Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro

Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 3 3.1 Personal 3 3.2 Elever 5 4. Viktiga händelser under året 5 5. Vårt kvalitetsarbete 5 5.1 Bakgrund 5 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 6 Systematiskt kvalitetsarbete 6 5.3.1 Intern och/eller extern granskning 7 5.3.2 Klagomål och synpunkter 7 6. Vårt värdegrundsarbete 7 7. Resultat 8 7.1 Funktionell kvalitet 8 A, Kunskapsresultat 8 B, Värdegrundsresultat 10 7.2 Upplevd kvalitet 11 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 11 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero 11 8. Analys 13 8.1 Kunskapsresultat 13 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 15 9.1 Kunskapsresultat 15 9.2 Värdegrund 16 10. Nya utvecklingsområden 17 10.1 Utvecklingsområde 1 17 10.1.1 Arbetssätt 17 10.2 Utvecklingsområde 2 17 10.2.1 Arbetssätt 17 10.3 Utvecklingsområde 3, ange 17 10.3.1 Arbetssätt 17

1. Information om huvudmannen Rytmus startades i Stockholm 1993 som en av Sveriges första friskolor och finns i dag även i Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro. På Rytmus läser du estetiska programmet och väljer mellan inriktning musik och inriktning media. Rytmus ägs av AcadeMedia. På Rytmus möts eleven av en inbjudande, kreativ och utvecklande miljö där hen enkelt får kontakt med sin omgivning och respekteras för den hen är. Lärarna är kunniga, kompetenta och engagerade och många av dem är aktiva inom musik- och mediebranschen. På Rytmus har elever för vana att stanna kvar efter lektionstid då vi har stort förtroende för våra elever och erbjuder därför både generösa öppettider och tillgång till lokaler och utrustning. Kort sagt: hos oss har varje elev möjlighet att förverkliga sina idéer när de faller på. På Rytmus genomförs ofta så kallade Clinics, vilket är gästspel och föreläsningar med artister, musiker, musikproducenter eller andra verksamma inom branschen. På så sätt får eleven lära sig om branschen, av branschen. Eftersom utbildningen bygger på samverkan av karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen kommer eleven ha utvecklat sina talanger och samtidigt vara högskoleförberedd. Med Rytmus behöver eleven helt enkelt inte välja mellan en gymnasieutbildning och möjligheten att hålla på med musik och media. 2. Information om vår skola Rytmus Örebro har funnits i drygt fyra år och är en liten skola med ca 100 elever och 19 personal där alla elever och personal blir sedda och får ta plats, delaktighet är ett av skolans ledord. Eleverna dröjer sig gärna kvar efter skolan för att plugga, spela eller mysa med kompisar vilket ger en känsla för varandra och skolan. Rytmus och IT-gymnasiet finns i samma byggnad och bildar Campus väster. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Musiklärare Legitimation % tjänst 1 Examen 90 2 Examen 100 3 Ja 100 4 Ja 90 5 Ja 100 6 Ja 40 7 Ja 100 8 Ja 90 Summa 710

Teorilärare Legitimation 1 Ja 100 2 Nej 80 3 Nej 100 4 Ja 15 5 Nej 50 Summa 345 Antal lärartjänster 1055 Elevhälsa och elevstöd Skolsköterska 17 Skolkurator 17 Specialpedagog 12 SYV 7 Elevhälsa och elevstöd 53 Administration Rektor 100 Administratör och schemaläggare 50 Administration 150 Totalsumma Tjänster 12,58 Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 10,1 67,3 10,9 Rytmus totalt 105,0 77,6 10,7 Personalen på skolan har haft en hög andel behöriga lärare, främst inom musik. Många har jobbat deltid av olika anledningar. Förutsättningarna har varit goda och personalen har tillsammans med ledningen engagerat sig för att utveckla skolan mot hög trivsel och goda studieresultat för eleverna. Elevhälsan har bestått av skolsköterska, kurator, specialpedagog samt rektor. Vid behov har även studie och yrkesvägledaren (SYV) deltagit i de veckovisa mötena. Arbetet under året har både fokuserat på den enskilde elevens behov som vad grupper eller klasser i skolan behöver i förebyggande och hälsofrämjande åtgärder.

