bilpooler, klimatkompensera och se över reseriktlinjer. Landstingsanställdas resor i tjänst och landstingets transporter utgjorde 2010 c:a 5 % av landstingets klimatpåverkan. Framtida utmaningar är främst att ändra resmönster och att stimulera kollektivt resande och tillgången till förnybara drivmedel. För att minska resande är användandet av IT viktigt men det berörs inte i åtgärderna nedan då frågor rörande miljö och IT hanteras gemensamt genom framtagandet av en strategi för "Grön IT". Målområdet bidrar främst till att möta utmaningen Låg klimatpåverkan men även till Hållbar resursanvändning genom utfasning av fossila bränslen. Det bidrar även till Hälsosam omgivningsmiljö genom minskade emissioner och Rik biologisk mångfald. Långsiktigt mål, 2020 2020 har landstingets klimatpåverkan från transporter och resor i tjänst minskat med 50 %, och från kollektivtrafik med 65 % jämfört med 2010. Mål 2015 Landstingets klimatpåverkan från transporter och resor i tjänst har minskat med 30 % från 2010 43 Alla resor på uppdrag av landstinget, inklusive sjukresor, samt transporter i egen regi sker med förnybara bränslen 44 43 Detta inkluderar inte transporter av produkter från leverantör till lager i Sverige som räknas in i produkter 44 Det innebär att fordon, såväl egna som leasade, hyrda eller taxi, ska vara anpassade till ett förnybart bränsle samt använda detta (mindre inblandning av fossilt bränsle i enlighet med branschstandard är tillåtet). För ambulanser gäller detta med förutsättning att det i tid Arbetsdokument MHP 20110929.doc 14
50 % av kollektivtrafiken 45 drivs av förnybara bränslen och klimatpåverkan har minskat med 20 % från 2010 Antalet kollektivtrafikresor har ökat med 14 % och arbetspendlingen sker till 25 % med kollektivtrafik 46 Åtgärder En övergripande logistikutredning genomförs avseende material- och avfallshantering. Utredningen beaktar infrastruktur, egna resurser och avtal. Åtgärder genomförs i enlighet med utredningen. Ställ miljökrav på transporter vid upphandling av varor och tjänster Effektivisera vårdens nyttjande av transporttjänster Genom ekonomiska incitament få patienter att i ökad utsträckning använda kollektivtrafik 47 istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar. Utveckla riktlinjer och villkor för tjänsteresor för att stimulera ett hållbart resande Verka för att öka möjligheten att tanka förnybara drivmedel vid tjänsteresor och transporter inom landstinget Stimulera hållbart och hälsosamt resande till och från jobbet Utred hur man kan samordna transportslag som kollektivtrafik, bil och cykel effektivare för att minska bilåkande Utveckla fordonsenheten för att stimulera hållbart resande Miljöeffekter Den viktigaste miljöeffekten är minskad klimatpåverkan. En minskning i enlighet med målen ger en minskning av landstingets klimatpåverkan på c:a 2 700 ton CO 2 från kollektivtrafiken och c:a 900 ton från interna resor och transporter. Utöver detta kommer en stor positiv klimatpåverkan som går utanför det som räknas in i landstingets utsläpp. Det rör sig främst om ökat kollektivtrafikresande men även t.ex. genom förändrade resvanor till- och från jobbet samt utanför arbetstid. Även närmiljön påverkas positivt av ändrade resvanor i enlighet med åtgärderna ovan då det bl.a. leder till lägre koncentrationer av hälsoskadliga partiklar, framförallt i tätorterna. Ekonomiska konsekvenser De totala ekonomiska konsekvenserna av målen och de planerade åtgärderna är svåra att bedöma. Initialt innebär planerade åtgärder har kostnader på drygt en miljon men det inkluderar inte följdåtgärder av utredningar och är inte tillräckligt för att nå målen. Vissa åtgärder kan innebära besparingar och samhällsekonomiska vinster, t.ex. genom ändrade resmönster. Andra åtgärder, som överfasning till förnybara drivmedel, kommer i alla fall initialt innebära ökade kostnader. Mycket kan dock göras inom ramarna för ordinarie budget. Hälso- och andra effekter Ett ökat promenerande och/eller användning av cykel har positiva hälsoeffekter. Ett minskat bilåkande har även i sig positiva hälsoeffekter. Läkemedel Läkemedel är till för att förebygga, bota eller lindra sjukdom och är gjorda för att brytas ner långsamt i kroppen. Vissa läkemedels förmåga att samlas i fettvävnad och den långsamma nedbrytningen gagnar människan, men kan orsaka problem för miljön. Det är en utmaning att tillgodose det ökande behovet av läkemedel och samtidigt balansera negativa effekter, exempelvis antibiotikaresistenta bakterier. framkommit ett lika driftsäkert alternativ. Flyg undantas då alternativ ej finns att tillgå. Privatbil undantas då det ej går att besluta om, dock används styrmedel (se nedan). Länstrafiken inkluderas ej då övergången pga avtalens löptid kommer gå något långsammare. 45 Räknat som andel km 46 antal personer som åker över en kommungräns 47 inklusive servicelinjen Arbetsdokument MHP 20110929.doc 15
