KONTROLLINSTRUKTION FÖR DJURKONTROLLER 2019 Version 2

BESLUT 2019-03-07 Dnr 3.4.20-16508/2018 Jordbrukarstödsavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR DJURKONTROLLER 2019 Version 2

1 Nyheter 2019... 5 Nyheter i version 2 2019... 5 Nyheter i version 1 2019... 5 Nyheter 2018... 6 Nyheter i version 2 2018... 6 Nyheter i version 1 2018... 6 2 Instruktion för likartade bedömningar... 8 2.1 Kontroller som ingår i instruktionen... 8 2.3 Var du hittar olika uppgifter... 9 2. 4 Några vanliga begrepp... 9 3 Målet med kontrollerna... 11 3.1 Korrekta utbetalningar... 11 3.2 Djurbaserad stödkontroll... 11 3.3 Märknings- och registerkontroll... 11 Nötkreatur (CDB-kontroll)... 11 Får och get och gris... 11 3.4 Tvärvillkorskontroll... 12 4 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen... 13 4.1 Ta ställning till om du är jävig... 13 4.2 Tänk på sekretessen... 13 4.3 Se till att kontrollprotokollet är aktuellt... 13 4.4 Förhindra smittspridning... 13 4.5 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till... 13 4.5 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till... 13 4.6 Lantbrukaren ska vara närvarande... 14 4.7 Avvikelse inom ett stöd kan kräva kontroll av andra stöd... 14 4.8 Brev till lantbrukaren om kontrollresultatet... 14 4.9 Tyst medgivande av kontrollresultat för CDB... 14 4.10 Force majeure-liknande händelse... 15 4.11 Misstanke om brott och åtalsanmälan... 15 5 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen... 17 5.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller... 17 5.1.1 Registerkontroller i samband med KOMP och EKO... 17 5.1.2 KOMP... 17 5.1.3 EKO/OMST EKO... 17 5.1.4 Gemensamt... 18 5.2 Kontroller som du kan föranmäla... 18 5.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg... 19 5.2.2 Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg... 19 5.2.3 Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg... 20 5.3 Kontroller som du inte får föranmäla... 20 5.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris... 20 5.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder... 20 5.3.3 Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring... 21 5.3.4 Arealbaserade kontroller... 21 5.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna... 21 1

5.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla... 21 5.5 Informera lantbrukaren vid föranmälan... 22 5.6 Om du inte kan genomföra kontrollen... 22 5.6.1 Om lantbrukaren inte tillåter märknings- och registerkontroll... 22 5.6.2 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll... 22 5.7 Regelverk om föranmälan... 22 6 Dokumentation av kontrollen... 23 6.1 Krav som ställs på dokumentationen... 23 6.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning... 23 6.1.2 Bra beslutsunderlag... 23 6.1.3 Hållbar över tiden... 23 6.1.4 Underlag vid överklagande... 23 6.1.5 Hålla för en granskning... 23 6.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar... 24 6.2.1 Dokumentera noggrant... 24 6.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser... 24 6.2.3 Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat... 24 6.2.4 Skriv utförliga kommentarer... 24 6.2.5 Mer att tänka på... 25 7 Tvärvillkor... 26 7.1 Brister som lantbrukaren inte råder över... 26 7.2 Kontrollprotokoll och kontrollpunkter... 26 7.3 Mindre överträdelser enligt varningssystemet... 27 7.4 Mindre överträdelser vid sen rapportering till CDB... 27 7.5 Hur ska ni hantera SMR 6-8?... 27 Ansvar för tvärvillkor inom SMR 6-8... 27 8 Tvärvillkorsvägledning om tappade öronmärken... 28 9 Nötkreatur CDB... 30 9.1 Kontroll av märkning, journalföring och rapportering... 30 9.2 Dokument som används vid CDB-kontroll... 30 9.3 Felkoder skrivs ut på separat bilaga... 30 9.5 Stickprovskontroller... 32 9.5.1 Urvalet ska vara representativt... 32 9.5.2 Stickprovskontroll av journalföring... 32 9.5.3 Stickprovskontroll av märkning... 33 9.5.4 Stickprovskontroll mot andra dokument... 34 9.6 Sammanställning av kontrollpunkter... 34 9.7 Första och andra sidan i kontrollprotokollet... 36 9.7.1 Uppgifter om lantbrukaren och kontrollerna... 36 9.8 Så fyller du i kontrollpunkterna... 36 9.9 Kontroll av nötkreatursstödet... 42 9.10 CDB-kontrollprotokollet sammanställning av kontrollpunkter... 43 9.11 Uppgifter i CDB-kontrollprotokollet och formulär kontrollprotokoll... 43 9.12 När händelser ska ändras, läggas till eller tas bort... 44 9.13 Så fyller du i kontrollpunkterna i CDB-kontrollprotokollet... 45 Händelsekoder... 47 9.14 Bilaga Tillägg av nya händelser... 55 Händelsekoder... 57 2