3.2 Elever Rytmus Örebro har läsåret 14/15 tre årskurser där alla läser Estetiska programmet med inriktning musik. Två tredjedelar av eleverna är sångare och en tredjedel instrumentalister. Program Åk1 Åk2 Åk3 Estetiska programmet 24 41 44 Skolan totalt 24 41 44 4. Viktiga händelser under året Under ett skolår händer det naturligtvis en hel del av värde. För att lyfta fram några händelser kan nämnas att skolan fick en förstelärare. Denna leder ett förbättringsarbete tillsammans med rektor. Fokus har varit på kollegialt lärande och Bedömning för lärande. Personalgruppen på Rytmus är mycket engagerad och strävar hela tiden efter att utveckla och förbättra verksamheten. Under detta läsår har personalgruppen fokuserat att ge feedback och respons till eleverna som de upplever hjälper dem i sitt lärande. Vi arbetar också för att eleverna på skolan ska känna till var de står i sin kunskap och vad de behöver utveckla för att nå ett högre betyg. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? v Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? v Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?

5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Förstelärare leder tillsammans med rektor skolans förbättringsarbete. Arbetet sker på studiedagar och på våra förbättringsmöten varje vecka samt på mentorstid, klassråd, elevråd och utvecklingsgrupper med elever. Under läsåret har vi haft fokus på bedömning för lärande och kollegialt lärande. I Academedias elevenkät använder vi oss av alla resultat där de med höga värden analyseras för att förstå varför eleverna anser dessa delar som bra. Vi försöker sedan befästa dessa positiva effekter i skolkulturen och organisationen. De värden som har lägre värden analyseras utifrån vad dessa värden står för. Detta görs både på elevnivå som gruppnivå. Analyserna på elevnivå görs av förstelärare och rektor genom djupintervjuer med eleverna för att få en fördjupad bild av vad resultatet står för. Vi väljer gemensamt om vi ska fortsätta förbättringsarbetet med förra årets förbättringsområden för att nå högre måluppfyllelse och nöjdhet eller välja nya förbättringsområden beroende på de resultat vi fått på elevenkäten med kompletterande intervjuer. Resultatet av vårt arbete ser vi i AcadeMedias elevenkät kommande läsår. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras.

5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Rytmus Örebro är en förhållandevis ung skola. Vi har än så länge haft en inspektion från skolinspektionen i samband med uppstarten där vi blev godkända samt en interninspektion. 5.3.2 Klagomål och synpunkter All personal på skolan tar omgående upp de klagomål som kommit från elever eller vårdnadshavare i personalgruppen och informerar rektor. Klagomål hanteras så snabbt det är möjligt. Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, orosanmälan och polisanmälan, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. 6. Vårt värdegrundsarbete Rytmus värdegrund är som följer: Rytmus utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden. Gemensamma