Konsekvenser av läkemedelsutsläpp i miljön är idag oklara. Den riskbedömning som görs baseras på bedömning av toxicitet för vattenlevande organismer, bioackumulation och persistens i vattenmiljön. För att öka kunskapen har läkemedelskommittén utvecklat ett miljöindex med data från provtagningar av läkemedelsrester i avloppsvatten. Tillverkning av läkemedelssubstanser i utvecklingsländer sker ofta med tveksamma arbetsmiljöförhållanden och stor miljöpåverkan och bör kopplas till behovet av rent vatten. Arbetet med miljömålsområde Läkemedel bidrar främst till att hantera utmaningarna Hälsosam omgivningsmiljö, Rik biologisk mångfald och Socialt ansvar. Långsiktigt mål 2020 Landstinget har god kunskap om hur läkemedelsanvändningen i länet påverkar människor och miljö samt har en effektiv och hållbar läkemedelsanvändning. Mål 2015 Samordnade, dokumenterade metoder finns för att sprida och implementera kunskap om hälsa, läkemedel och miljö i landstinget En övergripande strategi finns i landstinget för minskad miljöpåverkan från läkemedel som innefattar att andelen ickefarmakologisk behandling har ökat jämfört med 2010 Landstingets klimatpåverkan från medicinska gaser (lustgas samt anestesigaser) har minskat med 70 % jämfört med 2010 (CO 2 e) Utsläppen av utvalda svårnedbrytbara läkemedel har minskat i enlighet med läkemedelskommitténs mål Åtgärder Informera och utbilda förskrivare, läkarstuderande, läkemedelsansvariga sjuksköterskor och allmänheten om läkemedel och miljö. Vidareutveckla arbetet med att utarbeta och tillämpa terapiråd om ickefarmakologisk behandling, exempelvis FaR, kostråd och naturunderstödd rehabilitering. Vidareutveckla en resurseffektiv läkemedelsanvändning med fokus på antibiotika, smärtstillande/inflammationshämmande och hormoner. Se över förvaltningarnas rutiner för inköp, förvaring och kassation inom slutenvården Fortsatt kartläggning av massflödet av substanser inom slutenvården, från utskrivning till recipient Destruera lustgas vid Karlskoga sjukhus Utreda möjligheten att destruera lustgas inom Folktandvården. Utreda möjligheten att samla in anestesigaser för destruktion Miljöeffekter Vissa läkemedel når vattenmiljöer via avloppssystemet utan att brytas ner och har därför uppmärksammats som ett miljöproblem. Då läkemedel är gjorda för att vara biologiskt aktiva och i vissa fall anrikas i fettvävnad, finns risk att de redan vid låga halter påverkar djur och växter i vattenmiljöer och vidare upp i näringskedjorna. Minskade utsläpp av medicinska gaser beräknas ge en minskad klimatpåverkan med c:a 1200 ton CO 2 -ekvivalenter. Ekonomiska konsekvenser Minskad antibiotikaförskrivning och förbättrad information om hormonpreparat beräknas kunna spara 850 000 kr/år. Dock ökar användningen av läkemedel i samhället, vilket i kombination med allt dyrare specialmediciner, bidrar till att de sammanlagda kostnaderna för läkemedel ändå ökar. Det är i dagsläget svårt att bedöma den totala kostnaden för att nå målet på minskad klimatpåverkan från medicinska gaser. Lustgasdestruktion vid Karlskoga sjukhus som är en viktig men ej tillräcklig åtgärd beräknas kosta c:a 2-3 mnkr. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 16