10 Kontroll av sen rapportering till CDB... 60 11 Får och getter... 61 11.1 Kontrolluppdrag som är aktuella... 61 11.2 Dokument för kontroller av får och getter... 61 11.3 Platser som saknar produktionsplatsnummer eller där det finns 5 eller fler omärkta får... 61 11.4 Så kan du arbeta i fält de olika stegen... 62 11.5 Atlas-protokollet sammanställning av kontrollpunkter... 63 11.6 Första sidan och andra sidan i kontrollprotokollet... 64 11.7 Så fyller du i kontrollpunkterna i protokollet... 65 12 Grisar... 74 12.1 Kontrolluppdrag som är aktuella... 74 12.2 Dokument som används vid griskontroll... 74 12.4 Kontrollprotokollet sammanställning av kontrollpunkter... 74 12.5 Första och andra sidan i kontrollprotokollet... 75 12.6 Uppgifter om lantbrukaren och kontrollerna... 75 12.7 Så fyller du i kontrollpunkterna i protokollet... 76 13 Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion... 82 14 Kontroller av djur i miljöersättningar, kompensationsstöd och nationellt stöd... 83 14.1 Ny kontroll av nötkreatur... 83 15 Hotade husdjursraser... 84 15.1 Inhemska husdjursraser ska bevaras... 84 15.2 Villkor för stödet... 84 15.3 Kontrolldokument och kontrollpunkter... 85 15.4 Villkor att kontrollera för hotade husdjursraser avseende nötkreatur, får och get samt gris... 85 15.5 Ersättningsberättigade raser... 85 15.6 Djurkategorier och djurenheter... 86 16 Kompensationsstöd... 89 16.1 Stöd till jordbruk i områden med sämre förutsättningar... 89 16.2 Kontrolldokument och kontrollpunkter... 89 16.3 Stöd för getter, tackor och nötkreatur... 90 16.4 Villkor för stödet... 90 16.4.1 Hållandeperiod för getter och tackor... 90 16.4.2 Ersättningsdjur för getter och tackor... 90 17 Nationellt stöd, LFAN... 92 17.1 Stöd till jordbruk i norra Sverige... 92 17.2 Kontrolldokument och kontrollpunkter... 92 17.3 Stöd för suggor och getter... 92 17.4 Villkor för stödet... 93 17.4.1 Hållandeperiod för suggor och getter... 93 17.4.2 Ersättningsdjur för suggor och getter... 93 18 Extra djuromsorg Suggor... 94 18.1 Djurvälfärdsersättning extra djuromsorg suggor... 94 3

18.2 Villkor för ersättningen... 94 18.3 Kontrolldokument och kontrollpunkter... 94 18.4 Kontrollpunkter... 94 19 Extra djuromsorg Får... 99 19.1 Ersättningen för extra djuromsorg för får... 99 19.2 Kontrolldokument och kontrollpunkter... 99 19.3 Kontrollpunkter... 100 20 Utökad klövhälsovård för mjölkkor... 106 20.1 Djurvälfärdsersättning för klövhälsovård... 106 20.2 Villkor för ersättningen... 106 20.3 Kontrolldokument och kontrollpunkter... 106 20.4 Kontrollpunkter för utökad klövhälsovård... 107 21 Djurkontroller på begäran av Jordbruksverkets regeloch förvaltningsenhet... 111 21.1 Kontroller efter anmälningar... 111 21.2 Så genomför du kontrollen... 111 21.3 Ytterligare kontroller... 113 22 Gemensamma och övergripande bestämmelser m.m. 114 22.1 CDB-kontroller... 114 22.2 Får och get samt gris... 115 22.3 Särskilt för nationellt stöd... 115 22.4 Särskilt för kompensationsstöd och extra djuromsorg för suggor samt miljöersättningar (LBU-stöd)... 115 22.5 Mall för hullbedömning extra djuromsorg för får... 116 22.6 Mall för hullbedömning extra djuromsorg för suggor... 116 Bilaga 1. Mall för hullbedömning extra djuromsorg för får... 118 Hullbedömning på får... 118 Bilaga 2. Mall för hullbedömning extra djuromsorg för suggor... 119 Hullbedömning för suggor... 119 4

1 Nyheter 2019 Nyheter i version 2 2019 Vi har markerat alla nyheter för 2019 med kantstreck i vänsterkanten. I kap 5.1 har vi lagt till att minst 50 procent av kontrollerna av får och getter ska göras under hållandeperioden. Under kap 7.5 har vi lagt in ett avsnitt om vem som är ansvarig för tvärvillkoren i SMR 6-8. Kap 9.2. Vi har förtydligat var ni hittar Tillägg av nya händelser. Kap 9.8. Vi har förtydligat att lantbrukaren inte behöver rapportera TIN-händelser mellan PPN där han är djurhållare på båda. Det räcker med en TUT-händelse. Kap 9.13. Vi har lagt in lite om hur systemet tolkar nyhändelser Kap 11.7. Vi har lagt in lite text om vad som räknas som omärkta djur. Kap 20. Vi har ändrat lite kontrollpunkter. Nyheter i version 1 2019 Kap 3.3 Vi har skrivit till ett stycke om lantbrukare som har flyttförbud Om du träffar på en lantbrukare som har flyttförbud så finns det inget juridiskt krav på att du gör en kontroll året efter, men vi rekommenderar att du gör en kontroll även nästa år. Kap 4.11 Här har vi lagt in ett avsnitt som handlar om misstanke om brott och åtalsanmälan Kap 5.1 Vi har lagt in ett avsnitt om föranmälan för komp_djur och komp_areal samt eko_djur och eko_areal, gäller även omst/eko Kap 7.4-7.5 Vi har lagt in lite information om hur ni ska hantera SMR 6-8 i de olika kontrollformerna. Kap 8. Vi har förtydligat om omärkta och halvmärkta får och getter och grisar Kap 9.5.4 om kontroll mot andra dokument: vi har skrivit till om att de djur du kontrollerar ska bestå om en homogen grupp Kap 9.6, 11.5 och 12.4 Vi har lagt in en kontrollpunkt i protokollet där kontrollanten ska ta ställning till om lantbrukaren har de produktionsplatser som krävs. Vi har även lagt in en kontrollpunkt som gäller om kontrollen är föranmäld inom tidsintervallet. Kap 9.6. Vi har tagit bort kontrollpunkten: Hur många utgångna djur är inte utförda ur journalen? då vi gjort bedömningen att den inte längre fyller någon funktion. Kap 9.6, 11.5 och 12.4. Vi har lagt in en ny kontrollpunkt gällande omärkta djur. Är brickor beställda i tid för omärkta djur? Här ska kontrollanten ta ställning till om brickor är beställda innan föranmälan/kontrolldatum. 5