estetiska upplevelser ger en stark gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad. Tiden på Rytmus ger möjlighet till nya perspektiv, berikar eleven på ett personligt plan och möjliggör egna ställningstaganden och tolkningar. Att studera på Rytmus öppnar många dörrar för framtiden och ger goda förutsättningar för många olika fortsatta studier och yrkesval. Vi på Rytmus Örebro lägger stor vikt vid elevernas personliga utveckling som också främjar elevernas lärande. Vi vill att eleverna ska respektera sig själva och andra, känna trygghet så att de vågar utmana sig själva att prova nya vägar och i förlängningen kan se att ett, som de upplever, misslyckande inte är farligt utan en viktig del av lärandet. Vi vill att eleverna ska våga ifrågasätta, komma med konstruktiv kritik och vara delaktiga i förbättringar av skola och undervisning. Vårt mål är att alla elever ska vara väl förberedda för högre studier och känna att de har fått en bra grund för fortsatt musikutövande. Personalgruppen startar arbetslaget varje vecka med att informera varandra om elever som inte mår bra och eventuella konflikter som uppstått i elevgrupperna. Om problemet inte redan är åtgärdat fattar arbetslaget beslut om åtgärd. Eleverna har klassråd då hela klassen möts för praktiska frågor 30 min/ vecka med sina klasslärare och mentorstid då mentor möter sina mentorselever för frågor som värdegrund, trivsel, utvärderingar mm 30min/vecka med sin mentor. Lärare, mentorer och rektor arbetar med värdegrundsfrågor, plan mot diskriminering och kränkande behandling och praktiska frågor som är viktiga för eleverna på mentorstid, klassråd tillsammans med elevrådet på elevrådsmöten. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Läsåret 2014/2015 tog 44 elever studenten. 32 av dem hår gått på Rytmus Örebro under hela sin skoltid (gamla elever) och 12 av dem kom till Rytmus Örebro till åk 3 (nya elever) Antal utfärdade Antal utfärdade studiebevis om examensbevis minst 2500 poäng Antal elever som läser ett 4:e år 40 3 1

Genomsnittlig betygspoäng på avgångsbetyg* Gamla elever 16,42 Nya elever 13,75 Genomsnittlig betygspoäng på examensbevis Gamla elever 16,74 Nya elever 14,1 Läsåret 2013/2014 tog 29 elever studenten Antal utfärdade examensbevis Antal utfärdade studiebevis om minst 2500 poäng Antal elever som läser ett 4:e år 27 1 1 Genomsnittlig betygspoäng 16.38 Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* Estetiska programmet 100,0 93,0 16,4 15,7 16,4 16,1 87,5 Skolan totalt 100,0 93,0 16,4 15,7 16,4 16,1 87,5 Rytmus totalt 86,3 92,4 15,1 15,7 15,9 16,2 71,3 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år

Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG05 22 27,3% 68,2% 4,5% ENGENG06 33 12,1% 75,8% 12,1% MATMAT01b 31 9,7% 71,0% 19,4% MATMAT02b 1 0% 100% 0% SVESVE01 19 5,3% 73,7% 21,1% SVESVE03 32 3,1% 43,8% 53,1% B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium 74% 86% 71% 92% 89% 80% 94% 96% 90% 62% 64% 61% 84% 80% 71%

7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 89 88 88 90 77 79 77 80 80 68 68 66 70 75 67 Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium NKI 77 77 66 Rek. grad 89 88 70 Trivsel 88 90 80 Studiemiljö 79 80 75 Undervisning 68 68 67 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Skolan startades under 2011, därför saknas data 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Öka arbetsron i skolan Resultat läsåret 2013-14: 8% mindre nöjda, 20% nöjda och 71% mycket nöjda. Målsättning för 2014-15: Gruppen mycket nöjda elever ska öka till 80%.

Resultat läsåret 2014-15: Antal elever mycket nöjda sjönk till total 62% Klasser Elever mycket nöjda med studiero på skolan % A 100 B 82 C 52 D 39 Totalt 62 Betygssättning och bedömning Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Resultat läsåret 2013-14: 10% mindre nöjda, 18% nöjda och 72% mycket nöjda Målsättning för läsåret 2014-15: Gruppen mycket nöjda ska öka till 80%. Resultat "Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver för att nå de olika betygen" Klasser Elever som är mycket nöjda A 73 B 58 C 58 D 39 Totalt 54 Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet Resultat Läsåret 2013-14: 1% mindre nöjda, 22% nöjda och 77% mycket nöjda. Målsättning för läsåret 2014-15: Gruppen mycket nöjda ska öka till 80%. "Mina lärare informerar mig hur det går i skolarbetet" Klasser Elever som är mycket nöjda A 68 B 64 C 57 D 50 Total 58