Hälso- och andra effekter Det finns ingen akut risk för hälsoproblem orsakade av läkemedelsrester i vatten i Örebro län. Evidensbaserade studier om risker och långsiktiga effekter är få och de som finns rör de negativa effekterna i produktionsländerna. Problemen för människors levnadsvillkor och miljön i andra länder är på vissa håll stora, varför de krav vi ställer vid upphandling är av stor betydelse. Kemikalier Kemikalier finns över allt i vår vardag och arbetsplatser. De för ögat mest synliga kemikalierna är de som förekommer som kemiska produkter, så som tvål, desinfektionsmedel och laboratoriekemikalier. Men kemikalier finns även som tillsatser i förbrukningsmaterial, byggmaterial och olika typer av utrustning. Många kemikalier är relativt ofarliga och lättnedbrytbara i miljön, men det finns även många kemikalier med okända eller t.o.m. konstaterat skadliga effekter på miljön och människors hälsa. Att människan exponeras för kemikalier i allt större omfattning är enligt forskare ett hot mot den globala hälsan och människans möjlighet till fortplantning 48. I Sverige bedrivs arbete för att minska exponeringen för farliga kemikalier, bland annat genom tillämpning av EUs kemikalielagstiftning och Kemikalieinspektionens Handlingsplan för giftfri vardag 2011-2014 49. Inom landstinget så återfinns kemikalier i alla verksamheter och de behövs för att verksamheterna skall kunna fungera. Genom att ställa krav på vilka ämnen som inte får förekomma i våra produkter, samt arbeta för att byta ut och minska användningen av farliga kemikalier, kan landstinget minska sin påverkan på den yttre miljön och skapa en säker och mer hälsosam arbetsmiljö för medarbetare och patienter. Landstingets arbete inom målområde Kemikalier bygger på det nationella arbetet med att minska exponeringen för farliga kemikalier och bidrar till att möta landstingets utmaningar Hälsosam omgivningsmiljö och Rik biologisk mångfald. Långsiktigt mål 2020 År 2020 återfinns miljö- och hälsoskadliga kemiska ämnen endast i undantagsfall inom landstinget och då med god kännedom om och kontroll på eventuella risker. Mål 2015 Ett systematiskt arbete pågår inom landstingets verksamheter för att byta ut kemiska produkter och varor innehållande ämnen som är eller misstänks vara miljö- och/eller hälsoskadliga. Vid inköp och upphandling samt vid ny- och ombyggnation väljs i första hand kemiska produkter och varor utan ämnen som är eller misstänks vara miljö- och hälsoskadliga. Åtgärder En avvecklingslista för farliga kemiska ämnen tas fram och arbetet med att ersätta dessa påbörjas Utveckla rutin för inköp av kemiska produkter inom landstinget. Kemikaliehanteringssystemet vidareutvecklas för att möta landstingets framtida behov I första hand används byggmaterial som är rekommenderade och i andra hand accepterade enligt Byggvarubedömningen 50. Materialval som enligt Byggvarubedömningen bör undvikas ska motiveras. 48 Underkastelsen, film av Stefan Jarl http://www.underkastelsen.se/ 49 http://kemi.se/upload/om_kemi/docs/regeringsuppdrag/handlingsplan-giftfri-vardag.pdf 50 Örebro läns landsting är medlem i Byggvarubedömningen (BVB), ett webbaserat systemstöd och en standard för miljöbedömning av varor inom byggbranschen. Kriterierna för miljöbedömning enligt BVB innefattar ingående kemiska ämnen samt livscykelkriterier. Mer information om kriterierna finns i BVBs kriteriedokument http://www.byggvarubedomningen.se. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 17
Miljöeffekter Genom att använda kemikalier som är bättre ur miljö- och hälsoperspektiv kan landstingets utsläpp av farliga kemikalier minskas. Detta genom att färre och mindre mängder farliga kemiska ämnen hamnar i miljön via exempelvis ventilation, avlopp och avfallshantering, men även en reducerad påverkan genom minskad produktion av miljöfarliga kemikalier. Ekonomiska konsekvenser För att kunna fasa ut farliga kemikalier ur landstingets verksamheter krävs en god organisation för upphandling och inköp av kemiska produkter och varor, men även en systematisk hantering av de farliga kemikalier som redan används i våra verksamheter. Utveckling och kvalitetssäkring av övergripande rutiner och verksamhetsnära metoder kostar tid och pengar, främst i form av ökade personalkostnader. Att väga in miljö och hälsa vid upphandling och inköp kan resultera i kostnadsökning. Tidigare erfarenhet har dock visat att de initiala kostnadsskillnaderna kan minska efterhand som efterfrågan ökar. Ibland kan miljöarbetet dock leda till direkta positiva ekonomiska effekter, t ex genom minskad kemikalieförbrukning. Ett exempel på detta är det arbete med "städklara moppar" som genomförts av städavdelningen. Att undvika att bygga in potentiellt skadliga ämnen kan också leda till minskade kostnader på lång sikt, t ex vid