Kap 9.6 och 11.5. Vi har tagit bort kontrollpunkten: Används en av Jordbruksverkets godkänd journal? Dels är det inget tvärvillkor, sen behövs ju ingen journal för de som använder undantaget för elektronisk rapportering. Kap 9.12 Uppenbart fel. I de fall du ändrar händelsedatum, PPN eller händelsekod och du anser att ändringen beror på ett uppenbart fel, så ska du inte registrera detta i Atlas, för att det ger i så fall en tvärvillkorsavvikelse. Däremot ska du skicka med ändringen i underlaget som skickas till CDB, så att de kan ändra den i registret. Vi har även lagt in ett avsnitt om hur ni ska hantera TIN-djur vid kontrollen. Kap 11.5. Vi har lagt in ett ny kontrollpunkt där kontrollanten ska ta ställning till systematisk märkning med en bricka av djur som ska ha två brickor: Anser du att lantbrukaren systematiskt märker sina djur med en bricka? Kap 11.7. Vi har lagt in att det är ok med stickprovskontroll av transportdokument i större besättningar. Vi har tagit bort kontrollpunkten: Samtliga avvikelser oavsiktliga? från samtliga kontroller. Vi har lagt in kontrollpunkter där kontrollanten ska bedöma avsiktlighet när det gäller märkning och journalföring. För CDB ska det bedömas även för rapportering. Nyheter i version 2 2018 Nyheter 2018 Vi har lagt in förtydliganden om djurvälfärden i kap 20-22. Nya kontrollpunkter om omärkta djur, ej journalförda djur och för nötkreatur, djur som inte är rapporterade till registret. Dessa är till för att underlätta handläggningen av ersättningarna. Kontrollprotokollen för djurvälfärden är uppdaterade och ligger i handläggarstödet Extra djuromsorg för suggor: Produktionsplanen: Vi har lagt till om att det måste dokumenteras vem som sköter den dagliga rutinen, men det behövs inte signeras varje dag. Nyheter i version 1 2018 Alla nyheter, ändringar och förtydliganden är markerade med kantstreck i vänsterkanten. De kontroller av den gamla programperioden 2013-2017 som inte längre är aktuella, har tagits bort ur kontrollinstruktionen. I kap 5 om föranmälan har vi lagt in ytterligare information om hur viktigt det är att ni motiverar om ni föranmäler utanför tidsfristen. Det är också viktigt att de motiveringar ni skriver in verkligen är ok. 6

Förändring av kontrollpunkter. Vi har förändrat formuleringen på en kontrollpunkt gällande CDB-kontroller och rapportering till CDB, kap 9, kolumn 16 på djurindividnivå. Nu heter den Kontrollera mot uppgifter i atlasprotokollet, stämmer uppgifterna i protokollet överens med de faktiska förhållandena på gården? Vi har även döpt om kontrollpunkten om tvärvillkor, för CDB, får och get samt gris till: Stämmer det att det inte finns något på gården som kräver manuell utredning av tvärvillkoren? Nu heter den likadant för alla registerkontroller. I kap 9.8 om kontroll mot andra dokument har vi förtydligat vad ni ska dokumentera om ni utfört momentet eller inte. Under 2018 kommer djurhållare få möjlighet att beställa öronbrickor direkt hos vissa godkända tillverkare utan att beställningen behöver gå via Jordbruksverket. Från och med 2019 kommer detta bli obligatoriskt hos alla godkända tillverkare av öronbrickor. Då kommer möjligheten att beställa via blankett hos Jordbruksverket att tas bort. Tänk på att alla brickbeställningar som görs via blankett kommer troligtvis att fr.o.m. 1 februari påföras en administrativ avgift på 150 kr, så om ni tillhandahåller lantbrukaren att hjälpa dem att fylla i en blankett med brickbeställningar så bör ni informera dem om att det blir dyrare än om de använder e-tjänst för detta. 7