8. Analys 8.1 Kunskapsresultat Vi har en ganska hög måluppfyllelse för de elever som läst på skolan under alla tre år. Däremot kan vi se att elever som kom till oss under åk3 har sämre måluppfyllelse. Då vi i år tog in en hel klass med nya elever till åk3 har vi dragit slutsatsen att vi behöver lägga mer fokus på att integrera den nya klassen med övriga elever och få alla att känna och stå för samma värdegrund. Här kan vi som skola göra mer genom fler mötesplatser mellan nya och gamla elever med fokus på värdegrund och skolkultur. Måluppfyllelsen för de elever som studerat vid Rytmus under alla tre år är god vilket beror på personalens engagemang och gemensamma värdegrund i samtal med elever både under lektionstid som utanför. Vi har också jobbat med att snabbt fånga in elever som tenderar att ha frånvaro. Ett viktigt arbetssätt för att nå hög måluppfyllelse är att så fort en elev har frånvaro, visar minskat engagemang för skolarbetet eller mår fysiskt eller psykiskt dåligt snabbt sätta in stöd i samråd med elev och för elever under 18 år vårdnadshavare. Personalen arbetar kontinuerligt med att ha goda relationer till alla elever för att kunna se när eleverna behöver stöd eller underlätta för dem att våga/vilja be om stöd när de behöver. Vi har under året fördjupat detta genom dialog mellan ledning och anställda av vikten av goda relationer och att följa de policys som tagits fram hur varje anställd ska agera då elev har frånvaro eller visar andra tecken på fysisk eller psykisk ohälsa. Elevhälsan nära samarbete med pedagogerna har också bidragit till detta och gett en hög måluppfyllelse. Nationella prov Jämförelsesresultaten skiljer sig ifrån nationella statistiken. Vi har analyserad detta på både grupp och individnivå. En orsak är att vi satt in extra åtgärder efter de nationella proven för att ge eleverna möjlighet att hämta in och visa på den kunskap som brister. Vid analys av resultaten har samtal förts med elever och lärare. Kursbetygen stämmer väl överens med elevernas uppfattning om sin förmåga anser eleverna. På lärarnivå har dialog och utbildning förts av ledning samt extern personal. Vi tror att detta kommer ge effekt kommande läsår. Värdegrund Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium 74% 86% 71% 92% 89% 80% 94% 96% 90% 62% 64% 61%

Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan 84% 80% 71% I tabellen ovan ser vi ett antal elever inte upplever att de blir behandlade med respekt men upplever sig trygga på skolan och upplever att personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Detta kan bero på konflikter i en elevgrupp där personalen på skolan under en längre tid arbetade med gruppen för att hjälpa eleverna att lösa konflikterna. Vi kan också konstatera att det behövs ett långsiktigt och konsekvent arbete av både EHT, lärare och ledning för att förändra attityd och känsla i en grupp. Här måste skolan fördjupa de insatser som görs i olika gruppkonstellationer och ta hjälp från extern personal. Studiero Antal elever som är mycket nöjda med arbetsron har läsåret 14-15 sjunkit från 77% till 62%. Rytmus Örebro är en liten skola med begränsade lokaler. Vissa klassrum ligger i direkt anslutning till musikrum och andra rum med överhörning som följd. Läsåret 14-15 hade vi fyra klasser på skolan vilket är en ökning från totalt tre klasser läsåret 13-14. Trots ett intensivt arbete med schemaläggning har vi inte nått ända fram. För att tillmötesgå elevernas olika behov har vi arbetat för att klassrummet ska vara en tyst arbetsplats där lärare finns för att kunna ge de elever som önskar snabb hjälp vid eget arbete. De elever som önskar har haft tillgång till arbetsplatser i tysta korridoren. Förstelärare och rektor har gjort djupintervjuer med en grupp elever och två klasser. Personalen på Rytmus har diskuterat resultatet med elevernas synpunkter som utgångspunkt. Det eleverna återkommer till är synpunkter på den tysta korridoren med arbetsplatser som inte är tillräckligt tyst och det beror enligt eleverna på att man inte respekterar reglerna pratar, skrattar och spelar musik- eller filmklipp från datorerna. Här behöver skolpersonalen organisera sig på ett annat sätt samt bättre hjälpa till med att överenskomna regler efterföljs. Andra synpunkter är att det ibland är dålig disciplin på lektionerna, att det läcker ljud från musiksalarna och att vi är trångbodda och saknar tillräckligt många grupprum. Elever och personal är överens om att detta är bidragande orsaker till låg nöjdhet i NKI gällande eleverna upplevelse av studiero. Betygssättning och bedömning Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet Läsåret 14-15 har alla lärare använt sig av kursmatriserna i Schoolsoft och arbetat fram en minsta nivå för hur var och en ska använda sig av matrisen. På förbättringsmötena delger lärarna varandra goda exempel på hur man kan ge feedback på elevarbeten, uppgifter och prov. Förstelärare och rektor har gjort djupintervjuer med en grupp elever och två klasser.