ombyggnation Hälso- och andra effekter Kemikalier i kemiska produkter och varor kan klassas som farliga utifrån egenskaper som bland annat giftighet och brandfarlighet. Kemikalier kan även vara hälsoskadliga genom en mer diffus påverkan på exempelvis människans hormonsystem. Genom att välja bättre kemikalier ur hälsoperspektiv kan landstinget skapa en säkrare och mer hälsosam arbets- och omgivningsmiljö för medarbetare och patienter. Avfall & återvinning Avfallshanteringen inom landstinget ska ske i enlighet med EU:s avfallshierarki 51, där bästa alternativ är att förhindra att avfall uppkommer. Genom att minska onödig materialanvändning samt öka återanvändning och återvinning sparar vi klimat, energi och resurser. En god avfallshantering kan även bidra till minskade miljö- och klimatförändringar inom andra målområden. Bland annat har forskning visat att fordonsgas från avfall kan ha 95 % lägre klimatpåverkan än bensin 52. Landstingets vilja är att genom rötning av komposterbara material bidra till ökad produktion av biogas. Detta är dock starkt beroende av hur komposterbart avfall hanteras i länets kommuner. För att nå målen är det viktigt att produkter som köps in inte genererar onödigt avfall, att de kan återvinnas och att de är enkla att sortera. För att möjliggöra en god återvinning är det även viktigt att avfallet så långt som möjlig är fritt från farliga kemiska ämnen. Riktlinjen inom EU är att avfallsmängderna ska minska till 2020 53. Landstinget har haft en positiv utveckling inom området energi- och materialåtervinning, men trots det fortsätter avfallsmängderna att öka 54. För att motverka detta måste avfallsfrågan framöver få en mer framträdande roll även vid upphandling och konsumtion av varor samt integreras i andra miljömålområden såsom Kemikalier och Produkter. Arbetet inom målområde Avfall och återvinning bidrar främst till utmaningarna Hållbar resursanvändning och Låg klimatpåverkan, men även Hälsosam omgivningsmiljö. 51 Avfallshierarkin: förebyggande, återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning, deponering 52 Mikael Lantz mfl, Systemoptimerad produktion av fordonsgas, Lunds tekniska högskola, 2009, www.miljo.lth.se/svenska/internt/publikationer_internt/pdf-filer/rapport%2069.pdf 53 Europaparlamentets resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020, 2011/C 236 E/08, Europeiska unionens officiella tidning 54 Landstingets miljöredovisning 2010 Arbetsdokument MHP 20110929.doc 18
Långsiktigt mål 2020 År 2020 uppstår inget onödigt avfall i landstingets verksamhet, och inget återvinningsbart avfall går till förbränning eller deponi. Mål 2015 De totala avfallsmängderna har minskat med 5 % jämfört med 2010 55 Landstingets alla verksamheter källsorterar organiskt matavfall för i första hand biogasproduktion Förbättrad källsortering möjliggör en materialåtervinningsgrad på 50 % Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader uppgår till minst 90 % Åtgärder Alla verksamheter har anpassade rutiner för att minimera restavfallet. På övergripande nivå utveckla en miljömässig, kostnadseffektiv och enkel hantering av det avfall som uppkommer i landstinget Ta fram och införa rutiner för källsortering av byggavfall även för mindre byggentreprenader Utforma system för uppföljning av källsorteringsgrad. Redovisning per fraktion och så långt det är möjligt ned i verksamheten. Miljöeffekter Avfall som uppkommer i verksamheten bidrar till klimatförändringar, onödig resursförbrukning och i vissa fall även spridning av farliga ämnen i miljön. Genom att hantera ett avfall så tidigt som möjligt i avfallshierarkin så kan avfallets miljöbelastning minskas 56. Hur hanteringen reducerar avfallets totala miljöpåverkan beror även på vilket avfallsslag som hanteras. Ekonomiska konsekvenser Minskad mängd avfall ger i de flesta fall en ekonomisk besparing som främst beror av att hanteringskostnaden minskar 57. För att få en god ekonomisk effekt på avfallshanteringen inom landstinget krävs en fungerande källsortering där de olika avfallsfraktionerna bidrar till effektiv materialåtervinning. Hälso- och andra effekter Genom minskad mängd avfall som förbränns och bättre hantering av farligt avfall kan spridning av hälsoskadliga ämnen minskas. Livsmedel Produktion och transporter av livsmedel står för