2 Instruktion för likartade bedömningar Denna kontrollinstruktion ska användas av dig som gör djurkontroller i fält. Syftet med instruktionen är att den ska ge förutsättningar för att kontrollanter i hela landet gör likartade bedömningar. Den ska också underlätta arbetet med kontrollerna. 2.1 Kontroller som ingår i instruktionen Instruktionen används för alla djurbaserade stöd där ett eller flera djurslag ingår. Instruktionen beskriver också hur du ska gå till väga när du kontrollerar verksamhetskraven om identifiering, journalföring och registrering för djurslagen får, get, gris och nötkreatur. Dessa verksamhetskrav är en del av de s.k. tvärvillkor som lantbrukaren måste uppfylla för att inte riskera att få avdrag på sina stöd. Instruktionen omfattar också kontroller av identifiering, journalföring och registrering av nötkreatur (CDB-kontroll) och kontroller av journalföring, märkning och registrering för djurslagen gris, får och getter. Kontrollinstruktionen för djurkontroller och dess bilagor finns i Handläggarstöd för stödadministration 2.2.1 Atlas och Ararat För djurkontroller används tre datorsystem: Atlas och Ararat och Jorden Atlas används för registerkontroller av: Nötkreatur Får och getter Grisar samt för stödkontroller av: Nötkreatursstödet Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion Kompensationsstödet Djurvälfärd och hotade husdjur tas ut i Atlas men handläggs i Ararat Ararat används vid: Kontroller av villkoren för miljöersättningar, djurvälfärdsersättningar och nationellt stöd för alla djurslag. Jorden används för: Administrativ kontroll av sen rapportering 8

2.3 Var du hittar olika uppgifter Instruktionen är uppdelad på olika djurslag. Uppgifter om CDB kontroller - nötkreatur finns i kapitel 9. Uppgifter om kontroller av journalföring, märkning och registrering som rör får och getter hittar du i kapitel 12 och uppgifter om kontroller av journalföring, märkning och registrering som rör grisar i kapitel 13. Varje kapitel innehåller en genomgång av de olika kontrollpunkter som ingår. I anslutning till varje punkt finns en instruktion och en beskrivning av de bestämmelser som gäller just den punkten. Miljöersättningar, kompensationsstöd, djurvälfärdsersättningar och nationellt stöd med djurkoppling beskrivs utförligt i kapitlen 14-25. De stöd som kan vara aktuella är: Ersättningar för ekologisk produktion (EKO och OMST) Kompensationsstöd Hotade husdjursraser (HOTRAS) Nationellt stöd (LFAN) Ersättning för extra djuromsorg för suggor (KNORR) Djurvälfärdsersättningar 2. 4 Några vanliga begrepp CDB Det centrala nötkreatursregistret. Kontrollärende Kontroll Fältärende Det ärende i Atlas som håller reda på vilka arbetsuppgifter som ska utföras i samband med en kontroll. Kontrollen skapas utifrån ett urval där man exempelvis bestämmer vilka ansökningar som ska kontrolleras. Själva kontrollen, den kan avse t.ex. en ansökan om stöd, ett åtagande eller CDB. Gruppering av de kontroller som ska kontrolleras vid ett och samma kontrolltillfälle av en eller flera kontrollanter. Kontrollpunkt Det som ska kontrolleras, till exempel minimikrav, stalljournal eller skötselvillkor. Kontrollpunkterna finns på olika nivåer: lantbrukare, kontrollärende, djur och skifte. Kontrollpunkterna visas på handdatorn eller i kontrollprotokollet. 9

Tvärvillkor Verksamhetskrav Grundläggande villkor som ska uppfyllas för att lantbrukaren ska få full utbetalning av direktstöd, kompensationsstöd och miljöersättningar enligt åtaganden ingångna 2005 eller senare. Tvärvillkoren består av verksamhetskrav och normer. Del av tvärvillkoren. Exempel på verksamhetskrav: märkning, journalföring och registrering av får, getter, grisar och nötkreatur, fodersäkerhet och gott djurskydd. Normer Tvärvillkorskrav kopplade till svenska regler för stöden. 10

3 Målet med kontrollerna 3.1 Korrekta utbetalningar De övergripande målen med kontrollerna är att verifiera att uppgifterna i lantbrukarens ansökan stämmer med de faktiska förhållandena tillhandahålla ett väldokumenterat beslutsunderlag för att säkerställa att utbetalningen av ersättningar är korrekta. Kontrollen kan omfatta ett eller flera kontrolluppdrag som kan fördela sig på flera olika djurslag. Detta gör att målen inom de olika kontrolluppdragen i vissa delar kommer att sammanfalla och i andra fall är endast en del aktuella. 3.2 Djurbaserad stödkontroll Målet med en djurbaserad stödkontroll är att säkerställa att de djur som finns i besättningen uppfyller stödkraven för respektive stöd. 3.3 Märknings- och registerkontroll Om du träffar på en lantbrukare som har flyttförbud så finns det inget juridiskt krav på att du gör en kontroll året efter, men vi rekommenderar att du gör en kontroll även nästa år. Nötkreatur (CDB-kontroll) Målet med CDB-kontroller är att fastställa att de djur som finns i besättningen är korrekt märkta, journalförda och rapporterade till CDB. Dessutom ska eventuella djur som saknar någon händelserapportering i CDB identifieras så att uppgifterna kan rättas. Om lantbrukaren ansöker om något areal- eller djurbaserat stöd så används kontrollresultatet från CDB-kontrollen även för att konstatera att lantbrukaren uppfyller stödvillkoren samt verksamhetskraven på märkning, journalföring och registrering av nötkreatur. Får och get och gris Målet med får-, get- och griskontroller är att fastställa att de djur som finns i besättningen är korrekt märkta och journalförda och att det finns korrekt ifyllda transportdokument för inköpta djur. I får-, get-, och griskontrollen ingår det även att kontrollera att djur som förflyttats har rapporterats till förflyttningsregistret. Om lantbrukaren ansöker om något areal- eller djurbaserat stöd så används kontrollresultatet även för att konstatera att lantbrukaren uppfyller verksamhetskraven på märkning och journalföring. 11