Beträffande feedback på hur man ligger till i kurserna, säger många elever att informationen är bra och tillräcklig, men det verkar som att det här är en fråga där det finns stor differens inte bara hur eleverna uppfattar feedbacken från olika lärare utan också hur en elevgrupp uppfattar feedbacken från en och samma lärare. Vissa elever är mycket nöjda och tycker det är tydligt, andra tycker att det är för lite och för otydlig information utifrån samma lärare och elevgrupp. Eleverna ansåg också att skolan behövde jobba mer med likvärdighet mellan hur lärarna jobbar med denna fråga. Skolledningen gör samma analys att mer utbildning och goda exempel behöver spridas i kollegiet samt att även undervisa elever om den formativa undervisningens ramar. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Läsåret 14-15 har alla lärare använt sig av kursmatriserna i Schoolsoft och arbetat fram en minsta nivå för hur vi ska använda sig av matrisen för att göra det tydligt för eleverna vad de behöver kunna för att nå de olika betygen. På förbättringsmötena arbetar lärarna med att hitta en gemensam tydlighet och goda exempel på formativ bedömning kontra den summativa bedömningen inför betygssättningen. Inför utvecklingssamtalen en gång per termin går lärarna igenom elev och personalutvärdering från föregående läsår för att förbättra och göra samtalen tydligare för elever och vårdnadshavare. Förstelärare och rektor har gjort djupintervjuer med en grupp elever och två klasser. Eleverna säger att vissa elever behöver få information om hur de ligger till oftare, och i synnerhet gäller detta om det går mindre bra. Eleverna anser att skolan bättre ska förklara vilka rester som eleverna har och att elever som riskerar F i kursbetyg mycket tidigare får reda på detta. Det som återkommer i många elevers svar är en önskan om att lärarna ska använda matriserna i Schoolsoft på samma sätt. Här kommer en likvärdig skola att både kräva en utbildningsinsats och tydligare rutiner med uppföljning vad som gäller vid användandet av Schoolsoft och då elev missat ett eller flera moment i en kurs. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 9.1 Kunskapsresultat Eleverna på Rytmus Örebro har en hög måluppfyllelse. Så snart undervisande lärare eller mentor ser att en elev riskerar att inte nå målen erbjuds eleven extra hjälp av undervisande lärare i studieverkstaden. De elever som är i behov av stöd får stöd av kurator, skolsköterska eller specialpedagog. För att ytterligare säkerställa att alla elever ska ha möjlighet till hög måluppfyllelse och nå gymnasieexamen har vi till läsåret 15-16 infört ett antal deadlines. De elever som ändå har betyg F i någon/några kurser från föregående läsår skrivs in i studieverkstäderna där de få personlig hjälp av undervisande lärare i kursen. Studieverkstaden blir