en betydande del av den globala miljöpåverkan. Det omfattande beroendet av fossila insatsmedel i livsmedelsproduktionen och en hög köttkonsumtion ger en stor klimatbelastning. I många områden leder också konstbevattning till allvarlig vattenbrist. Kretsloppet av viktiga näringsämnen som kväve och fosfor är satt ur balans och leder bland annat till övergödning av sjöar och hav. Kemiska bekämpningsmedel, monokulturer och skogsavverkning påverkar den biologiska mångfalden negativt - rapporter visar att antalet djur- och växtarter på jorden minskar i en högre takt än någonsin tidigare 58. Spridningen av bekämpningsmedel orsakar också skador och dödsfall bland arbetare i produktionen, och rester av bekämpningsmedel i maten riskerar också att påverka konsumenternas hälsa negativt. Förutom de miljömässiga konsekvenserna av livsmedelsproduktionen kan kraven på billiga livsmedel även leda till arbetsmiljörisker och 55 Uppföljning gäller totala avfallsmängder inom landstingets slutenvård 56 Miljövinster med att minska totala avfallsmängder, 2006, Miljökonsult B. Goldstein 57 Avfallsminskning i ett systemperspektiv Fallstudie Göteborg, Profu, 2010 58 Bl a Global Biodiversity Outlook 3 Arbetsdokument MHP 20110929.doc 19
oacceptabla arbetsvillkor för anställda i produktionen. Prispress kan även leda till bristande djuromsorg, genom t ex trängsel, långa transporttider och plågsam behandling vid slakt. Arbetet med miljömålområde Livsmedel är viktigt för att möta alla utmaningarna. Detta kan uppnås genom att landstinget fortsätter öka inköpen av ekologiskt och etiskt producerade livsmedel och ställa utökade krav vid upphandling men även genom att utveckla menyer och metoder i de egna tillagningsköken. Andelen ekologiska livsmedel uppgick 2010 till 27,7 %, en kraftig ökning sedan 2006 då andelen var 3,1 %. Långsiktigt mål 2020 Landstingets mat ska bidra till en ökad hälsa hos patienter och anställda, och produceras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Mål 2015 Andelen ekologiska livsmedel är 45 % 59 Klimatpåverkan per portion från livsmedel har minskat med 15 % från 2010 Matsvinnet har halverats jämfört med 2010 10 % av livsmedlen är producerade enligt etiska kriterier 60 Krav på god djuromsorg motsvarande svensk djurskyddslagstiftning ställs i samtliga avtal för animaliska livsmedel Landstingets livsmedel bidrar till ökad hälsa, är GMO-fritt 61 och innehåller inga onödiga tillsatser. Åtgärder Vid upphandling ställs miljömässiga och etiska krav för en hållbarare livsmedelsproduktion och för hälsosammare mat. Menyer utvecklas för att minimera klimatpåverkan och förbättra hälsan utan att kompromissa med smakupplevelsen. Matsvinnet minskas genom införande av ett åtgärdsprogram, samt genom att löpande följa upp mängden svinn. Kompetensutveckling genomförs kring livsmedels miljö- och klimatpåverkan Miljöeffekter Ekologisk produktion ger minskad spridning av kemiska bekämpningsmedel i naturen, och bidrar till en ökad biologisk mångfald. Om samtliga landstingets anställda dricker ekologiskt kaffe istället för konventionellt innebär det en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel med 772 kilo per år 62. Krav på GMO-fria livsmedel ger även minskad risk för att GMO-användning slår ut ekologisk odling och naturliga bestånd av växter och djur. Ekonomiska konsekvenser Ekologiska och hållbart producerade livsmedel innebär en merkostnad, men är också ofta av högre kvalitet än konventionella livsmedel. 45 % ekologiska livsmedel uppskattas innebära en kostnadsökning med ca 3 mnkr jämfört med inköpskostnaderna 2010. Vid konvertering av hela produktgrupper kan dock merkostnaden hållas lägre. Fisk endast från hållbara bestånd samt kött producerat enligt svensk djurskyddslagstiftning uppskattas innebära ökade kostnader med ca 500 tkr/år. Ett halverat matsvinn kan samtidigt minska inköpskostnaderna med ca 5-10 %, motsvarande ca 1,2-2,4 mnkr per år. 59 Enligt EU:s kriterier för ekologisk livsmedelsproduktion. Omfattar inköp inom kostavdelningen, andel av inköpsvärde mätt i kronor. 60 Etisk märkning motsvarande t ex Fairtrade eller Rainforest Alliance 61 Fritt från GMO (genmodifierade organismer) i märkningspliktig mängd 62 Ekologiskt kvitto konkretisering av kaffets miljöeffekter, U&W 2007. Arbetsdokument MHP 20110929.doc 20