3.4 Tvärvillkorskontroll Märkning och journalföring av får, getter och grisar ska kontrolleras för att se om lantbrukaren uppfyller verksamhetskraven om märkning och journalföring för dessa djurslag. För att verksamhetskraven ska anses uppfyllda för nötkreatur gäller utöver kraven på märkning och journalföring även krav på att djuren ska vara korrekt registrerade i CDB.. 12

4 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen 4.1 Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan eller åtgärdsplan på företaget ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. Tänk på att om ni är flera kontrollanter på företaget så får ingen av er vara jävig. 4.2 Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. Rådgör med jurist om du är osäker på om en uppgift omfattas av sekretesskydd eller inte. 4.3 Se till att kontrollprotokollet är aktuellt Kontrollen ska alltid genomföras på plats. Du följer då denna instruktion och noterar resultatet i kontrollprotokollet som du har skrivit ut i förväg. Skapa kontrollprotokollet så nära kontrolltillfället som möjligt. Om detta görs långt i förväg kan det komma att innehålla felaktiga uppgifter, om lantbrukaren ändrat i sin ansökan. Detta är särskilt viktigt att tänka på när du ska stämma av uppgifter mot CDB, eftersom dessa uppgifter ändras kontinuerligt. 4.4 Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar. Om så krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska, så långt det är möjligt med bibehållen kontrollkvalitet, tillgodose lantbrukarens önskemål angående smittskydd. 4.5 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till 4.5 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du inleder kontrollen på gården ska du alltid informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till, det gäller även om du har informerat lantbrukaren när du föranmälde kontrollen. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. 13

Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan stödansökan komma att avslås eller avdrag komma att beslutas. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom stödsystemet eller regelverket om märkning, journalföring och registrering och hur de tillämpas. Du ska också informera lantbrukaren om de åtgärder lantbrukaren kan göra för att undvika avvikelser som du noterat vid en kontroll, t.ex. om det finns djur som saknar en bricka. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om länsstyrelsen kommer att tillämpa några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella avdrag ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. 4.6 Lantbrukaren ska vara närvarande Du ska inte gå in i några stallar, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och stödjande dokument, exempelvis slaktkvitton, foderstatstabeller etc. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. 4.7 Avvikelse inom ett stöd kan kräva kontroll av andra stöd Om du konstaterar avvikelser inom ett stöd är det viktigt att även kontrollera andra stöd i de fall de kan påverkas av den konstaterade avvikelsen. Finns det ytterligare producenter eller företag på fastigheten, till exempel familjemedlemmar, ska även dessa kontrolleras, om det finns anledning att misstänka avvikelser i de uppgifter som lämnats. 4.8 Brev till lantbrukaren om kontrollresultatet När kontrollresultatet har registrerats ska kontrollresultatet meddelas lantbrukaren. I systemet finns i dagsläget inte några möjligheter att skriva ut ett brukarbrev. Om det finns ytterligare material som utgör underlag för kontrollresultatet ska även dessa skickas med till lantbrukaren. I brevet finns uppgifter om hur lantbrukaren ska gå till väga om han eller hon har invändningar eller synpunkter på kontrollen. Lantbrukaren har sedan 10 dagar på sig att lämna synpunkter på kontrollresultatet. Invändningarna ska vara skriftliga. I vissa fall kan länsstyrelsen besluta att det är aktuellt med en ny kontroll. När en ny kontroll har genomförts ska lantbrukaren meddelas resultatet på nytt. 4.9 Tyst medgivande av kontrollresultat för CDB Kontrollresultatet efter en CDB- kontroll ska ligga till grund för de ändringar som görs i CDB med ett s.k. tyst medgivande från lantbrukaren. Ett tyst medgivande innebär att om inte lantbrukaren hör av sig med synpunkter på kontrollresultatet, så kommer ändringarna som gjordes vid kontrollen att ligga till grund för ändringar av djuruppgifter i CDB. 14

Vid kontrollen ska lantbrukaren få information om att de uppgifter som konstaterats vid kontrollen kommer att ligga till grund för ändring av djuruppgifter i CDB. Om lantbrukaren skickar in synpunkter på kontrollen som leder till en ändring av kontrollresultatet ska uppgifterna registreras i Atlas så snart som möjligt. (Lantbrukaren har 10 dagar på sig att komma in med synpunkter från det datum då kontrollresultatet expedierades). Om ett kontrollresultat ändrar en rapportering för ett djur i CDB, ska du kontakta Djurregisterenheten och meddela för vilket kundnummer du gjort ändringar. Ange också vilka ändringar som gjorts. Du kan skicka brev eller maila till Djurregisterenheten: djurregister@jordbruksverket.se Djurregisterenheten, Jordbruksverket, 826 84 Söderhamn 4.10 Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att Jordbruksverket ändå betalar ut stöd. Om du stöter på problem som kan hänföras till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig. 4.11 Misstanke om brott och åtalsanmälan Det finns omständigheter som kan göra att du bör misstänka brott. Om du upptäcker något av följande ska du diskutera med din chef, jurist eller annan ansvarig, om ni ska göra en åtalsanmälan. den sökande har använt falska eller osanna handlingar den sökande svarar undvikande på frågor eller drar tillbaka sin ansökan när vi börjar fråga om detaljer den sökande har motsatt sig kontroll på plats den sökande kan inte visa upp nödvändiga underlag vid kontroll på plats en kontroll på plats har visat att de grundläggande villkoren för stöden är osanna, till exempel att den sökande inte har förfoganderätt över marken Det kan finnas andra omständigheter som gör att du bör ta upp en diskussion om åtalsanmälan. Du hittar riktlinjer och vägledningar på Ladan under fliken Stöd & tillsyn/åtalsanmälan som du kan använda för att komma fram till om ett ärende 15

bör anmälas eller inte. Du kan även titta på rutinen Misstanke om brott och åtalsanmälan i Handläggarstödet för stödadministration. 16