obligatorisk. De elever som är i behov kan få kompletterande stöd av elevhälsa om de behöver det. Eleverna får det stöd de behöver för att nå målen i kursen med novemberlovet som deadline. Jullovet är deadline för höstterminens rester och påsklovet är deadline för vårterminens rester. Vårt mål är att motverka den stress vi sett hos elever som har flera uppgifter att ta igen vid vårterminens slut. 9.2 Värdegrund Lärare, mentorer och rektor kommer på samma engagerade sätt arbeta med värdegrundsfrågor, plan mot diskriminering och kränkande behandling och praktiska frågor som är viktiga för eleverna på mentorstid, klassråd tillsammans med elevrådet på elevrådsmöten. Elevhälsan föreslås få ökade resurser i form av utökad tid i sina tjänster för att kunna arbeta mer med dessa frågor. Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt ska öka från 74 % till 85 %. Åtgärder Studiero Läsåret 15-16 har vi tre klasser i ställer för fyra klasser på skolan vilket medför att det är mycket lättare för eleverna att hitta tysta arbetsplatser på skolan än föregående läsår. Vi har också i uppdrag att söka nya lokaler eftersom vi med tre klasser på skolan är trångbodda och har ljudläckage från några av musiksalarna. Arbetslaget har beslutat att all personal på skolan arbetar målmedvetet så att trivselreglerna som eleverna själva varit med och tagit fram följs. All personal går ut med tydlig information om att grupprummen är till för skolarbete, tysta korridoren är flyttad, skåp och häng finns i en annan del av skolan och följer upp detta under läsåret. Målsättning för 2015-16: Gruppen elever som är mycket nöjda med studieron ska öka till 80%. Betygssättning och bedömning Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen På studiedagar och förbättringsmöten arbetar lärarna för att ta fram en gemensam strategi för hur de på bästa sätt ska ge eleverna feedback via matrisen i Schoolsoft, kommentarer på arbetsuppgifter, prov, använda kamratrespons och utveckla elevernas egen förmåga och ge dem verktyg till egen bedömning. De djupintervjuer som förstelärare och rektor gjort med elevgrupper ligger till grund för arbetet. Arbetslaget har varit på fortbildning och eller läst D. Williams, J. Hattie, C. Dweck och skolverkets skrift Forskning för klassrummet och tar utgångspunkt i denna forskning för sitt arbete med att Bedömning för lärande.

Elever i behov av stöd får förutom den ordinarie mentorstiden varje vecka en enskild mentorstid då hen får hjälp med struktur och stöd för att utveckla sig och sitt lärande. De elever som behöver stöd av elevhälsan får det. 10. Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1 Personalen på Rytmus Örebro kommer att arbeta vidare med bedömning för lärande målet är att minst 80% av eleverna yttrycker att de är mycket nöjda med på ståendena: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen och Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet 10.1.1 Arbetssätt Skolans två förstelärare kommer tillsammans med rektor leda arbetet på studiedagar och förbättringsmöten som ligger under ett längre pass varannan vecka. Föreläsningar och litteratur om aktuell forskning kring ämnet ligger till grund för arbetet. 10.2 Utvecklingsområde 2 Skolan deltar i AcadeMedias projekt Bra blir bättre (BBB) under läsåret 15-16. 10.2.1 Arbetssätt Skolans två förstelärare kommer tillsammans med rektor leda arbetet på studiedagar och förbättringsmöten som ligger under ett längre pass varannan vecka. 10.3 Utvecklingsområde 3, ange Utveckla elevhälsan med fokus på förebyggande arbete. 10.3.1 Arbetssätt Elevhälsoteamet har inte fungerat fullt ut under innevarande år trots goda intentioner. På grund av olika omständigheter kommer elevhälsoteamet att förändras för att till kommande läsår hitta nya former. Alla elevhälsans funktioner finns nu på skolan och jobbar tillsammans med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. De olika professionerna kommer finnas på skolan i olika hög grad beroende på tjänstgöringsgrad men alla ska mer komplettera det åtgärdande arbetet. En elevhälsodiagnos och elevhälsoplan kommer också vara en viktig del i arbetet.