Kartografisk visualisering Vad är en karta? en tvådimensionell, förminskad och redigerad avbildning av en del av jordytan i en bestämd skala och projektion (enligt Lantmäteriets Handbok Kartografi). 1 2 tvådimensionell förminskad redigerad avbildning bestämd skala 3 bestämd projektion Se figur 11.7 Figur 11.3 i gamla versionen Olika typer av kartor Officiell inofficiell Storskalig småskalig Topografisk tematisk Digital analog Bakgrundskarta förgrund Speciella typer (topologiska, taktila) Officiella kartor Kartans namn Ansvarig myndighet Skala i pappersform Täckningsområde Primärkarta Kommuner 1: 400 Tätorter Fastighetskarta Lantmäteriet 1: 10 000 Hela landet Terrängkarta Lantmäteriet 1: 50 000 Hela landet Översiktskarta Lantmäteriet 1: 250 000 Hela landet Skärgårdskort Sjöfartsverket 1: 50 000 Skärgården 5 6 1
Småskaliga kartor Storskaliga kartor Vanligen 1:10 000 1: 250 000 Vanligen 1: 400 1: 5 000 Tematisk karta Innehållet i en karta kan delas in i teman Legenden (teckenförklaringen) innehåller en lista på teman Topografisk karta Täcker stora områden Liten mängd data per tema Större grad av generalisering Täcker små områden Stor mängd data per tema Liten till måttlig generalisering 7 8 Digitala kartor Attributdata i tabeller En topologisk karta visar hur objekten förhåller sig till varandra GIS-struktur Tematiska lager ArcMap Ett eller flera lager ger en GIS-karta GIS-kartor 9 10 Kartografiska tekniker 1. Val av skala 2. Visuell hierarki 3. Grafisk utformning av kartlayouten 4. Visualisering av data 5. Generalisering 6. Val av symboler och färger 1. Presentationsskalan anpassas till behovet Olika krav beroende på mottagare Presentationsmedium (papper, skärm, Internet) Datas noggrannhet mm. Obs! skalan skall (i princip) alltid anges 11 12 2
Skala (fig. 11.7/11.3) 2. Visuell hierarki Visuell hierarki: organisera informationen i kartan efter dess betydelse Viktig information överst och tydligast Bakgrunden och oviktiga objekt kan vara mer generaliserade Ta inte med mer information än den som behövs! Kartan skall vara lättläst och lättförstålig! 13 14 Visuell hierarki forts. Visuell hierarki 15 16 3. Kartlayout kartfönster legend skala skalstock norrpil rubrik kartdeklaration ramar text 4. Visualisering av rumsliga data Tematiska kartor Kartogram Mätskalor Klassindelning 17 18 3
Visualisering av Rumsliga data. Typer av tematiska kartor skiljer sig beroende på om informationen, dvs. attributdata kopplas till: Punktobjekt Linjeobjekt Ytobjekt Visualisering av Rumsliga data. 1. Informationen är kopplad till punkter Punktkartor Punktkartor med proportionella symboler Isaritmkartor 19 20 Punktkarta Varje punkt motsv. ett träd Punktkarta med proportionella symboler (de gröna cirklarna visar antalet anställda per industri i sydöstra Sverige) 21 I ArcMap används graduated symbols 22 Exempel på isaritmkartor Visualisering av rumsliga data 2. Informationen är knuten till linjer Flödeskartor Grunddata 23 24 4
Exempel på flödeskarta linjerna är proportionella mot antalet personer som transporteras på färjor Visualisering av rumsliga data 3. Informationen är knuten till ytor Koropletkartor baserade på administrativa regioner baserade på rutnätsdata I ArcMap används graduated symbols 25 Speciella varianter koropletkartor med proportionella symboler Prickkartor 26 Koropletkarta - administrativa regioner Koropletkarta med rutnätsdata I ArcMap används graduated colors 27 28 Regioner med proportionella symboler (kartan visar folkmängden per kommun) Prickkarta som visar antalet barn per nyckelkodsområde 29 30 5
3D (Kallas ibland Prismakarta ) Kartogram vs. vanliga tematiska kartor Tematiska kartor Tematiska kartor kan bygga på statistik, mätdata från mätstationer, uppgifter ur databaser med ett koordinatanknutet innehåll m.m. Kartogram Ett kartogram är en tematisk karta som innehåller ett antal diagram. Det betyder att flera variabler kan visas samtidigt och data kan vara kopplade till såväl punkter som linjer eller ytor. Båda typerna fungerar på punkt, linje och yt-objekt 31 32 Kartogram (diagramkarta) som visar antalet förvärvsarbetande per kommun fördelat på män och kvinnor Kartogram som visar antal barn per nyckelkodsområde i Malmö 33 34 Mätskalor Nominalskalan (t ex namn, vägtyp) Ordinalskalan (t ex rang, sorteringsordning) Intervallskalan (t ex grader) Kvotskalan ( t ex skattesats, antal invånare) Med hjälp av en kvotskala kan man jämföra egenskaper kvantitativt, dvs. beräkna kvoter Klassindelningsmetoder (i ArcMap) Natural breaks Quantile Equal interval Standard deviation Manual 35 37 6
Klassindelningsmetoder Lika intervall Antal personer med färdtjänsttillstånd Kvantiler 38 39 Generalisering i boken! 40 41 Symbolisering Val av symboler Figur 11.16 (i gamla versionen, inte med nya) 42 43 7
45 Förenkling av geometrin Figur 11.12 11.8 i gamla versionen. Exempel på förenkling av geometri Urval (ej med i bokens definition av förenkling) Aggregering Förenklade former (linjeförenkling) 46 47 Finn ett fel Vilken metod är inte ett exempel på linjeförenkling? Beskrivning av algoritmer, finns att ladda ner från kurshemsidan 48 49 8
Kartografiska konventioner Skalangivelser Välj färg(er) som är lämpliga för ändamålet Använd den tilläggsinformation som behövs och förtydligar kartans funktion Skalstock/skalangivelse är inte alltid nödvändig (t.ex. för en generell spårvagnskarta) Teckenförklaring/legend är alltid ofta nödvändig! Annan information som kan vara viktig: projektion, upphovsman etc. 50 51 Ritmanér, invanda mönster Nedladdning av kartdata https://maps.slu.se 52 53 54 9