5 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen 5.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller 5.1.1 Registerkontroller i samband med KOMP och EKO Du kan göra registerkontrollen för sig själv om du gör den innan arealkontrollen, och du behöver därmed inte föranmäla arealkontrollen i samband med registerkontrollen. Tvärtom fungerar dock inte. Det vill säga du kan inte göra arealkontrollen utan att samtidigt föranmäla register- och djurkontrollen. 5.1.2 KOMP När du har gjort en registerkontroll vid ett tidigare tillfälle gäller: Föranmälningstid 14 dagar för KOMPUT_AREAL. Om lantbrukaren har nötkreatur kopierar du resultatet från den tidigare CDB_DJUR kontrollen till KOMPUT_DJUR. Om lantbrukaren har får/getter kan du använda resultatet från registerkontrollen om den är utförd under hållandeperioden. Du måste specificera antalet tackor. I annat fall måste du räkna tackorna. Du ska göra minst 50 procent av kontrollerna av får och getter under hållandeperioden. Ange samma datum för Påbörjat i fält för KOMPUT_DJUR och KOMPUT_AREAL. När ingen registerkontroll är utförd sedan tidigare gäller: Föranmälningstid 48 timmar för registerkontrollen och KOMPUT_DJUR Föranmälningstid 14 dagar för KOMPUT_AREAL 5.1.3 EKO/OMST EKO EKOAT_AREAL har 14 dagars föranmälningstid. För EKOAT_DJUR gäller alltid föranmälan inom 48 timmar både när registerkontrollen är gjord tidigare eller om den inte är gjord. Detta beror på att det finns djurrelaterade frågor i stödkontrollen som måste kontrolleras. Detta innebär att om lantbrukaren söker EKO_DJUR och EKO_AREAL så blir alltid föranmälningstiden för djurkontrollen max 48 timmar. Skulle lantbrukaren bli föranmäld för EKO_AREAL så är man automatiskt föranmäld för EKO_DJUR, och för den kontrollen ska föranmälningstiden 48 timmar tillämpas. När det gäller fåren så måste du alltid räkna tackorna under hållandeperioden. Du ska göra minst 50 17

procent av fårkontrollerna under hållandeperioden. Om du gör kontrollen efter hållandeperioden, får du ta stalljournalen till hjälp. 5.1.4 Gemensamt Om urvalskoden anger ett kortare tidsintervall för föranmälningstiden än vad som är angivet ovan ska du utgå ifrån det. Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrollen beror på vilken typ av kontroll det är. Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av djur får du föranmäla max 48 timmar i förväg. Tvärvillkorskontroll av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg. Kontroll av arealbaserade stöd får du föranmäla max 14 dagar i förväg. När du samordnar kontroller är det den kontroll med kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. När det gäller motivering om orsaken är det väldigt viktigt att det är en acceptabel anledning till varför du föranmäler kontrollen. Vid alla revisioner så ifrågasätts alltid kontroller som är föranmälda utanför tidsgränsen och där det inte finns en acceptabel motivering. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld. Några exempel på motiveringar som kan vara ok när det gäller kontroller av djur: Lång resväg Lantbrukaren var bortrest Hobbybrukare Lantbrukaren var på sjukhus Exempel på motiveringar som inte är ok: Uttagen för CDB-kontroll Avisering av djurkontroll Det är ett måste att ni lägger in en motivering i systemet och inte bara går förbi med en punkt eller något liknande. 5.2 Kontroller som du kan föranmäla Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 5.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras. 18

Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans. 5.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 5.3. gårdsstödskontroll kontroll av miljöersättningar (areal) kontroll av kompensationsstöd (areal) tvärvillkorskontroll av normer tvärvillkorskontroll av växtskydd tvärvillkorskontroll av växtnäring tvärvillkorskontroll av grundvatten 5.2.2 Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 5.3. kontroll av miljöersättningar (djur) kontroll av ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion (djur) kontroll av kompensationsstöd (djur) kontroll av extra djuromsorg för suggor, både gamla och nya extra djuromsorg för får klövhälsovård registerkontroll av nöt registerkontroller av får och get registerkontroller av gris tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du notera klockslaget på pappersprotokollet. 19

5.2.3 Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 5.3. tvärvillkorskontroll för djurskydd tvärvillkorskontroll för foder tvärvillkorskontroll för hormoner tvärvillkorskontroll för TSE 5.3 Kontroller som du inte får föranmäla Kontroller som har blivit uttagna till kontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden övrigt urval får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare och lantbrukare som bor i avlägsna områden. 5.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 551, Initierad av regel- och förvaltningsenheten Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 101, Urval vid handläggning/tips internt länsstyrelsen Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Urval vid handläggningen/tips internt länsstyrelsen Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl 20

Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.3 Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Urval vid handläggning/tips internt länsstyrelsen Urvalskod 431, Fågel och habitat: tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, Tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.4 Arealbaserade kontroller Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Urval vid handläggning/tips internt länsstyrelsen Urvalskod 105, Tips från ajourhållningen Urvalskod 720, Tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Urval vid handläggning/ Tips internt länsstyrelsen Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll. 21

5.5 Informera lantbrukaren vid föranmälan När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, dvs. att du ska räkna djuren, kontrollera märkningen, kontrollera uppgifterna i stalljournalen och de uppgifter som rapporterats till CDB. Vid behov informera också lantbrukaren om att han eller hon ska göra det möjligt för dig att räkna djuren och kontrollera märkningen. 5.6 Om du inte kan genomföra kontrollen Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. 5.6.1 Om lantbrukaren inte tillåter märknings- och registerkontroll Om djurhållaren inte tillåter en CDB-kontroll eller en får- och getkontroll, har länsstyrelsen i egenskap av kontrollmyndighet rätt att begära hjälp av polismyndigheten. Bestämmelserna om detta finns i 6 tredje stycket lagen (1994:1710) om EG: s förordningar om jordbruksprodukter vad gäller CDB-kontroller samt 19 lagen (2006:806) om provtagning på djur m.m. vad gäller får- och getkontroller samt griskontroller. 5.6.2 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren, eller annan ansvarig person, inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. 5.7 Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av artikel 25 i förordning (EG) nr 809/2014, (IAKSförordningen) 1. 1 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 809/2014 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor. 22

6 Dokumentation av kontrollen 6.1 Krav som ställs på dokumentationen 6.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort. 6.1.2 Bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället, underlättar det både vid beslutsfattandet och vid fortsatta kontakter med lantbrukare. 6.1.3 Hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning och förnyade kontroller. 6.1.4 Underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning. 6.1.5 Hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet komma att granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan komma att utföras av Jordbruksverkets kontrollenhet, enheten för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också komma att granskas av EUkommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer finner brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till en sanktion för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 23

6.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar 6.2.1 Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner, handdator och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen, handdatorn eller kontrollprotokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du iakttar brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan komma att ändras efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas. 6.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser Det som måste dokumenteras är konstaterade fakta som har betydelse för stödvillkoren. Men det kan även vara bra att notera iakttagelser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren för att på det sättet ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen. 6.2.3 Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat Dokumentera också vilka stödjande dokument eller motsvarande som lantbrukaren kunnat uppvisa för att styrka lämnade uppgifter, ex. slaktavräkning nr 7, inköpskvitto nr 35 etc. Det är inte nödvändigt att kontrollera alla uppgifter mot stödjande dokument, men kontrollmomentet ska ingå vid samtliga kontroller. Om det saknas stödjande dokument att kontrollera uppgifter mot så dokumentera detta. De stödjande dokumenten som kontrollerats ska signeras och dateras av kontrollanten. 6.2.4 Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: Lantbrukaren har ingen samlad dokumentation över sin besättning. Endast ett fåtal inköpskvitton och hämtkvitton kunde lantbrukaren visa upp efter att ha letat efter dessa under hela den tid som det tog att genomföra kontrollen. Denna beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren stalljournal är inte godkänd saknar beskrivning om varför stalljournalen inte kan godkännas. 24

6.2.5 Mer att tänka på Tänk också på följande: Skriv tydligt tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du kontrollerat. I papperskontrollprotokoll ska du inte använda tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att det går att se den ursprungliga texten. Signera ändringen med signatur och datum, och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. Glöm inte att signera i stalljournalen att du har kontrollerat den. Utnyttja det material som finns tillgängligt i form av anteckningar i kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, använd ett vanligt A4-papper. 25

7 Tvärvillkor Tvärvillkoren infördes i och med CAP-reformen 2003 och har tillämpats sedan 2005. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven anges utifrån ett antal artiklar i EU-direktiv och EU-förordningar. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Dessa krav och normer gäller oavsett om någon får EU-stöd eller inte eftersom det är lagefterlevnaden som kontrolleras. Genom att följa tvärvillkoren ska det bidra till att bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra den yttre miljön för människor och djur, minska smittspridning och få säkrare livsmedel. De flesta tvärvillkoren är inga nya regler, utan de fanns redan i svensk lagstiftning genom implementerade EU-direktiv eller genom EU-förordningar. Gemensamt för verksamhetskrav och normer är att den enskilda lantbrukaren kan medföra av minskning av stödbeloppen i det fall länsstyrelserna konstaterar överträdelse av verksamhetskraven och normerna. Det är verksamhetskraven SMR 6-8 som kontrolleras i samband med registerkontrollerna. Övriga verksamhetskrav och normer kontrolleras i samband med arealkontroller, tvärvillkorskontroller eller djurskyddskontroller och beskrivs närmare i kontrollinstruktionen för arealbaserade tvärvillkor och i kontrollinstruktionen för tvärvillkor. Verksamhetskrav är regler som redan finns införda inom tre rättsområden: Miljö, klimatförändring, god jordbrukshävd Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd Djurskydd 7.1 Brister som lantbrukaren inte råder över Det kan när det gäller tvärvillkoren förekomma brister som inte beror på vare sig försummelse eller avsiktlighet från lantbrukarens sida. I sådana fall är inte vare sig artikel 39 eller artikel 40 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1 640/2014 tillämplig och bristen ska över huvud taget inte påverka lantbrukarens stödbelopp. Det kan t.ex. handla om extremt väder eller en olycka som har orsakat förhållanden som lantbrukaren på kort sikt inte kan påverka. 7.2 Kontrollprotokoll och kontrollpunkter Kontrollprotokoll för att genomföra tvärvillkorskontrollerna finns som kontrollprotokoll som skrivs ut från Atlas för SMR 6-8, och de andra finns att hämta på Handläggarstöd för stödadministration. Kontroller av tvärvillkor avseende djurskydd utgör en integrerad del av länsstyrelsernas offentliga djurskyddskontroll. Djurskyddskontrollresultaten registreras i IT-systemet DSK-kontroll. 26

7.3 Mindre överträdelser enligt varningssystemet Information om Mindre överträdelser finns i en separat avdragsvägledning för tvärvillkor, som du hittar i Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se 7.4 Mindre överträdelser vid sen rapportering till CDB Mindre överträdelse kan bara anges inom SMR 7 (Märkning, journalföring och rapportering av nöt) och bara när det gäller överträdelser konstaterade i Jorden i den administrativa kontrollen av sen rapportering till CDB. Se avdragsvägledningen för information om när en överträdelse kan betraktas som mindre enligt varningssystemet. Se även kap 10 Kontroll av sen rapportering till CDB för mer information om den administrativa kontrollen. 7.5 Hur ska ni hantera SMR 6-8? När det gäller vanliga registerkontroller, d.v.s. CDB_DJUR, FARGET_DJUR samt GRIS_DJUR, så behöver ni inte göra något särskilt. I dessa fall kommer resultatet att hämtas automatiskt till avdragssystemet för tvär som ligger i Jorden. När det gäller lantbrukare som är uttagna till TVÄR_ALLA och har något av djurslagen, eller är uttagna för förhöjd frekvens SMR 6-8, så är det lite annorlunda. I dessa fall kopieras resultatet in automatiskt till fältärendet SMR 6-8 från en registerkontroll när ni skapar protokoll. Detta fungerar inte förrän ni har avslutat en registerkontroll. Antingen så har ni redan gjort en, eller får ni ta ut en. Om det är en förhöjd frekvens på SMR 6-8 behöver ni bara ta ut det/de djurslag som finns på gården. Ansvar för tvärvillkor inom SMR 6-8 Eftersom det i regel är djurhållaren som är ansvarig för efterlevnaden av tvärvillkoren inom SMR 6-8 kopieras endast resultat från registerkontrollerna i de fall lantbrukaren är djurhållare vid kontrolltillfället. Om lantbrukaren inte är det måste ni svara nej på ingångsfrågan i Atlas Är lantbrukaren djurhållare på något PPN med [djurslaget] vid kontrolltillfället? vid registrering av en tvär allakontroll eller vid förhöjd frekvens. Om det inte är en tvärvillkorskontroll kommer inget heller automatiskt kopieras och föras över till Jorden när registerkontrollen avslutas. 1 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor 27

8 Tvärvillkorsvägledning om tappade öronmärken Jordbruksverkets nya tolkning av Kommissionens arbetsdokument (DS/2009/31) innebär att en viss tolerans av tappade öronbrickor finns under förutsättning att de nedanstående grundläggande kriterierna är uppfyllda. 1. Grundläggande kriterier Viss tolerans när ett eller två öronmärken är tappade är acceptabelt endast om följande tre grundförutsättningar är uppfyllda hos den enskilda lantbrukaren: 1. Märkningen av djuren är generellt god och inget tyder på att lantbrukaren systematiskt åsidosätter märkningsbestämmelserna. 2. Stalljournalföring och rapportering till CDB, får-, get- och grisregistret är i god ordning, med inga eller mycket få brister. För nötkreatur ska det specifika djuret som har tappat öronmärke återfinnas i journal och i CDB. För får/getter och grisar räcker det att journalföring och rapportering på gruppnivå är i god ordning. Om lantbrukaren rapporterar till CDB via CDB-Internet eller genom en annan elektronisk inkanal (t.ex. genom en godkänd elektronisk stalljournal) finns det ett undantag som innebär att lantbrukaren inte behöver föra någon stalljournal. I dessa fall ska alla uppgifter istället vara rapporterade till CDB. För en lantbrukare som rapporterar till CDB på detta sätt och utnyttjar undantaget bortfaller komponenten stalljournal varför du, i dessa fall, inte behöver göra någon kontroll av denna. 3. Lantbrukaren har beredskap för att snabbt kunna rätta till uppkomna märkningsbrister. Vad som gäller avseende tidpunkt för när märkena ska vara beställda för djur som har tappat ett respektive två öronmärken, se avsnitt 2 och 3 nedan. 2. Djur som tappat ett öronmärke Systematisk märkning med endast ett öronmärke är inte acceptabelt för djur som enligt bestämmelserna ska ha två märken. Om djur som enligt bestämmelserna ska ha två märken endast har en öronbricka, och det inte är systematisk felmärkning, så ska de tre grundläggande kriterier enligt avsnitt 1 ovan vara uppfyllda för att inget beloppsavdrag ska göras. När det gäller nötkreatur och får och get, får högst 10 % av besättningen ha endast en öronbricka. Kontrollanten behöver inte göra någon procentberäkning, det görs automatiskt i Jorden. Kontrollanten ska dock göra en bedömning om djurhållarens journalföring och rapportering är i god ordning (Är journalföring och rapportering i god ordning? Gäller enbart för nöt.) samt att brickorna är beställda i tid ( Är brickor beställda i tid för djur märkta med en bricka?) 28